Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: äpple (sida 1 av 2)

Öppen gård 15 april

Välkomna att besöka oss på Östängs Gård den 15 april. Då är det Framtidsvecka i Alingsås så vi passar på att ha öppet på gården mellan 10.00 och 16.00. Vi kommer att ha guidade visningar klockan 10.00, 12.00 och 14.00 men du har också möjlighet att gå runt och titta som du vill. Förhoppningsvis kommer vi att ha nyfödda lamm man kan få gosa med. Den här våren är det annars väldigt svårt att säga vad vi har att visa upp. Om snön har försvunnit kommer vi förmodligen att ha hämtat hem två små gyltor men det vågar vi inte lova. Vi har i alla fall hönor, bin, ankor, katter och får. Vi odlar i fasta bäddar och har en skogsträdgård och en äppellund. Det krävs inte någon anmälan och det kostar inte någonting. ‘

Välkomna önskar Ylva och Jonas

Öppen gård på Östäng

Cykelmusteriet på REKO-festival

REKO-festival på Nääs. Många spännande och roliga programpunkter, de flesta med anknytning till hantverk.

Handhyvling av spånt på kilsågade golvbrädor. Magnus skulle bara titta på men kunde inte hålla sig från att hjälpa till.

Föreläsningstältet var lagom stort för att rymma de 12 personer som kom för att lyssna på Martin som driver Cykelmusteriet i Partille.

Martin har hållit på i två år och förra året arbetade han sju dagar i veckan under hela mustningssäsongen. Efterfrågan är stor. Martins mobila musteri får plats på en aluminiumsläpvagn som han drar med en elcykel. Efter föredraget visade han hur han mustar. Utrustningen han hade med sig har han skaffat för att hyra ut. Den består av en handdriven kross som var förvånansvärt tung att veva. Han fick dessutom pressa ner äpplena med ett litermått. Kändes läskigt. I vanliga fall har han en eldriven kross.

Knivarna som krossar äpplena syns i botten på tratten. 

Det var naturligtvis köpta äpplen eftersom det är utanför säsong men det fungerar ju naturligtvis också. 

Äpplekrosset fylls i pressen som är liten och söt. Det är en klassisk modell som man vevar med gängstång. Han behövde inte ta i hårt alls när han vevade. Martin berättade att det är en fördel att inte ta i eftersom man då pressar ut även beska smakämnen från kärnorna.

P1200886

När man pressat klart så tömmer man pressen genom att öppna den. Vi fick smaka på musten och färskpressad äpplemust är verkligen gott!

Det fanns mycket roligt att titta på på REKO-festivalen. Det blir nog att besöka festivalen nästa år igen.

Arbetsdag i äppellunden

Idag var det den första arbetsdagen inom projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri”. Vi samlades på Östäng för att plantera äppleträd. För två och ett halvt år sedan beställde vi 125 äppleträd varav 75 anlände i år. Det är tre sorter ympade på svagväxande stammar så det kommer att bli låga träd som man kan plantera tätt. Sorterna är Åkerö, Holsteiner Cox och Ingrid Marie (men en röd variant som heter Karin Schneider). Alla sitter på en grundstam som heter B9. Den har små klena rötter vilket i sin tur ger ett litet träd, ca 35% av originalet. Mellan B9-roten och ädelveden med de olika sorterna är en dryg halvmeter som i sin tur är en egen sort, Summer Red.Efter mycket funderande valde vi att ha en och en halv meter mellan träden och två meter mellan raderna. Stammarna gör att det blir frukt redan första året och att de hamnar i lagom plockhöjd. Nackdelen är att stammarna är veka så de behöver stöd av en vajer för att inte ta illa vid sig vid kraftiga vindar eller stora skördar.

