Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: äpple (sida 1 av 2)

Öppen gård under Framtidsveckan

Idag har vi haft öppen gård. Under förra årets Framtidsvecka hade vi också hade öppet, då kom det drygt 100 personer. I år var det över 700 personer som hade klickat i att de var intresserade på det evenemang vi gjort på facebook. Alla som är intresserade dyker naturligtvis inte upp men vi gjorde i ordning en parkering på en åker ifall det skulle komma många i bil. Redan 9.30 dök första bilen upp och när vi öppnade klockan tio var hela åkern full.

Sedan fortsatte det på samma sätt under hela dagen och det stod bilar i princip över allt.

Vi har inte riktigt koll på hur många som har varit här för någonstans när det passerat 300 personer tappade vi räkningen. Förmodligen har närmare 400 personer besökt gården under dagen och fikat, gått guidad tur, besökt gårdsbutiken eller fyndat på vår tillfälliga loppis.

Loppisen sköttes av min syster Anne och av Tilda. De hade fullt upp och många bar iväg kassvis med saker.

Eftersom loppisen mest innehöll saker som vi själva fått över så var vi mest måna om att bli av med så mycket som möjligt. Priserna var därför låga och prutmånen väl tilltagen.

Vissa skyltar ändrades från 20 kronor till bortskänkes under dagen och allt fler prylar lämnade gården.

Fikat sköttes av Ina med inhopp av Tilda. De har bakat hela veckan och bakverken hade en strykande åtgång. När mjölken tog slut fick vi skicka några vänner till Sollebrunn för att handla mer och det var kö större delen av dagen.

Solen sken hela dagen och folk satt i trädgården och fikade. Två guidade visningar hann vi med.

Det är roligt att få visa upp gården men det är svårt att hinna med att berätta om allt.

Vi visade skogsträdgården, äppelodlingen, hönshusvagnarna, musteriet, odlingarna, ankorna och lammen.

Det är alltid lite svårt att avgöra hur mycket man ska berätta om varje del. Bara odlingen skulle kunna vara en egen guidad tur. Vet man att alla besökare är odlare så är det lätt att veta vad man ska prata mest om men på en öppen gårdsdag så finns det så många olika intressen så det får bli en kortare variant om varje del.

Som alltid så är det lammen som gör störst succé. En vackogammal lammunge är väldigt söt så det är inte så konstigt.

Klockan 16 stängde vi ner gården och började städa undan allt. Nu har vi en hög loppisgrejer kvar som vi ska skänka bort till en second-handmarknad. Trötta men väldigt nöjda med dagen vill vi tacka alla besökare och framför allt tacka Anne, Sara och Kiki för hjälpen. Utan er hade vi inte klarat upp den här dagen.

Kylrum – alla väggar uppe

Nu är det bara taket kvar. Proffsen sätter förmodligen upp nya sådana här kylrum på en timme. Vi räknar snarare med flera veckors arbetstid. Vi har köpt ett begagnat kylrum som legat ute och det gör att allt inte flyter på lika smidigt.

Vi reglade upp ett stabilt golv i våg först och sedan satte vi ihop de fyra golvskivorna.

Skivorna fästs ihop med ett fästa på vardera kortsidan och två fästen på långsidorna.

Fästena består av en krok som man vrider ut med hjälp av en insexa. Den griper tag i en pinne på motstående skiva och när man skruvar lite till så drar skivorna ihop sig.

På vissa ställen fanns det tydliga markeringar så man såg vilka skivor som skulle sitta ihop men på många ställen fanns inga markeringar alls.

Eftersom skivorna legat ute så fick vi spreja och kontrollera så krokarna åkte ut som de skulle. Vi fick sätta en isoleringsremsa mellan skivorna också och då behövde vi ta hål för att kroken inte skulle hindras av isoleringen. Ibland när vi sköt ihop sidorna så vek sig isoleringen och då fick vi börja om. Vissa fästen fungerade direkt men flera var rejält jobbiga och vi fick hänga, bända, putta och dra och pröva om och om igen innan vi fick till det.

Hörnen var värst eftersom en behövde dra runt insexan och den andra skulle lyckas hålla båda skivorna på plats. Till slut kom vi på att vi kunde spänna in bakre skivorna med en domkraft mot väggen i lutan så behövdes bara en skiva justeras med handkraft.

