Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: måla (sida 1 av 2)

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Kalkad gavel

Idag påbörjade vi ett arbete som har hägrat ända sedan vi flyttade in, att få färg på betongen. Den som kommer till gårdsplanen ser både mangårdsbyggnaden och diverse uthus och projekt men det som syns mest är ladugårdens gavel. Den är stor, hög och bred Den dominerar gårdsplanen fullständigt. Den övre delen av gaveln har fått ny rödfärg men den undre ser bistert betong-grå ut.

Fähuset är byggt med hålsten av betong. Utsidan av stenarna är lite kullrig för att ge ett rustikt utseende. Det fanns retro redan på 1930-talet!

Vi har inte sett några färgrester så det verkar som att tidigare ägare valt att ha betongen omålad. Det är smart eftersom det som inte är målat aldrig behöver målas om. Men vi ville inte vara smarta på det sättet. Vår plan är i stället att gaveln dels ska se snygg ut, men även att den ska bidra till att lysa upp gårdsplanen.

En bidragande orsak till att det var läge att ta itu med gaveln var att wwoofaren André tog sig för att göra om den lilla gräsplätten till grus. Det skulle sitta fint med ett par parkeringsplatser till, särskilt till gårdsbutikens kunder. Med det låg en sten som bara stack upp lite. Bara tre centimeter, men den skulle bort. Det gick åt en traktor och en hel del envishet men nu ligger den vid lagårdshörnet.

Gatlampan uppe till höger på den översta bilden är en kvicksilverlampa som ger mycket ljus. Problemet med den är att den är riktad mot alla som kan behöva ljuset och bländar dem. Lamptypen är den gamla klassiska armaturen med kjol och den går det inte att helt undvika bländning med hur man än riktar den. Så vi har den avstängd om vi inte behöver meka med en bil på kvällen. Vi planerar att ha bländfria armaturer som belyser väggen och belyser vändplanen indirekt. Om en gårdsplan ska kännas välkomnande är det inte arbetsljus man ska ha utan ett varmt allmänljus som inte bländar. Kraftigare ljus får man enkelt med en strömbrytare och lämplig lampa.

Så vi satte igång. Målarkalken vi använde heter Hydraulit och den kan bara användas om det är mellan 10 och 20 grader i luften, ingen sol, inget regn. Det är en lång kravlista men idag passade det mesta in. Vi hade ett par stunder med sol men vi sprejade på med vatten så att kalken inte skulle torka för fort. Färgen är i pulverform så det blev till att blanda upp med vatten. Visa av tidigare arbeten med egentillverkad linoljefärg blandade vi bara in halva vätskemängden först för att få till en slät pasta. Sedan är det enkelt att späda under omrörning till en klumpfri färg.

”Kalken” är egentligen ingen bra beteckning. Hydraulit är mer åt cementhållet än kalkhållet men cement ger associationer till betongbroar så vi kallar det för kalkfärg ändå, av gammal vana. Vi har använt riktig kalkfärg tidigare. Den täckte dåligt men det kunde kompenseras med att måla sju-åtta gånger. När vi väl kom till Nääs byggnadsvårdsbutik så fick vi träffa en äkta kalkfärgsnörd. Han förklarade att det är stor skillnad på att måla på kalkbaserat och cementbaserat underlag. Även om kalk och cement har samma ursprung så bränns de på olika sätt vilket ger olika kemiska egenskaper. Han förklarade att vi skulle ha Hydraulit och det kommer att räcka med två strykningar.

Den som har långt till Nääs kan titta in på Målarkalks hemsida.

Efter borstning, vattning, målning och lite vattning igen så såg det ut så här. Väggen är fortfarande fuktig så den kommer att bli vitare i morgon. Och dessutom ska den få ett lager målarkalk (eller mer korrekt, målarcement) till. Det borde fungera som ljusspridare.

Ni med god fantasi kan föreställa er slutresultatet med svarta järnfönster, vit vägg och belysning. Ni andra får vänta tills vi är klara.

Inläggets titel är också fel. Det borde heta ”Cementad gavel” med det låter ju inte klokt. ”Kalkad gavel” får duga.

