Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: nätverkande (sida 1 av 4)

Öppen gård under Tusen Trädgårdar

Tack alla trevliga människor som har besökt oss idag. Tack Richard för att vi fick låna din åker till parkering. Det gjorde att vi inte hade några bilar som körde in på gårdsplanen och det bidrog definitivt till att hela arrangemanget kändes trevligt. Det kom folk, mycket folk. Vi har inte någon riktig koll på hur många som var här men vi uppskattar att det var över 350 personer. Många var här för loppisen men ännu fler var här för odlingen.

Vi hade fullt upp hela tiden så det blev inte mycket fotat tyvärr.

Jonas höll mestadels till i skogsträdgården och förevisade minikiwi, mullbär, sishuanpeppar, valnöt och alla andra växter vi har där. Det visade sig att flera besökare hade kommit bara för att titta på sishuanpepparbusken.

Jag höll mest till i odlingen och där var intresset stort för mördarsniglarstrategier, ogrässtrategier och grönsaker i största allmänhet.

Maria, vår granne, skötte om gårdsbutiken och där var det kö mest hela tiden. Spetskålen och löken gick bäst och fick skördas igen och igen men mycket annat gick också åt.

Allra flest besökare hade Ina i caféet där det var så stor åtgång på hembakat och kaffe så det som var förberett inte räckte till trots att hon bakat mängder med morotskakor, kladdkakemuffins, chokladkakor, chokladbröd och annat. Efter några timmar fick vi ersätta henne i caféet så att hon fick gå in och baka mer. Problemet var bara att äggen var helt slut i affären så vi fick gå upp och stjäla ägg under hönorna för att det skulle räcka till bak.

Anne skötte loppisen och där gjordes många fynd. Vi har mycket loppisgods kvar så vi får nog ha öppet i loppisen fler dagar i sommar.

Så många trevliga samtal och så mycket trevliga människor! Folk gick runt bland djuren och satt och fikade i trädgården och det verkade som om de flesta hade det trevligt.

Det känns verkligen bra att kunna öppna upp gården så här ibland. Vi kommer att göra det fler gånger. Välkomna då!

Tusen trädgårdar, loppis, café och gårdsöppet!

På söndag är ni alla välkomna! Vi har avsatt en hel åker för parkering eftersom det var vårt största problem sist vi hade öppen gård. Vår snälle granne Magnus har lovat att vara parkeringsskötare under dagen. Han kommer också att kunna svara på frågor om Alingsås Mobila musteri som finns för visning.

Själv har jag tänkt att hålla mig i odlingen för att prata med de som är intresserade av grönsaksodling. Jag tänker att jag nog får berätta om mördarsniglar, bredgrep, såmaskin, odlingsplanering, ogrässtrategier, gödsling och mycket annat.

Jonas tänker hålla till i skogsträdgården för att visa valnötsträd, mullbär, sishuanpeppar, blåbärstry, minikiwi och så bikuporna förstås som står alldeles intill.

Vår dotter Ina är en hejare på att baka och kommer att öppna tillfälligt café med morotskaka, kladdkakemuffins, chokladbröd och mycket annat gott.

Vår snälla granne Maria kommer att hålla till i gårdsbutiken och sälja grönsaker. Det finns förvånansvärt mycket att skörda redan, så det kommer att finnas grönkål, salladskål, spetskål, lök, vitlök, sockerärt, betor och kanske till och med någon zucchini och broccoli.

I ladan kommer min syster Anne att ha hand om vår tillfälliga loppis som ser ut att bli riktigt bra.

Nu har SMHI dessutom tagit bort regnet med behållit en ”lagom temperatur” så det kommer att bli en kanondag för en utflykt till Östängs Gård.

Vi kommer att släppa in ett rimligt antal människor på loppisen och i gårdsbutiken och uppmana alla att hålla avstånd utomhus. Vi har några hektar att sprida ut oss på så vi borde få plats även om det kommer många.