Här lyfter vi in sista skivan som är själva dörrhålet. Där hade metalllisten hoppat fel och vi fick bända och dra den rätt med spännband och kofot innan vi kunde skruva fast den rätt igen.

Ett hörn fick vi inte ihop alls för kroken gick av så nu har vi spänt ihop alla väggarna med ett spännband som håller dem på plats. Vi får se hur det blir när vi får på taket och sedan får vi förstärka med ett vinkeljärn. Vissa skivor är rejält smutsiga och eftersom vi bar skivor in från den grusade lutan så blev golvet fullt med sand. Det är dock inte någon idé att städa ordentligt förrän taket är på. Sedan ska vi lägga skivor av marinplywood på golvet och täta alla skarvar med silikon. Sedan har vi ett kylrum på 12 kvadratmeter som rymmer 28 kubikmeter grönsaker.

Egentligen skulle vi vilja förvara både äpplen och grönsaker i det men eftersom äpplen avger etengas som gör att grönsakerna mognar snabbare så kan vi inte ha dem i samma utrymme. Vi funderar på om man eventuellt skulle kunna bygga ett ”rum” i rummet av plast som blir kallt det också där vi kan ställa äpplen utan att de påverkar grönsakerna. Vad tror ni om det? Skulle det kunna fungera?

Det känns bra att använda begagnat material men det spar inte alltid tid.

Öppen gård

Vi har inte någon aning om hur många som följer vår blogg men vi har börjat få en del frågor om besök och möjligheter att se Östängs Gård. Det är roligt och inspirerande. I vår kommer vi att ha öppen gård den 14:e april mellan klockan 10-16 med guidade visningar klockan 10 och klockan 13. Då är vem som helst välkommen hit och man behöver inte anmäla sig i förväg.

En höna framför en målning av en höna.

Under guidningen kommer vi att visa grönsaksodlingen, skogsträdgården, äppellunden, hönornas husvagn och hästsläp, fåren och eventuella lamm och våra ankor. Vi kommer att avsätta hela dagen för att ha tid att svara på alla frågor. Det kommer inte att finnas någon servering på gården men vill man ta med sig egen fika så är man välkommen att sätta sig i trädgården. skogen, skogsträdgården eller ute på betesmarken.

Vi kommer också att öppna upp en tillfällig loppmarknad i ladan med diverse fynd.

Köksträdgården i Mölnemad har öppet samma dag och samma tider och ligger bara fem kilometer härifrån så det går att kombinera besök på båda ställena. Andy och Lena har där ett andelsjordbruk och odlar grönsaker på friland och tomater i ett stort tunnelväxthus.

Att vi har öppet just denna dag beror på att det är Framtidsvecka i Alingsås. Det är något som vi har varit engagerade i sedan starten 2013. Förra året var det 178 programpunkter med 85 olika arrangörer på en enda vecka i Alingsås. Programmet är inte klart för i år än men håller på att växa fram på alingsas.framtidsveckan.net. Redan nu är det dock klart att Riksteaterns föreställning Nationalparken inleder veckan och det är ett fantastiskt tillfälle för dem som annars inte har råd att gå på teater eftersom det är utan kostnad under Framtidsveckan.

Det kommer att bli många intressanta föreläsningar och annat kul under veckan. Anders Wijkman kommer att prata under rubriken ”Den förbannade kortsiktigheten” och Gunnar Lyckhage kommer att prata om upphandling av mat och hur man kan göra i en kommun för att kunna upphandla närproducerade livsmedel. Det blir en heldags odlingskurs med Jonas Ringqvist på onsdagen och samma kväll kommer han att föreläsa om att odla grönsaker. Innan Jonas föreläsning kommer Ylva Arvidsson att hålla en föreläsning kring permakultur. Hon har tillsammans med sin man och dotter skrivit en mycket bra bok kring permakultur på svenska för svenska förhållanden. Men som sagt programmet är inte klart än så mycket mer är på gång som vi inte kan avslöja än. Håll koll på programmet på alingsas.framtidsveckan.net

Välkommen till Östäng och Framtidsveckan i Alingsås!