Upp och ner

I natt har vi varit uppe vid två tillfällen för att kolla om det var lamning på gång. Min klocka ringde klockan 2 och Jonas gick ut vid 4 men inget hände. Det är segt när det drar ut på tiden och man går upp natt efter natt utan att det händer något. I morse vaknade jag vid halv sju och gick ut. Då hade slemproppen gått på en tacka som vi väntat på sedan i tisdags. Skönt att det sker en lördagsmorgon när det inte är så stressigt med massa annat som ska hända. Vi väntade en stund så tackan skulle öppna sig. Hon ömsom la sig ner och ställde sig upp och hade kraftiga värkar.

Det dröjde så vi började bli oroliga men så fick vi syn på en liten nos som levde. Det kändes bra en kort stund tills vi såg att det inte fanns några klövar ute. I det läget när det drar ut på tiden och tackan inte föder fram lammet självt måste man hjälpa till. Det tyckte tackan inte var en bra idé så hon försökte komma undan. Hon vandrade iväg med lammets huvud hängande ut där bak. Efter en kort jakt så fångade vi in henne och då såg inte lammet ut att leva längre. Vi har ”barnmorskeutrustning” redo så jag sprang in och hämtade hinkarmed varmt vatten, handdukar och allt annat man kan behöva. Jonas satte på sig lång plasthandske upp till armhålan och smörjde in sig med glidslem. Gick sedan in med handen och letade rätt på benen som hörde till huvudet. Efter ett tags letande så kunde vi dra ut lammet som var helt livlöst. Gnuggade det med handduk och rensade mun och näsa från slem men det ville inte riktigt komma sig. Blåste in luft i lungorna och fick liv i den lilla kraken. Har man väl gått in i en tacka så måste man hjälpa nästa lamm ut också eftersom värkarbetet avstannar. Jonas gick in igen och försökte hitta något att dra i. Till slut fick han fram ben. Normalt så vill man ha tag i två framben men i detta läget är man nöjd om man får tag på två bakben eller två framben så länge de hör till samma lamm. Tyvärr visade det sig att det var tre ben som kommit ut. Tre ben är definitivt inte bra så då får man försöka se om  två av dem är ett par så man kan trycka in det tredje. Vi höll på och höll på. Ringde in till Tilda i huset som kom ut med fler handdukar som vi kunde hålla lammet varmt med och hon ryckte sedan in för att hålla tackan. Vi fortsatte att dels försöka hålla liv i lammet som var fött och dels att föröka få ordning på benen. Kollade så lammet hade sugreflexer vilket det hade så vi mjölkade ur råmjölk som vi gav det med nappflaska. Det gick bra att mjölka ur en del eftersom tackan låg ner. När lammet drack så släppte oron för lammet även om det bara var lite det fick i sig.

Jonas gav upp och jag gick in istället. Tryckte till slut tillbaka alla tre benen och försökte börja om. Fick absolut inte rätsida på det. Vid det här laget var vi gråtfärdiga båda två så jag ringde en rutinerad fårägare som bor inte så långt från oss. Hon satte sig i bilen och körde direkt. Fantastisk människa som själv har flera hundra tackor som håller på att lamma och som ändå tar sig tid att hjälpa oss. Vi kunde inte bara sitta och vänta på att hon skulle komma så vi försökte leta vidare och till slut fick Jonas tag på två bakben och kunde dra ut ytterligare ett livlöst lamm. Jag försökte få liv i lammet genom mun mot munmetoden medan Jonas gick in igen. Tyvärr kunde jag inte rädda lammet och vi gjorde oss beredda på att föröka få ut ytterligare ett dött lamm. Just denna tacka och hennes syster brukar nämligen få tre lamm var. De är större än våra andra tackor och är väldigt stora om magen så vi räknade kallt med att det fanns ytterligare lamm i magen. Den här gången var det lättare för nu fanns det ju bara fyra ben kvar att välja mellan mot åtta för en stund sedan. Återigen fick Jonas tag på bakben och kunde dra ut lamm nummer tre som mirakulöst nog levde. Då kom den inringda fårfarmaren. Det kändes lite dumt att hon åkt i onödan men samtidigt väldigt skönt att få prata igenom förloppet. Vad gjorde vi rätt och vad gjorde vi fel. Det visade sig att vi gjort en del fel men det mesta rätt. Möjligen hade vi varit väl oroliga för lammet. Det skrivs mycket om att lamm måste ha i sig råmjölk väldigt snabbt efter födseln för att klara sig. Läser man diskussionsforum på nätet så får man lätt uppfattningen att lamm dör snabbt om de inte får råmjölk. Enligt vår mentor så är det inte riktigt sådan panik utan vi kunde gott koncentrerat oss på tackan och låtit lammet vara så länge det andades. Fick flera användbara råd till nästa gång. Vi är lyckligt lottade som har så kompetent folk på nära håll. Alla nyblivna fårägare borde ha en mentor. När tackan hämta sig, vilket hon gjorde förvånansvärt snabbt, tog vi in dem i en lammbox så att de skulle få vara ifred. Mjölkade ur för att bli av med vaxproppen i den andra spenen och sedan lät vi dem vara ifred. Efter en stund kom även moderkakan ut och det kändes skönt eftersom vi varit inne och bråkat så med henne. Hon är förvånansvärt pigg och käkade glatt upp moderkakan vilket får ofta gör. Starta inte filmen om du tycker det verkar äckligt.

