Östängs gård

En gård för omställning

Tuffa bud någonstans i höjd med Mellerud

Som våra följare förstått så har vi varit på studieresa. Det är alltid bra med nya intryck. När vi flyttade till gården 2014 gjorde vi en plan som vi i stort sett har hållit oss till. En del av planen utgjordes av att gräva bäddar i fyra kvarter, ett kvarter per år. Vi ser inga alternativ till att gräva och rensa bäddarna helt eftersom vi har enorma mängder kvickrot och skräppa. Jobbet har varit hårt men nu är det klart. Vi har 99 bäddar a’ sex kvadratmeter. De är fem meter långa och 120 cm breda med 60 centimeter gångar mellan sig. Det var en enormt skön känsla när sista bädden var grävd. Under de här åren har rörelsen med Market Gardening växt sig allt starkare.

Först mötte vi det i Jean-Martin Fortiers bok ”The Market Gardener”. Boken gavs ursprungligen ut på franska men när den kom i engelsk översättning köpte vi ett ex och läste med intresse.  Han förespråkar att man odlar i 75 cm breda bäddar. Vi har 120 centimeter. Det som talar för smalare bäddar är att man enkelt kliver över dem så man kan ha längre bäddar, att man har lätt att nå mitten av bädden vilket sparar ryggen men framför allt att många tidsbesparande redskap har den brädden. Jean-Martin räknar mycket. Han räknar på tidsåtgång och effektivisering. Det är inte riktigt vår grej. Vi hinner aldrig sitta ner och räkna så vi har väldigt dålig koll på tidsåtgångar. Vi läste som sagt med intresse men fortsatte att gräva våra bäddar på sex kvadratmeter. Vi blev inte helt övertygade och eftersom vi redan lagt ner mycket jobb så kändes det jobbigt att börja om.

För några år sedan var vi på studiebesök på Bossgården hos Jonas och Sanna Ringqvist. De har odlat i över 20 år. Först på friland med radodling men på senare år har det övergått till fasta bäddar som är 75 cm breda. De är också grymma på odling och bra på att räkna på sådder, skörd och tidsåtgång. De talar sig varmt om sina bäddar. Nu har de också gett ut en bok på svenska som heter ”Odla till försäljning” De är två vuxna som under säsong odlar på heltid även om de har andra jobb på vintern. I år har de till och med haft möjlighet att anställa och ändå få odlingen att gå runt. De är enormt effektiva och duktiga men har också lång erfarenhet.

Vi ingår i ett nätverk för småskaliga grönsaksproducenter som har träffats flera gånger för att utbyta erfarenheter. Där diskuteras naturligtvis bäddar och många andra kör med denna standard på 75 centimeter. Vi har envist hållit fast vid vårt mått. I år har det varit jobbigare än någonsin. Vi har anlagt sista kvarteret och odlar nu i alla 99 bäddarna men vi ligger hela tiden efter när det gäller ogräs, sådder och plantering. Planerna som görs upp i början av året hålls inte för vi inte hittar tid. Nu har det visserligen varit ett extremt år eftersom torkan gjort att vi fått ägna än mer tid åt djuren men känslan av att vi måste bli mer effektiva för att få det hela att gå runt på sikt har växt sig allt starkare. Det är jobbigt att erkänna att man har tänkt fel, speciellt som man var så nöjd från början och har investerat så många arbetstimmar.

Så åkte vi till Ridgedale. Där odlar de i fasta bäddar på 75 centimeter. Om och om igen möts vi av samma bäddstorlek och alltid hos människor som är duktiga på att få odlingarna att bära sig och gå runt tidsmässigt och ekonomiskt. Nu kan vi inte jämföra vår verksamhet med Ridgedales av flera skäl. De har haft möjlighet att investera mer pengar än vad vi har och de är väldigt många fler som jobbar på gården hela säsongen så vi kommer aldrig komma upp i deras klass men det är inte heller det som är poängen. Ska vi odla utan att bränna ut oss måste vi hitta sätt att spara tid. 