Provmustning

Så var det äntligen dags att provmusta. All utrustning har kommit och vi har köpt de slangar och kopplingar som krävs för att sätta dem samman. Äpplesäsongen är inte riktigt här än och vi kände inte riktigt för att handla äpplen i affären för 50 kronor kilot eftersom vi inte visste hur det skulle gå. Därför tog vi och samlade ihop alla äpplen som fallit till marken i förtid. Gräsmattan är full av äpplen som inte har mognat på träden och även om de är sura så tänkte vi att de skulle fungera för att testa själva utrustningen. 

Vi samlade in alla äpplen i slaktbackar. Ruttna äpplen ska inte med men annars gör det inte något om de har mindre fläckar och skador. De duger till must i alla fall. En slaktback äpplen är tung och vi funderar mycket på vilka kärl vi ska använda för att lyften inte ska  bli för tunga.

Äpplena ska tvättas så man inte får med jord och annat i processen. Det gjorde vi nu med vattenslangen i slaktbackarna men vi behöver hitta ett sätt som liknar durkslag men i större skala. Vi funderar på någon typ av lövkorg i ett större kärl för att få till en bättre process.

Äpplena hälls sedan i en eldriven kross. Slaktbackarna är helt klart för tunga – speciellt om man ska vara själv och musta.

Krossmassan samlas upp i en bagerihink som det varit sirap i. Den får precis plats under krossen och känns som ett bra alternativ.

Det är en effektiv kross som på väldigt kort tid förvandlar äpplena till flisor. Eftersom vi än så länge bara har en bagerihink fick vi hälla tillbaka krossen i slaktbackar och hade återigen problem med tyngden. Krossen kommer att stå på marken utanför själva mustvagnen. Vi behöver ha något under för att inte riskera att det kommer jord i processen men där har vi en lösning med plastmattor som vi tror kan fungera.

Vår 80-liters press har en gummiblåsa i mitten som fylls med vatten och därmed pressar äpplekrosset ut åt sidorna. Mellan metallcylindern och krosset finns en silduk för att inte krossdelar ska komma ut i själva musten.

Eftersom vi inte hade tillräckligt med äpplen fick vi vattenfylla blåsan lite redan från början. Sedan vek vi in den gröna duken och skruvade på locket.

De flesta musterier vi har varit och besökt fyller sin mustpress med vatten från kranen via en slang. Vi har dock kommit på en annan lösning där vi använder en pump för att pumpa in vatten i pressen från en tunna. När en pressning är gjord tömmer vi tillbaka vattnet i tunnan och kan sedan använda samma vatten vid varje pressning. Vattnet kommer aldrig i kontakt med äpplena så det spelar inte någon roll om man använder samma vatten om och om igen. På så sätt så slösar vi inte med vatten vilket känns bra – speciellt ett sådant här år.

Pressen är grym. Vi hann nästan inte starta pumpen förrän musten strömmade ut ur pressen.

Vi satte en liten bunke under men fick snabbt byta till ett större kärl. Musten som kommer ut kallas för råmust. Den är inte värmebehandlad men kan naturligtvis drickas som den är. Den håller sig några veckor i kylskåp och betydligt längre om den placeras i frysen.

Musten är ganska mörk i färgen och trots att vi mustade omogna äpplen så var den förvånansvärt god.

Den första musten som kom ur pressen var alldeles klar men sedan blev den grumligare. Man kan filtrera must för att få den klar men då filtrerar man också bort en del smaker så det kommer vi inte att göra. Än i alla fall. Must i flaska ser godare ut efter filtrering, men vi får se hur vi gör.

Nu var det dags för pastörisering. Musten hettas upp till cirka 80 grader för att öka hållbarheten och minska risken för bakterier. I den stora svarta cylindern finns en slinga som musten passerar igenom och den är omgiven av hett vatten. Den vita lådan är själva brännaren som drivs av gas. Uppe på den vita lådan syns avgasröret för gasens ångor.

Instruktionsboken till pastöriseringsmaskinen hade mycket att önska. Det var mycket bristfällig information så vi fick gissa en del. På lådan finns två temperaturgivare. En som visar vattnets temperatur och en som visar temperaturen på den must som strömmar igenom. När vi startade så stod båda på mellan 22 och 23 grader men det gick fort att värma upp.

