En gård för omställning

Etikett: bäddar

Höst i trädgården

p1180093De flesta bäddarna är tomma så här års. Vi försöker att inte ha bar jord utan täcker dem med ensilage som är kasserat. Det håller ogräset nere men framför allt är det bra för jorden. Näringsämnena stannar där de ska vara och mullhalten i jorden ökar. Vi har ännu inte täckt alla bäddar men i princip alla tomma bäddar är täckta. p1180099

Broccolin står fortfarande kvar i landen. Vi har låtit många huvuden gå upp i blom. Bina har verkligen gillat det. Vi skördar fortfarande broccolihuvuden. Jag gillar att odla broccoli. Det första stora huvudet går att sälja och när man skördat det så sätter plantan fart och producerar massor av små sidoskott. Även de går att sälja men bara direkt till kund. p1180101När man köper fryst broccoli i affären så är det just dessa sidoskott man köper. Färsk broccoli i affären brukar dock oftast vara huvudskottet. Vi har frusit in en hel del sidoskott men de är allra godast att äta färska som de är eller förvällda en kort stund. p1180100

Nyzeeländsk spenat och sallat växer också fortfarande. Det känns väldigt bra att kunna gå ut och hämta färsk sallat till middagen så här i slutet av oktober. Den nyzeeländska spenaten har vi odlat för första gången i år. Vi kommer att fortsätta med den. Den är lite svår att få att gro men när plantan väl har etablerat sig så växer den bra. p1180104Mangolden hade vi svårt med i början av säsongen. Den ville inte ta sig riktigt men när den väl kom igång så har den växt enormt. Mangold är tacksamt. Man skördar och skördar men det kommer nya blad hela tiden. Det är få människor som köper mangold men de som provat blir väldigt glada när vi haft att sälja. Bäst smakar den stekt i vitlök och smör med lite grädde för att runda av. p1180106VI satsade på att göra en vintersquashportal mellan två bäddar i år. Höll inte efter den ordentligt så den blev inte lika häftig som vi hade tänkt men ska pröva igen nästa år. En Green Hokaido bestämde sig för att växa i ett av armeringsjärnens hål. Den blev större än hålet och fick delas på mitten för att kunna serveras ungsrostad till middag. p1180108Vi sådde morötter hela sommaren. De här är en sent sådd sommarmorot som vi kan skörda nu i oktober. Små fina morötter som man inte ens behöver skala. Känns lyxigt att ha färska morötter direkt ur landet till middag. p1180109Grönkålen är en annan favorit. I år har vi stängsel runt hela odlingarna så vi räknar med att kunna skörda grönkål färsk ända fram i vår. p1180110Det växer även i insektsträdgården även om de flesta insekter har slutat flyga för i år. Man blir i alla fall glad åt alla fina blommor. p1180111

Kvickroten syns i förgrunden. Den tar över så fort man inte passar sig. Att täcka för att bli av med den är inte rätt melodi utan det enda som fungerar är att gräva bort den. Ett tidsödande arbete som vi praktiserar i odlingsbäddarna. Här i insektsträdgården försökte vi dock att täcka i stället. Vi har också planterat alldeles för tätt. Till sommaren ska insektsträdgården utökas och blommorna flyttas isär så de får mer plats.

Idag den 25 oktober grävde vi 2017 års första odlingsbädd!!! Betinget är 24 bäddar per år och känslan av att ligga före och till och med börja betinget 2016 är enorm. Om hösten fortsätter vara mild och frosten dröjer så kommer nästa års beting kanske vara klart redan innan augusti börjar 🙂

Gott liv i grishagen

Höstkylan har kommit. Själva klär vi på oss lite mer än tidigare men Agneta och Annifrid sover oftast under bar himmel.

agneta1

De har gjort ett utomhusbo av gräs, hö och annat bös. De lär pinka i högen så att nedbrytningen sätter igång och avger tillräcklig värme för höstmys.

De ligger gärna långa stunder i högen. Det ser ofta ut som om de sover men ett öga är oftast lite öppet. Grisar är ju både jägare och byte och vem vet om det kan komma en fiende eller en matbit.

agneta3

Bäst att vara vaksam när man slappar.