Vattentema på Alingsås museum

Idag har vi haft Josefin och Maria här. De hörde av sig för ett tag sedan och undrade om jag kunde ställa upp på en kort filmning kring min syn på vatten. Vi gillar ju att ha folk på gården men ibland undrar jag över vad jag tackar ja till.

Tydligen ska museet producera en utställning med tema vatten och ville ha olika yrkesgruppers syn på vatten nu och i framtiden. Som lantbrukare är vi ju tämligen beroende av vatten och så mycket som vi kollar väderleksrapporterna sedan vi flyttade till gård har vi aldrig gjort tidigare.

De rekade runt en stund innan de bestämde sig för intervjuställe och sedan fick jag frågor om vatten, om torkåret och om framtiden. Det var riktigt trevligt.

Sedan tog de en del miljöbilder och kattungen Gustav och hönan Rakel gjorde sitt bästa för att bidra till bilden av livet på landet som en idyll.

Samtidigt höll Lesley och hennes väninna på att rensa ogräs i mina grönsaksbäddar. Lesley är en kvinna som vi har träffat genom Omställning Alingsås. Hon kommer ut till oss, alldeles frivilligt, ungefär en gång i veckan för att hjälpa till i odlingen. Det är helt fantastiskt med människor som ställer upp så när det behövs. Dessutom fick vi besök av Jonas som ska göra praktik här under september månad. Han håller på att artinventera vår betesmark som ett projekt i sin utbildning. Vissa dagar händer det inte så mycket på vår gård mer än att vi jobbar. Andra dagar, som den här, när det är många olika projekt på gång samtidigt är faktiskt inte ovanliga. Och det är verkligen roligt!

Semester

Idag tog vi oss en halv dags semester. Det är inte riktigt vår starka sida och vi har blivit ännu sämre på det sedan våra barn flyttade hemifrån men vedhanteringen kändes i kroppen på oss båda så vi gav oss av på en utflykt till Vänga kvarn.

Vi har aldrig varit där förut även om vi varit på väg fleragånger. Vi brukar köpa mjöl från Vänga kvarn på REKO-ring Alingsås. Kvarnen som är KRAV-märkt drivs av Ola Johansson.

Vänga kvarncafé och bageri drivs av Oscar och Maria. Allt bröd som serveras i caféet är bakat på plats med kvarnens mjöl.

Jonas slog till på en soppa och jag åt en väldigt god varm surdegsmacka. Det är trevligt att de satsar så mycket på lokala produkter.

Det var en ruggig dag men det är lätt att föreställa sig hur det skulle vara en solig dag när man kan sitta vid det porlande vattnet.

Runt kvarnen finn trevliga men eftersom vårt huvudsyfte var att vila våra muskler så blev det bara en kort tur längst vattnet.

Vid kvarnen finns också Nolhaga Stärkelsefabrik som är återuppbyggd och drivs av Vänga Hembygdsförening. Ett trevligt ställe på lagom avstånd hemifrån dit vi kommer att återkomma fler gånger.

Odlardagarna i Göteborg

Trött och nöjd sitter jag på tåget hem. I två dagar har jag varit i Göteborg på Odlardagarna. Dagar för odlare arrangerat av odlare. Det är andra gången detta arrangemang hålls och båda gångerna har det varit i Göteborg. Nästa år blir det förmodligen i Skåne. Ursprunget till odlardagarna är nätverket för småskaliga grönsaksproducenter i Västra Götalands län som bildades hållit kontakten via facebook. Gruppen öppnades sedan upp till att gälla alla småskaliga grönsaksproducenter i hela landet men än så länge verkar det vara mest aktivitet i Västra Götalands län.

Jag klev på tåget i Vårgårda och redan där träffade jag på ett stort gäng odlare på väg till konferensen på Yes Box i Gamlestaden.

