Idag tog vi ledigt. Sista lammet kom torsdag kväll så för första gången på en månad så har vi kunnat åka bort båda två en hel dag. Började med fika på Brobacka kaffestuga som är en riktig klassiker med våfflor som specialitet. Eftersom vi skulle vidare så blev det inte någon våffla för oss denna gång men de kan rekommenderas för er som har vägarna förbi. Vi åkte sedan vidare ner till Gunnebo Slott i Mölndal.

Vi har aldrig varit där men vi har varit på väg många gånger.

Håller man på med grönsaksodling så hör man talas om Gunnebo eftersom de utbildar trädgårdsmästare. Vi kommer i år dessutom att få en praktikant från den utbildningen i år. Slottet byggdes i slutet av 1700-talet som sommarvilla åt en rik köpman från Göteborg. Drivhuset är dock inte original utan återuppbyggt efter skisser som funnits bevarade sedan 1800-talet.

Gunnebo är ett 100 hektar kulturreservat som drivs av Mölndals stad och Länstyrelsen i Västra Götaland. Vi var inte så intresserade av att vandra runt i parker och skogsområden utan gick direkt upp mot slottet. Vi kom in på slottsområdet via Nya köksträdgården med ogräsfria grusgångar och träsargade odlingsytor med uppdragna markeringssnören och halmade gångar. Allt gav ett mycket prydligt intryck med imponerande stenmurar och ett svagt böjt drivhus med spännande arkitektur. Det som mest fångade vårt intresse var dock två parallella metalltrådar som löpte längst med alla träsargarna. .

Precis det här ska vi fixa i veckan! Två parallella metalltrådar fastsatta med häftklamrar och anslutna till 24 V ström.

Vi har köpt rostfri tråd och rostfria klamrar men på Gunnebo var klamrarna rostiga och tråden ärjad så vi gissar på koppartråd och järnklamrar och det fungerar säkert bra det också även om det inte håller lika länge. Bara att få se det gjorde resan värd – men så är vi kanske lite nördiga också.

I Gamla köksträdgården var det redan en hel del som växte. Både gamla och nya köksträdgården är återskapade efter ritningar från 1700-talet gjorda av arkitekt Carlberg.

Många olika sorters perenna lökar men utan skylt så helt säkra på vad vi såg är vi inte.

Det här tror vi är Gode Kung Henriks målla. En växt vi själva har i skogsträdgården men som vi inte tycker speciellt mycket om och därför aldrig använder. Men namnet är ju kul!

I drivbänkarna växte diverse kålplantor, blommor och annat.

En imponerande äppelträdsspaljé inramade trädgården och några av träden blommade redan.

Några av drivbänkarna hade gamla glasfönster över sig och därunder växte spenat.

Sedan gick vi till den formella trädgården nere vid slottet men den kändes mycket mindre inspirerande.

Slottet är mycket charmigt. På håll ser det ut som en traditionell stenbyggnad men på nära håll syns det tydligt att det är en träbyggnad. Så svenskt! Covid gjorde att ingen fick komma in så vi får återkomma för en rundtur på slottet.

Denna del är återskapad sedan 1940 talet och fram till idag i flera etapper och arbetet pågick fortfarande. Längst ner till höger

Sedan åt vi lunch i det som är Tjänstefolksbyggnaden. Den återuppbyggdes efter originalritningarna men senare har det visat sig att den aldrig tidigare funnits mer än på ritningarna.

Väggarna är timrade och målade först i linoljefärg och sedan med en snygg limfärg bruten i grönt. Det ser verkligen ut som om huset är från 1700-talet med alla detaljer.

Fönstren högt upp vid taket öppnas av en smart anordning i järnsmide till vänster om dörren.

Rörspisen har en design som vi inte sett förut. Är det stödpelare eller värmefördelare som står på spisens sidor? Golvbrädorna är breda och slitna och spikade med smidda spik. Maten var dessutom god.