Sista bädden för i år

Förra året hade vi åtta bäddar kvar att gräva den 26 juli. Idag är det den 21 juli och vi har grävt klart årets beting på 24 bäddar. Vi ligger en månad bättre till än förra året. Det hade inte varit möjligt utan wwoofare.P1160962I måndags startade vi med att gräva årets sista fyra bäddar och idag har vi sått dem med mangold, morot och sockerärt. P1160963Gångarna täcker vi med våta tidningspapper och halm för att hålla ogräset borta. P1160964Vi passade också på att så en bädd med morot där vi slutskördat en omgång redan. Det går framåt även om det är väldigt mycket som inte fungerat i år. Mangolden, bönorna och sallaten är hårt ansatt av åkersnigel och kålen har fått en invasion av kålmal. Åkersniglarna gillar små späda plantor så när det gäller sallaten så är det bara plantor under petflaskor som klarar sig och ibland inte ens de. Ändå går det framåt. Det som inte fungerar i år är lärdomar som vi tar med oss in i nästa års odling. Vi kommer att så mycket mer i pluggbrätten så att vi har reserver att sätta ut när några plantor försvinner. Vi kommer att köpa mycket mer fröer så vi kan så in i luckorna och vi kommer att täcka kålplantorna med en gång och inte vänta tills de är invaderade med mal eller fjärilar. P1160965Vi gillar inte kålfjärilar men vi gläds åt andra fjärilar som hittat till vår insektsträdgård. Där är fjärilsinvasionen välkommen.

Bäddarna

Så här års är det alltid stress när man odlar. P1150490Så många plantor och fröer som väntar på att komma ut i landet. Idag lättade det betydligt när vi grävde klart fyra bäddar på samma dag.

P1150486Tre wwoofare och jag färdigställde var sin bädd. P1150483Marken lossades med hjälp av bredgrepen och sedan rensades varje greptag från kvickrot. P1150484Bäddarna jämnades till så kanterna blir något högre än mitten för att hålla kvar vattnet i bäddarna. P1150485Det underlättar både när man vattnar och förmodligen gör det även att regnvatten stannar kvar i bädden bättre om det nu ville regna någon gång. I vissa bäddar där vi ska så näringskrävande grönsaker la vi också på ett lager hästgödsel innan jorden från de blivande gångarna lassades upp i bädden. P1150488Gångarna täcktes sedan med våta tidningar och med halm eller ensilage beroende på vad vi hade att tillgå. Det ska så småningom ersättas med träflis eftersom det är ett bättre täckmaterial som håller och inte förmultnar lika snabbt. Kanske blir det inte i år men i så fall kommer vi förmodligen att behöva byta ut materialet i gångarna någon gång under säsongen. Det får i så fall bli täckmaterial i själva gångarna istället. Kanske blir det vintertäcke om vi hinner få hit träflis i tid. P1150489

Bädd nummer ett av 24

Då var det dags igen. Årets beting på 24 bäddar ska grävas precis som förra året. Det skall även ske nästa år och året efter det för att vi ska få de fyra kvarter med grönsaker som är målet. thumb_P1140080_1024 Första bädden är gjord men vi ligger två veckor senare jämfört med förra året och det känns inte bra eftersom bädd 24 blev grävd väldigt sent förra året. Frågan är om vi ska bli lika sena i år eller om vi kommer klara det bättre.

Det som talar emot oss i år är att vi förutom att gräva 24 nya bäddar ska hinna underhålla de 24 vi grävde förra året. Vi har också fler får med lamningar och fler hönor att ta hand om.

Men vi har också en del som talar för oss i år. Grisarna har gjort ett bättre jobb med den ytan vi nu ska göra bäddarna i. thumb_P1140077_1024Första bäddens kvickrotsresultat blev tre korgar. Förra året så fick vi sex korgar i första bädden. Grisarna rensar alltså inte marken från kvickrot men de tar undan en hel del. Eftersom grisarna bökat hela ytan så är marken inte heller lika hård som den var förra året. Vi har också ett års erfarenhet att luta oss tillbaka på. Förra året grävde vi bäddarna men inte gångarna vilket innebar att vi flera gånger under säsongen fick rensa om bäddarna eftersom kvickroten tog sig in från sidan. Det gör vi inte om i år. Vi gräver en bädd och gångarna bredvid innan vi börjar på nästa bädd. thumb_P1140044_1024Eftersom vi är mer säkra på hur vi vill ha det så har vi redan från början märkt ut alla bäddar med vita pinnar. thumb_P1140045_1024Det var ganska enkelt att få till med hjälp av ett 50-meters måttband inköpt på loppis.