Jag tog barnen med mig för att åka in till stan och hälsa på mamma men Jonas stannade hemma för att hålla koll. Tog en skön fika i solen på Nygrens café och kände att det var rätt skönt att ta ledigt en stund. Ringde Jonas för att kolla att allt var ok och då visade det sig att nästa lamning hade satt igång. Denna gång en förstagångslammare som vi inte trodde skulle ha än på två veckor. Åkte hem och kände oron komma krypande. Kunde det möjligen var ett nytt problem? Var det för tidigt för henne så vi skulle få ännu fler dödfödda lamm?  När vi väl kom hem hade inte mycket hänt. Tackan hade valt att lamma utomhus och låg ner och stönade högljutt. När de drar upp överläppen som på bilden så har de ont och värkar. Vi avvaktade lite och sedan fick vi syn på två klövar. Snart tittade även en nos fram och då kan man andas ut lite. När tackan böjer huvudet bakåt vet man att värkarbetet är i gång och att hon har riktigt ont. Som förstagångsföderska så verkar det göra mer ont än för de mer rutinerade vilket inte är så konstigt. Sedan kom två fina välskapta levande lamm i rask följd.

Tackan är igång direkt och tar hand om sina lamm. Inget fel alls på dem. Två friska pigga lamm som inom kort var uppe på benen.

Tackan skötte sig jättefint från början. Helt enormt att se dem ta hand om sina lamm trots att de aldrig gjort det förut och ingen talar om för dem hur de ska göra.

Fantastiskt också att se de små liven som kämpar och kämpar för att ta sig upp och ta sig fram till mammans spenar.   Små nyfödda lamm är helt fantastiskt söta. 

Vi andas tacksamt ut över att lammning nummer två gick bra. Frågan är om vi orkat med en till som krånglat. Eller, naturligtvis hade vi gjort det, men anspänningen när man kämpar mot klockan för att rädda liv gör att man blir ganska trött efteråt.Två lamm under magen på mamman. Ni kan tänka er när man ska in och reda ut vems ben som är vems inne i magen på en tacka.

Efter en stund tog vi in dem i en lammbox där de ska vara i tre dagar för att knyta an. Nu har vi sex lamm på fyra tackor. Sex tackor väntar fortfarande på att lamma. Det bör inte vara några fler på ett par dagar så i natt ska vi försöka sova med bara en kontroll mitt i natten.

Sedan satte vi igång barnen på att måla bikupor. Vi har köpt tio nya kupor så vi ska kunna utöka till 15 samhällen på sikt. Vi har gjort i ordning en rymlig målarverkstad på andra våning ovanför verkstaden.  Här ligger delar till frigolitkupor med första lagret färg på plats.När de var igång flyttade vi husvagnen som våra nya hönor ska flytta in i på måndag, gödslade ut och ströade upp hönshuset. Sedan var det dags för årets första grill och det kändes väldigt bra som avslutning på en ganska intensiv dag. Solen sken och vi hade tid att sitta ner. Nu är det påsklov så det finns ett antal dagar att jobba på framöver. Det känns bra.

