Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: nätverkande (sida 1 av 2)

Inkubatorsprogrammet

Idag var sista gången på Inkubatorsprogrammet som jag deltagit i i vår. Det har varit fem träffar men jag har tyvärr bara kunnat vara med på tre. Efter en introduktion fick vi i uppgift att skissa på en två minuter lång presentation av vad vi håller på med. Tanken var att vi skulle försöka starta med varför vi gör det vi gör innan vi gick in på vad och hur. Det var en nyttig övning där vi fick jobba i par och sporra varandra. Klara Hansson som är ansvarig för Angereds testbädd och jag försökte hjälpa varandra att göra en så bra presentation som möjligt.

Martin Berg från fastighetskontoret i Göteborg gästspelade under förmiddagen och eftersom han inte själv odlar några grönsaker fick han göra sin presentation om sitt musteri och cidertillverkning. Det var spännande att lyssna på.

Efter lunch gick vi ut och kollade in Angereds Gårds nyinköpta BCS. Klara har kört sådana här flera gånger förut och var duktig på att förklara. Det här exemplaret är dock helt nytt och aldrig provkört. Eftersom Klara skadat sin arm så blev det provkörningspremiär först idag.

Förmodligen går det rätt lätt att få koll på allt om man får lite tid på sig men det är många spakar och reglage att hålla reda på. Handtaget går att svänga i sidled så man kan gå bredvid bäddarna när man kör. Det går också att svänga helt runt när man ska använda redskap som ska vara bakom tvåhjulstraktorn.

Efter lunch blev det utvärdering och diskussion kring vad vi tyckte vi behövde lufta.

Tack alla för trevliga träffar. Vi ses i något grönsaksland framöver.

Föredrag på Garveriet

I morse var jag och hämtade ut Framtidsveckans nytryckta program innan jag satte mig på tåget och åkte ner till Floda. Där arrangerade Stadslandet Göteborg och LAB190 en dag för lokala producenter och andra intresserade.

Vi började med fika och rundvandring på Garveriet. Det är ett spännande ställe med många tankar kring hållbarhet. Det är inhyst i ett gammalt garveri och vid renoveringen har många detaljer tagits tillvara.

De har ett kök där de ordnar kurser och där företag kan hyra in sig för att förädla sina produkter.

Köket är öppet mot matsalen som har industrilokalens råhet bevarad. De jobbar mycket med lokala produkter.

På flera av taken sitter solpaneler och en stor del av den el de förbrukar kommer därifrån. Garveriet ligger precis vid Sävån och nu håller de på att bygga en terass ner mot ån där man ska kunna sitta och fika eller äta.

Före mig föreläste Lokalproducerat i Väst om sin verksamhet och sitt nya projekt där man ska satsa på att få restauranger att satsa på lokala råvaror.

Sedan berättade jag om vår verksamhet på Östängs gård. Både om grönsakerna men även honung, frukt, bär och äppelmust samt hur vi försöker tänka för att integrera djurhållningen med grönsaksproduktion och få hjälp av naturen genom att gynna fåglar, insekter och blommor på platsen.

Efter mig föreläste Albin Ponnert från Local Food Nodes om sin plattform som underlättar för producenter och konsumenter att få kontakt. Många REKO-ringar använder Local Food Nodes. Albin berättade engagerat om de tankar de har för att utveckla plattformen och appen. Det känns väldigt intressant och kanske något som skulle underlätta även för REKO-ring Alingsås.

Framtidsveckan

Vecka 15 är det Framtidsvecka i Alingsås. Framtidsveckan är mitt halvtidsjobb från första november till sista april. Då samordnar jag alla som vill vara med och skapa en vecka för att öka resiliensen i vår kommun. Det är alltid lika roligt eftersom så många goda krafter vill vara med. Nu är programmet för veckan klart och bor du inte i Alingsås så är det helt klart värt att fundera över ett besök. Se själv i programmet

Vid 160 tillfällen kommer det att hända något i vår kommun under en enda vecka. Vi tjuvstartar söndagen den 7 april med en föreställning av Nationalteatern och liksom de flesta programpunkter så är det gratis. Det känns fint att kunna erbjuda en riktigt bra föreställning för alla som kanske inte har råd att gå på teater annars.

På måndagen blir det en föreläsning med Fredrik Warberg som heter Rik på riktigt. Det blir också information om Alingsås enda andelsjordbruk och den som funderar på att skaffa hönor kan gå på hönskurs på Nolbygårds ekocafé.

På tisdagen kommer Anders Wijkman och föreläser under rubriken Den förbannade kortsiktigheten. Med på scenen finns också Alingsås kommuns säkerhetschef och kommundirektör. Du kan också provåka elbil eller vara med på invigningen av Tallhyddans framtida naturrum. Det finns också chans att lära sig mer om biokol.