Problemet var att få pumpen som ska pumpa upp musten i pastöriseringsmaskinen att suga ordentligt. Det krävdes ett par omstarter för att få det att fungera. Men när vi väl fick igång allt så gick det snabbt. Vi var inte riktigt beredda på att det skulle fungera så vi fick springa in och diska alla flaskor vi hade. Det blev också mer must än vi förväntade oss så ett par rostfria bunkar fylldes också.

När man har mustat klart efter en dag så ska pastöriseringsmaskinen, pressen och krossen tas isär och göras rent. Pastöriseringsmaskinen rengörs genom att man stoppar in två bollar i ena änden och kopplar en till en vattenslang. Det var nervöst eftersom det tog väldigt lång tid för bollarna att komma ut på andra sidan men även det fungerade.

Guillaume ser nöjd ut med sina flaskor på väg hem och så kände vi oss allihop. Förvånade över att det fungerade och nöjda med resultatet. Nu väntar vi på att bolagsverket ska godkänna vår ekonomiska förening så att vi kan söka godkännande hos kommunen för att använda mustvagnen för att musta till andra. Tanken är att vi den här säsongen ska musta dels hemma på våra egna gårdar för att ha must att sälja på marknader och i vår gårdsbutik men också att vi ska ta emot människor som vill musta sina egna äpplen. Vi kommer förmodligen att stå på Nolbygårds Matmarknad under september och oktober. Då kan man komma dit med kassar med äpplen och gå hem med flera bag-in-box med must.

Hela verksamheten är finansierad med stöd av Leader som har fått pengar i från EU och Jordbruksfonden. Vi kommer att lägga prisnivån i linje med andra musterier eftersom vi inte får dumpa marknaden. Helt bestämt är det inte men de musterier som vi varit i kontakt med tar 25 kronor litern vilket gör 75 kronor för en treliters bag-in-box. Musten som är pastöriserad har en hållbarhet på ungefär ett år.

Mustvagnen

Nu har äntligen den mesta utrustningen till vår nya wwoofvagn anlänt. Pastöriseringsmaskinen är en stor pjäs på över 300 kilo som var ganska svår att få ombord. Igår eftermiddag kom Magnus, Marta och Guillaume förbi för att diskutera placering och vidare bygge för att få mustvagnen i ordning till äpplesäsongen. Guillaume som har jobbat mycket inom restaurang och som dessutom har ett mobilt creperie är van att tänka i flöden och är den som funderat mest över varje saks placering. Han använde skolkrita för att rita upp och märka ut hur han tänker sig att sakerna ska placeras. Vi har köpt en släpvagn med uppfällbart kapell så att man kan stå ute även om det regnar. Själva äpplekrossen kommer att stå utanför under tak och sedan lyfts de krossade äpplena upp till den hydrauliska pressen. Därefter pumpas musten upp i pastöriseringsmaskinen som har en bag-in-box-fyllare med våg för att få rätt mängd. Så ser planen ut just nu i alla fall… Pastöriseringsmaskinen drivs av gasol så vi behöver plats för två gasolflaskor. Eftersom vi inser att det kan vara svårt att få tag på vatten ute på marknader kommer vi att ha med vatten för att fylla blåsan i pressen via en pump. Det vattnet kommer inte att komma i kontakt med äpplena utan kan återanvändas vid flera pressningar. Vi kommer att bygga skåp och hyllor där vi kan förvara alla prylar som behövs. Det ser ut att bli ett väldigt bra äppleår i år. Förra året gav inte mycket äpplen men i år ser det riktigt bra ut. Vi kommer dels att musta våra egna äpplen och sälja äpplemust men vi kommer också att ta emot personer som vill få sina äpplen mustade. Mer information om detta kommer när vi har bestämt var och när vi kommer att finnas tillgängliga.

Vissa dagar flyter på bra

De allra flesta dagarna på gården så hinner vi inte riktigt med det vi hade planerat. Vi är nog lite optimistiskt lagda och tur är kanske det. Idag var inte en sådan dag. Planen var att Jonas skulle fixa den pajade dräneringen med vår granne Richard medan jag och vår wwoofare Anna skulle se till så att jordärtskockorna kom i jorden. Men jobbet flöt på så bra så vi han mycket mer än så.

