Etikett: Får (Sida 2 av 3)

Hamling

Det står fem lindar framför boningshuset. De är typiska hamlingsträd, korta, ihåliga och utan större grenar. Dessutom är grenarna jämnlånga, så det är tydligt att de har hamlats för bara några år sedan. Och nu är det dags igen. De har vuxit till sig så att ljuset inte når in i huset.

När man beskär ett träd och sparar löven till vinterfoder för djur, då hamlar man. Det är en gammal metod. Man har hamlat redan innan man började med hö som vinterfoder. Hamlade träd kan se döende ut länge. Att hela stammens mitt ruttnat bort är inget problem. Hamlade träd lever längre än andra, kanske beror det på att de är mindre och inte lika känsliga för stormar som knäcker andra gamla träd.

Träd är olika känsliga för att beskäras. Lind är klart tåligast, vide, sälg, alm, ask och al är ganska tåliga. Asp är klart känsligast, bok, ek och björk är nästan lika känsliga. Så en björk kan dö om den förlorar flera grenar medan en lind bara sätter fart och skjuter ut nya.  Den som vill veta mer letar upp en gratis pdf som heter ”Hamla lövträd – En manual” av Rune Stenholm Jakobsen. Den är fantastisk och finns även att köpa som pappersbok på drygt hundra sidor. I den beskrivs de olika lövträden, hur och hur ofta de bör hamlas mm. Där står bland annat att en hamlad lind kan bli 800 år. Ingemar Zachrisson på gården Mysten i Hemsjö är en av de tyngre källorna i boken.

Vi har en extrakort lind också. Vi har tänkt på den som en buske som börjat skymma sikten men när vi planerade att hamla två lindar så  passade vi på att träna hamling utan att behöva stå på en stege

Lindbuske

Lite för stor för att vara buske.

Kortlind2

Det blev inte mycket kvar och känns nästan lite hårt. Vi hoppas verkligen att den repar sig till våren.

P1110317

Sedan blev till att tillbringa några timmar på stege. Sara är med. Många grenar, men en efter en faller de ner.

Grensåg

När man arbetar från en stege eller klättrar i träd är den här typen av såg bra att ha. Vi har visat den förr men när det gäller klättersågning tycker vi att den är bäst. När den är dubbelvikt i fickan är den ofarlig och man kan öppna eller stänga den med en hand. Den sågar vid drag, vilket ger mindre vingel uppe i trädet, och den sågar mycket i varje drag. Grenar upp till 5-6 centimeter är snabbt avklarade. Den är grym!

P1110314

Lindar växer på ett vackert sätt med lätt grönska men det blir ändå mörkt när de får bre ut sig.

Hamling1

Man ser tydligt de två nivåer som tidigare hamlare lämnat efter sig. Vi tycker nog att de långa grenresterna ska bort men det finns å andra sidan många startpunkter för nya grenar. Vi får se om vi hinner putsa träden. När man hamlar ska man göra tvärtom jämfört med att beskära vattenskott på fruktträd. Vattenskotten vill man inte ha tillbaka, därför kapar man dem alldeles intill stamman eller grenen för att barken ska växa över snittet. Vid hamling vill man ha många grenar nästa år, alltså ska det finnas en grenstump kvar så att barken inte förhindrar nya skott. Så har vi fattat det i all fall. Den som hinner läsa ”Hamla lövträd” från pärm till pärm får gärna rätta oss.

Hamling3b

En mulen dag sett från köksfönstret. Skillnad.

Alla fem lindarna lutar åt olika håll och är ihåliga. Linden till höger på bild har ett hål som är stort nog att svälja en katt. Sansa kunde lyckligtvis klättra baklänges rakt upp. Duktig katt.

Hamlingsbuntar

Av de tre träden (två och ett halvt om man ska vara petig) fick vi 75 buntar som hänger på tork i ladan. Det luktar gott och ger lite midsommarstämning på höstkanten. Löven ska bli lördagsgodis till fåren. Det blir bara två buntar per vecka men kan nog bli välkommen omväxling från hö och ensilage.