På onsdagen handlar mycket om odling. Jonas Ringqvist från Bossgården utanför Falköping kommer att ha en heldagskurs som tyvärr redan är fullbokad men på kvällen har han en öppen föreläsning. Innan Jonas föreläsning kommer Ylva Arvidsson som skrivit boken Permakultur – Framtiden i din trädgård. Har du ett företag som använder tryckluft så arrangerar Jonas en tryckluftslunch. Kulturhuset har hållbarhetsquiz och så blir det tillfälle att tillverka käpphästar eller lära sig baka mazariner.

På torsdagen blir det föreläsning med Gunnar Lyckhage som är expert på upphandling och fokus kommer att vara upphandling av mat i offentliga kök. I Alingsås har kommunen upphandlat maten via ett privat företag för leverans till skola, förskola och äldrevård. Det innebär att vi bland annat serverar Thailändsk kyckling vilket många kan ha synpunkter på. Till denna kväll är även politiker och andra inbjudna till en panel.

Samma kväll föreläser Misse Wester så det blir svårt att välja. Hon är bland annat med i SVT:s realityserie Nedsläckt land. Hon forskar på hur människor reagerar i kriser. Denna kväll kan du också besöka cykelköket och laga din cykel, få tips på hur du maximerar din odling i den egna trädgården, gå på nördcafé med tema ull eller samtala om fröer och sådder.

På fredagen bjuder Alngsåshem och Alingsås Energi in till filmkväll. De bjuder till och med på mat och efter filmen är det paneldebatt kring vad vi kan göra för att ställa om samhället. På Grand hotel blir det denna kväll modevisning på temat hållbarhet. Det är också liksom varje fredag #fridaysforfuture. I Trampverkstan är det visafton.

På lördagen finns det möjlighet att åka med på en gratis guidad busstur genom Alingsås norra kommundel. Stop kommer att göras på gårdsbutiker och annat intressant. I Christinae kyrka blir det orgelkonsert och så kan man bese de leksaker som lågstadieklasser har byggt av återbrukat material. Vinden second-hand har öppet både onsdag och lördag som vanligt och där kan man verkligen göra fynd.

På söndagen händer mycket i Bjärke. Gjord i Gräfsnäs har öppet och visar upp sin permakulturträdgård, Köksträdgården i Mölnemad har öppet och fem kilometer från dem ligger vår gård Östäng och vi håller också öppet med guidade visningar. Vi öppnar också upp en tillfällig loppis i ladan. Har ni chansen så tycker jag att ni ska besöka Trampverkstan. Det är ett helt unikt ställe. Svårt att beskriva men titta in på min bror Ulf Lundins hemsida så får ni en uppfattning om vilken atmosfär stället har. Här drivs alla verktyg med pedalkraft och man kan beställa alla möjliga profiler, lister och annat kul. Magnus som driver Trampverkstan har gjort både mitt och Jonas lieorv. På Palladium är det denna dag modevisning av återbrukade plagg och föreläsningar på temat.

Som du förstår så är detta bara ett axplock. Låter det intressant så ta dig en titt i programmet.

Nu är det slut

Sedan november har jag gått en halvfartsutbildning på Hjo Folkhögskola med Jonas Ringqvist som lärare. En av de bästa kurser jag gått. Jag har lärt mig så oerhört mycket och blivit mer strukturerad och bättre förberedd inför årets säsong.

Nu har jag en plan som borde fungera och är dessutom fast besluten om att försöka följa den. Sista träffen var vi på Bossgården där jag har varit många gånger förut. Tidigare gånger har det varit studiebesök men nu med ett halvår tillsammans rörde vi oss till en ny nördnivå. Så himla skönt.

Jonas började med att gå igenom planen för dagen.

Vi har träffats en gång i månaden under ett halvårs tid men haft mycket kontakt i vår grupp på facebook. Eftersom vi brottats med samma frågor har vi kunnat be om och få hjälp i gruppen. Nästan alla ur gruppen var dessutom med på odlardagarna i Göteborg så det känns som om vi känner varandra. Vi har bestämt att vi ska träffas igen efter odlingssäsongen och det känns bra.

Vi började med att studera jord. Dels genom att ta upp jord med en halvcirkelformad pinne för att få upp jord på djupare lager utan att behöva gräva. Dels genom att känna på jorden och studera den.

Vädret var inte det bästa så vi tyckte alla det var skönt att gå in i växthuset. Där odlar de tomater på halva ytan under plansiloplast med två droppbevattningsslangar från Waterboys i varje bädd. Vi tittade på verktyg och började med bredgrepen.

De som inte hade testat bredgrep förut fick möjlighet att göra det. Jonas bredgrepar alla bäddar för att luckra jorden utan att behöva vända den.

Bredgrepen ska bändas tillbaka bara så man ser att jorden spricker upp och inte som på bilden nedan. Där ville vi kunna studera jorden så därför bände Jonas isär rejält.