Vi startade på lördagen med registrering, fika och kramar. I denna grupp finns många människor man lärt känna genom åren och som blivit vänner. Folk som förstår ens vardag och som man kan kontakta för att få råd och tips. Det har utvecklats en speciell kultur i den här gruppen där vi bjuder varandra på information om arbetsbelastning, misslyckanden, glädjeämnen och ekonomi. Det finns få andra sammanhang där människor på scen delar med sig av hur mycket pengar man sålt för eller tjänat under året. Många kommer till odlardagarna för att lyssna på föreläsningar och panelsamtal men de flesta kommer för att umgås och nätverka med andra odlare. Arrangörerna som själva är odlare har förstått detta vilket innebär att det var 45 minuter för kaffe och 1,5 timme för lunch.

Först ut på lördagen så kunde man välja mellan att lyssna på Agneta Börjesson som pratade om fröodling, Eva Sanner som pratade om hälsa i odlingsföretagandet eller Anna & Annie från FRAM:s ekobutik som samtalade med Jorun Olsson från Ås Trädgård.

Själv valde jag att gå på Eva Sanner som var mycket behaglig att lyssna på. Hon hade en hel del kloka tankar. Vi har ofta en vision på 100% men i verkligheten når vi bara 85%. Då behöver vi känna oss nöjda över det och inte missnöjda över de sista 15%. Jag och Jonas har ofta visioner men vi brukar känna oss nöjda när vi nått 80% så där ligger vi ganska bra till. Hon pratade om addiktiv stress. Vi ser vad andra gör och delar i sociala medier och tänker att vi vill vara lika bra. Men eftersom vi ser vad så många delar så blir den totala bilden helt ouppnåelig. Hon berörde också att ju fler saker vi äger desto högre blir vår stressnivå då alla saker behöver tas om hand och hållas ordning på. Där har vi en hel del att jobba med på Östäng. Vårt odlande är bara en sida av oss. Varje människa har fler sidor och för att vi ska känna oss nöjda behöver vi skapa utrymme även för de andra delarna i vår personlighet. Vi behöver sova tillräckligt, gå och lägga oss i tid, ta mikropauser och vila för att orka. Mycket forskning har ägnats åt att försöka förstå hur och varför folk mår dåligt men på senare år har allt fler börjat koncentrera sin forskning på att försöka hitta vad det är som gör att folk mår bra. Vi behöver ha sysslor som är meningsfulla, vi behöver göra sådant som vi njuter av och det behöver vara lagom svårt.

Alla småskaliga grönsaksproducenter har svårigheter med att få upp lönsamheten. Då är det viktigt att vi ser att svårigheterna i lönsamhet faktiskt inte beror på att vi gör fel eller inte tillräckligt. När alla har samma svårighet så är det helt enkelt ett systemfel.

Eva rekommenderade oss att införa en oroshalvtimme. Kanske en gång i veckan när vi går in för att ta tag i allt som oroar oss och verkligen känna vår oro. Sedan kan det vara lättare att lägga undan oron till nästa oroshalvtimme.

Vi har fördelen att kunna följa naturens cykel med mer vila på vintern och mindre på sommaren. Vi lever dock i ett samhälle som är inrättat efter att vi ska vila på sommaren och jobba på vintern. Det gör att våra liv ofta blir svåra att samordna med familj och vänner.

Vi fick också rådet att föra bok över vad vi gör och inte bara listor över vad vi ska göra. Just det är ett av skälen till varför vi driver den här bloggen. Det ger oss möjlighet att spara vad vi faktiskt har gjort. Våra årsredovisningar i oktober varje år blir också ett slags kvitto på att vi faktiskt får en hel del gjort.

Efter föreläsningen var det mingel och tid att besöka miniutställningen med Semenco, Sambruket, Waterboys, Olssons frö, Kverneland, Knalten och en som sålda fröer.

Det är också värdefullt både för utställarna som får träffa så många odlare vid ett och samma tillfälle och för oss odlare som får diskutera bevattningslösningar, såmaskiner, tvåhjulstraktorer och mycket annat.

Efter minglet var det lunch och sedan fick vi information från arrangörerna och därefter presenterade Matilda, Dana, Emma och Maja från Andelsjordbruk Sverige Handbok för Andelsjordbruk.