Fårklippning

Idag var det dags för frisören. P1110589Alla tackorna skulle klippas så jag började morgonen med att göra i ordning en fålla att samla fåren i, ett utrymme för själva klippningen och halmade upp fårens vinterbostad dit färdigklippta får fick vara tills alla var klara. P1110590I klipputrymmet städade jag golvet ordentligt och gjorde i ordning ett bord att sortera ullen på. P1110593I vinterfållan blev det ett tjockt lager halm samt lite hö på foderbordet så de skulle ha något att sysselsätta sig med efter klippning. P1110599Hämtade fåren i hagen med hjälp av havrehinken. Glitter är inte så van vid havrehink som våra tackor men han följde med flocken så det blev inte några problem. P1110601Tackorna är så vana att följa hinken så jag drar mig inte längre för att flytta fåren själv. I början såg vi alltid till att vi var flera hemma när vi skulle flytta eftersom vi kände oss osäkra på vad som skulle hända men nu känns det helt tryggt. Kanske dumt för rätt som det är kanske det kommer en bil eller en hund som skrämmer dem. P1110610De gick snällt in i fållan och var nyfikna på vad som skulle hända.  Jag hann sedan göra i ordning en ny beteshage av flyttbara nät och hann ta hand om alla andra djur innan Magnus Gustavsson kom som avtalat halv tio. P1110611Magnus klipper många får varje år och är ganska upptagen men eftersom han bor i en grannby så passar det ganska bra  att han klipper våra får. Fårklippare kan man hitta på fåravelsförbundets hemsida. Förutom att klippa får så är Magnus författare som skrivit två böcker. Den första ”En liten del av världen” har jag läst och rekommenderar. Det är en trevlig och tänkvärd bok. Hans andra bok har jag ännu inte läst. Jag har svårt att få tiden att räcka till bokläsning i år.

P1110615På golvet i klipputrymmet vill Magnus ha en skiva att klippa på eftersom det skadar saxen om han kommer emot cementgolvet. Vanliga fårsaxar ser ut ungefär som en hårtrimmer fast större men Magnus som är proffs har en sax med fristående motor som hängs upp i taket. Det spar ryggen och motorljudet blir en bit ifrån djuret och klipparen.P1110624 Så småningom vill vi lära oss att klippa själva. VI har prövat både med handsax och med maskinsax och det är inte jättesvårt även om det tar väldigt mycket längre tid när man är ovan.

Får ska klippas minst en gång om året. När man klipper på våren så är ofta ullen full med halmströ och smuts så den ullen brukar de flesta inte ta till vara men höstull från gotlandsfår som gått ute kan man till och med sälja även om det inte är mycket pengar man får. Toarps säteri tar emot men då behöver man åka med ullen till något av deras uppsamlingsställen och det kostar tyvärr mer än vad de betalar. Man kan också lämna in ullen till t.ex. Ull i väst som ligger här i Loo. Då får man betala 450 kronor per kilo för att få ullen bearbetad och spunnen. Just nu är det inte en utgift vi vill ta på oss men så småningom vore det trevligt att få tillbaka sin egen ull som garn. Vi vet inte vad vi ska göra med ullen våra tio tackor har givit oss men något blir det.

P1110625Ullen på magen och nederst på benen lägger man åt sidan men ullen på sidor och rygg tas om hand och rensas från skräp. P1110647Eftersom fåren gått ute så är det inte mycket skräp i den. P1110620Sedan läggs ullen i en papperssäck eftersom den är fuktig. Mellan varje tackas ull läggs tidningspapper och när säcken är full knyts den igen. Den ska sedan förvaras torrt och svalt och inte stående på cementgolv.

Magnus klipper snabbt och hanterar tackorna varsamt men bestämt. P1110619Ankorna kom och tittade på. Gammeltackorna tar det lugnt medan de små som fötts i år är vildare. De har ju inte varit med om denna behandling förut så de är nog lite rädda. När en tacka var klar släpptes hon in i vinterstallet tillsammans med baggen. Det var väldigt smidigt att ha en fålla utanför, ett utrymme för klippning och sedan en fålla där klippta kunde vara. Förra gången vi klippte så försökte vi fösa ut den klippta tackan till de andra igen och sedan hämta in en ny men då var det svårt att få någon att vilja bli klippt. Nu fanns det ju kompisar på andra sidan så många gånger var det bara att öppna grinden så ville någon komma in.