Vi gick över till att diskutera hjulhackans för- och nackdelar. Åsikterna gick isär. Vissa tyckte att det var bättre att köra med rensjärn så vi diskuterade tekniker vid hjulhackekörning samt om man eventuellt skulle modifiera den.

Andra halvan av växthuset var fyllt med vinterodling. Spenat och vinterportulak finns att skörda och smakade mycket gott. Dessa grödor fryser ihop och tinar men klarar det och växer vidare när temperaturerna går upp och ljuset återkommer.

Sedan var det dags för olika modeller av såmaskiner och deras för- och nackdelar. Först ut var Earthway som flera testat men ingen var nöjd med.

Därefter Sembdner som används till sådder med små radavstånd som rädisor. Vill man ha bredare mellan raderna får man helt enkelt låta bli att lägga frö i varje behållare.

Den verkade ganska smidig. Såbädden måste vara väldigt fin och man reglerar sådjupet genom att höja eller sänka skaftet.

Sist ut var Yang som nu finns till salu på Semenco. Alla som testat var nöjda med den och det känns ju bra eftersom vi precis köpt en. Alla som prövat var dessutom överens om att man måste testa sig fram och lära sig alla inställningar.

Det känns som om man gärna skulle vilja ha en tabell där det står hur man ska ställa in den och en tabell finns på såmaskinen men den stämmer tydligen inte perfekt.

Man ställer in den genom att byta kugghjul på två ställen. Alla kombinationer man kan få fram genom att byta främre och bakre kugghjul avgör hur snabbt den frömatande rullen snurrar. Rullar finns i massa olika modeller för olika fröer så du måste också veta vilken rulle du ska sätta på. Det finns också en borste som ska justeras för att avgöra hur många frön som ska trilla ner i rullens håligheter. Någon berättade att de provkört hemma på ett lakan för att se hur många frön som kommer ut. Jonas kom dock på att radien på drivhjulet inte blir det samma om man kör på ett hårt underlag. Han rekommenderade istället att man väger fröerna och kontrollväger efter en sträcka för att se hur tätt man sått.

Sedan trängde vi ihop oss i skölj- och packrummet. Vi diskuterade skölj av grönsaker och Jonas visade en salladsslunga som de använder till vintersallat.

Kylrummet var inte så fullt eftersom det mesta är sålt men lite vitkål låg lagrat i trälådor och morötter i plastbackar från Jula. Vi diskuterade temperaturer, lagringskärl och luftfuktighet. Jonas poängterade vikten av att kyla ner så många grönsaker som möjligt så fort som möjligt eftersom nästan alla grönsaker får bättre hållbarhet om de kyls ner snabbt.

Förpackningar är ett problem eftersom det inte är så många som odlar i den skala vi gör. Många förpackningar kan man inte köpa om man inte köper en hel pall. Jonas visade några perforerade plastpåsar som de fått tag på för att kunna leverera grönkål till Ica.

Slutligen ägnade vi en lång stund åt att diskutera den optimala storleken på gummiband till olika grödor och om man kan få upp hastigheten i skördearbetet genom att sätta dem runt fingrarna och i så fall vilka fingrar som gav bäst resultat.

På Bossgården drar de upp de flesta plantorna i en växthustunnel utomhus. De har dubbla skikt med plast och en fläkt som blåser in luft mellan dem. Inne i tunneln har de gjort ett inre ”rum” av treskikts bubbelplast för att kunna hålla värmen. Där har de också ett litet element ifall temperaturerna sjunker för lågt.

Jonas har räknat på energiåtgången och jämfört om han skulle driva upp plantorna inne under ledbelysning eller utomhus där ljuset är bra men tillskottsvärme behövs. Det visar sig att det skulle dra mer energi att ha plantorna inomhus än på detta sätt.

Efter rundvandringen gick vi in och jobbade i grupper med att reflektera över våra egna gårdar, våra mål, sammanhang och lösningar. Det är intressant att höra hur andra har tänkt och vad de har satt upp som mål.

Det var en trevlig dag och mycket föll på plats i mitt eget huvud. Tack alla odlingskamrater och framför allt tack Jonas för en fantastisk kurs.

Garveriet i Floda

Floda ligger inte långt från oss och det håller på att bli en samlingspunkt för bra närproducerad mat. Tidigare finns här restaurang Jernbruket som satsar på närproducerad säsongsbaserad mat. De ser en utmaning i att servera hela djuret och köper inte bara in vissa detaljer.

Ett stenkast därifrån ligger Garveriet. De satsar också på lokalproducerad mat och har kurser i olika matrelaterade saker. De har precis kammat hem priset för Årets Banbrytare vid White Guide galan. De satsar nu också via Grow Gothenburg på att få sina egna grönsaksproducenter och söker en frilandsodlare och en växthusodlare.