Den finns publicerad på handbok.andelsjordbruksverige.se men finns även för nedladdning som pdf. Där finns mycket information som är intressant även för oss som inte bedriver andelsjordbruk. Bland annat om regelverk vi måste ta hänsyn till.

Sedan var det ett panelsamtal under rubriken ”Året som gått – Ekonomisk hållbarhet med 3 odlare” Jonas Ringqvist, RAchid Mesbah och Robin Tidblom. Klara Hansson höll i samtalet.

Rashid som odlar utanför Lund har gjort sitt första år på heltid som odlare. Gick in i väggen som lärare och odlar idag 1000 kvadratmeter. Jonas har odlat 12 säsonger för försäljning varav fem på heltid och hade i somras tre säsongsanställda och odlade 5000 kvadratmeter. Robin från Under Tallarna utanför Järna har odlat i 8 år och brukar idag 2500 kvadratmeter men de är flera som är medlemmar i kooperativet.

De tre delade sedan tankar och siffror när det gäller ekonomi. Ingen blir rik på att odla grönsaker så målet blir istället att få en rimlig livssituation där man jobbar mycket men inte för mycket och där ekonomin räcker till även om det inte blir något över. Målet blir istället att få ekonomin att bli så pass bra så man har en buffert inför nästa säsong för investeringar och annat som behöver göras. Fokus läggs på att skapa ett liv som känns meningsfullt och som inte sliter ut en. Vad behöver vi för att klara oss? Vad behöver vi för att trivas? Det handlar om att ständigt försöka bli lite bättre. Misslyckas med färre grödor, göra samma med mindre arbete. Hitta säljkanaler där man kan få lite bättre betalt. Odla lite mer, lite dyrare med lite mindre jobb. Intressant samtal som gick ganska mycket på djupet och som nog kändes meningsfullt för alla i salen.

Kaffe och intressanta samtal följdes sedan av Open Space som introducerades av Maja Söderberg och Klara Hansson.

Många ämnen föreslogs och många grupper skapades. Problemet blev att man ville vara med i alla grupper och att tiden var förhållandevis kort så man inte hann det.

Jag hamnade i en grupp som diskuterade biologisk mångfald och skadedjur. Även om man inte hann med alla grupper så kunde man tack vare protokollen som skrevs av varje grupp ta del av vad de andra grupperna diskuterat.

Därefter avslutades dagen och jag gick vidare till hotellrummet som jag delade med två odlarvänner tillsammans med ytterligare två odlare. Det blev en stunds trevligt samtal innan det var dags att gå vidare till Hagabions restaurang för middag och mer umgänge. Nya bekantskaper knöts över en god middag och en kall öl. Tillbaka till hotellet gick det trots alla intryck lätt att somna.

På söndagen inleddes dagen med kaffe och mingel. Nya kontakter och nya samtal. Sedan kunde man välja mellan att fortsätta med open space eller lyssna på Cecilia Ward från Landet Oss om hur Cecilia och Monika började odla tillsammans i Malmö för att sedan, som vänner och kollegor köpa en gård utanför Höör där de nu har startat upp en grönsaksodling och odling av blommor. Det var mycket intressant att lyssna till. Man kunde också välja att delta i en workshop med Helena von Bothmer kring social hållbarhet i odlandet. Sedan var det mingel och minimässa igen.

Nästa pass kunde man också delta i Open Space eller lyssna till Cyrille Gaubert som fanns med på videolänk från Malmö. Han och Klara Hansson hade ett samtal om Stadsbruk i Malmö och om företagsinkubatorn för odlare.