Våra nya tuppar väckte oss tidigt. Rickard skulle hämta minigrävaren vid halv nio så vi hade tid att flytta hönorna till en ny hage och även flytta grisarna. Grisar har dålig syn och känsligt tryne så de går inte gärna nära eltråd. Problemet är att när man tar bort eltråden så ser de inte om den är på plats så de vill helst inte gå över gränsen där tråden har suttit.

Det tog en bra stund innan vi fick ut dem ur sin gamla hage och in i den nya. Den nya hagen har vi gjort kring en liten damm så de har tillgång till vatten och gyttja att bada i. Det behöver de dagar som denna då solen strålar oavbrutet.

Grisigt

När djuren var flyttade frigjordes ytan där vi ska ha potatis och lök och Jonas hann dessutom bearbeta hela ytan med tallriksharven så den är klar att användas.

Richard hade lånat en minigrävare nere i byn.  En Kubota som väger 1,7 ton. Den ser ut att vara betydligt lättare. Hur som helst så var det en smidig liten maskin som gjorde stor skillnad under dagen.

Ganska liten maskin på en ganska stor åker.

Vi visste att det var stopp i täckdiket eftersom vattnet kom upp från rören en bit uppströms. Hypotes Ett var att det var alarnas rötter som hade satt igen eller kanske flyttat rören. Efter närmare inspektion  visade det sig att ena halvan av åkern var blöt men inte den närmast vägen. Vattnet fick leta sig andra vägar och tog sig då upp på ytan och förvandlade åkern till något som såg ut som ett asiatiskt risfält. Hypotes Två varv att stoppet var mitt på åkern så att vattnet inte kunde rinna undan i den övre halvan. Så vi grävde ett hål på 1,5 x 0,5 meter och hittade rören. Allt såg bra ut så vi körde in styva plaströr och en vattenslang ca 15 meter. Inget stopp, alltså föll hypotes Två bort.

Tillbaka till alarna. Efter en del grävande dök rören upp. De låg misstänkt ytligt men det visade sig att de låg på berget, så djupt det gick alltså.

Rötter hade tagit sig in i röret och bildat en kraftig matta i hela röret. Vid skarvarna var det nästan helt tätt med bara rötter. Lösningen blev att skapa ett öppet dike mellan de två dlarne av dräneringen. Vi tror att det kommer att fungera. Om det krånglar får vi väl lägga tillbaka rören.

Efter att vattnet fått fritt fram tog de upp minigrävaren till gården och gjorde klart hålen för äppleträden som Jonas var och hämtade i torsdags. Att gräva hål för träd med minigrävare går väldigt mycket snabbare än att gräva för hand så jobbet var snabbt klart. Det innebär att vi kommer att hinna plantera alla äppleträd redan nästa vecka. Eftersom grävaren ändå var på plats så grävde Richard även ut vår nya ankdamm på tre gånger fyra meter. Det var ett projekt som vi nog inte ens trodde vi skulle ro i land den här sommaren. Det är fascinerande så mycket man kan få gjort med hjälp av lagrat koncentrerat solljus i form av fossil energi. Dvs. diesel.

Under tiden hann jag och Anna att gräva en ny 25 meter lång bädd där vi fick planterat alla jordärtskockor. Bädden ska få en träsarg omkring sig men målet för dagen var att få ner jordärtskockorna i jorden innan de hinner bli dåliga. Träsargen inklusive snigelstaket får vi fixa nästa vecka. Anna hann dessutom plantera purjolök. När Richard hade åkt flyttade vi fåren till en ny hage och sedan drog vi upp fåror i den nyharvade ytan för potatisen med traktorn. Jag hann plantera alla tidiga potatis och fårorna ligger klara för resten som vi ska plantera nästa vecka. Ibland känns det som om vi har enormt mycket jobb som bara måste bli gjort men efter en dag som denna så får man hoppet tillbaka och det känns som om vi kommer få allt i jorden i tid – eller i alla fall nästan. Så mycket lättare allt blir när man är lite fler som jobbar.

Naturligtvis ett extra stort tack till Richard som lade åtskilliga timmar hos oss!