Vi grävde hål efter en linje. Grässvålen skalades av i en cirkel med diametern 80 cm. Sedan grävdes ett 40 cm stort hål i mitten. Det kläddes med sorknät och sedan lucker jord ovanpå det. Efter ett tag såg hela ytan ut som om en sorkkoloni flyttat in. I vissa hål stötte vi på oväntat motstånd i form av stora stenar. Med hjälp av stockar och spett fick vi upp dem ur groparna. Äppleträden som stått i blöt sedan igår hämtades i skottkärra. Vi började med 25 träd av sorten Åkerö. Träden är barrotade, dvs de står inte i jord i en kruka. Det tar mycket mindre plats att transportera dem liggande i buntar än att ha dem stående i krukor. De barrotade träden sattes ner. När jord skyfflats i hålet så att det nästan var uppe vid ytan så veks sorknätet in igen för att sedan täckas med ett tunt lager jord till. Vattning av träden är viktigt dels för att de ska etablera sig men också för att jorden ska fylla ut hålrum som vi kan ha missat. Efter vattning fick vi fylla på mer jord.
För långa rötter klipptes av så att de kan fortsätta att växa utåt. Viker man in rötter så riskerar man att de börjar växa runt istället för att breda ut sig. Långa rötter som hamnar i cirkel gör att trädet blir mindre stabilt och att det kan strypa sig själv efter några år. Mitt i arbetsdagen dök säsongens första wwoofare André upp och sattes genast i arbete med grävning och plantering. Skönt att ha många människor i arbete så det händer mer än vanligt. Samtidigt som alla hål grävdes så höll några på att slå ner stolpar i jorden för att fästa ett två meter högt viltstaket runt hela odlingen. Alla jobbade hårt så gemensam sopplunch var välbehövligt. När stängselstolparna slagits ner fästes en vajer högst upp. I den hängdes sedan viltnätet. Från början hade vi tänkt att bara använda en remsa i ena kanten av skiftet till fruktodling men efter en del mätande och dividerande beslutade vi oss för att stängsla in hela skiftet. Vi tänker att det är bättre att redan nu ha gott om plats ifall vi vill plantera fler träd hellre än att behöva stängsla om. I den instängslade delen tänker vi förutom äppleträd eventuellt sätta några bärbuskar. Hönsen ska få gå där också och hjälpa oss att hålla ohyra borta.

Förr bodde man ofta flera generationer på varje gård. Alla gårdar brukades och man kunde samla mycket folk när stora jobb skulle göras. Idag försöker många gårdsägare sköta allt själva ofta samtidigt som de lönearbetar samtidigt som de ska sköta gården. Vi behöver hitta nya vägar att få till samarbeten så att stora jobb inte blir övermäktiga. Alla gårdar borde ingå i en gårdssamverkan. Tack alla snälla människor som kom och hjälpte till idag. Så mycket som blev gjort!

Elevbesök

Idag har vi haft god hjälp av årskurs fyra från Långareds skola. Vi började med att göra i ordning odlingsbäddar. Eleverna rensade bäddarna från ogräs. Det viktiga är att få bort allt ogräs som förökar sig via rötterna. Vi hittade både kvickrot, skräppor, revsmörblomma och maskros. Vi täckte gångarna runt omkring med tidningspapper och halm för att hålla ogräset borta. I varje bädds strödde eleverna ut två skopor stenmjöl för att tillföra viktiga mineraler. De kramade också sönder jordkokor för att det ska bli lättare för fröernas rötter att växa. Sedan jämnades bädden till och rader märktes ut för sådd. Vi anlade två morotsbäddar, fem bönbäddar, två rödbetsbäddar och i en bädd planterade eleverna Nyzeeländsk spenat. Det är mycket jobb innan man kan så. Några elever fick också pröva på bredgrepen som vi använder för att luckra jorden utan att behöva vända på den. Vi pratade om hur viktigt det är med maskar och vad man kan göra för att få många.

Efter hårt jobb var det dags att hälsa på fåren. De var rätt skygga så det var svårt för eleverna att få klappa dem. Till slut tog jag upp ett lamm så alla elever skulle ha fått klappa ett. Sedan hälsade vi på hönorna och gav dem lite mat. Hönorna verkade gilla uppmärksamheten men det är inte helt lätt att få tag på en så man kan få klappa.

Till lunch stekte vi korv på triangakök. Det smakade mycket bättre ute i skogsträdgården än vad det gör i skolans matsal trots att det var samma korvar. Efter lunch gick eleverna tillbaka till djuren. Som avslutning på dagen hälsade vi på kattungarna. Fem stycken små som just öppnat ögonen. Sedan planterade vi ett äppleträd i den äppellund som vi ska anlägga i morgon. Det blev ett melonäppleträd som så småningom ska få en skylt som berättar vilka som planterat trädet. I morgon ska ytterligare 75 träd i jorden.

Studiebesök Saras Must

I lördags var vi på studiebesök igen. Denna gång på Saras Must i Mörteryd utanför Björköby utanför Vetlanda. Sara har haft sitt mobila musteri i tre säsonger. Sara arbetar med att beskära fruktträd och musteriet kommer som en naturlig fortsättning.