Eftersom jag deltagit i inkubatorn valde jag istället att gå och lyssna på Olle Forsell som driver Kalvefalls gård i Östergötland på gränsen till Småland. Han har en diversifierad verksamhet med odling, hästar, kor, grisar, restaurang, vandrarhem och korvtillverkning. Nu letar han efter människor som vill flytta till gården och starta en kooperativ verksamhet tillsammans med honom. Han hade många intressanta tankar kring ägande, markpriser och avkastning. I Tyskland finns ett aktiebolag som heter Regionalwert Freiburg som är startat av Christian Hiss. Orsaken är att han ville göra något åt att landsbygden utarmades och att driftiga unga människor flyttade eftersom de inte hade kapital nog att starta verksamhet då fastighetspriser och priser på mark gått upp. Alla som vill kan gå in i Regionalwert med 500 euro. De släpper fler aktier en gång om året och de har kö av investerare. Allt kapital investeras sedan i nystartade företag för att komma runt de höga krav på kapital som gör att få människor idag kan starta vettiga verksamheter som t.ex. primärproduktion. Alla som får pengar investerade i sitt företag åtar sig att arbeta för orten genom att ta in praktikanter, erbjuda anställningar, arbetsträning m.m. Avkastningen på insatt kapital mäts inte bara i de vanliga ekonomiska termerna utan i att bygden lever, att arbetstillfällena blir fler, skolan kan vara kvar liksom lokala butiker och annan service. Utöver ekonomisk avkastning mäter man sociala insatser och mullhalt. Regionalwert har bidragit till att det på orten finns nya bönder, slakteri, trädgårdsmästare, fältmässiga odlingar, en kvarn, djuruppfödare, charketuri, bageri, ekoskolmat, ekobutiker, ekorestauranger, bokföringsbyrå och reklambyrå.

Det var ett mycket intressant föredrag med många frågor från publiken.

Efter lunch var det panelsamtal under rubriken ”Går det att få lönsamhet inom småskaligt odlingsföretagande”. Därefter träffades vi för utvärdering och diskussion om fortsättning av odlardagarna.

Alla är rörande överens om att vi vill träffas så vi bestämde att nästa odlardagar blir den 6-7 februari 2021 och att vi förmodligen kommer att hålla till på Holma i Skåne.

Storting med LPIV

Idag har det varit en sådan där trevlig avkopplande dag när jag lämnat gården och bara lyssnat på andra, träffat trevliga människor och ätit gott. Inget arbete har blivit uträttat men sådana dagar behövs också.

En gång om året arrangerar LPIV (Lokalproducerat i Väst) Storting. Det innebär att alla lokala producenter som är medlemmar i föreningen bjuds in och får ta del av föreläsningar och workshops. Rådgivarna på LPIV håller i dagen och vi fick lyssna till producenter och restauranger som berättade om sin verksamhet.

Bland annat så pratade en representant från det Alingsåsbaserade företaget HUJ sin verksamhet. De producerar veganska pålägg och verksamheten växer.

Sedan var det en föreläsning av Anna Zetterberg som pratade om att stress egentligen är en positiv sak om vi använder den till att fokusera på det som vi behöver uträtta. För att det ska fungera behöver vi kunna se att vi kan ro arbetet igång. Vi behöver strukturera upp arbetet så vi inte skjuter upp det långsiktiga strategiska lite svårare arbetet. Vi behöver också tid för återhämtning. Jobbar vi mycket vid datorn så kan återhämtningen bestå av fysiskt arbete medan om vi har det som huvudsyssla så kan en stund i soffan eller framför datorn tjäna som återhämtning.

Efter en god lunch var det olika mindre föreläsningar och workshops.

Januari och februari är trevliga månader eftersom man hinner med sådana här dagar. Till helgen fyller vi på med mer för då är det Odlardagarna i Göteborg.

Studiebesök på Lilla Skräddarröd

Under dagarna på Elfvabjer gjorde jag och Helena von Bothmer en liten avstickare till Lilla Skräddarröd där Jona och Etta bor. Anledningen till att vi åkte dit var dels att Helena skulle hämta några böcker och dels att jag ville titta på deras rocket stove.