Öppen gård 15 april

Välkomna att besöka oss på Östängs Gård den 15 april. Då är det Framtidsvecka i Alingsås så vi passar på att ha öppet på gården mellan 10.00 och 16.00. Vi kommer att ha guidade visningar klockan 10.00, 12.00 och 14.00 men du har också möjlighet att gå runt och titta som du vill. Förhoppningsvis kommer vi att ha nyfödda lamm man kan få gosa med. Den här våren är det annars väldigt svårt att säga vad vi har att visa upp. Om snön har försvunnit kommer vi förmodligen att ha hämtat hem två små gyltor men det vågar vi inte lova. Vi har i alla fall hönor, bin, ankor, katter och får. Vi odlar i fasta bäddar och har en skogsträdgård och en äppellund. Det krävs inte någon anmälan och det kostar inte någonting. ’

Välkomna önskar Ylva och Jonas

Öppen gård på Östäng

Cykelmusteriet på REKO-festival

REKO-festival på Nääs. Många spännande och roliga programpunkter, de flesta med anknytning till hantverk.

Handhyvling av spånt på kilsågade golvbrädor. Magnus skulle bara titta på men kunde inte hålla sig från att hjälpa till.

Föreläsningstältet var lagom stort för att rymma de 12 personer som kom för att lyssna på Martin som driver Cykelmusteriet i Partille.

Martin har hållit på i två år och förra året arbetade han sju dagar i veckan under hela mustningssäsongen. Efterfrågan är stor. Martins mobila musteri får plats på en aluminiumsläpvagn som han drar med en elcykel. Efter föredraget visade han hur han mustar. Utrustningen han hade med sig har han skaffat för att hyra ut. Den består av en handdriven kross som var förvånansvärt tung att veva. Han fick dessutom pressa ner äpplena med ett litermått. Kändes läskigt. I vanliga fall har han en eldriven kross.

Knivarna som krossar äpplena syns i botten på tratten. 

Det var naturligtvis köpta äpplen eftersom det är utanför säsong men det fungerar ju naturligtvis också. 

Äpplekrosset fylls i pressen som är liten och söt. Det är en klassisk modell som man vevar med gängstång. Han behövde inte ta i hårt alls när han vevade. Martin berättade att det är en fördel att inte ta i eftersom man då pressar ut även beska smakämnen från kärnorna.

P1200886

När man pressat klart så tömmer man pressen genom att öppna den. Vi fick smaka på musten och färskpressad äpplemust är verkligen gott!

Det fanns mycket roligt att titta på på REKO-festivalen. Det blir nog att besöka festivalen nästa år igen.