Den 25 mars 10-14 bjuder Lab 190 och Stadslandet in till studiebesök på Garveriet i Floda och då ska jag dit och berätta om Östängs Gård och vår grönsaksproduktion. Om du är intresserad så anmäler du dig på https://bit.ly/2GXQ08B

Odlardagarna 2019

Ibland är man med om saker som verkar för bra för att vara sanna. Den här helgen var en sådan sak. 125 småskaliga grönsaksproducenter träffades på Angereds folkhögskola på Hammarkulletorget för den första konferensen kring småskalig grönsaksproduktion i Sverige. Besökare kom från hela landet och även från Norge och Danmark.

Upprinnelsen till konferensen är ett gäng odlare i Västra Götaland som började träffas på varandras odlingar för att nätverka och utbyta erfarenheter. En facebookgrupp skapades och till slut gjordes den nationell och ur denna grupp har flera stigit fram och arrangerat konferensen helt på ideell basis. Viss stöd har kommit från Göteborgs stad och en del från Andelsjordbruk i Sverige.

Andelsjordbruk Sverige har filmat många av föreläsningarna för er som inte kunde vara på plats.

10.15 på lördagen startade vi med fika och mingel. Redan där kändes hela konferensen helt rätt. Vi träffade tre personer som var med på vår permakulturkurs på Ankhult för massor av år sedan, flera ur nätverket för småskaliga grönsaksodlare som vi träffat på nätverksträffar tidigare och nästan alla från kursen i småskalig grönsaksproduktion vid Hjo folkhögskola var där. Så många trevliga människor och så mycket man ville hinna prata om. Konferensen inleddes sedan av de som varit med i arrangörsgruppen.

Först ut var sedan en föreläsning med Kirsten Jensen. Hon är en ikon bland småskaliga odlare. En rådgivare på Länstyrelsen som kan allt. Skickar man ett mail till Kirsten med en fråga så kan man vara säker på att få svar. Svaren man får är dessutom alltid värdefulla. Hennes hängivenhet tog en ny nivå då hon inte kunde närvara på konferensen eftersom sjukhuset förbjudit henne att resa till Göteborg efter en operation av en brusten blindtarm. Hon fanns istället med oss via videolänk från hemmet. Kirsten gick igenom bekämpningsmedel som är godkända i ekologisk odling och hur man ska tänka kring användningen av dessa. Som alltid mycket informativt och bra. Hennes föreläsning kommer att sändas men i efterhand.


Samtidigt pågick en föreläsning kring Local Food Nodes. Sedan var det dags för lunch som bestod av en vegetarisk buffé tillagad av Spira.

Leverangörer av fröer och redskap var inbjudna till mässan och under lunchen fanns tid att botanisera i utbudet. Waterboys var där med bevattningsanläggningar och kranar av hög kvalité. Runåbergs som är en småskalig fröfirma med ekologiska fröer var också på plats.

Jonas diskuterade olika bevattningslösningar och fick svar på många av våra frågor. Grönsta visade olika växthuslösningar och underbevattningsbord och Sonia och Pierre från Knalten var på plats med sina direktimporterade bredgrepar från Frankrike.

Närlant hade med sig tvåhjulstraktor av märket BCS och en mängd olika redskap. Tvåhjulstraktorn är nog många småskaliga grönsaksproducenters dröm och diskussionerna kring hur man ska kunna ha råd att införskaffa en var många.

BCS-en finns både som diesel och bensinare och kan bära en rad redskap. Handtaget kan snedställas så man kan gå i gången och låta traktorn arbeta i bädden. Här är en rotorharv påkopplad.

Det mest eftertraktade redskapet är nog dock denna slaghack.

Med den kan man köra över t.ex. en slutskördad kålbädd och den slår sönder alla stockar och andra grova delar så det blir finfördelat organiskt material som snabbt bryts ned.

Undertill sitter en mängd y-formade metalldelar som slår sönder allt de möter. Det bästa hade varit om det fanns BCS-er med rätt redskap till uthyrning. Småskaliga producenter har oftast inte råd med så dyra investeringar men skulle ändå kunna ha mycket nytta av en BCS vid en till två tillfällen per säsong.

Efter lunch var det dags för panelsamtal kring ekonomisk hållbarhet i småskalig grönsaksproduktion där Sonia från Knalten, Liv från Ås trädgård och Maja från Nybrukarna berättade om hur de får ekonomin att gå ihop med odlingen.

Elisabeth Ögren från Jordbruksverket berättade om biodiversitet som förstärkt växtskydd. På kvällen träffades vi på Hagabion för en mycket god middag och många trevliga samtal.

Andelsjordbrukarna från Kollinge torpargård var med. Klara träffade vi första gången på Ankhult.

Edward från odlingskursen i Hjo diskuterar med Wardins.

På söndagen inledde Jonas Ringqvist från Bossgården med en föreläsning kring säsongsförlängning. Samtidigt pågick en föreläsning med Los Perros från Malmö kring stadsodling.

Från Norge kom Anja Bruland och berättade om blomsterodling på Blomsterhagen i Oslo. Samtidigt pågick ett panelsamtal kring andelsjordbruk.