En rocket stove är en enkel ugn i vilken man eldar pinnar. Den passar bra på ett ställe där man ofta är för man behöver fylla på ofta för att hålla elden vid liv. Allteftersom pinnarna brinner upp så sjunker de ner i hålet så det är bara att fylla på med fler.

På bilden som Jona håller upp kan man se hur det ser ut inuti. Elden som brinner dras upp i en kanal under plåten och sedan ner igen och in bakom väggen bakom.

Längst ner på framsidan finns en asklucka.

Runt kanalen muras en yttre behållare. Ofta görs detta genom att man sätter en metallcylinder ovanpå det första röret.

Ovanpå plåten blir det väldigt varm och där kan man värma vatten och annat.

Röken går vidare in genom väggen och upp och ner i skorstenen som sedan leder röken ut genom taket. Vi har en tanke om att bygga en rocket stove i vårt blivande orangeri. Tanken med den är att leda röken genom en bänk innan det går ut i en skorsten. Bänken blir då varm och go att sitta på. Jobbar man i växthuset så kan man peta in nya pinnar allteftersom de brinner ut och ska det bli en frostnatt så får man se till att elda under dagen. Vi rör oss ofta i närheten av platsen där växthuset/orangeriet ska vara så det blir inte några problem.

På gården fanns andra fina byggen som de här två dammarna. Muren mellan dem är byggd i earthshipstil med gamla bildäck som är fyllda med sand. Sedan har de lagt stora stenar framför så att det blir snyggt. Bildäcken håller kanten på plats så att inget rasar. I den främre dammen badar de varje morgon.

Här har de gjort en spaljé av äppelträd. Det kommer att bli fint när träden växt sig stora.

Den här platsen vill jag återkomma till när det är växtsäsong. De har planterat massor av intressanta träd och buskar som nötträd, bambu med mera.

Permakultur på Elfvabjer

Varje år sedan 2014 träffas vi på varandras gårdar för att göra en ”wild design”. Tanken är att få andras ögon på sin egen verksamhet för att ha något att förhålla sig till och utgå ifrån i det egna arbetet. Det är något av det mest intressanta jag vet.

Jonas och jag lastade lastbil och en släpkärra med äppelbingar som vi skulle köra tillbaka till Skåne. Vi hämtade upp Helena von Bothmer från Kosters trädgårdar i Göteborg och körde sedan mot Komstad. Det gav oss många timmar att diskutera diverse spörsmål. Helena ska komma till Alingsås under Framtidsveckan och det kändes bra med tid ihop för att diskutera dels hennes kvällsföreläsning och dels hennes frö- och plantuppdragningskurs som hon ska hålla då.

Jonas fick vara med första kvällen men körde sedan tillbaka till Alingsås.

Permakultur är ett designverktyg som går att appliceras på nästan alla verksamheter och passar väldigt bra just för mindre gårdar. Med hjälp av zonindelning, flödesscheman och kretsloppstänkande kan man skapa ett mer hållbart system som spar arbetsinsats och gynnar biologiskt mångfald.

På Elfvabjer bor Helena Ullmark och Jonas Ivarson. De köpte gården 2014 och det var tur för gården som såldes som en rivningsfastighet. Det är svårt att tro idag när man kommer in på gårdsplanen.

Huset är ett pampigt hus i sten med högt till tak och stora utrymmen. Uthusen är många men allt var i väldigt dåligt skick så de har fått lägga ner mycket arbete på att återuppmura väggar, köra bort skräp, fälla träd som växte på fel ställe med mera.

Jonas och Helena brinner för bevarande av våra lantraser så på gården finns gutefår, fjällnära kor, åsbohöns, ölandsgäss, hästar och svensk myskana.

De har börjat en ambitiös renovering av boningshuset där detaljerna är genomtänkta och resultatet imponerande. Vattenburen värme i nya element men i gammal tidstrogen stil.

Gamla fönster i dåligt skick har bytts ut mot nya specialbeställda hos en lokal snickare.

Både Jonas och Helena är intresserade av biologisk mångfald och det finns uttrar i bäcken och storkar på taket.