Miljoner saker på en gång

Den här tiden på året är underbar – och väldigt hektisk. Huvudfokus mentalt är lamningarna. Det tar dock inte så mycket tid om man räknar timmar. Tackorna måste tittas till med jämna mellanrum även nattetid men själva lamningarna klarar de oftast själva. Vi behöver dock vara alerta ifall något går fel så vi måste hjälpa till. När en tacka går undan för att vara för sig själv så får man gå ut tätare för att kolla. Hittills har bara två tackor lammat och när jag tittar igenom bilderna så hittar jag inte en enda bra på lammen. Ganska typiskt när det inte är första året med lamm. Åtta tackor är kvar så det är många vaknätter kvar än.

Det som tar mest tid är odlingarna. 24 nya bäddar ska anläggas och vi har hunnit med 10 stycken hittills vilket är bästa resultatet av de tre år vi varit igång. De 48 bäddar vi grävt de andra åren ska gödslas och kollas igenom så inget rotogräs har fått fäste. Potatis är lagda på förgroning liksom lök. Machesallat växer fint liksom purjolök, tomat, chilli och kålplantor. De ska ses till varje dag så de inte torkar ut.

Vi håller på att anlägga nytt avlopp och provgrop nummer två är grävd. Elbolaget har varit här och märkt ut elledningar så vi inte gräver på fel ställe. Gropen har blivit godkänd av kommunen så nu ska ansökan in så vi kan börja anlägga avloppet.

Vi håller på att fixa till vägen upp till skogen som har blivit en enda lervälling. Jordlager ska skrapas bort och sedan ska vi fylla på med nytt grus.

Idag har vi gjort i ordning en målarverkstad på loftet ovanför verkstaden för igår kom 10 nya bikupor som ska målas. Vi har hackat loss alla fönster i ladugården och lämnat in på blästring så sedan ska de också målas. En altandörr och ett par fönster räknar vi med att hinna med i vår och med alla dessa småjobb så känns det skönt att ha ett vettigt ställe att stå och måla.

I förrgår gjöt vi en av två plintar där vi ska bygga ett tak under vilket vi ska ha grönsakshantering. Eftersom vi ska sälja grönsaker hemma på gården i sommar och packa grönsaker för marknadsförsäljning så vill vi ha en vettigare hantering under tak än vad vi haft förut.

När vi hinner sticker vi emellan med vedhantering och att ställa i ordning husvagnen till våra nya hönor. På måndag ska 40 hönor hämtas i Vara så då måste det vara klart.

Mitt i allt detta ringer Fria tidningen och vill göra en telefonintervju och så får vi besök av Alingsåskuriren som vill göra ett reportage till sin bilaga om att bygga och bo. 

Det här blev ett rörigt blogginlägg men det kanske ganska bra beskriver hur vår tillvaro ser ut just nu. Massor med roliga jobb på gården varvas dessutom med lönearbete, möten om Framtidsveckan (där kommunen lovade att satsa pengar för samordning ett par år framåt) arbete med projektet Nolbygårds Matmarknad och umgänge med familjen. Vi har i alla fall inte tråkigt.

Fåren tar det i alla fall lugnt och kliar sig mot närmsta träd.

 

Bastuvagn

I helgen har Pontus och Robert varit hos oss och hjälpt till. Projekten på gården är många och vi hinner inte alltid med det vi tänkt så hjälp är välkommen. Vinterns bastubygge har inte riktigt kommit igång men  eftersom vi hade tillgång till fler händer i helgen så har vi kommit en bit på väg. Taket är belagt med papp men den har för många år på nacken för att vi ska kunna lita på den. Tre rullar takpapp och tjära var inköpt. Tre våder behövdes för att täcka taket. Tyvärr var rullarna inte tillräckligt långa så taket blev trots allt inte klart. Tjäran räckte inte riktigt heller så vi får köpa in lite till för att avsluta jobbet. Känns ändå bra att regnsäkringen är påbörjad.

Ett av de tråkigaste jobb som finns är att skrapa färg. Bastuvagnen har liggande smal panel så det blir många småytor att skrapa. Känns bra att det är färdiggjort i alla fall. På söndag eftermiddag kunde Tilda börja måla med tjärfärg. Seg och svårstruken men vi vill ha en färg som har falurödfärgston och vanlig falu rödfärg går ju tyvärr inte att måla på redan målade ytor. Snyggt blir det men det kommer att ta tid innan vagnen är färdigmålad. Trots att det var en fin vårdag med flera plusgrader så tjocknade färgen så vi fick micra färgen för att få den att rinna någorlunda. Funkade förvånansvärt bra.