Sedan bjöds vi återigen på en fantastiskt god lunch tillagad av Spira. Luncherna och fikapauserna är viktiga för att man ska hinna prata med alla människor. Det är också ett tillfälle att klämma in ett open spacesamtal och dess samtal på deltagarnas initiativ pågick hela tiden under de två dagarna. Jag deltog dels i ett om iZettle som betalsystem och ett kring om vi ska bilda en förening för småskaliga grönsaksproducenter.

Efter lunch ledde jag och Jonas från Bossgården ett panelsamtal kring hur det offentliga kan stödja den småskaliga grönsaksproduktionen.

I panelen fanns Lina Morin från Länstyrelsen, Johan Ascard från Jordbruksverket och Martin Berg från fastighetskontoret i Göteborg.

Jag och Jonas hade satt ihop en önskelista med det vi kom på.

Sedan fick deltagarna fylla på med vad de ansåg att det offentliga kunde stötta upp med.

Dagen avslutades sedan med ett samtal kring hur vi går vidare och en av sakerna som bestämdes var att nästa gång blir odlardagarna den 1-2 februari 2020. Vi ser redan fram mot det!

Inkubatorsprogram

Igår var jag på första träffen på Stadsbruks inkubatornsprogram på Angereds gård utanför Göteborg. Göteborgs stad gör ett fantastiskt jobb när det gäller att få igång stadsodling. Staden äger mycket mark i och runt staden och nu satsar de på att få igång odlare som för en billig peng arrenderar marken. Ofta hjälper Göteborgs stad dessutom till med viss anläggning och för att stötta odlarna så kör de också Stadsbruks inkubatorsprogram som är ett företags-coachning-program utvecklat i Malmö, Göteborg och Växjö. http://stadsbruk.se/

Tanken är att få igång odlingar i staden och ge människor möjlighet att skapa en försörjning redan år ett genom att odla grönsaker för försäljning till restauranger och privatpersoner. Fokus ligger på snabba grödor som kan ersätta varandra på den begränsade ytan i snabb följd, på företagande, säljkanaler, marknadsföring, att sätta mål och ekonomi. Det handlar mindre om själva odlingen.

Jag blev kontaktad av Alingsås kommun för ett tag sedan då de samarbetar med Göteborgs stad via LAB 190. Tre av tio platser i inkubatorsprogrammet avsattes för kommunerna utefter väg 190; Lerum, Alingsås och Essunga. Jag var den enda som anmälde mig från Alingsås och Lerum och Essunga lyckades inte skaka fram någon grönsaksodlare eller odlarwannabee alls trots att programmet är gratis. Det innebär att alla som är med utom jag är stadsodlare och svarar upp väl mot programmet.

Jag passar inte riktigt in eftersom jag inte har de begränsningar som en stadsodling ger. Potentiellt skulle jag kunna odla grönsaker på nio hektar om vi tog all mark i anspråk så jag behöver inte fokusera på snabba grödor vilket jag tycker känns skönt. Det här är också det första sammanhanget där min odling anses som stor. I andra odlingssammanhang brukar jag ligga i botten när det gäller yta. Nu är fokus inte på själva odlingen utan på företagandet och där har jag förhoppningsvis mycket att hämta även om jag drivit eget företag i många år.

Första träffen gick mycket ut på att vi skulle lära känna varandra och våra workshopledare Cyrill och Saba från Malmö.

Vi fick jobba i grupper och diskutera principer bakom småskalig grönsaksproduktion, vilka utmaningar vi såg och vad vi hade för farhågor samt var vi hittar inspiration.

Lapparna skulle sedan struktureras på tavlan så att dubletter hamnade bredvid varandra och det viktigaste överst.

Cyrille ledde sedan en diskussion i helgrupp.

Totalt ingår fjorton personer från tio odlingar som ska delta i programmet. Under våren är det fem träffar:

   
·    Introduktion och odlingsentreprenörskap
·      Första året – Modeller och planering för att lyckas redan första året
·      Business Modell Canvas och försäljning
·      Ekonomi, perma-business och microgreens
·     Framtiden, praktiska tips, branding


Till hösten kommer vi att träffas en gång för att utvärdera säsongen. En av träffarna kan jag inte delta eftersom de har lagt den samtidigt som odlardagarna i Göteborg vilket jag prioriterar. Det är synd eftersom deltagarna i Malmös inkubatorsprogram kommer på besök då. Den fjärde träffen kommer vi att vara i Malmö tillsammans med inkubatorsprogrammet där.