Ullen är helt fantastisk. P1110637Vågiga skimrande lockar som det ska bli roligt att göra något av. P1110640En del är mörkgrå och andra nästan silverfärgade. P1110643En del är smålockiga och andra storlockiga. P1110648Vi lät bli att klippa Glitter. Han är så liten i jämförelse med några av tackorna och enligt flera forum på nätet kan det påverka hur de ser på honom. Jag vet inte om det stämmer men så fick det bli. Det såg lite roligt ut med honom full med ull bredvid alla tackor. P1110657Man ser så olika färg tackorna har när de är nyklippta. De små tacklammen på bilden är nästan silverfärgade. P1110664När alla var klippta var det dags att gå ut i hagen igen.

P1110665Nytt bete är alltid gott men frågan är hur länge det räcker. Kan bli dags att stödfodra med hö snart. Man märker att återväxten är mycket sämre nu när det börjar bli kallare.

Glitter

P1100886Igår var vi på Lexby gård hos Leif och Kristina och tittade på en bagge. De har en fin besättning och hade två baggar födda 15 som varit riksmönstrade med bra resultat. Våra får blev ju också mönstrade men hemma på gården. Då kallas det gårdsmönstring. De lamm som vid en gårdsmönstring får riktigt bra resultat kan sedan bli riksmönstrade. Där kan resultaten bli ännu högre. Vid gårdsmönstring ges siffran 5 som högst men på riksbedömningar delas även siffran 6 ut. Resultaten på de olika delarna räknas sedan samman och blir resultatet över 20 så anses det vara bra. De baggarna som vi tittade på har riksmönstrats med resultat 22 och 23.

P1100889Varför ska man nu bry sig om detta? Vill man ha får som betar och ger kött till sig själv så behöver man naturligtvis inte bry sig om sådana här resultat. Mönstringsresultatet säger inte någonting om hur trevliga djuren är eller hur bra de betar. Man mönstrar kropparna för att se om de har bra hull och därför kan ge en bra slaktkropp men mönstringen på Gotlandsfår går i huvudsak ut på att bedöma pälsen och skinnet.

P1100895Vill man försöka få en liten inkomst ifrån sin fårbesättning så kan det vara viktigt att titta på mönstringsresultaten. Då behöver man kunna sälja livdjur, kött, skinn och ull. Ett bagglamm som mönstrats med fina resultat kan man sälja för ungefär 5000 + moms medan en bagge som är gårdsmönstrat kan gå på cirka 2500 + moms. P1100897Det innebär att har du en besättning som ger fina djur som du kan sälja som livdjur så kan du få tillbaka det du lägger ut. Den andra delen där mönstringen har betydelse är skinnen. Säljer man skinn som är riktigt bra kan man ta upp till 3500 kronor till rätt köpare även om det är väldigt ovanligt. Men bra skinn från Gotlandsfår kan ge ca 2000 kronor.

P1100902Vi känner inte att vi vill lägga ut så mycket pengar på en bagge men vill ändå inte köpa en bagge som gör att vår besättning blir sämre. Det är ju just nu när vi bygger upp vår besättning som vi kan påverka som mest. Därför har vi gått ihop med Katarina och Jan Simon som bor i närheten och också har en gotlandsbesättning. De har precis som vi tio tackor som ska betäckas i höst men de vill ha senare lamning än vi.  Tanken är att vi köper en bagge som vi sätter i karantän i tre veckor innan han får träffa våra tackor. Därefter får han vara kvar tills våra är betäckta och sedan får han flytta till Simons i Bergstena.

P1100903Detta bestämde vi vid mönstringen och redan igår var det alltså dags. Den bagge som vi bestämde oss för heter Glitter och har nummer 15010. Alla bilder i inlägget är på Glitter .P1100904Det känns skönt att ha med Katarina och Jan som har mer erfarenhet än vi och som hade större chans att bedöma baggarna. Nu får vi våra tackor betäckta med en bagge som är finare än vad vi hade haft råd med själva och dessutom har vi Jan och Katarina att vända oss till när vi behöver råd och tips. Det känns fint.

Foton

För ett tag sedan var min bror med barn och hälsade på. Han tar mycket bättre bilder än vad vi gör och det beror inte på att han har bättre kamera. Här kommer ett axplock. Tack broder för att ni kom och hälsade på och tack för de fina bilderna.

_1030256

 

_1030272

 

_1030338

 

_1030355

 

_1030377

 

_1040985

 

_1050309

 

_1050321

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