Tack för hjälpen Pontus och Robert!

Järnfönster

Ska vi prioritera att renovera järnfönster eller ska det få vänta?

Vi har valt att göra annat än just detta. Inte bara för att vi hade viktigare saker att göra, utan för att vi inte varit säkra på hur vi skulle hantera dem. Skulle vi renovera dem på plats eller ta ut dem? Skulle vi bara ersätta de trasiga rutorna eller byta ut samtliga? Skulle vi återställa dem till tvåglas som de en gång varit eller nöja oss med enkelglas? Eller skulle vi helt enkelt köpa nya fönster?

Fönstrens funktion är att hålla ute vind, regn och snö. När de är trasiga så fyller de inte den funktionen särskilt bra, å andra sidan så gör det inte så mycket om det drar och snöar in lite i det gamla fähuset. Lokalen har blivit någon sorts allmän förvaringsplats i väntan på att fylla viktigare syften. Så vi har bara flyttat undan ömtåliga saker från de trasiga fönstren och fokuserat på annat.

Men nu var det dags. Fram med den gamla Hiltin för att få bort betongen som höll järnfönstren på plats.

I alla fall en del av fönstren. Här och där hade betongen vittrat så att fönstren kunde flyttas runt, på andra ställen satt de fast ganska bra.

Först slog vi sönder de rutor som var kvar. Glas tål inte alkaliska vätskor så några decennier av vatten som kommer från betongen intill har satt sina spår. Ingen ruta gick att få klar. Alla var mer eller mindre matta.

Några enstaka gick att få loss hela. Kanske kan de vara bra att ha som mallar, särskilt de i den översta raden som har en radie i överkant.

Några generationer av olika sorters kitt satt mer eller mindre hårt. Hugo rensade med hjälp av tryckluftmejseln.

Vi vet inte hur lång tid renoveringen kommer att ta så vi skyddade de fönsterhål som vetter mot vinden.

 

Enklast tänkbara montering.

Två fönster till ska plockas ner och rensas. Sedan ska de blästras, grundmålas, målas och glasas med kitt. Det låter som att det kan ta tid.

Frusen falu rödfärg

Två år i rad har vi missat att ställa våra färgburkar frostfritt. Det är lite pinsamt att erkänna för man tänker att man borde lära sig. Det känns surt när man öppnar en färghink och möts av grynig obrukbar falu rödfärg. När man dessutom har två stora hinkar med samma sörja blir det extra surt. Vi googlade en del och alla färgfabrikörer som tillverkar falu rödfärg hävdar att det inte går att göra något åt frusen färg utan att den bara är att slänga. Efter ytterligare googlande hittar man flera diskussionsforum där flera hävdar att det visst går att fixa färgen genom att man kokar om den. Förr gjorde man rödfärg genom att blanda ut vetemjöl i vatten som man kokade upp. Sedan tillsatte man pigment och järnvitriol och kokade ytterligare en stund varefter man tillsatte linolja. Användarna i diskussionsforumen påstår att man kan koka upp färg som frusit och på så sätt få den brukbar igen. Det har vi prövat idag. Det kändes rätt hopplöst länge och vi rörde och rörde men när man kom upp i kokande temperatur hände något med den gryniga massan. Färgen blev allt mer lik ofrusen falu rödfärg. Det kändes helt klart värt att testa så vi målade våra odlingsbänkar. Det är inte hela världen om det inte blir bra där. Vi testar för att se om färgen går att rädda. Håller det så kommer vi inte att dra oss för att använda vår omkokade färg även på byggnader men det känns bra att testa på något lite mindre seriöst först.