Jag vet inte riktigt vad detta program kommer att ge mig men bara att få träffa andra människor som vill odla och fundera tillsammans med dem kring utmaningar, möjligheter och planer man har ger mycket. Vi har under våra första fyra år testat så mycket och kört så många olika projekt så vi behöver få struktur och ordning på själva företagandet. Eftersom alla verksamheter är så nya så kan vi inte riktigt utvärdera någon del av gårdens inkomster och utgifter. Hittills har alla inkomster gått till investeringar och det blir inte något över. Nu behöver vi komma fram till kalkyler som håller så vi på ett något mer professionellt sätt kan utvärdera våra verksamheter.

Gårdssamverkan som samarbetsmodell

Under 2017 och 2018 har vi med stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike genomfört ett projekt kallat Gårdssamverkan och mobilt musteri. Syftet med projektet var att utarbeta en samarbetsmodell som syftar till att sporra och inspirera småskaliga jordbrukare att ta steget till att producera åt fler än sig själva. Sex gårdar har ingått i projektet. Nu är det dags att slutredovisa projektet för Jordbruksverket så här kommer en sammanställning av våra erfarenheter och rekommendationer när det gäller gårdssamverkansdelen av projektet.

Förr i tiden fanns ofta flera generationer verksamma på en gård vilket gjorde att tillgången på arbetskraft var god. Idag sköts många små gårdar av en eller två vuxna som dessutom ofta lönearbetar på annat håll. Det gör det svårt att få större arbeten genomförda och verksamheten blir sårbar vid sjukdom. Det gör det också svårt att kunna ta ledigt och resa bort. Vi ville inom projektet testa en modell där flera gårdar samverkar och lär känna varandra och varandras verksamheter, sporrar varandra och prövar nya vägar. Under två säsonger har vi därför genomfört arbetsdagar hos varandra. Varje gård har haft rätt att ta ut en arbetsdag per år då vi träffats på gården och genomfört större arbeten.

Första årets arbetsdagar:
Östängs Gård; plantering av 75 äppleträd samt stängsling av 0,5 hektar med två meter högt viltstängsel
Snickarbo: Lieslåtter av äng samt hässjning, trädfällning
Edshults gård: Hamling av träd samt rensning och rivning av loft i ladan
Ränne gård: Röjning av lada både på loft och undervåning
Skarabergsvägen; Målning med Falurödfärg och byte av fasad

Andra årets arbetsdagar:
Östängs Gård; Klyvning av ekstolpar och stängsling av skogsbete
Snickarbo: Stängsling av ca 2 hektar bete, klyvning av ekstolpar, anläggning av odlingsbäddar, friläggning av stengärdsgård
Edshults gård; Utgödsling av fårbädd, hamling av träd, lieslåtter av äng
Skarabergsvägen: Utgödsling av fårbädd, rensning av grönsaksodling
Köksträdgården i Mölnemad: Anläggning av odlingsbäddar, täckning av gångar, rensning, utspridning av organiskt täckmaterial

En arbetsdag går till så här: Den ansvariga gården bjuder in, ger viss information om vad som ska göras och specificerar om extra verktyg behövs tas med. Vi träffas sedan på gården på morgonen och går igenom arbetet för dagen. Oftast är det mer än en syssla som ska göras och då väljer var och en vad den vill göra. Vi äter gemensam lunch och tar oss då också tid att umgås och lära känna varandra. Sedan fortsätter arbetet till klockan 16.00. Alla vuxna i projektet som har möjlighet deltar. Är man upptagen med annat är det ok att utebli, men alla gårdar har varit representerade vid i stort sett alla tillfällen. Till arbetsdagarna har vi också bjudit in intresserade att delta. Det finns många människor som längtar ut till landet och som vill ta del av arbetet och träffa personer som redan är verksamma på landsbygden. Som mest har vi varit 20 vuxna deltagare.

Vinster:

  • Vi lär oss av varandra.
  • Vi åker på gemensamma studiebesök.
  • Vi lär känna varandra och får ett starkt socialt nätverk.
  • Vi hjälper varandra även mellan arbetsdagarna.
  • Vi lär känna varandras gårdar, vilket gör att vi kan hoppa in och hjälpa till vid sjukdom och semester.
  • Vi har vid flera tillfällen hjälpt varandra när någon varit bortrest.
  • Nya samarbeten utvecklas. Till exempel hyrde några gårdar gemensamt en maskin en helg för att gödsla ut ströbädden på respektive gård.
  • Vi har börjat låna saker av varandra, t.ex. hästsläp och släpkärror.
  • Vi har fått gjort saker på gårdarna som inte blivit gjorda på många år, då arbetena har varit för stora för att klara av utan hjälp.

Alla gårdar som varit med från början är fortfarande med i samarbetet och en gård har tillkommit. Alla gårdar har tagit ut alla sina arbetsdagar, utom Ränne gård som inte tog ut någon 2018. Alla gårdar har upplevt arbetsdagarna som mycket positiva och uttrycker att de vill fortsätta även efter projektet är slut.