Musteriet är fast monterat på en släpvagn som är cirka fyra meter lång, det vill säga något större än ett vanligt bilsläp.

Sara hade köpt hela musteriet från Rink i Tyskland.  Priset med vagn var i saftigaste laget så hon valde att köpa en vagn i Sverige och montera delarna själv.

För att inte behöva göra hål i golvet sitter de olika delarna på hemmagjorda ramar av vinkeljärn som är monterade med mellanlägg så att golvet går att få rent. Smart!

Efter att äpplena har tvättats i vanlig vattenbalja utanför vagnen så krossas de i äpplekrossen.

Krossen är en modell vi inte har sett tidigare. I stället för en vertikal roterande axel med knivar så har den en horisontell axel med många knivar. Suddig bild tyvärr. Sara berättade att hon kunde hälla i en korg i taget men att hon behövde dra och knuffa i det svarta handtaget som sitter på ett plastblock för att äpplena skulle rivas bra.

Krossen stänker en hel del så den har fått en bit gummiduk runt sig. Det satt dock inte på nu.

Än så länge har Sara använt manuella mustpressar. Två stycken i olika storlek. Man lägger äpplemassan i sildukar med plastblock över och under.

Ovanpå flera lager äpplemassa placeras sedan en domkraft som pumpas för hand. En enkel konstruktion som inte kräver el eller vattentryck. Anledningen till att hon har två storlekar är att kunderna kommer med olika mycket äpplen. Vissa dyker upp med tio bärkassar och andra bara med två. En oväntad detalj är att det är bökigt och tar en del tid att få ner kolven i domkraften efter att man pressat.

Efter pressning samlas musten i en tank som har en sil i öppningen.

Från tanken pumpas musten upp till pastöriseringsmaskinen. Det följde med en hel del kopplingar och slangar så Sara kan välja om hon vill filtrera i ett eller två eller inget filter innan musten pastöriseras. Pumpen kan även gå baklänges vilket säkert är användbart i något sammanhang.

De kunder som vill ha med sig opastöriserad råmust kan köpa 1- eller 5-liters engångsbehållare av plast som kan förvaras i frysen.

Det vita skåpet till höger på bilden är en gasbrännare som värmer vatten som cirkulerar i det rostfria pastöriseringskärlet. Kärlet rymmer 120 liter och är isolerat som en termos. Musten ska pastöriseras en viss tid beroende på mustens temperatur och det tar lite tid. Sara behöver dessutom röra om i musten för att få jämn temperatur.

Hetvattnet från gasbrännaren cirkulerar i spiralen och värmer musten i behållaren. Musten tappas sedan ut i botten.

Den pastöriserad musten tappas på bag-in-box-behållare medan den fortfarande är varm. Påsen ligger på en våg så det ska vara möjligt att få rätt mängd i påsen. För lite ger missnöjda kunder, för mycket gör att påsen inte får plats i kartongen.

En gasolflaska i bruk och en i reserv. Den lilla genomskinliga behållaren är ett filter som kan användas för att få klar must. Men i de flesta fallen använder hon inte det.

Sara har ett ganska stort förvaringsskåp som kan nås från båda sidor. Där förvarar hon burkar, bag-in-box-förpackningar, plastflaskor och annat man kan behöva.

Det behövs en hel del pinaler och pinaler måste förvaras. Hängare och skåp är viktiga att få med. Till höger syns en del av en trätrall som Sara använder för att lägga på marken och stå på. Annars tenderar det till att bli kladdigt och geggigt efter ett par timmars mustning. Inte av produkterna men utav att folk trampar omkring på samma ställe på gräsmattan.

Efter en timmas intensiv utfrågning tog vi en promenad till ”Två röda hus” som är ett bead-and-breakfast och ett mysigt café. Otippat att hitta så här mitt ute på landsbygden och värt en omväg om ni passerar denna del av Småland.

Nu gick vi över till att diskutera affärsmodeller, prissättning, ruttna äpplen och vad Sara vill förbättra och byta ut när det gäller utrustning. Flaskhalsen i Saras och många andras produktion verkar vara pastöriseringsmaskinen. Det tar helt enkelt tid att pastörisera. Det stoppar upp flödet. Men eftersom man också kan sälja råmust så känner Sara ändå att det inte är pastörisören som ska bytas ut i första hand utan hon vill byta krossen och pressarna mot en bandpress med inbyggd kross.