Väggen på bilden är uppbyggd igen. Den var helt nedrasad när huset köptes. Nu ska det bara in nya fönster.

Uthusen är gamla och djurhållningen tar mycket tid eftersom djurstallar och gödselhantering inte är helt genomtänkt vilket gör att det tar mycket tid.

Frågan blir då hur arbetet kan förändras?

Som alltid när vi har de här träffarna så börjar vi med att intervjua gårdens invånare och att gå runt för att skaffa oss en överblick över gården.

Sedan drar vi oss tillbaka och gårdens ägare får fortsätta med sina sysslor och se till att vi andra får mat och fika. Det blir trevliga träffar runt matbordet där vi kan ställa fler frågor och få saker klarlagda och så hinner vi även diskutera mycket annat intressant.

Däremellan är det ett intensivt planeringsarbete med runda efter runda för att vi ska se om vi fattat situationen på samma sätt och för att se om vi kan hitta ett angreppssätt för designen. Vi är rätt så samspelta vid det här laget eftersom det är sjätte gången vi genomför en sådan här träff.

Andra kvällen blev det ciderprovning med en mängd svenska cidersorter. Två av deltagarna i gruppen är med i Svenska ciderfrämjandet och tämligen nördiga när det gäller cider.

Sista dagen sammanfattar vi våra diskussioner och ritar kartor över gården med föreslagna ändringar och förbättringar. Vi gör också en tidsplan med våra ändringsförslag i föreslagen prioriteringsordning. Vi har övergått till att göra detta på postit-lappar för att gårdsägarna ska kunna jobba vidare med materialet på ett enkelt sätt för att prioritera sysslorna.

Klockan elva på avresedagen bjöd vi in Helena och Jonas till en presentation där vi gick igenom vad vi identifierat för förbättringsmöjligheter.

Vi går sedan igenom vårt designförslag och motiverar våra ändringar och prioriteringar på kartorna vi ritat. Sist tar vi prioriteringsordningen.

Därefter var det dags för lunch och det blev en chans för Jonas och Helena att reagera på våra förslag. Det finns inga krav på att man tar till sig några av förslagen utan gårdsägarna gör precis vad de vill med det vi lämnar över. Förhoppningsvis så har vi ändå satt igång några tankar och givit några idéer som kommer till nytta. Därefter var det tid att åka till bussen för att ta sig tillbaka hem.

Trots att allt fokus varit på Elfvabjer har vi alla fått med oss nya tankar och idéer hem till våra egna gårdar. Vi tackar för trevligt välkomnande, god mat och trevlig samvaro! Mer information om gården finns på http://elfvabjer.se/

Återträff för inkubatorsprogrammet

Idag var det start för årets version av inkubatorsprogrammet som Göteborgs stads fastighetsförvaltning ordnar i samarbete med Stadsbruk från Malmö. Jag var med förra året och var därför inbjuden till starten. Tanken var att vi skulle vara många från förra året som kom och presenterade vår säsong för dem som startar i år.

Tyvärr så var det bara Klara Hansson från förra årets program som kom och Olle Olsson från Lilla Jordbruket som var med i inkubatorsprogrammet året innan. Det var synd för det hade varit roligt att träffa alla och få höra hur säsongen varit. Det fanns dock många andra bekanta ansikten på plats som det var kul att se igen.

Vi började med en presentationsrunda och efter en introduktion av Cyrille som leder programmet så fick Olle, jag och Klara en stund på oss för att berätta om våra säsonger. Jag har träffat Olle många gånger förut och även varit på Lilla Jordbruket vid flera tillfällen men det är alltid intressant att höra om andras verksamheter och man lär sig alltid något nytt när man träffar andra odlare.

Det var en intresserad grupp som lyssnade och vi fick många frågor.

