Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: nätverkande

Inkubatorsprogram

Igår var jag på första träffen på Stadsbruks inkubatornsprogram på Angereds gård utanför Göteborg. Göteborgs stad gör ett fantastiskt jobb när det gäller att få igång stadsodling. Staden äger mycket mark i och runt staden och nu satsar de på att få igång odlare som för en billig peng arrenderar marken. Ofta hjälper Göteborgs stad dessutom till med viss anläggning och för att stötta odlarna så kör de också Stadsbruks inkubatorsprogram som är ett företags-coachning-program utvecklat i Malmö, Göteborg och Växjö. http://stadsbruk.se/

Tanken är att få igång odlingar i staden och ge människor möjlighet att skapa en försörjning redan år ett genom att odla grönsaker för försäljning till restauranger och privatpersoner. Fokus ligger på snabba grödor som kan ersätta varandra på den begränsade ytan i snabb följd, på företagande, säljkanaler, marknadsföring, att sätta mål och ekonomi. Det handlar mindre om själva odlingen.

Jag blev kontaktad av Alingsås kommun för ett tag sedan då de samarbetar med Göteborgs stad via LAB 190. Tre av tio platser i inkubatorsprogrammet avsattes för kommunerna utefter väg 190; Lerum, Alingsås och Essunga. Jag var den enda som anmälde mig från Alingsås och Lerum och Essunga lyckades inte skaka fram någon grönsaksodlare eller odlarwannabee alls trots att programmet är gratis. Det innebär att alla som är med utom jag är stadsodlare och svarar upp väl mot programmet.

Jag passar inte riktigt in eftersom jag inte har de begränsningar som en stadsodling ger. Potentiellt skulle jag kunna odla grönsaker på nio hektar om vi tog all mark i anspråk så jag behöver inte fokusera på snabba grödor vilket jag tycker känns skönt. Det här är också det första sammanhanget där min odling anses som stor. I andra odlingssammanhang brukar jag ligga i botten när det gäller yta. Nu är fokus inte på själva odlingen utan på företagandet och där har jag förhoppningsvis mycket att hämta även om jag drivit eget företag i många år.

Första träffen gick mycket ut på att vi skulle lära känna varandra och våra workshopledare Cyrill och Saba från Malmö.

Vi fick jobba i grupper och diskutera principer bakom småskalig grönsaksproduktion, vilka utmaningar vi såg och vad vi hade för farhågor samt var vi hittar inspiration.

Lapparna skulle sedan struktureras på tavlan så att dubletter hamnade bredvid varandra och det viktigaste överst.

Cyrille ledde sedan en diskussion i helgrupp.

Totalt ingår fjorton personer från tio odlingar som ska delta i programmet. Under våren är det fem träffar:

   
·    Introduktion och odlingsentreprenörskap
·      Första året – Modeller och planering för att lyckas redan första året
·      Business Modell Canvas och försäljning
·      Ekonomi, perma-business och microgreens
·     Framtiden, praktiska tips, branding


Till hösten kommer vi att träffas en gång för att utvärdera säsongen. En av träffarna kan jag inte delta eftersom de har lagt den samtidigt som odlardagarna i Göteborg vilket jag prioriterar. Det är synd eftersom deltagarna i Malmös inkubatorsprogram kommer på besök då. Den fjärde träffen kommer vi att vara i Malmö tillsammans med inkubatorsprogrammet där.


Jag vet inte riktigt vad detta program kommer att ge mig men bara att få träffa andra människor som vill odla och fundera tillsammans med dem kring utmaningar, möjligheter och planer man har ger mycket. Vi har under våra första fyra år testat så mycket och kört så många olika projekt så vi behöver få struktur och ordning på själva företagandet. Eftersom alla verksamheter är så nya så kan vi inte riktigt utvärdera någon del av gårdens inkomster och utgifter. Hittills har alla inkomster gått till investeringar och det blir inte något över. Nu behöver vi komma fram till kalkyler som håller så vi på ett något mer professionellt sätt kan utvärdera våra verksamheter.

Gårdssamverkan som samarbetsmodell

Under 2017 och 2018 har vi med stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike genomfört ett projekt kallat Gårdssamverkan och mobilt musteri. Syftet med projektet var att utarbeta en samarbetsmodell som syftar till att sporra och inspirera småskaliga jordbrukare att ta steget till att producera åt fler än sig själva. Sex gårdar har ingått i projektet. Nu är det dags att slutredovisa projektet för Jordbruksverket så här kommer en sammanställning av våra erfarenheter och rekommendationer när det gäller gårdssamverkansdelen av projektet.

Förr i tiden fanns ofta flera generationer verksamma på en gård vilket gjorde att tillgången på arbetskraft var god. Idag sköts många små gårdar av en eller två vuxna som dessutom ofta lönearbetar på annat håll. Det gör det svårt att få större arbeten genomförda och verksamheten blir sårbar vid sjukdom. Det gör det också svårt att kunna ta ledigt och resa bort. Vi ville inom projektet testa en modell där flera gårdar samverkar och lär känna varandra och varandras verksamheter, sporrar varandra och prövar nya vägar. Under två säsonger har vi därför genomfört arbetsdagar hos varandra. Varje gård har haft rätt att ta ut en arbetsdag per år då vi träffats på gården och genomfört större arbeten.

Första årets arbetsdagar:
Östängs Gård; plantering av 75 äppleträd samt stängsling av 0,5 hektar med två meter högt viltstängsel
Snickarbo: Lieslåtter av äng samt hässjning, trädfällning
Edshults gård: Hamling av träd samt rensning och rivning av loft i ladan
Ränne gård: Röjning av lada både på loft och undervåning
Skarabergsvägen; Målning med Falurödfärg och byte av fasad

Andra årets arbetsdagar:
Östängs Gård; Klyvning av ekstolpar och stängsling av skogsbete
Snickarbo: Stängsling av ca 2 hektar bete, klyvning av ekstolpar, anläggning av odlingsbäddar, friläggning av stengärdsgård
Edshults gård; Utgödsling av fårbädd, hamling av träd, lieslåtter av äng
Skarabergsvägen: Utgödsling av fårbädd, rensning av grönsaksodling
Köksträdgården i Mölnemad: Anläggning av odlingsbäddar, täckning av gångar, rensning, utspridning av organiskt täckmaterial

En arbetsdag går till så här: Den ansvariga gården bjuder in, ger viss information om vad som ska göras och specificerar om extra verktyg behövs tas med. Vi träffas sedan på gården på morgonen och går igenom arbetet för dagen. Oftast är det mer än en syssla som ska göras och då väljer var och en vad den vill göra. Vi äter gemensam lunch och tar oss då också tid att umgås och lära känna varandra. Sedan fortsätter arbetet till klockan 16.00. Alla vuxna i projektet som har möjlighet deltar. Är man upptagen med annat är det ok att utebli, men alla gårdar har varit representerade vid i stort sett alla tillfällen. Till arbetsdagarna har vi också bjudit in intresserade att delta. Det finns många människor som längtar ut till landet och som vill ta del av arbetet och träffa personer som redan är verksamma på landsbygden. Som mest har vi varit 20 vuxna deltagare.

Vinster:

  • Vi lär oss av varandra.
  • Vi åker på gemensamma studiebesök.
  • Vi lär känna varandra och får ett starkt socialt nätverk.
  • Vi hjälper varandra även mellan arbetsdagarna.
  • Vi lär känna varandras gårdar, vilket gör att vi kan hoppa in och hjälpa till vid sjukdom och semester.
  • Vi har vid flera tillfällen hjälpt varandra när någon varit bortrest.
  • Nya samarbeten utvecklas. Till exempel hyrde några gårdar gemensamt en maskin en helg för att gödsla ut ströbädden på respektive gård.
  • Vi har börjat låna saker av varandra, t.ex. hästsläp och släpkärror.
  • Vi har fått gjort saker på gårdarna som inte blivit gjorda på många år, då arbetena har varit för stora för att klara av utan hjälp.

Alla gårdar som varit med från början är fortfarande med i samarbetet och en gård har tillkommit. Alla gårdar har tagit ut alla sina arbetsdagar, utom Ränne gård som inte tog ut någon 2018. Alla gårdar har upplevt arbetsdagarna som mycket positiva och uttrycker att de vill fortsätta även efter projektet är slut.

Ett gårdssamverkansprojekt öppnar också flera andra möjligheter. Vi har redan nu under projekttiden byggt ett mobilt musteri som bekostats av projektet och förvaltas av våra gårdar i en ekonomisk förening. Musteriet ägs av Studiefrämjandet, som varit projektägare under projekttiden. Musteriet ger gårdarna möjlighet att få en liten inkomst vid sidan av annat som produceras på gården. Det ger oss en möjlighet att träna på samverkan, marknadsföring och att sälja, vilket vi alla har god nytta av att bli bättre på.

Det är många saker som man kan ha nytta av på en gård men som inte behöver ägas av var och en. Under projekttiden har vi börjat diskutera flera saker som vi skulle vilja samäga som t.ex. bobcat, minigrävare, mobilt sågverk, flismaskin eller tvåhjulstraktor. Ett stort problem i ett småbruk är att det alltid finns saker som behöver göras, men en begränsad tid att göra det på. Enkla maskiner som samägs kan göra stor skillnad. När vi hyrde en maskin för utgödsling tog arbetet bara en dag för en person. Det kan jämföras med en hel veckas arbete för två personer, vilket var fallet när vi gjort det för hand tidigare år. Det är ohållbart att varje gård ska skaffa alla maskiner, men genom samägande och inköp av begagnade maskiner kan det göra stor skillnad. Utan gårdssamverkansprojektet där vi umgåtts och lärt känna varandra, hade tankar på samägande inte varit möjligt. Det kräver tillit och tilltro att äga saker ihop. Efter två år i vårt gemensamma projekt känner vi en samhörighet som gör att vi kan våga satsa framöver. Det gör också att vi startat en ekonomisk förening. Vi har därmed kunnat söka ett livsmedelstillstånd för vårt mobila musteri i stället för att varje gård ska söka för sin verksamhet. Många möjligheter öppnar sig när man väl lär känna varandra.

Tips till dig som vill starta ett gårdssamverkansprojekt:

  1. Ta reda på vilka småbruk som finns i din närhet/kommun.
  2. Ta kontakt och bjud in till en träff där ni lär känna varandra och där alla får berätta kort om sin gård och sin verksamhet.
  3. Presentera idén med gemensamma arbetsdagar. Förklara syftet och vinsterna enligt ovan.
  4. Var noga med att bestämma vilka tider som ska gälla samt hur ni gör med fika och lunch. Antingen står gården som ansvarar för arbetsdagen för fika och lunch till alla eller också tar alla med sig egen lunch och fika. Vår erfarenhet är dock att det har en positiv effekt om de som kommer och arbetar blir bjudna på lunch och fika. Se i så fall till att detta går att förbereda i förväg så ingen blir upptagen i köket under arbetsdagen.
  5. Bestäm datum för era arbetsdagar.
  6. Se till att ni har en sändlista via e-post alternativ en grupp på internet där ni kan kommunicera med varandra.
  7. Räkna med att de som är värdar för dagen får en arbetsledande funktion med att till exempel se till att allt material och verktyg finns på plats, förklara och visa. Som värd hinner man inte delta så mycket i själva arbetet.
  8. Börja varje arbetsdag med en kort presentation av gården och en genomgång av dagens arbete
  9. Avsluta varje dag med en sammanfattning av vad ni har fått uträttat och ett tack till dem som har deltagit.
  10. När ni har genomfört några arbetsdagar så bestäm gärna en träff där ni diskuterar igenom om ni vill utöka samarbetet på något sätt. Alla gårdar måste inte ingå i alla samarbeten, utan försök hålla en öppen attityd så ingen känner sig tvingad att delta.

Lilla jordbruket

Idag har det varit en sådan där lyxdag när jag lämnat Östängs Gård och fått åka och nätverka med andra odlare. Det är något visst med att träffa andra människor som håller på med ungefär samma saker som en själv. Lilla jordbruket ligger i Bergum i Lerums kommun. På platsen finns två odlingar som drivs av Olle, Elsa och Sasha. Båda ingår i nätverket Småskaliga grönsaksproduktion i Väst.

En snöig februaridag är kanske inte bästa dagen om man vill besöka andras utomhusodlingar men temat för dagen var ekonomisk hållbarhet och det kan man ju lika gärna prata om inomhus. Vi diskuterade omsättning, ekonomiska mål, pris på grönkål, arbetsbörda, glädjeämnen och helvetesåret 2018. För många var det nog bara skönt att få prata av sig. Många erfarenheter det gångna året kräver det och det är omöjligt för någon som inte själv odlar att förstå de utmaningar 2018 förde med sig. Det känns skönt att dela samma upplevelser – speciellt när de inte är de mest positiva.

Vi fick fantastiskt god lunch bestående av mangoldgryta med kokos och jordnötter. Vid lunchen avhandlades vildsvinsfällor, kålfjärilslarver, bågväxthus, bevattning och skjutvapen.

Olle har tillverkat en såmanick för att snabbare så små frön i pluggbrätten. Den består av en undre plexiglasskiva med ett lite större hål för varje plugg. Runt plexiglasskivan har han limmat på sarger för att dels stoppa fröerna och dels kunna skjuta in en övre skriva under de pålimmade filtbitarna.

Den övre skivan har mindre hål och kan lätt bytas utifrån hur stor fröstorlek man vill så. Den under plexiglasskivan är 3 millimeter och den övre med störst hål 3mm och den med minst hål 0,5 mm. Det verkar som om den övre skivans tjocklek bör vara ungefär samma som fröets storlek.

Tanken är att man sätter i den övre skivan så att hålen inte kommer rakt över de undre större hålen. Sedan sprider man ut fröerna så att det hamnar ett frö i varje mindre hål. När alla småhålen är fyllda så flyttar man den övre skivan så den hamnar rakt över de större hålen i den undre skivan. Då trillar fröna ner ett i varje plugg.

Förmodligen hinner vi inte göra någon sådan här i vinter men det vore roligt att pröva när tid finns. Vet inte hur mycket tid man sparar för varje sådd men den största vinsten är nog att man verkligen får ett frö per plugg och inte en hel hög som vi nu ibland lyckas få ner. Den mesta tiden verkar gå åt till att plocka upp överskottsfrön och det är tidsödande.

Olle odlar också en hel del mikrogrönt och har köpt in ett specialverktyg för mikrogröntsskörd. På lilla jordbruket levererar de grönsakskassar till andelsägare 27 veckor om året och då behöver man börja säsongen väldigt tidigt. Det vanligaste är annars att man levererar kassar 20 veckor om året. Imponerande!

För att kunna starta säsongen tidigt så förodlas en hel i källaren. Plugg med basilika, persilja och salladslök stod på hyller under lysrör tillsammans med krukor med gräslök.

Vi diskuterade salladslökens för och nackdelar, storlek på pluggbrätten, optimala antal fröer per plugg och annat intressant.

Tyvärr var jag tvungen att lämna dem där för att åka till nästa ställe. Jag får återkomma och se mer av utomhusodlingen en annan gång.

Ingrid och Lennart

Vi har många viktiga människor i vårt liv. Människor som kommer och hjälper oss i jobbet och som stöttar oss på olika sätt och utan alla dessa vänner och släktingar så hade vårt arbete på gården inte varit möjligt. Två som står ut extra mycket i denna skara av supporters är Jonas föräldrar Ingrid och Lennart.

De läser varenda blogginlägg vi skriver och följer allt vi gör. Vi har deras fulla support och mer än en gång så har de kommit till vår undsättning.

Jonas pappa Lennart är VVS-ingenjör vilket kommer väl till pass när man köper gård. Han är dessutom finurlig och räknar ofta ut oortodoxa lösningar på svåra problem.

Det är Lennart som har sett till att jag har vatten i förodlingskammaren. Det har sparat mig många steg och arbetstimmar att ha tillgång till vatten där nere.

När vi byggde wwoofhuset så var Lennart där och installerade vatten och avlopp. När vi gjorde om köket så var det han som fixade vatten och avlopp där.

Här ligger han på knä i grönsaksodlingen och letar kålfjärilslarver.

Ingrid och Lennart är ett fantastiskt par som alltid finns vid varandras sida. De kommer i par. Jag vet inte ens om jag någonsin träffat den ena utan den andra. De inte bara stöttar oss de stöttar också varandra.

När Lennart har fixat vatten och avlopp genom åren har Ingrid tagit tag i vilken syssla som än har behövt göras. Här målar hon hönshuset invändigt med kalkfärg.

Här målar hon wwoofhuset utvändigt med falurödfärg.

Här letar hon kålfjärilslarver i odlingen. Otaliga är de arbetstimmar hon har lagt ner på att fixa fika och luncher. Jag har definitivt tappat räkningen på hur många underbara chokladkakor hon har servat oss med.

Den här bilden är från 2015 i januari när vi röjer sly och eldar upp gamla rötter och grenar från ett timmerupplag för att bereda plats för vår skogsträdgård. Då var de 85-plus men drog grenar som om de vore 50.

Den här dagen tog jag och Jonas med Ingrid och Lennart ut i betesmarken på en fika. Det var innan vi köpte gården. Inte en enda gång har de försökt påskina att vi är tokiga (vilket nog många tycker att vi är) utan de har alltid stått bakom oss i våra beslut.

Våra barn älskar sin farmor och farfar och har spenderat dagar, nätter och ibland hela veckor med dem vilket har gett mig och Jonas avlastning och möjlighet att jobba.

Idag är Ingrid och Lennart runt 90 år gamla och de kan inte, hur mycket de än skulle vilja, delta i det fysiska arbetet längre. De stöttar oss ändå på alla upptänkliga sätt. Jag kunde uppriktigt sagt inte ha fått bättre svärföräldrar och jag är innerligt tacksam att jag fick er på köpet när jag och Jonas träffades. Tack!

Permakulturdesign på Östängs Gård

För 50 månader sedan hade vi ett kompetent gäng på besök på vår gård som gjorde en första ”wild design” i permakulturanda på vår gård. Vi hade bara bott på gården några veckor men redan innan vi fått nycklarna var det bestämt att de skulle komma för att hjälpa oss att se möjligheterna på vår gård. Gänget bestod då av Pella Thiel från Skenora gård på Ingarö utanför Stockholm, Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och Susanne Velander Vretare från gården Sven Nils i Skåne. Vi hade träffats i flera olika sammanhang bland annat när vi gick vår PDC (Perma Culture Design Cetificate) i på Ankhult i Skåne.

Designen för Östäng de gjorde vid den tidpunkten har vi haft mycket nytta av. Vi har inte förverkligat allt och det vi förverkligat har inte alltid varit helt enligt plan men vi fick många tips och mycket av gruppens idéer har blivit verklighet. Sedan dess har vi träffats varje år på våra olika platser.

Samarbetet är värdefullt och går till så att de som brukar platsen inledningsvis berättar om mål och tankar man har. Detta följs av en rundvandring och första dagen avslutas med umgänge och snack.

Dagen efter ägnas helt åt planeringsarbete med promenader och mätningar utomhus och kartritning och annat pappersarbete inomhus. Under arbetet får inte värden/värdarna delta.

På kvällen blir det mer umgänge och sista dagen förbereds en presentation och designarbetet redovisas.

Den som är värd för besöket ser till att serva med mat och fika men håller sig i övrigt undan. Det är väldigt trevligt och skönt att spendera några dagar med andra människor som har en liknande vardag som vi. Diskussionsämnen vid dessa träffar skiljer sig ganska mycket från vad man normalt pratar om vid middagar. Det kan röra sig om vilka äpplesorter som är bäst lämpade för cidertillverkning, hur många spett man kan behöva äga på en gård eller hur man tar hjälp av hönor för att snabba på komposteringsförloppet. Det är få sammanhang där sådana samtalsämnen uppskattas av alla. Skönt och oerhört givande.

Sedan starten så har gänget utökats med Miriam Thorén från Skenora och Helena Ullmark från Skåne.

Innan de kom till oss den här gången hade vi förberett med ett inlägg på bloggen som hette ”Då och nu” som visar en del före- och efterbilder. Miriam och Helena var ju inte med första gången så de behövde få en liten känsla för förändringar som gjorts. Vi skickade också ut en text med lite tankar om vad vi funderar på inför framtiden. Vi har lagt ner mycket jobb och gjort många investeringar vilket har varit slitsamt och kostsamt. Nu måste vi hämta hem de investeringarna och få snurr på gården så att vi kan få tillräckligt med inkomster utan att behöva lönearbeta för mycket. Detta hade våra besökare i åtanke när de skred till verket.

Det är spännande att lämna dem ensamma. Ibland sticker ett huvud ut genom vardagsrumsdörren för att ställa en fråga eller hämta mer kaffe. Ibland går någon ut en sväng med papper och penna i handen och vi har inte någon aning om vad de hittar på. Vid lunchen och på kvällarna pratar vi mycket om diverse saker men de är hemlighetsfulla och avslöjar inte något kring designen.

Idag på förmiddagen stängde de in sig igen och skissade och skrev på blädderblock och flygbilder som vi förberett. Klockan 10.30 var det äntligen dags för oss att få höra deras tankar och idéer.

Första bilden (som syns dåligt på bilden ovan) är en symbol för ett andetag. Vänster sida symboliserar inandningen vi gjort under de här fyra åren som innehåller så många investeringar och ansträngningar. Nu ska vi andas ut och förädla och förpacka det vi gjort.

Bilden ovan visar cirklar där den innersta cirkeln är nuläget. De har färgmarkerat de fält där de tycker att vi ska utveckla, skala upp och gå vidare. Vårt gårdssamverkansprojekt fann gillande och bör fortlöpa och fördjupas. Vi bör fortsätta med wwoofarna som dels ger oss extra händer i arbetet men som också är ett sätt att sprida de kunskaper som vi faktiskt tillägnat oss. Vi bör gå vidare i den andan och även ta emot praktikanter från olika utbildningar som skulle ge mer kunniga händer. Olika utbildningar kräver att studenterna gör LIA-praktiker (Lärande i arbete) och det bör vi undersöka.

De föreslog också att vi skulle skapa Loo Nyby för att ge fler människor möjlighet att pröva på livet på landet. Enkla bostäder utefter vägen i skogsbrynet.

De tyckte att vi skulle utöka de försäljningskanaler vi redan har med andelsjordbruk för att få in pengar innan säsongen.

Efter drygt fyra år på vår gård har vi skaffat oss en del erfarenhet om hur man kan starta upp ett småskaligt diversifierat jordbruk med många delar. Det har givit oss en del kunskaper som gänget tyckte att vi skulle försöka nå ut med på fler sätt än via denna blogg. Förslagen gick ut på att skriva en bok, ge föreläsningar, ordna korta kurser i att ha får och höns samt i grundläggande odling, skogsträdgård och fruktodling.

De tyckte också att vi skulle ordna olika upplevelser för företag och turister. Ibland kan det vara svårt att se vad man själv har att ge när man är mitt uppe i något. De kurser vi ordnat på Östängs Gård hittills har varit med externa kursledare när vi själva har velat lära oss något. Det krävs självförtroende att gå ut på detta sätt vilket vi inte känner att vi haft hittills i alla fall.

De tycker också att vi ska skaffa ett större växthus. Inte framför allt för att odla i men för att ge mer plats åt fler hönor på vintern. De tycker också att vi ska bygga ett orangeri på nedsidan av lutan bakom garaget men att där mer satsa på fikon, vin, aprikoser och annat roligt. Detta bygge skulle i så fall göras av gamla återvunna fönster men odlar man tomater och andra annueller där så är det stor risk att kondensen förstör virket för snabbt.

Helena delade också med sig av ett system för att använda hönorna för att snabba på komposteringen av grönsaksavfall och annat. Det går ut på att man gör en ränna av lastpallar där man häller in det man vill att hönsen ska bearbeta. Sedan vänder man högen inåt i rännan efter ungefär en vecka och lassar in nytt. Sedan fortsätter man att vända högarna om och om igen och ju längre in i rännan sakerna kommer desto mer likt jord har det blivit. I rännans andra ända är grönsaksavfallet mer att likna vid jord.

Platsen framför orangeriet bör bli en umgängesplats för oss, praktikanter och wwoofare. Där bör finnas platser att sitta och eldstad/grill. Dasset behöver flyttas så att det lättare nås av besökare till gårdsbutiken. Var det nya växthuset ska ligga fanns det två förslag till. Antingen på skiftet mitt emot hönshuset eller som läskydd nedanför grönsaksodlingen.

Att det blåser mycket på våra grönsaker är ett problem och lägger vi inte växthuset där så hade gruppen förslag på olika läplanteringar. De tyckte också att vi borde utöka äppelodlingen med fler träd, fler sorter och på fler platser.

Vi är oerhört tacksamma över att detta glada, kompetenta gäng kommer till vår undsättning så där var femte år. Nu har vi fem år på oss att genomföra nästa utvecklingsfas av Östängs Gård. Om det blir enligt deras plan eller på något annat sätt får vi se, men nya idéer har vi definitivt fått.

Utbildning med projekt gårdssamverkan och mobilt musteri

Denna vecka är det Framtidsvecka i Alingsås. 176 programpunkter på 7 dagar ger ett späckat liv. Med 8 beräknade lammningar, familjeliv och en vår som råkade komma just nu så är det lite hektiskt. Men trevligt. Framtidsveckan plockar fram det bästa inom många människor och så många bjuder till för att andra ska få bra upplevelser. Vårt leaderprojekt Gårdssamverkan och mobilt musteri kände att vi behövde ha djupare kunskaper kring livsmedelshantering så vi inte gör fel när vi ska sätta ihop vår mustvagn. Därför hade vi bjudit in Per Nilsson som är erkänt duktig när det gäller livsmedelshantering och lagstiftning som rör det. Vi la utbildningen under Framtidsveckan så att vi lättare skulle nå ut med den för det är ju roligt om fler vill vara med. Det blev några avhopp på grund av sjukdom och annat men kursen var fullbokad. Det kom folk från Ullared, Växjö, Vara, Herrljunga och Vårgårda bland annat förutom oss som är med i projektet.

Det starkaste intrycket efter dagen är att det finns många saker som ”alla” tror gäller inom livsmedelslagstiftningen men som inte alls stämmer. Per gav flera exempel på sådant som bara är taget ur luften och inte har laglig grund men som ändå gäller i vissa kommuner på grund av feltolkningar m.m. Han uppmanade oss alla att ha en god dialog med kommunen men att också våga fråga var i lagtexten som det de påpekar står. Till exempel är det en allmän ”sanning” att det måste finnas ett separat handfat för handtvätt. Det står inte så i lagtexten utan där står att det ska finnas möjlighet till handtvätt. Oftast går det alldeles utmärkt att använda diskbänkens diskho till det. Om man är många som jobbar i köket så är det ju naturligtvis ofta upptaget i diskhon och då bör man ha ett speciellt handfat men det är alltså inte något lagkrav. Vi fick många insikter och råd men känner nog också att vi behöver läsa på mer. Det trevligaste på dagen var att träffa människor som gärna diskuterar saker som spärrgaller, spengummimannen, slaktkroppar, återtag, äggstämplar, mjölksyrningsbakterier, övriga mikroorganismer och annat kul. På onsdag ska vi hämta mustvagnen i Skåne och nästa vecka ska vi packa upp den mustutrustning som kommit. Det är roligt att göra det här tillsammans med andra i vår närhet och vi ser fram mot att kunna ha ett fungerande musteri till höstens äppleskörd.

På onsdag (18-21) är nästa programpunkt under Framtidsveckan som har med lokal matproduktion att göra. Då bjuder vi in till en träff på Nolbygårds ekobageri som kommer att handla om trender inom lokal matproduktion, andelsjordbruk, REKO-ringar, Nolbygårds matmarknad, att använda sitt eget privata kök för att förädla livsmedel till försäljning. Det kommer också att bli tillfälle till frågor och nätverkande. Ingen anmälan eller kostnad. Välkommen!

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

Lokalproducerat i Väst

När man blir lantbrukare så finns det en uppsjö organisationer som man erbjuds att gå med och bli medlem i: LRF, Hushållningssällskapet, Biodlarföreningen, Svenska Fåravelsförbundet osv. Ibland förstår man inte riktigt nyttan av att vara med, oftast erbjuds man rabatter och en tidning som vi tyvärr oftast inte hinner läsa och det är inte alltid vi tycker att medlemsavgiften motsvarar vad vi får ut av medlemskapet. För en tid sedan gick vi med i LPIV = Lokalproducerat i Väst.  Det kostar 500 kronor och då har vi rätt till rådgivning från någon av experterna på LPIV utan kostnad. Lokalproducerat i Väst är ett resurscentrum för småskaliga livsmedelsproducenter i Västra Götaland. De ordnar resor och träffar kring lokal matproduktion. De har rådgivare inom olika inriktningar som grönsaker, kött, mejeri osv. När vi blev medlemmar kom Oskar Lorentzon ut till oss så vi pratade igenom vår verksamhet. När vi känner att vi behöver mer råd så är det bara att kontakta dem så får man ett nytt rådgivningsmöte. Alla medlemmar finns representerade på kartan på LPIV:s hemsida. Klickar man på någon av symbolerna på kartan kommer man till bild och text kring just det företaget. Vi har ännu inte skickat in bild och text om Östängs gård men det ska vi göra så fort vi hinner. 

I onsdags var det dags för årets Storting i LPIV, på Tjörn. Det blev en tidig morgon när jag (Ylva) träffade Lasse från Nolbygårds ekocafé och bageri på Alingsås station för en kort resa ner till Stenkullen där Pia Eriksson från Alla Goda Ting hämtade upp oss. Vi åkte tillsammans ut till Akvarellmuseet på Tjörn där vi bjöds på frukost. Sedan var det information om LPIV och presentation av deras nya verksamhetsledare Marcus Nyström. Därefter följde ett samtal mellan TV-kocken Lisa Lemke och Marcus Nyström kring vad hållbarhet är. Magnus Karlsson från Ekonomipoolen höll en föreläsning om Ekonomisk hållbarhet  om vikten av att ha likviditet i företaget eftersom man ofta underskattar de investeringar man behöver göra i början och eftersom det dröjer från det att man sålt något till fakturan är betald. Det känns igen. Speciellt det där med att underskatta investeringsbehovet. Det var befriande att han definierade ekonomisk hållbarhet som hushållning med ekonomiska resurser och inte som tillväxt som det ofta är definierat när man lyssnar till folk som pratar om ekonomi. Anders Arena från Vatten Restaurang & Kafé berättade sedan hur de på restaurangen jobbar med social hållbarhet. De börjar bland annat varje dag med gemensam frukost och ser till att alla anställda blir sedda och uppmärksammade. Han lägger också ner mycket tid och många mil på att besöka leverantörerna för att skapa relationer med dem och med den mat de serverar. Vi fick också en presentation av den mat vi senare skulle få till lunch. Sedan var Lisa Lemke tillbaka. Hon berättade om hur hon och hennes man flyttade till Skrea Backe och fann en bakugn i ett av husen. Det gjorde att de öppnade Prostens Pizza på helgerna där de serverar de pizzor de själva skulle vilja äta. Eftersom de väljer bra, lokalproducerade råvaror blir pizzorna dyra men det upplevs inte som ett så stort problem av gästerna när de får klart för sig var råvarorna kommer ifrån. Många människor är beredda att betala mer när de vet att det är bra lokalproducerad mat. Sedan var det dags för en fantastiskt god lunch på restaurangen. En väl tilltagen lunchtid gjorde också att vi hann med en promenad i det fantastiska vintervädret. Skärhamn visade upp sig från sin bästa sida. Efter lunch fick vi välja mellan olika workshops. Jag valde att gå och lyssna på Rikard Brax som är rådgivare inom ekonomi på LPIV. Inte för att jag tycker att ekonomi är roligt men för att jag trodde att det var vad jag bäst skulle behöva. Det kändes lite konstigt att ha en workshop bland alla viner på restaurangen. Workshopen var väl grund men Rikard verkar kunnig och förmodligen kommer vi att anlita honom som rådgivare för Östängs Gård när vi blir lite varmare i kläderna. Eftermiddagskaffe med god bulle följde därefter och sedan valde jag att gå och vara med på en workshop med Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar. Inte för att jag bäst behövde det men för att jag ville. Hennes workshop handlade om social hållbarhet och hur vi skapar goda relationer på en arbetsplats. Det var trevligt. Sedan var det dags för oss att vända hemåt. Om man inte är medlem i LPIV kostade dagen 500 kronor inklusive frukost, lunch och eftermiddagskaffe men för oss medlemmar var det gratis. Det känns som om vi redan har fått valuta för våra 500 kronor. Sammanfattningsvis så var det väldigt trevligt att lämna gården och få träffa så många kunniga människor som är inriktad på lokalproducerad mat. Det enda jag hade önskat mer av dagen var att jag hade hunnit prata med fler människor. Vi var nog ungefär 100 personer och jag hann nog inte med att prata med fler än 20 trots att jag ansträngde mig. Förhoppningsvis blir det fler tillfällen.

Framtidsveckan

Vi är sedan många år tillbaka inblandade i Framtidsveckan i Alingsås eftersom vi är engagerade i Omställningsrörelsen. Den kördes första gången redan 2013. Upprinnelsen till Framtidsveckan var att Alingsås Energi körde Earth Hour under några år vilket vår dåvarande miljöstrateg Fredrik Bergman plockade upp och var med och utvecklade till Earth Week med flera programpunkter. I Söderhamn hade Anders Persson från Omställning Söderhamn börjat dra igång Framtidsveckan redan 2009 i samarbete med Studiefrämjandet. Tanken är att alla krafter som vill ställa om samhället så det blir mer resilient ska vara välkomna att arrangera publika programpunkter under veckan.

Ordet resilient är ett favoritord för oss. Med det menar man ett systems förmåga att klara av kriser utan att övergå till ett sämre tillstånd. Vi tänker ofta utifrån resiliensbegreppet på Östängs Gård. Vi vill inte göra oss alltför beroende av insatsvaror från andra ställen som t.ex. diesel. Vi vill bygga ett robust system där delarna samverkar. Vi har t.ex. hönor för att de ger oss ägg och gödsel men också för att de hjälper till att hålla parasiterna i schack i fårhagen eller bland äppleträden. Vi funderar mycket på hur vi kan öka mikrolivet, mullhalten och mineralhalten i vår odlingsjord för att skapa en så bra växtplats som möjligt för våra grönsaker. Vi bygger insektshotell, planterar insektsdragande växter, bygger fågelholkar och fladdermusholkar för att öka den biologiska mångfalden. Vi försöker få inkomster från flera grödor, ägg, honung, kött, lammskinn för att inte bli för sårbara. Det man vinner i resiliens förlorar man ofta i effektivitet men det blir ett hållbarare system. Det vore mer effektivt för oss att ta lån och köpa stora maskiner för att odla säd på våra fält och inte ha några djur men vi skulle bli väldigt sårbara om skörden slår fel eller om priset på spannmål sjunker. Dessutom hade det varit väldigt mycket tråkigare.

Framtidsveckan är till för att öka resiliensen på kommunal nivå. Igår hade vi två fantastiskt inspirerande möten där alla som ville vara med bjöds in. Dit kom företagare, kommunala tjänstemän, politiker, privatpersoner, bönder, omställare, kulturarbetare, räddningstjänsten, civilförsvarförbundet, länsstyrelsen, ridklubben och många fler och diskuterade hur vi kan bygga ett mer resilient, stabilt och hållbart Alingsås. Redan nu är det tio programpunkter inskickade till det gemensamma programmet men vi räknar med att vi kommer upp i över 100 innan programmet går i tryck. Det är alltid en spännande process med Framtidsveckan eftersom ingen bestämmer utan alla är välkomna. Därför vet ingen vad programmet kommer att innehålla. Vi på Östängs Gård kommer att hålla gården öppen på söndagen 15 april under Framtidsveckan. Jonas är genom sitt arbete som energirådgivare inblandad i programpunkter kring solel och vi är också med och arrangerar en kväll för lokala matproducenter. Jag (Ylva) fungerar som samordnare för Framtidsveckan och i den rollen är jag med och ordnar aktiviteter för skolor. Dessutom har vi bokat Farbror Grön som föreläsare. Han är en väldigt inspirerande odlare som odlar på tak, i fönster, i en tillsammansodling och på många fler ställen. Han poddar också ihop med Sara Bäckmo som har varit här och föreläst under två tidigare Framtidsveckor. Han kommer att berätta om hur man kan odla året om.

Framtidsveckan är en vecka att hämta kraft ur. Vi blir alltid väldigt upplyfta (och väldigt trötta) efter veckan eftersom det är väldigt intensivt och många möten med nya inspirerande människor.

Framtidsveckans webbsida är www.alingsas.framtidsveckan.net 

Där uppdateras programmet så snart det kommer in nya programpunkter. Alla som vill är välkomna att anmäla programpunkter så länge de ligger i linje med Framtidsveckans intentioner.

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