Vi har också en bredgrep i år. Det kommer att spara våra ryggar eftersom man med en tvåhandsfattning lättare kan få marken att dela sig. Genom en vridning av de två handtagen kan man vända en jordkoka som man sen kan rensa från kvickrot.thumb_P1140079_1024 Det har redan blivit 12 grader i jorden så nästa vecka blir det sådd av morötter. thumb_P1140086_1024Till vår fördel i år är också att vi har bränd hästgödsel att tillgå. Vi har kontakt med en hästägare som tömmer en container hästskit hos oss när den blir full. thumb_P1140089_1024På bilden syns två högar med presenning över. Den bortre har legat sedan förra året och den närmsta skall få ligga till nästa år. Förra årets gångar täckte vi med fårull. Vi vet inte än vad vi tycker om det. Ullen håller mycket frukt så om det regnar mycket så blir det rätt så jobbigt. Vi vet inte heller hur mycket det dämpar ogräset. Vi får vänta en säsong och se.

thumb_P1140084_1024 Årets gång täckte vi med ett tjockt lager tidningspapper, sedan sågspån och sedan flis och bös från vedmagasinet.

När vi hade kolonilott så täckte vi alla gångar med flis och det trivdes vi med. Ullen är dock gratis och flisen kostar pengar så vi får se vilket som vinner i längden. Det är sympatiskt att kunna använda restmaterial som annars går till spillo. Ytterligare ett alternativ är att täcka med halm. Vi prövar oss fram.

Det är också mycket småsaker som vi faktiskt gjort och därför inte måste göra i år. Vi har t.ex. mindre stängsling att göra och ingen skogsträdgård att anlägga. Förra året planterade vi 500 krokus åt våra bin. thumb_P1140067_1024Det är gjort och behöver inte göras igen – fast det hade varit snyggt med 500 lila bredvid de gula – kanske nästa år. thumb_P1140065_1024

Idag är det mest andra som jobbat

Så kan det bli ibland. Tre fjärdedelar av familjen är på semester och jag har haft en god vän på besök. Jag har inte fått så mycket gjort men ändå händer det grejer på gården. Jag fylls ibland av tacksamhet över alla snälla människor som vi har runt omkring oss som så osjälviskt ställer upp och hjälper till. P1100326

På förmiddagen dök Sara upp och angrep bädd nummer 23. P1100323Efter någon timme dök Agneta och Lasse upp och fixade dörrarna till slungrummet så nu fungerar även de. P1100327Sedan kom Guillaume och hjälpte till med rensningen av bädd 23. På kvällen dök vår arrendator upp och betesputsade en del av betesmarken som mest är fylld med tistlar och veketåg. Det området har korna undvikit eftersom det inte funnits så mycket där att äta men förhoppningsvis kommer de nu att vilja beta även det området.

P1100329På sikt måste vi nog göra något annat med den delen av beteshagen. Det är för mycket vatten som inte rinner undan så det kommer aldrig att bli en bra betesvall av marken. Kanske är det bäst att göra en damm men det känns inte som ett projekt som vi ska påbörja i det närmaste.

P1100324Odlingarna börjar arta sig och vi kommer att gå i mål med årets beting. Utöver betinget på 24 bäddar har vi dessutom odlat en hel del grönkål, purjolök, majs och broccoli på nästa års beting (Till höger bortanför Sara) med hjälp av majsstärkelseduk för att täcka ut ogräset.