Arbetsdag i äppellunden

Idag var det den första arbetsdagen inom projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri”. Vi samlades på Östäng för att plantera äppleträd. För två och ett halvt år sedan beställde vi 125 äppleträd varav 75 anlände i år. Det är tre sorter ympade på svagväxande stammar så det kommer att bli låga träd som man kan plantera tätt. Sorterna är Åkerö, Holsteiner Cox och Ingrid Marie (men en röd variant som heter Karin Schneider). Alla sitter på en grundstam som heter B9. Den har små klena rötter vilket i sin tur ger ett litet träd, ca 35% av originalet. Mellan B9-roten och ädelveden med de olika sorterna är en dryg halvmeter som i sin tur är en egen sort, Summer Red.Efter mycket funderande valde vi att ha en och en halv meter mellan träden och två meter mellan raderna. Stammarna gör att det blir frukt redan första året och att de hamnar i lagom plockhöjd. Nackdelen är att stammarna är veka så de behöver stöd av en vajer för att inte ta illa vid sig vid kraftiga vindar eller stora skördar. Vi grävde hål efter en linje. Grässvålen skalades av i en cirkel med diametern 80 cm. Sedan grävdes ett 40 cm stort hål i mitten. Det kläddes med sorknät och sedan lucker jord ovanpå det. Efter ett tag såg hela ytan ut som om en sorkkoloni flyttat in. I vissa hål stötte vi på oväntat motstånd i form av stora stenar. Med hjälp av stockar och spett fick vi upp dem ur groparna. Äppleträden som stått i blöt sedan igår hämtades i skottkärra. Vi började med 25 träd av sorten Åkerö. Träden är barrotade, dvs de står inte i jord i en kruka. Det tar mycket mindre plats att transportera dem liggande i buntar än att ha dem stående i krukor. De barrotade träden sattes ner. När jord skyfflats i hålet så att det nästan var uppe vid ytan så veks sorknätet in igen för att sedan täckas med ett tunt lager jord till. Vattning av träden är viktigt dels för att de ska etablera sig men också för att jorden ska fylla ut hålrum som vi kan ha missat. Efter vattning fick vi fylla på mer jord. För långa rötter klipptes av så att de kan fortsätta att växa utåt. Viker man in rötter så riskerar man att de börjar växa runt istället för att breda ut sig. Långa rötter som hamnar i cirkel gör att trädet blir mindre stabilt och att det kan strypa sig själv efter några år. Mitt i arbetsdagen dök säsongens första wwoofare André upp och sattes genast i arbete med grävning och plantering. Skönt att ha många människor i arbete så det händer mer än vanligt. Samtidigt som alla hål grävdes så höll några på att slå ner stolpar i jorden för att fästa ett två meter högt viltstaket runt hela odlingen. Alla jobbade hårt så gemensam sopplunch var välbehövligt. När stängselstolparna slagits ner fästes en vajer högst upp. I den hängdes sedan viltnätet. Från början hade vi tänkt att bara använda en remsa i ena kanten av skiftet till fruktodling men efter en del mätande och dividerande beslutade vi oss för att stängsla in hela skiftet. Vi tänker att det är bättre att redan nu ha gott om plats ifall vi vill plantera fler träd hellre än att behöva stängsla om. I den instängslade delen tänker vi förutom äppleträd eventuellt sätta några bärbuskar. Hönsen ska få gå där också och hjälpa oss att hålla ohyra borta. Förr bodde man ofta flera generationer på varje gård. Alla gårdar brukades och man kunde samla mycket folk när stora jobb skulle göras. Idag försöker många gårdsägare sköta allt själva ofta samtidigt som de lönearbetar samtidigt som de ska sköta gården. Vi behöver hitta nya vägar att få till samarbeten så att stora jobb inte blir övermäktiga. Alla gårdar borde ingå i en gårdssamverkan. Tack alla snälla människor som kom och hjälpte till idag. Så mycket som blev gjort! Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd ur EU:s jordbruksfond via Leader Göteborgs insjörike. Projektet drivs av Studiefrämjandet i Alingsås.

Elevbesök

Idag har vi haft god hjälp av årskurs fyra från Långareds skola. Vi började med att göra i ordning odlingsbäddar. Eleverna rensade bäddarna från ogräs. Det viktiga är att få bort allt ogräs som förökar sig via rötterna. Vi hittade både kvickrot, skräppor, revsmörblomma och maskros. Vi täckte gångarna runt omkring med tidningspapper och halm för att hålla ogräset borta. I varje bädds strödde eleverna ut två skopor stenmjöl för att tillföra viktiga mineraler. De kramade också sönder jordkokor för att det ska bli lättare för fröernas rötter att växa. Sedan jämnades bädden till och rader märktes ut för sådd. Vi anlade två morotsbäddar, fem bönbäddar, två rödbetsbäddar och i en bädd planterade eleverna Nyzeeländsk spenat. Det är mycket jobb innan man kan så. Några elever fick också pröva på bredgrepen som vi använder för att luckra jorden utan att behöva vända på den. Vi pratade om hur viktigt det är med maskar och vad man kan göra för att få många.

Efter hårt jobb var det dags att hälsa på fåren. De var rätt skygga så det var svårt för eleverna att få klappa dem. Till slut tog jag upp ett lamm så alla elever skulle ha fått klappa ett. Sedan hälsade vi på hönorna och gav dem lite mat. Hönorna verkade gilla uppmärksamheten men det är inte helt lätt att få tag på en så man kan få klappa.

Till lunch stekte vi korv på triangakök. Det smakade mycket bättre ute i skogsträdgården än vad det gör i skolans matsal trots att det var samma korvar. Efter lunch gick eleverna tillbaka till djuren. Som avslutning på dagen hälsade vi på kattungarna. Fem stycken små som just öppnat ögonen. Sedan planterade vi ett äppleträd i den äppellund som vi ska anlägga i morgon. Det blev ett melonäppleträd som så småningom ska få en skylt som berättar vilka som planterat trädet. I morgon ska ytterligare 75 träd i jorden.

Äldre inlägg

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