Har man en bädd på 75 centimeter kan man skaffa en kratta på 75 centimeter och gå en sväng med den. Ska man bredgrepa så kan man skaffa en bredgrep med rätt mått men en bredgrep med vårt bäddmått hade blivit alldeles för tung att arbeta med. Det finns såmaskiner för 75 cm breda bäddar. De har sex fack så man kan på en vända så sex rader, tre rader eller två rader beroende på hur tätt man vill ha plantorna. Det finns effektiva småbladsplockare som är 75 centimeter breda. Med en sådan går man över bädden så långt som man vill skörda en sväng. Den drivs av en sladdlös morrmaskin och skär av alla blad effektivt och samlar upp dem i en behållare. Alla ståltrådarna som hänger på ställningen är avklippta för 75 centimeters bäddar och blir tillräckligt stabila för att bära upp ett insektsnät eller en fiberduk. Våra mått kräver VP-rör. Vi lägger sandsäckar för att hålla nere våra nät men här har de metall-U som de trycker ner i jorden vilket innebär att de inte ligger i vägen i gångarna. En radmarkör/jordtillplattare finns att köpa 75 centimeter bred. Den markerar raderna på exakt samma avstånd och gör även rutmönster i jorden så du kan få ett omedelbart avstånd för varje planta. En sak som vi inte vill ta efter är att köpa in en massa kompost att hälla på bäddarna. Så gör de på Ridgedale. Fördelen är att du minskar ogrästrycket rejält men vi känner inte att vi vill göra oss beroende av inköpt material varje år. Vi kommer alltså alltid ha mer ogräs än på Ridgedale men med exakta rader är det väldigt mycket lättare att gå med en radhacka mellan raderna. Våra rader är alltid krokiga eftersom vi drar upp dem med baksidan av en kratta. Det gör också att om vi ska göra fem rader så går vi fem vänder utefter bädden. Med en raduppdragare så går man bara en vända och det spar naturligtvis tid. Vi har sett mer eller mindre bra exempel på hemmagjorda raduppdragare med piggar i trä men det bör vara mycket lättare med en hjulvariant. I bädden i mitten på bilden nedan har de sått småblad. Tänk att komma med den gröna skördaren och föra den över bädden så långt du behöver för att få den mängd blad du tror du ska sälja istället för att ta med dig en sax och börja klippa i ena änden.
Ett av kommande vinterns projekt är tänkt att bli att täcka alla gångar mellan bäddarna med flis. Det var bestämt redan innan. Vi har möjlighet att köpa lövflis ifrån en såg i närheten. Tanken med flisade gångar är att slippa rensa ogräs i gångarna. Det skulle spara tid men vi kan inte hälla ut massa flis i gångarna innan vi riktigt har bestämt bäddstorlek. Ska vi byta ut våra bäddar mot 75 cm breda så måste det ske nu i vinter. Jobbiga beslut men någonstans i höjd med Mellerud på hemresan blev nog ändå beslutet fattat. Vi ska göra om och göra rätt. Det kommer att bli jobbigt men om vi lägger bäddarna åt andra hållet mot vad vi har nu så blir det ändå inte så mycket som ska flyttas runt. Vi hade tänkt att aldrig mer gräva i våra bäddar men så blir det alltså inte. Täckmaterialet i gångarna ska tas bort, jord flyttas, gångar täckas med tidningar och flis och sedan ska de nya bäddarna täckas för att minska ogräsinvasionen. Så alla läsare som odlar själva, tänker vi rätt eller tänker vi fel? Ha gärna synpunkter innan vi sätter igång med årets stora projekt.

2 kommentarer

  1. Tänk efter noga när ni väljer håll på bäddarna, är det (bara) för att omläggningen skall bli lindrigare?
    Vilket håll skulle nu valt om ni började från noll? Har längdriktingen med solens gång att göra eller med hur långt det är lagom att jobba innan det ”ändå” behövs en paus? Av vilka (nu ogiltiga?) skäl valde ni nuvarande riktning?
    osv.osv…
    Vänliga hälsningar
    Gudbarnsmodern

    • Ylva Lundin

      10 september, 2018 at 14:34

      Tack för den kommentaren Anna. Vi har lagt bäddarna i med kortsidan mot söder av den anledningen att det sluttar åt det hållet. Vi vill inte att vatten ska bli stående i gångarna de år då det regnar mycket.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