En vacker dag

Idag har det varit kallt. Förmiddagen blev därför inomhusjobb med planering av säsongens odling. Det är många bäddar (75) som ska odlas så det är en del att planera. När ska man så? Vad ska förodlas? Kan man få in två kulturer eller till och med tre i en bädd om man planerar väl? Sådana frågor gör att det tar tid med planeringen. När vi odlade mindre yta blev det mer att vi beställd vad vi var sugna på att odla och sedan skedde själva odlandet lite hur som helst. Man tog tag i en fröpåse och läste på baksidan och om tiden var rätt så blev det det man sådde. Det fungerar inte riktigt om man vill odla i 75 bäddar. 450 kvadratmeter jord ska helst hållas sysselsatt hela säsongen. Vid elvatiden kom Lasse och Agneta och tog en fika och sedan var det helt enkelt för vackert ute för att sitta inne längre. Än så länge är det inte mycket man kan göra i odlingen mer än att beundra ljuset. Huset får ett vackert skimmer i vintersolen.
Färgen vi gillar mest är nog ändå Falu rödfärg. Det finns få saker som lyser så vackert i solljus. 

Till och med timmer blir vackert i rätt ljus. Här ligger en trave blivande järnvägsslipers. (Inlägg om det kommer senare)

Vi konstaterar ännu en gång att vi bor vackert. Att just den här gården skulle bli vår känns ibland overkligt. 

Årsredovisning år två

Så var det dags igen. Idag har vi bott på gården i två år så det är dags för en sammanställning. Vi skrev en förra året och känner att det är bra att ha en uppställning över vad som faktiskt har blivit gjort. I år liksom förra året så är det mycket som har hänt och många som har hjälpt till. Vi har den här säsongen haft hjälp av 10 stycken wwoofare som har bott hos oss i ungefär två veckor var. De har varit här för att lära sig om hur man sköter odlingar och en gård och även om många av dem varit ovana vid gårdsarbete så har vi haft hjälp av dem.

Odling:

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem samt i förra årets 24 bäddarp1180153
  • Rensat alla gångar mellan bäddarna och täckt dem med tidningar och halm
  • Utökat insektsträdgården med växter för att locka pollinerare
  • Satt upp alloxnät runt hela odlingen och gjort fyra grindar för människor och tre traktorgrindar
  • Odlat tidig potatis från 50 kg utsäde och tagit eget utsäde till nästa år
  • Täckt skördade bäddar med ensilagep1180152
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddarp1180155
  • Haft gårdsförsäljning vid tre tillfällen och deltagit i två marknader
  • Installerat vattentunnor för gödselvatten plus vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor av pallkragar för att odla sådant som jordlopporna annars tarp1180154
  • Förberett yta för plantering av äppleträd i maj

Djur:

  • Fått 15 lamm varav två bagglamm sålts till liv. Två tacklamm behålls till liv av ossp1180142
  • Gjort två avläggare på bikuporna.
  • Köpt 25 lohmanhönor och förbättrat hönshuset
  • Köpt en gammal krockad husvagn som ska bli hönshus till våren så vi kan utökap1180123
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägenp1180140

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone oktober ut
  • Skördat ensilage så vi kanske klarar vintern
  • Hamlat tre lindar till vinterfoder
  • Skördat brännässlor till foder

Snickerier m.m:

  • Byggt om och förbättrat foderbordet
  • Byggt ett höloft ovanför fårstalletp1180137
  • Målat mjölkrummet, trädgårdsskjulet och hönshuset med kalkfärgp1180133
  • Målat delar av ladugården och sädesmagasinet med falu rödfärg. (men mycket finns kvar att måla)p1180146
  • Renoverat sädesmagasinet invändigt
  • Dränerat sädesmagasinet och byggt verandap1180120
  • Bytt ut en sönderfallande dörr till boningshusets verandap1180119
  • Satt in två fönster i verkstaden
  • Byggt en gårdsbutik för självbetjäning vid vägen

Stängsling

  • Permanent stängsel runt 3 ha åker för att kunna efterbeta.
  • Sått två skiftenn med långliggande fårvall
  • Börjat stängsla in det som ska bli skogsbete
  • Rensat ytterligare taggtråd och förhoppningsvis fått med allt. (Visst…)

Värme:

  • Införskaffat en vattenmantlad vedspis till köket som är på plats men ännu inte inkopplad. (Väggen bakom är som synes inte heller klar)p1180117
  • Fällt, kapat och kluvit 31 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Tätat fönster
  • Slutfört renovering av kakelugnp1180157

Inomhus:

  • Bytt ut köket mot ett begagnat kök vi hittade på blocket eftersom det gamla trillade sönder.p1180113
  • Bytt ut en balkongdörr och ett fönster

Övrigt:

  • Sågat upp virke till reglar och brädor.  Här är hälften av det som blev kvar efter att vi byggde höloftetp1180143
  • Skrapat och målat om köksfönstrenp1180118
  • Lärt oss ympa fruktträd.p1180144
  • Byggt färdigt ett utedass (Sara och Guillaumes eget projekt)p1180147
  • Satt upp en mängd fågelholkar, fladdermusholkar och ett insektshotellp1180151
  • Satt upp en karta över skogsträdgården i kombination med verktygshängningsplatsp1180128
  • Påbörjat bygget av en grönsakspackningslinje. p1180149
  • Bytt ut ejektorpumpen mot en sänkpump

 

Äntligen här

Stor del av vintern har gått åt till att förbereda för att vi ska kunna ta emot wwoofare. Vi hann nästan färdigt. Så kom de då äntligen våra första wwoofare. Först ut var Becky och Lasse. Becky är amerikan och Lasse är från Sverige. Senast bodde de i New York men nu har de tänkt flytta till Sverige. De kom i söndags och redan på måndag morgon klockan åtta var de i full gång och jobbade. Tanken är att de jobbar mellan åtta och två mot att vi står för mat och husrum. En fantastisk idé som vi verkligen gillar.

P1150128Det första vi satte dem på vad att rensa rödbetsbäddar. Ju mer man rensar fram till midsommar desto lättare blir det sedan brukar rutinerade grönsaksodlare säga – men det är inte alltid man hinner med så bäddarna var rejält fulla med ogräs. P1150141Bäddarna täcktes sedan med gräsklipp som vi fått av grannen. Det märks en väldig skillnad i mängden ogräs i de bäddar vi har hunnit täcka om man jämför med de otäckta.

P1150140Sedan fick de börja gräva var sin bädd. Hälften av årets bäddar är grävda men det återstår fortfarande 12. P1150142Kvickroten är tät med långa rötter. Ytan borde varit täckt – men det har den inte varit. Varje kvickrotsstrå har en lång rot som man bör få upp hel. Det är verkligen ett tröttsamt jobb och i sommarvärmen vi har nu så orkar man inte mer än några timmar på förmiddagen.

Lasse kom på eget initiativ på att han kunde konstruera en vattenkärra av en gammal cykelkärra som vi har. P1150143Det ser lovande ut.P1150163Fler bilder kommer när det är klart. Nere i odlingskammaren skolade vi om de gurk- och squashplantor som behövde mer jord.P1150144Som alltid så har vi fler plantor än bäddar. P1150146Vi tog därför en stycke mark som så småningom ska bli gräsgång för att ge oss gräsklipp till bäddarna. P1150148Marken där är full av ogräs och ojämn och vi inser att vi inte kommer hinna göra gräsmatta där i år. Därför luckrade vi upp marken med bredgrepen. Vi drog bort det värsta ogräset och gödslade med hästgödsel. Sedan täckte vi med svart nedbrytbar majsstärkelseplast. Det är ett jobb som är omöjligt att göra på en person. Rullen är tung och man måste täcka kanterna med jord innan den blåser iväg. P1150151I den gjorde vi sedan hål och sedan planterade Becky och Lasse drygt 150 grönkålsplantor. P1150155Planteringen blev väldigt mycket noggrannare gjord än om vi hade gjort den själva. P1150157Ogräset kommer att växa igenom plasten så småningom men då har grönkålen kommit så långt så den klarar sig ändå. Becky klöv den ved som återstod för i år. Nu är det klart. Ett dåligt samvete som plötsligt bara försvann. P1150176Dessutom hann hon med att snickra ihop en hög biramar som snart kommer att behövas om bina fortsätter att flyga som de gör. Det är en syssla som vi borde ha hunnit med under vintern. P1150182Normalt kännetecknas arbetet på gården med att vi angriper det mest panikartade. Plötsligt idag kände vi att vi hann med ”ej panikartade saker”. Vi började ge oss på sådant som istället kan kategoriseras som nödvändiga. P1150186Kanske kommer vi innan sommaren är slut ner på avdelningen önskvärda.

Äldre inlägg

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