Ett gårdssamverkansprojekt öppnar också flera andra möjligheter. Vi har redan nu under projekttiden byggt ett mobilt musteri som bekostats av projektet och förvaltas av våra gårdar i en ekonomisk förening. Musteriet ägs av Studiefrämjandet, som varit projektägare under projekttiden. Musteriet ger gårdarna möjlighet att få en liten inkomst vid sidan av annat som produceras på gården. Det ger oss en möjlighet att träna på samverkan, marknadsföring och att sälja, vilket vi alla har god nytta av att bli bättre på.

Det är många saker som man kan ha nytta av på en gård men som inte behöver ägas av var och en. Under projekttiden har vi börjat diskutera flera saker som vi skulle vilja samäga som t.ex. bobcat, minigrävare, mobilt sågverk, flismaskin eller tvåhjulstraktor. Ett stort problem i ett småbruk är att det alltid finns saker som behöver göras, men en begränsad tid att göra det på. Enkla maskiner som samägs kan göra stor skillnad. När vi hyrde en maskin för utgödsling tog arbetet bara en dag för en person. Det kan jämföras med en hel veckas arbete för två personer, vilket var fallet när vi gjort det för hand tidigare år. Det är ohållbart att varje gård ska skaffa alla maskiner, men genom samägande och inköp av begagnade maskiner kan det göra stor skillnad. Utan gårdssamverkansprojektet där vi umgåtts och lärt känna varandra, hade tankar på samägande inte varit möjligt. Det kräver tillit och tilltro att äga saker ihop. Efter två år i vårt gemensamma projekt känner vi en samhörighet som gör att vi kan våga satsa framöver. Det gör också att vi startat en ekonomisk förening. Vi har därmed kunnat söka ett livsmedelstillstånd för vårt mobila musteri i stället för att varje gård ska söka för sin verksamhet. Många möjligheter öppnar sig när man väl lär känna varandra.

Tips till dig som vill starta ett gårdssamverkansprojekt:

  1. Ta reda på vilka småbruk som finns i din närhet/kommun.
  2. Ta kontakt och bjud in till en träff där ni lär känna varandra och där alla får berätta kort om sin gård och sin verksamhet.
  3. Presentera idén med gemensamma arbetsdagar. Förklara syftet och vinsterna enligt ovan.
  4. Var noga med att bestämma vilka tider som ska gälla samt hur ni gör med fika och lunch. Antingen står gården som ansvarar för arbetsdagen för fika och lunch till alla eller också tar alla med sig egen lunch och fika. Vår erfarenhet är dock att det har en positiv effekt om de som kommer och arbetar blir bjudna på lunch och fika. Se i så fall till att detta går att förbereda i förväg så ingen blir upptagen i köket under arbetsdagen.
  5. Bestäm datum för era arbetsdagar.
  6. Se till att ni har en sändlista via e-post alternativ en grupp på internet där ni kan kommunicera med varandra.
  7. Räkna med att de som är värdar för dagen får en arbetsledande funktion med att till exempel se till att allt material och verktyg finns på plats, förklara och visa. Som värd hinner man inte delta så mycket i själva arbetet.
  8. Börja varje arbetsdag med en kort presentation av gården och en genomgång av dagens arbete
  9. Avsluta varje dag med en sammanfattning av vad ni har fått uträttat och ett tack till dem som har deltagit.
  10. När ni har genomfört några arbetsdagar så bestäm gärna en träff där ni diskuterar igenom om ni vill utöka samarbetet på något sätt. Alla gårdar måste inte ingå i alla samarbeten, utan försök hålla en öppen attityd så ingen känner sig tvingad att delta.

Lilla jordbruket

Idag har det varit en sådan där lyxdag när jag lämnat Östängs Gård och fått åka och nätverka med andra odlare. Det är något visst med att träffa andra människor som håller på med ungefär samma saker som en själv. Lilla jordbruket ligger i Bergum i Lerums kommun. På platsen finns två odlingar som drivs av Olle, Elsa och Sasha. Båda ingår i nätverket Småskaliga grönsaksproduktion i Väst.

En snöig februaridag är kanske inte bästa dagen om man vill besöka andras utomhusodlingar men temat för dagen var ekonomisk hållbarhet och det kan man ju lika gärna prata om inomhus. Vi diskuterade omsättning, ekonomiska mål, pris på grönkål, arbetsbörda, glädjeämnen och helvetesåret 2018. För många var det nog bara skönt att få prata av sig. Många erfarenheter det gångna året kräver det och det är omöjligt för någon som inte själv odlar att förstå de utmaningar 2018 förde med sig. Det känns skönt att dela samma upplevelser – speciellt när de inte är de mest positiva.

Vi fick fantastiskt god lunch bestående av mangoldgryta med kokos och jordnötter. Vid lunchen avhandlades vildsvinsfällor, kålfjärilslarver, bågväxthus, bevattning och skjutvapen.

Olle har tillverkat en såmanick för att snabbare så små frön i pluggbrätten. Den består av en undre plexiglasskiva med ett lite större hål för varje plugg. Runt plexiglasskivan har han limmat på sarger för att dels stoppa fröerna och dels kunna skjuta in en övre skriva under de pålimmade filtbitarna.