Det var ett mycket givande studiebesök. Sara var driven och bra på att berätta om sin verksamhet. Hon bjöd på många detaljer och har nog hållit på lagom länge. Det gör att hon kommer ihåg hur det var att starta upp och har ändå några säsonger att jämföra.

Stort tack till Sara! Hennes sida om musteriet finns här.

 

Studiebesök på Jonslundsäpplet

Idag var vi med projektgruppen ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” på studiebesök på Jonslundsäpplet och blev rundvisade av Roland Ölander. En ekologisk äppleodling som varit igång sedan 2002. På två hektar finns över 1000 träd och mer än 120 sorters äpplen. Vi vandrade runt bland äppleträd i raka rader, lagom höga för att vara lätta att plocka. En sak som vi reagerade på var att det växte gräs under alla träden. Vi har tidigare hört att man bör ha bar jord under äppleträd för att gräset ska stjäla för mycket näring. Enligt Roland har det ingen betydelse. Han klipper gräset och låter det ligga kvar som näring åt träden. Ingen annan gödning tillförs utöver fallfrukt och gräsklipp. Träden ger 10 ton äpplen om året varav hälften tas till vara och resten får ligga kvar på marken som gödning.

Runt varje träd satt ett stabilt skydd som skyddade framför allt mot grästrimmern. Det såg väldigt trevligt ut till skillnad från de äppleodlingar som har bar jord under träden. En fördel med gräs är dessutom att man slipper jordbakterier på äpplena som trillar ner plus att de landar mjukare. Vi tittade på mängder av träd av olika sorter. Varje ny sort hade en skylt med namn på. Jonslundsäpplet är en unik lokal sort som påminner om Transparente Blanche.Alla äpplena finns föredömligt listade på www.jonslundsapplet.se. Många sorter hade vi hört talas om tidigare som Katja och Aroma men det fanns också väldigt många sorter som vi aldrig hade hört namnet på. En del sorter blev vi sugna på att skaffa oss så småningom bland annat Birgit Bonnier och Huvitus.

Vi pratade grundstammar, ympris. Grundstammarna köper Roland från Rögle Plantskola och ympris från Brunstorps Gård och Julita genbank. Vi pratade beskärning, ympning och sjukdomar. Roland visade exempel på träd som var sjuka av kräfta och träd som hade fått sprucken bark för att temperaturen växlat hastigt.

Platsen är ganska utsatt för blåst och därför har de planterat lähäckar av buskvide. En fördel med buskvide är dessutom att bina gillar vide som blommar vid en tidpunkt när det inte finns mycket annat. Bland äpplena fanns också flera paradisäppleträd för pollineringens skull samt buskar av aronia som blandas i viss  äpplemust med 5 %.

Skörden säljs som äpplen och must i butiker i  närområdet. Sedan 2008 har man också en gårdsbutik i ladugården som är öppen på lördagar under höstarna. I ladugården finns också ett litet musteri med en 80 liters hydropress. Musten tappas på glasflaskor i olika storlekar.  Senaste projektet på gården var att bygga ett kylrum där äpplen kan förvaras i 1-4 grader för att öka hållbarheten. Vi fick provsmaka både vanlig äpplemust och den med inblandad aronia. Väldigt gott. Äpplemusten är ganska söt medan den med aroniainblandning hade en liten vuxnare smak.

På måndag ska vi hämta våra 75 äppleträd som ska planteras ihop med de som vi ympade själva förra våren. Vi hade sett ut en yta där de skulle stå men nu med ny kunskap och nya infallsvinklar måste vi kanske tänka om. Träden ska planteras nästa lördag så innan dess lär väl nya planer ha fallit på plats.

Gårdssamverkan och mobilt musteri

Det finns så mycket roligt att göra i livet. Det finns så många spännande saker att lära sig och så mycket trevligt folk att umgås med. I går hade vi en första träff inom Leaderprojektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri”. Projektet har fått stöd av Göteborgs insjörike och drivs av Studiefrämjandet som ställer upp med Karin Gustavsson som projektledare. Karin hade planerat mötet så vi gjorde det vi behövde göra som att göra upp en tidsplan för de delar som vi åtagit oss att genomföra.

