En gård för omställning

Etikett: Regler

Öka antalet hönor

p1090340När man köper gård blir man snabbt varse att man inte bara kan göra som man vill och som man tycker verkar vettigt. Hela ens verksamhet styrs av regelverk som inte alltid är lätt att förstå sig på. Huvudorsaken till det är att det är många instanser inblandade och att varje instans vill friskriva sig så det inte blir fel. Därför innehåller nästan varje sida hos de olika instanserna meningar som:

  • mer om detta finns att läsa hos…
  • vissa undantag finns…
  • xxx har särskilda regler kring…

Det gör att man öppnar flik efter flik i webbläsaren, går vilse och glömmer av var man läste vilken regel och vem som hänvisat till vem. Det är oerhört frustrerande. Ni som följer oss vet att vi funderar på att utöka vår hönsbesättning. Huvudskälet till det är att ägg är en produkt med relativt god lönsamhet som dessutom är lättsåld. Man blir inte rik. Det blir man inte på något man producerar på en gård men jämfört med lamm och grönsaker så är ägg lönsamt och dessutom kräver det förhållandevis lite arbete. Vi har hittills haft en hobbyflock med hönor och håller man sig under 50 höns så är det inte så mycket regler att hålla reda på. Till våren ska vi öka besättningen för att på sikt ha 100 hönor under sommarsäsongen. Den ska sedan minskas till 50 hönor under vintern. Dagens projekt var att ta reda på vilka regler som gäller när man går över 50 hönor. Jag började läsa på Jordbruksverket, Livsmedelsverket och kommunen och antalet flikar ökade och ökade i webbläsaren. Jag gjorde anteckningar i ett worddokument och skrev in länkar och hänvisningar så jag inte skulle tappa bort mig. Frustrationen ökade och efter andra koppen kaffe var webbläsaren så full av flikar så alla inte längre syntes. Då minns jag plötsligt att jag tidigare har läst en rapport eller något skriven av Jonas Ringqvist på Bossgården i Falköping. Efter en sökning på hans namn och ägg så hittade jag sidan Varje ägg räknas som skapades som en del av ett Leaderprojekt för att öka den småskaliga äggproduktionen. Eftersom vi varit i kontakt med Jonas i flera andra frågor och besökt hans gård Bossgården flera gånger så vet vi dessutom att han är en pålitlig och kunnig människa. Tack Jonas för ditt enorma engagemang och för att du orkar vägleda oss andra utöver att producera fantastiska grönsaker och ägg. I Jonas material finns en tabell för de regler som gäller och plötsligt klarnade det mesta. Tabellen nedan är gjord av Jonas Ringqvist och finns på Varje ägg räknas.

skarmavbild-2016-11-13-kl-11-12-24

Sidan innehåller till och med en ekonomisk kalkyl där man kan se att det faktiskt kan löna sig att producera ägg i liten skala.

skarmavbild-2016-11-13-kl-10-55-12För att öka vår besättning så vill vi inreda vår husvagn med reden där äggen rullar ner i ett fack på baksidan om redet. Det är lagom att ha ca 5 hönor per rede och ett rede skall vara minst 24 cm på kortaste sidan. Facket ska gå att öppna i utrymmet utanför hönsens där vi tänker förvara foder, äggkartonger och annat man kan behöva. Vi tänker bygga redena själva. Vi behöver inte någon genomlysningsutrustning men kanske kan det vara bra att ha en genomlysningslampa för att kunna kontrollera ibland om man känner sig osäker. Jonas skriver så här om genomlysning: ”

Vid genomlysningen kontrolleras äggens kvalitet, och de ägg, som inte uppfyller kraven, kan plockas bort. Knäckskadade ägg ska bort! Luftblåsan ska vara orörlig, och dess höjd får inte överstiga 6 mm. Luftblåsans höjd är ett mått på färskhet ju större luftblåsa desto äldre ägg. Äggulan ska vara skugglik och ligga rätt i ägget. Äggvitan klar, och inga blod och köttfläckar ska förekomma.”

Vi behöver i alla fall anmäla oss som äggproducent hos Livsmedelsverket för att få ett identifieringsnummer. Sedan köper man en stämpel så man kan stämpla varje ägg. Det finns regler för hur ägg ska stämplas. Våra ägg kommer att stämplas med 1 för frigående utomhus följt av vårt identifieringsnummer. De måste stämplas med färg godkänd för livsmedel. skarmavbild-2016-11-13-kl-08-14-28Ägg får säljas 21 dagar efter att de är värpta och har en hållbarhet på 28 dagar officiellt. Fast ägg håller sig mycket längre än så.

Att regelverken inte är helt lätta visar Karin Hultmarks strid om att få sälja egna ägg från sin besättning på 50 hönor i sin butik Planeten i Alingsås. Hon har stridit i många år för att kunna sälja ägg utan stämpel i liten skala. Till slut fick hon rätt i kammarrätten. Om och om igen slås man av hur mycket av ens tid som upptas av att förstå byråkrati och regelverk. Vi har bra livsmedelsregler i Sverige och vi tycker det är bra med de regler som t.ex. förhindrar att vi har salmonella i landet men det hade varit bra om fler myndigheter och instanser tänkte som Jonas Ringqvist och försökte göra det så lätt som möjligt för oss att förstå. För att producera och sälja ägg i liten skala ska vi anmäla eller ställa frågan om vi behöver anmäla till Livsmedelsverket, kommunen, Länstyrelsen och Jordbruksverket. Smidigt…

Det känns INTE lättare utan snarare provocerande att det överst på VARJE sida hos jordbruksverket står ”Enklare tillsammans”

Krångligt för fler än oss

För några dagar sedan kom en artikel om byråkratiskt krångel i tidningen Land.

Vi har tidigare skrivit om hur vi som nybörjare upplever det att försöka hänga med i Jordbruksverkets, Länsstyrelsens och andra myndigheters krav på dokumentation och detaljstyrning. Det har varit frustrerande, men vi har hoppats att det kommer att bli bättre, vi är trots allt nya i branschen.

Här är ett exempel på hur det kan se ut hos Jordbruksverket när man letar efter blanketter:

jbv

Artikeln i Land handlar om ett forskningsprojekt som har följt halländska bönders vedermödor i 20 år. Titeln är ”Ny studie: lantbrukets regelkrångel har ökat med 120 procent”.

Det är nog inte så konstigt att krånglet ökat under perioden när EU-reglerna slog genom. Det som är slående är däremot att svenska regeringar aktivt har försökt att minska krånglet i tio år, men misslyckats.

1996 hade lantbrukarna fem olika sorters dokumentation och journaler. Sedan dess har de fått 19 nya, bland annat gödseljournaler, dokumentation av skadedjursbekämpning, journal för farligt avfall, kemikalieförteckning, sprutjournal, läkemedelsjournal och arbetsmiljögranskning.

Det är intressant att alla exemplen på dokumentation ovan är viktiga. De flesta håller med om att det är en bra idé att hålla koll på hur och när man använder farliga ämnen. Syftet är vällovligt men reglerna bidrar till att färre kan arbeta med att producera mat. Balansen mellan matproduktion och miljöhänsyn är inte självklar. Om man eftersträvar ett lantbruk som inte påverkar miljön alls så kommer det inte att ske förrän lantbruket är borta. Vi får då importera maten från områden som producerar mat utan samma detaljregler, vilket ingen egentligen vill. Regelverk växer tills de försvinner, även det är intressant.

Här är artikeln: Land

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