Verkligheten vs. drömmen

Sedan vi blev med gård har vi gjort en hel del investeringar som varit mer eller mindre akuta samt en hel del som varit mindre akuta men väldigt roliga – som en fårbesättning, en hönsbesättning och en skogsträdgård.P1090880

Alla investeringarna var sådant som vi hade tänkt ut innan vi tillträdde gården – på den tiden då vi hade gott om tid att fundera, läsa på och prata om vad vi ville. Nu när vi har bott på gården i åtta månader upptäcker vi att vi inte drömt så mycket det sista. Vi har ju varit helt upptagna med att förverkliga våra drömmar och ta hand om allt som vi inte räknat med skulle hända. Det växer saker på fel ställen. Det går sönder saker vid fel tillfällen. Vissa moment måste helt enkelt prioriteras upp som att fåren måste ut på bete eller plantor måste ut i landet. Det gör att alla ”att göra listor” blir inaktuella så fort de är gjorda. Livet följer helt enkelt inte planen.

Igår kväll hade vi dock en kväll då vi satte oss ner och pratade om vad vi skulle vilja göra på gården i framtiden. Listan blev lång och en hel del är nog ouppnåeligt men det är roligt att drömma och fantisera. Bland önskemålen fanns:

  • Minst 100 kvadratmeter stort växthus med tung stenvägg mot norr med massugn i samt flera stora vattentankar för värmetröghet.
  • Solvärmeanläggning för varmvatten. Helst en som kopplas på vår befintliga veduppvärmda anläggning. Idag värms duschvattnet med eldriven varmvattenberedare medan elementen värms av en vedeldad panna.
  • Solcellsanläggning för elproduktion. Helst så stor att den kan förse en elbil med energi utöver hushållsel
  • Andel i ett närbeläget vindkraftverk
  • Betesputs
  • Livsmedelsgodkänt kök
  • Bagge
  • Galt
  • Renovera sädesmagasinet så vi kan ta emot wwoofare nästa säsong
  • Flyttbart, hållbart regn och vindskydd till fåren
  • Viltstaket och snigelstaket runt grönsaksodlingen
  • Hjulhacka
  • Fruktpress och äpplerivare
  • En stirlingmotor för el och värmeproduktion (Nu var det sen kväll)

Sedan finns det en hel del saker som inte kräver så mycket pengar men som vi skulle vilja tillverka på sikt:

  • Sarger till årets 24 bäddar och nästa års 24 bäddar på 1.20*5 meter
  • En radmarkerare anpassad för bäddarna med tre, fyra och fem rader. Den ska vara 1,18 bred så den går innanför bäddarnas sarger och snabbt drar upp önskat antal rader. Tänker att man kan göra en med flera hål för pinnar där man kan byta ut dem så man får önskat antal rader.
  • En djupluckrare som är 1.18 bred och som man ställer sig på och vickar för att luckra på djupet i bäddarna.
  • En cykeldriven rensningsmaskin med hjulen utanför bäddarna där man ligger på mage för att spara ryggen.
  • Ett ränne ovanför fårens vinterbostad för förvaring av foder
  • Ett nytt grishus ifall vi får kultingar så Agneta och Anni-Frid behöver var sin bostad
  • Ett mobilt hönshus så vi kan få ut hönorna på fälten efter fåren för att minska parasittrycket
  • Bänkar i skogsträdgården
  • Fler fågelholkar
  • Fasta staket runt alla skiften
  • En soldriven tork
  • En biokoltillverkningsanläggning för att binda kol och använda som jordförbättring
  • Bevattningsanläggning med självtryck där vi tar vara på regnvatten
  • Bastu (Jonas idé (sent) var att dra ihop folk och bygga en i skiftesverksteknik under en dag)

Ja ni ser. Drömmar finns fortfarande…

Bädd nr 14 av 24

Det går ju ändå framåt – fast långsamt. Över hälften är gjorda och vi vill inte ge upp årets beting även om vi är väl sent ute. Nu blir det så att när något ”måste” ut i landet så blir det ännu en bädd gjord. Vissa fröpåsar kommer vi dock att få spara tills nästa år. Idag har vi gjort tre bäddar. Lite fusk kanske någon tycker men annars når vi inte vårt mål.