Att äga och driva en gård riskerar att bli ett ensamt arbete. Var och en går hemma på sin gård och är så upptagen med alla sysslor så man försummar umgänge med andra och avbrott i vardagen. Ofta tänker man och till och med pratar om att man borde träffas och jobba mer ihop men dagarna går och det dagliga arbetet tar över. Det blir sårbart ifall de som driver gården skulle bli sjuka eller skadade. Tanken med gårdssamverkan är att ett antal minera gårdar går samman och lär känna varandra. Varje gård arrangerar en större arbetsdag per år då gruppen gör det som behövs på gården. Det kan vara större arbeten som annars inte blir gjorda som att reparera en stenmur, måla om ladan, gräva nya odlingsbäddar eller annat som gårdens folk känner att de behöver hjälp med. Det skulle också kunna vara en lång lista med massor av smågrejer som annars inte riskerar att bli gjorda. När man träffas hemma hos varandra lär man sig också varandras gårdar och vet var djurfoder förvaras, vad vattenkranar sitter hur djuren ska skötas o.s.v. Det gör att man lättare kan hoppa in och hjälpa till ifall någon behöver resa bort eller blir sjuk. 

På träffen igår diskuterade vi farhågor och förväntningar samt tankar om mervärden och åtaganden. Farhågorna var ganska få och handlade mest om att deltagarna var oroliga för att vi åtagit oss för mycket och kanske inte kan vara med på varje arbetsdag, något som alla verkade vilja. Vi enades om att det var viktigt att ingen fick dåligt samvete för att man får förhinder.  Förväntningarna var desto fler och handlade om att få inspiration och nya idéer från varandra, att få jobb gjorda, att få en trygghet i att veta att andra kan hoppa in. Det handlade om att få nya vänner och att ha kul ihop men också om att hjälpa varandra att öka lönsamheten på gårdarna så att nödvändigheten att lönearbeta minskar.

Att stärka samarbetet mellan ett antal gårdar på det här sättet kan på sikt leda till nya verksamheter. Vi har beslutat att i första skedet skaffa ett mobilt musteri som kan delas mellan de gårdar som ingår i samarbetet. Musteriet ska vara effektivt och lätthanterligt samt uppfylla livsmedelsverkets krav på hygien. En arbetsgrupp med fem personer bildades som fick i uppgift att nörda in på musteridetaljer. Vad ska vi välja för press och pastöriseringsmaskin? Ska det drivas av el eller gasol? Hur många liter i timmen kan man få igenom varje del i must-linjen? Frågorna är många och då är det bra att några tittar närmare på det.

Musteriet ska kanske mest ses som ett exempel på saker som går att samäga och driva ihop. Mobila enheter i form av sågverk, vedmaskin, slakteri… Det är lätt att tankarna far iväg när man är i ett gäng med kreativa driftiga människor. Tidsplanen för de 18 månaderna som projektet ska pågå är i alla fall påbörjad och nästa träff är planerad. 

Vi ska också åka på studiebesök till flera intressanta platser och gårdar där det händer spännande saker men mer om det när allt är på plats. Tanken är också att bjuda in andra intresserade till arbetsdagarna. Fler händer kan behövas och det kan också bli ett tillfälle för nyfikna att komma och pröva hur det är att arbeta på en gård. Ett roligt sätt att träffa nya bekantskaper och knyta kontakter. Första arbetsdagen kommer att bli i maj på Östängs gård då 125 fruktträd ska ner i jorden. Gropar ska grävas, sorknät ska klippas till och sättas om rötterna och stöd för träden ska sättas upp. Vi återkommer med datum.

 

 

Ympningen – Hur gick det?

Efter ympkursen i våras har vi bara låtit ymparna stå på en skuggig plats och set till att de inte torkat ut. Det har funnits annat att göra så de har faktiskt inte fått någon som helst kärlek under hela sommaren. Förra veckan plockade vi fram dem för att se hur det hade gått.

Raden till vänster var de ymper som klarade sig. Nio stycken! De till höger är de som inte blev bra. De ser gröna och fina ut, men grenarna kommer från rotstammen under ympstället.

Den ensamma uppe till vänster är en oympad P60 som lär ge goda äpplen. Med tanke på hur bra de i den högra gruppen växer så hade vi inte behövt spara en extra P60.

ympresultat1005

Här är de som klarade sig: Gul Richard på A2, Melonäpple på A2, Åkerö på A2, Husmorsäpple på A2, Gravensteiner på P60, Filippa på P60, Mantet på P60, Förlovningsäpple på P60 och en okänd på P60. Det där med väderbeständig dokumentation är alltid vanskligt.  Undrar vad det okända är för sort egentligen?