Klara har en unik situation i och med att hon är anställd av Göteborgs stad för att driva modellodlingen på Angereds gård. Modellodlingen ska tjäna som en modell för hur man med enkla medel kan skapa en odling på en liten yta. Göteborgs stad kan inte sälja grönsakerna utan de har gått till förskolor och äldreboende i närområdet. Modellodlingen tjänar också som lärmiljö för de som studerar Market Gardening vid Angereds gård och för diverse studiebesök.

Innan jag var tvungen att bege mig hemåt så hann vi med att gå en sväng i odlingen som alltså är helt nystartad för i år i en gammal kalvhage.

Klara och Olle är de som arrangerar odlardagarna som hålls nästa helg i Alingsås. Förra året var odlardagarna en mycket trevlig tillställning och det verkar som om det kommer att bli lika trevligt i år.

Jul på Trampverkstan

Idag var det dags för vårt sista julåtagande. Vi har varit med på nio julmarknader i år och det har funkat bra. Idag var det inte en julmarknad i vanlig bemärkelse utan mer en julupplevelse. Fast vi var där med våra sista grönsaker, ägg, must och honung och ansvarade för butiken.

Det har varit julskyltat i butiken en vecka för att passerande ska se att något är på gång.

Trampverkstan är inrymd i ett gammalt magasin som ligger alldeles vid vägen. På andra sidan om vägen låg förut en lanthandel. I magasinet förvarades färgpigment, spik, djurfoder och allt annat som behövde lagerutrymme. Nu hyrs magasinet av Magnus som inrett det till en trampverkstad. På bottenvåningen i hitre delen finns en liten butikslokal och ovanför den är det verkstadslokal och därifrån kan man gå över till bortre delen av byggnaden där själva trampverkstan ligger på mellanvåningen. Tredje våning är lager och på bottenvåningen i bortre delen finns café och en liten scen där det ibland är viskvällar och annat trevligt.

På innergården bakom huset fanns hönor och får och ett tält där det serverades soppa. Man kunde också köpa en korv som man själv fick grilla över en trampdriven ässja.

Inne i butiken kunde man köpa alster tillverkade i Trampverkstaden, dessutom fanns det grönsaker, ägg, honung, must, bivaxdukar, vörtbröd, flätade korgar, hö, spån, spissvärta, skokräm och mycket annat.

Det finns ingen el indragen i huset så all belysning skedde via batteridrivna ledlampor, fotogenlampor, stearinljus och ficklampor.

I lokalen kunde man också beställa någon av de leksaker som nissarna i verkstaden tillverkade. Det gick att välja mellan hund, verktygslåda, bil, käpphäst, harskramla, vinare, tomte eller snögubbe. När man valt så fick man med sig en beställninglapp och leddes upp för en brant trappa, genom ett dunkelt rum och in genom dörren till tomteverkstaden.

Där tog tomten emot beställningen och hängde upp den på ett rep i taket.

Beställningen åkte iväg på repet in i nissarnas verkstad och där satte de igång och tillverka det som beställts.

Dagen till ära var det många nissar i rörelse. I verkstaden finns både svarv, cirkelklyvsåg och bandsåg. Alla drivs med fötter och händer.

Både unga och gamla samarbetade för att få beställningarna klara så snabbt som möjligt.

Beställningarna blev gjorda i rasande fart.

Stundtals var det som en vägg av åskådare.

Nissarna samarbetade kring maskinerna som trampades eller vevades. I lokalen fanns också en gammal vevgrammofon där det spelades musik. Ibland sjöng nissarna en julsång också.

De färdiga alstren målades innan de lämnades över till beställaren.

På nedervåningen kunde man slöjda med David och tillverka en egen julklapp.

På en miniscen i hörnet fanns Tumult som spelade levande musik.

Man kunde också tova sitt eget tomteskägg av fårull eller ta sig en fika. Hela dagen var urmysig och många besökare uppskattade det genuina i den elfria verkstaden långt ifrån vanlig julhets.

Många stannade i flera timmar för att verkligen hinna med allt som fanns att göra. Vi har nog aldrig varit med om något arrangemang som fått så mycket översvallande kommentarer från besökarna. Kul!

« Äldre inlägg

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