Den övre skivan har mindre hål och kan lätt bytas utifrån hur stor fröstorlek man vill så. Den under plexiglasskivan är 3 millimeter och den övre med störst hål 3mm och den med minst hål 0,5 mm. Det verkar som om den övre skivans tjocklek bör vara ungefär samma som fröets storlek.

Tanken är att man sätter i den övre skivan så att hålen inte kommer rakt över de undre större hålen. Sedan sprider man ut fröerna så att det hamnar ett frö i varje mindre hål. När alla småhålen är fyllda så flyttar man den övre skivan så den hamnar rakt över de större hålen i den undre skivan. Då trillar fröna ner ett i varje plugg.

Förmodligen hinner vi inte göra någon sådan här i vinter men det vore roligt att pröva när tid finns. Vet inte hur mycket tid man sparar för varje sådd men den största vinsten är nog att man verkligen får ett frö per plugg och inte en hel hög som vi nu ibland lyckas få ner. Den mesta tiden verkar gå åt till att plocka upp överskottsfrön och det är tidsödande.

Olle odlar också en hel del mikrogrönt och har köpt in ett specialverktyg för mikrogröntsskörd. På lilla jordbruket levererar de grönsakskassar till andelsägare 27 veckor om året och då behöver man börja säsongen väldigt tidigt. Det vanligaste är annars att man levererar kassar 20 veckor om året. Imponerande!

För att kunna starta säsongen tidigt så förodlas en hel i källaren. Plugg med basilika, persilja och salladslök stod på hyller under lysrör tillsammans med krukor med gräslök.

Vi diskuterade salladslökens för och nackdelar, storlek på pluggbrätten, optimala antal fröer per plugg och annat intressant.

Tyvärr var jag tvungen att lämna dem där för att åka till nästa ställe. Jag får återkomma och se mer av utomhusodlingen en annan gång.

Ingrid och Lennart

Vi har många viktiga människor i vårt liv. Människor som kommer och hjälper oss i jobbet och som stöttar oss på olika sätt och utan alla dessa vänner och släktingar så hade vårt arbete på gården inte varit möjligt. Två som står ut extra mycket i denna skara av supporters är Jonas föräldrar Ingrid och Lennart.

De läser varenda blogginlägg vi skriver och följer allt vi gör. Vi har deras fulla support och mer än en gång så har de kommit till vår undsättning.

Jonas pappa Lennart är VVS-ingenjör vilket kommer väl till pass när man köper gård. Han är dessutom finurlig och räknar ofta ut oortodoxa lösningar på svåra problem.

Det är Lennart som har sett till att jag har vatten i förodlingskammaren. Det har sparat mig många steg och arbetstimmar att ha tillgång till vatten där nere.

När vi byggde wwoofhuset så var Lennart där och installerade vatten och avlopp. När vi gjorde om köket så var det han som fixade vatten och avlopp där.

Här ligger han på knä i grönsaksodlingen och letar kålfjärilslarver.

Ingrid och Lennart är ett fantastiskt par som alltid finns vid varandras sida. De kommer i par. Jag vet inte ens om jag någonsin träffat den ena utan den andra. De inte bara stöttar oss de stöttar också varandra.

När Lennart har fixat vatten och avlopp genom åren har Ingrid tagit tag i vilken syssla som än har behövt göras. Här målar hon hönshuset invändigt med kalkfärg.

Här målar hon wwoofhuset utvändigt med falurödfärg.

Här letar hon kålfjärilslarver i odlingen. Otaliga är de arbetstimmar hon har lagt ner på att fixa fika och luncher. Jag har definitivt tappat räkningen på hur många underbara chokladkakor hon har servat oss med.

Den här bilden är från 2015 i januari när vi röjer sly och eldar upp gamla rötter och grenar från ett timmerupplag för att bereda plats för vår skogsträdgård. Då var de 85-plus men drog grenar som om de vore 50.

Den här dagen tog jag och Jonas med Ingrid och Lennart ut i betesmarken på en fika. Det var innan vi köpte gården. Inte en enda gång har de försökt påskina att vi är tokiga (vilket nog många tycker att vi är) utan de har alltid stått bakom oss i våra beslut.

Våra barn älskar sin farmor och farfar och har spenderat dagar, nätter och ibland hela veckor med dem vilket har gett mig och Jonas avlastning och möjlighet att jobba.

Idag är Ingrid och Lennart runt 90 år gamla och de kan inte, hur mycket de än skulle vilja, delta i det fysiska arbetet längre. De stöttar oss ändå på alla upptänkliga sätt. Jag kunde uppriktigt sagt inte ha fått bättre svärföräldrar och jag är innerligt tacksam att jag fick er på köpet när jag och Jonas träffades. Tack!

Äldre inlägg

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