En som inte är med på bild är en som vi redan har planterat i skogsträdgården, Röd Melon.

ympresultat1004

Ympningen hade två moment som var luriga. Det första var att tänka i 3D så att ympriset satt tätt mot rotstammen samtidigt som den viktiga ”underbarken”, kambiet hos de båda delarna ska kunna växa ihop på tillräckligt stor yta.

ympresultat1010

Det andra var att binda ihop med gummiband och framför allt att tejpa noga för att förhindra uttorkning.

Gummiband och tejp skulle dessutom hålla under några månader tills såren hade läkt. Vi hade placerat ymperna i skuggan där de verkade trivas bra men gummibanden vittrade på en del ymper.

ympresultat1008

Det gick inte att se hur läkningen eller sammanfogningen såg ut förrän tejp och gummiband var borta.

ympresultat2003

Vissa ser prydliga ut, andra är mindre snygga.

ympresultat2007

A2-rotstammarna var grövre än P60-rötterna och krävde en annan metod

ympresultat2002 ympresultat2010

Vi har inte gjort alla. En del av dem ympades av deltagare på kursen som inte hade plats för alla sina ympningar utan lämnade kvar några till oss. Nästan hälften av ymperna klarade sig. Bra resultat för att vara första försöket.

Under en period stod baljan med ymperna i skuggan av vårt stora Filippa-träd som måste vara en A2. Sommaren passerade och plötsligt trillar en fallfrukt ner och knäcker en gren på en lyckad ympning.

ympresultat1006

Nog är det lite fegt att ge sig på någon som är så mycket mindre!

Årets grönsaksförsäljning

Ni som följt vår blogg vet att vi inför den här säsongen hade planer på att starta CSA (Community Supported Agriculture). Det innebär att man säljer andelar av skörden innan säsongen. Andelsägarna får sedan en del av det som skördas. Tanken är att man som odlare ska få in pengar när det är dags att göra årets investeringar i form av fröer och annat man behöver. Man delar också på risken. Slår alla sådder fel så blir andelarna mindre men om det blir ett bra år så blir andelarna större.

Det blev inte något CSA i år. Det finns många skäl till det men det främsta skälet är nog att vi inte är bra på att hantera om vi inte kan leva upp till de krav vi ställer på oss själva. Vi skulle helt enkelt må dåligt av om våra andelsägare blev besvikna. Tänk om de förväntar sig mer än vi kan leverera. Eller om vildsvinen bryter sig in och äter upp allt.

Istället har vi försökt sälja på lite andra sätt. Dels har vi sålt en del honung, ägg och potatis i vår lilla självbetjäningsbutik nere vid vägen. Det har fungerat väldigt bra. Vi har inte någon koll på vilka våra kunder är men saker försvinner och pengar hamnar i burken. Vi fyller på när det är slut och vittjar lådan med jämna mellanrum. Många frågar oss om vi verkligen får ha det i fred och så vitt vi kan bedöma så är det bara ärliga människor som besöker butiken.

Vi har också haft öppen försäljning på gården vid ett par tillfällen. Det har varit riktigt roligt. Vi tycker om att ha människor på vår gård och vi tycker om att möta våra kunder och låta dem välja precis det de vill ha. Det känns bra att kunna tipsa om recept och leverera helt färska nyskördade grönsaker. Vi tror också att det ger ett mervärde att människor får se var grönsakerna har växt och hur vi integrerar odlingar och djur för att skapa ett så hållbart system som möjligt. Att sälja direkt på gården ger oss också möjlighet att hämta mer om något tar slut och behöver därför inte skörda för mycket i förväg.

p1170496En marknad har vi hunnit med och den 1 oktober ska vi vara med på Nolby gårds höstmarknad. Marknader är också roligt. Samma kundmöte men utan möjligheten att visa gården och dess verksamhet. På en marknad har vi chans att möta människor som annars inte hade tagit sig ut till oss. Nackdelen gentemot gårdsförsäljning är att man måste uppskatta vad man kommer att sälja och skörda allt i förväg. Det är inte lika lätt att komplettera om något tar slut.

Vi har också sålt en del grönsaker till arbetskamrater och till människor som kommit upp till gården. Det är trevligt med besök men det är inte alltid man har tid att skörda just när kunden kommer.

Merparten av grönsakerna vi sålt har vi levererat till en liten butik inne i Alingsås som heter Planeten och en del har vi sålt till Lindelövs restauranger. En gång har vi prövat att leverera till en inköpsförening där människor vill köpa närproducerade varor. Vi kommer även att slakta ett antal lamm i år. De är redan tingade och det visade sig vara lätt att få kunder till lammkött.

Som ni märker så har det spretat rätt rejält i år. Det är medvetet eftersom vi har velat testa olika typer av försäljning för att se vad som passar oss bäst.

p1170473Vi är halvvägs när det gäller uppbyggnaden av grönsaksodlingen. 2018 kommer vi att producera fullt ut så mycket som vi har tänkt oss. Det kommer att vara minst dubbelt så mycket grönsaker som idag. Förhoppningsvis mer eftersom vi lär oss hela tiden. Vi kommer också att utöka med frukt och bär och öka mängden hönor och honung. Så småningom kommer vi även att utöka fårbesättningen. Frågan som kvarstår är dock hur vi bäst säljer det vi producerar.

En tanke som vi arbetar med är att hitta ett bra ställe inne i Alingsås där vi kan sälja på lördagarna. (Vi har ett ställe i åtanke men allt är inte klart än) Vi tänker att vi i så fall skulle börja veckan innan midsommar med nypotatis, honung, ägg och sedan öka på sortimentet allteftersom det blir skördeklart. I så fall så behöver vi skörda en hel del lördag morgon men mycket går att skörda under fredagen. Därför kan vi kombinera marknadsförsäljning på lördagarna med öppen försäljning på gården under fredag eftermiddag eftersom vi ändå vet att vi är hemma och skördar då. Vi vill prioritera kunder i närområdet så därför känns det bra att ha öppen försäljning på gården en dag i veckan kombinerat med självbetjäningsbutiken resten av veckan.

Fördelen med den lösningen är också att vi inte alltid behöver skörda det som folk beställer utan kan erbjuda det vi själva har skördeklart. När man levererar till inköpsföreningar, restauranger och butiker så beställer de inte alltid det som är mest panik att skörda. Det kan bli så att de vill ha stora kvantiteter av det vi för tillfället har lite av och små eller inga kvantiteter av det vi har massor av. Vi kommer dock även nästa år att leverera till vår favoritbutik Planeten.

p1170475Vi funderar fortfarande på CSA och kanske kommer vi så småningom att våga pröva det men förmodligen inte nästa säsong heller.

Ympningskurs

I lördags var det så dags för en ny kurs på Östängs gård. Den här gången var Bosse Blomqvist tillbaka för att lära oss att ympa. Vi började med lite teori och fick klart för oss att det finns många olika ympmetoder och att vi skulle pröva två av dem.

Inför kursen hade vi beställt av äpple men innan vi fick börja använda det materialet så gick vi och hämtade rönngrenar att öva på. P1140636Det tar ett tag innan man får in rätta snittet. Vi hade beställt speciella ympknivar till alla kursdeltagarna för att alla skulle ha en vass kniv att använda. När vi packade upp dem så visade det sig att de var alldeles för slöa. Försökte med bryne och slip men fick inte till någon riktig skärpa så till slut fick vi plocka fram mattknivar och brytknivar och som tur var fanns det så det räckte till alla i alla fall.

P1140638Skarvympning var det vi prövade först. Vi prövade och Bosse kontrollerade. Ibland fick vi godkänt och ibland goda råd om hur vi kunde göra annorlunda. När man skarvympar väljer man en grundstam som är lika tjock som ympriset och gör ett lika stort snitt på både grundstammen och ympriset. Dessa passas sedan samman. P1140639Under ytterbarken och innerbarken finns kambiumskiktet. Det är det som växer samman när man lyckas med ympen. Därför måste man vara noggrann så att det ligger precis för varandra åtminstone på ena sidan. Det var tur att vi hade rönngrenar att öva på för det var inte lätt att få till ett bra snitt som dessutom hade samma storlek som det på grundstammen.

Läggympning var nästa metod att pröva. Den används när grundstammen är tjockare än ympriset. P1140656Man skär precis som ovan ett snitt i ympriset och sedan skär man bort lika stort på den tjockare grundstammen. I princip blir det att man skär bort en bit av barken. Sedan lägger man ytorna mot varandra på samma sätt som vid skarvympningen. P1140648

I båda fallen surrade vi ihop grenarna med gummiband som vi sedan band om med specialtejp för att få det tätt. P1140661Öppna sårytor beströks med sårbalsam för att grenarna inte skulle torka ut.

Så var det så småningom dags att välja ympris till våra grundstammar. P1140651Vi hade beställt en A2- och en P60-grundstam från Ebeplant till varje deltagare. A2 är en starkväxande grundstam som har ett bra rotsystem så den står stadigt. Den kommer alltså inte att behöva ha stöd mer än i början. Vinterhärdig upp till zon 6. Den kräver en planteringsyta på 15-25 kvadratmeter. A2 är grundstam på nästan alla äldre äppleträd man ser i trädgårdar.

P60  är en mycket mindre grundstam som bara blir cirka 40% av träd ympade på A2. Redan efter 2-3 år kan man få frukt men i gengäld så håller inte trädet i lika många år. Livslängden är cirka 30 år. Trots att P60 ger små träd har de ett relativt kraftigt rotsystem och en bra vinterhärdighet. Planteringsytan för träd på P60 stammar är 6-8 kvadratmeter. Det finns mindre grundstammar men de kräver i allmänhet stöd hela livet för att inte blåsa omkull eller lägga sig när de bär mycket frukt. Grundstammen påverkar i allmänhet inte storlek eller smak på äpplena.

Eftersom vi var tvungna att beställa grundstammar i god tid innan kursen så visste vi inte hur många kursdeltagare det skulle bli så vi tog i för att vara på den säkra sidan. Det gjorde att när alla deltagare fått sina stammar så blev det fler grundstammar kvar att öva på.   Det var roligt att ympa så vi gjorde slut på resten också och fick en stor variation med äpplen.

Ympat på grundstam A2

  • Amorosa
  • Jamba
  • Melon
  • Åkerö
  • Husmodern
  • Gul Richard
  • Mantet
  • Röd Melon
  • Filippa

Ympat på grundstam P 60

  • Röd Melon
  • Gravensteiner
  • Förlovningsäpple
  • Gul Richard
  • Mantet
  • Åkerö
  • Filippa

Vi har också satt en ren P60. Den är inte framtagen för att ge goda äpplen, men några äpplen blir det nog. Framför allt så kanske vi kan göra egna grundstammar från den så småningom.

Äpplesorten Filippa kommer från eget ympris som vi tagit från ett träd i trädgården. Det är gammalt och lite risigt så vi tänkte att det vore bra med en föryngring. Övrigt ympris är beställt från Ebeplant som har ett enormt utbud och väldigt bra service.

Äpplen behöver pollineras för att ge bra frukt. Vi har bin som hjälp i trädgården men det är också viktigt att det finns rätt sorter som blommar samtidigt så att bina kan flyga från träd till träd med pollen. Det brukar anges vid äpplesorterna vilka andra sorter som blommar samtidigt och vi borde klara oss bra eftersom vi kommer att ha så många olika sorter.

Alla färdiga ympar sattes i en hink med vatten och varje stam märktes med grundstam och äpplesort. P1140657Vi tog en promenad upp till skogsträdgården där vi bland annat planterat ett äppleträd där Bosse förra året hjälpte oss att ympa in ympris från ett träd vi hade i vår koloni. Vi vet inte sortnamn men det gav friska goda äpplen som vägde upp till 800 gram. På bilden ser man hur fint det läkt – men då är det ju också Bosse som ympat. P1140665Bosse berättade också att eftersom äpple är släkt med rönn så går det att ympa in äpple på rönnbärsträd. Det var roligt att ympa så bli inte förvånade om ni kommer till Östäng i framtiden och hittar äpplen och rönnbär på samma träd.

När alla deltagarna åkt hem med sina alster planterade vi varje ymp i en kruka med jord som sedan ska stå i skuggan tills trädet har börjat växa och är färdigt för utplantering. Hur noga vi än var med alla namnlappar blev det till slut en kruka med okänt innehåll. P1140669Träden kan stå i kruka en eller ett par säsonger utan att det gör något så riktig panik är det inte även om vi plötsligt står med 17 äppleträd som vi ska ha ner i jorden någonstans. P1140670Helst ska även den ytan stängslas… Dessutom har Jonas beställt ett okänt antal äppleträd med okänd ankomstdatum…

Äldre inlägg

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