Började med att mäta ut var gångar och tre bäddar skulle vara. Grävde bort översta lagret med kvickrot och annat ogräs där gångarna ska vara. Körde iväg detta med skottkärra till ett område utanför själva odlingsområdet där vi tänker göra en vall som vi så småningom ska plantera buskar på som vindskydd. Rullade sedan ut tidningspapper på rulle fram och tillbaka över området. Det var vindstilla när jag började men ganska snart började det blåsa så jag fick parera med tyngder i form av stenar, redskap och gamla stolpar. La sedan tjockt med tidningar i gångarna och ett lager tidningspapper på rulle för att hålla det på plats. Där bäddarna ska vara täckte jag istället med kartong.

I gångarna mellan bäddarna vill jag ha något förutom tidningspapper. Helst hade jag velat ha ull i alla gångar men ullen är slut så jag fick ta vad jag hade till hands. I en gång blev det bark och annat som jag hämtade i vedboden. P1090935I andra gången blev det flisade äpplegrenar. P1090936I tredje gången blev det sågspån och halm. P1090937Man får helt enkelt ta det man har hemma.

På bäddarna där jag lagt kartong körde jag sedan ut fårbädden som har legat och brunnit i fårstallet. Ett tjockt lager på varje bädd. Sedan planterade jag ut gurkorna som höll på att bli för stora i gropar där jag fyllde med jord. ”Bäddade” runt plantorna med gräsklipp och la på en fiberduk så att de ska klara vinden.
P1090944Bara tio bäddar kvar att gräva i år.

 

Framsteg

IMG_2540Nu är bädd nummer tio påbörjad! Två till så är hälften av årets beting gjort. Det är bara att inse att utan hjälp så hade vi inte kommit så här långt. Det ger oss hopp och glädje att så många människor vill dela våra vedermödor och komma och hjälpa till på gården. I går hade vi besök av Lesley och Olivia från Omställning Alingsås som var här hela dagen och grävde och luckrade blivande bädd tio. Marken var på vissa ställen så hård så de fick stampa flera gånger på grepen för att över huvud taget komma ner. På många ställen är härvorna av kvickrot så enorma så det nästan är mer rötter än jord. IMG_2534Visionen om 24 bäddar per år i fyra år innefattar, förutom att det ska bli bäddar, att hela området på sikt ska bli en kvickrotsfri zon. Det går inte att uppnå det utan arbete men vår förhoppning är att med idogt grävande och rensande så ska vi klara det på sikt.

När en bädd är färdiggrävd så täcker vi den med ensilage eller halm som vi får av en bonde i närheten. Vi vill inte att jorden ligger bar mer än nödvändigt eftersom det då är lättare för ogräs att etablera sig. Dessutom behöver mullhalten i vår jord ökas. Många år av konventionell drift har packat jorden och utarmat den. Som tur är så är fälten närmast gården inte besprutade på flera år i alla fall.

Problemet hittills har varit att fokus legat på bäddarna och vi kommit efter med gångarna emellan. Där är kvickroten snabb med att återerövra bäddarna från sidan. Det är också så att hur noggrann man än är så missar man alltid små bitar av kvickort som man får efterrensa.

Mitt fokus under gårdagen var därför att rensa bäddar och täcka med tidningar och fårull. Metoden med bäddar och täckodling är en del i strävan att kunna odla relativt mycket grönsaker utan att behöva använda traktor eller andra maskiner. På sikt vill vi att gården ska gå att driva utan fossil energi. Småskalighet, biologisk mångfald och fossilfrihet tror vi är nödvändigt med tanke på att vi inte kommer att ha tillgång till billig fossil energi i framtiden.

Gårdagen bjöd på fantastiskt väder och det kändes enormt positivt att få tillbringa den utomhus tillsammans med intressanta människor. På kvällen var det, som vanligt på måndagar, dags för omställningsfika inne i Alingsås. Där diskuterade vi topplistkupor, alléloppis och Alingsås kommuns livsmedelsstrategi. Viktiga och angelägna ämnen tillsammans med människor som vågar och vill tänka visionärt och framåt.

Idag tillbringas dagen i telefon med jordbruksverket för att försöka förstå oss på stödrätter, regler och lagar för att söka jordbruksstöd. Det ger inte lika positiva känslor.

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