PFAS i ägg

I Nederländerna uppmanas befolkningen att INTE äta ägg från privatägada hönor. Anledningen är att de äggen innehåller mer PFAS än vad industriproducerade ägg gör. Hur är det möjligt? PFAS är en grupp så kallade evighetskemikalier som bryts ner extremt långsamt och som har visat sig ha effekter på våra kroppar. Det här är en skrämmande utveckling.

I Nederländerna är marken så förorenad av PFAS så att maskarna som frigående hönor äter också innehåller höga halter av giftet. Det gör att halterna PFAS som uppmätts i ägg från hobbyhöns är mycket högre än de från industrihönor.

Detta berättade en av våra volontärer för oss under en kafferast och det var svårt att tro att det var sant men när vi sökte vidare hittade vi en artikel i Politico och även information på National Institute for Public Health and the Environments webbsia. Institutet skriver ”People in the Netherlands ingest more PFAS through food and drinking water than the health-based guidance value. PFAS in home-produced eggs can lead to a significant additional exposure.”

På Hushållningssällskapets sida om deras PFAS-projekt står det

”PFAS används i allt från brandskum till impregnering och bekämpningsmedel tack vare sina unika egenskaper:

  • De stöter bort vatten, fett och smuts.
  • De är kemiskt stabila och tål höga temperaturer.
  • Många har förmåga att bilda tunna, skyddande filmer.”

En snabb googling på sambandet mellan bekämpningsmedel och PFAS visar att PFAS å ena sidan kan ha en aktiv roll som gift mot vad som nu ska dödas, svamp, insekt eller något annat. Å andra sidan kan den bara vara en hjälpkemikalie för att minska ytspänningen så att de aktiva substanserna kan fastna, tränga in och verka. Det verkar finnas 10 – 20 000 olika varianter som klassas som PFAS.

Ett exempel är att många potatisodlare använder växtskyddsmedlet Shirlan, som innehåller fluazinam som klassas som PFAS. Sedan 1990-talet har det varit ett vanligt skydd mot potatisbladmögel.

Alla vi som odlar utan bekämpningsmedel vet att potatis ofta drabbas av potatisbladmögel. När vi diskuterat med konventionella odlare så påstår de ofta att det inte går att odla potatis utan att använda bekämpningsmedel men det går naturligtvis visst för innan bekämpningsmedlen fanns så odlades potatis. Däremot kanske man inte kan odla alla sorters potatis som odlas idag då de är olika resistenta mot potatisbladmögel.

Det är inte bara potatis som sprutas med kemikalier innehållande PFAS utan också till exempel vete. Vete tillsammans med potatis är ju något som de flesta av oss äter varje dag.

Det är svårt att hitta ekologisk färskpotatis i en vanlig affär. Något enstaka mjukt bröd kan finnas ibland och bland knäckebrödet finns ofta två ekologiska sorter bland mängden med besprutade varianter. Livsmedelskedjorna gör det inte lätt för de konsumenter som trots allt vill välja ekologiskt för att undvika mat som besprutats med PFAS och andra gifter. Eller om vi ska vända på myntet, konsumenterna efterfrågar inte mat som odlas utan PFAS särskilt mycket.

Situationen är än så länge inte lika illa i Sverige som i Nederländerna men eftersom det fortfarande är tillåtet och de flesta konsumenter inte vill förstå vikten av att välja obesprutade livsmedel så kommer spridningen av PFAS att fortsätta. Det är skrämmande eftersom det finns tecken på att PFAS kan ha stor påverkan på våra kroppar.

Naturskyddsföreningen har en kampanj där de samlar underskrifter för att PFAS ska förbjudas. Där finns följande bild.

Det är så svårt att tänka sig att någon väger några kronor dyrare bröd å ena sidan mot lägre födelsevikt å andra sidan. För att sedan välja den billigare maten som odlas med bland annat PFAS.

Så vidrigt att få reda på att man inte bör äta ägg från sina egna hönor. Att du som strävar efter att äta så bra mat som möjligt får välja att helt avstå ägg eller äta ägg producerade under vidriga förhållanden i stora hallar. Hur kunde det bli så här?

3 kommentarer

  1. Lotta Olsson

    Mycket bra skrivet Ylva . Vi måste få folk att få upp ögonen på detta hemska problem .

    • Ylva Lundin

      Tack
      Ja, det är inte utan att det känns lite motigt ibland. Förståelsen för olika samband när det gäller vår matförsörjning är på en så obefintlig nivå hos de flesta så ibland känns det som om man inte vet var man ska börja.

  2. Susanne Nilsson

    För just Holland är det ju inte så konstigt kanske, som bara är 4%av Europas yta och ändå kan vara 1 av världens största exportör av jordbrukprodukter med bara 5% ekologisk jordbruksmark!!där gödsel, odlingssubstrat och kompost cirkulerat runt bland odlare &trädgårdsintresserade. Sedan tänker jag att när det kommer till PFAS och alla ämnen och vilka som är evighetskemikalier och inte så blir nog människor bara trötta och förvirrade och ledsnar på att sätta sig in i detta om man inte är en nyfiken hobbykemist. Så kanske vore det på sin plats att våga uppmana kommuner, föreningar, företag och inte minst trädgårdsinfluenser att uppmana människor att inte slänga ner besprutade skal, växter matavfall i komposter och bokashi hinkar. Utan släng det till återvinningen och bränn skiten än att gräva ner det i sitt egna lilla kretslopps system i trädgården tills dess att alla regeringens tillsatta utredare vågar ta bladet ur munnen. Detta kommer troligen inte ske för ingen kommer kunna hållas ansvarig och dom verkliga kostnaderna för matindustrins kortsiktiga vinster som blir på bekostnad för oss vanliga dödliga och kommande generation.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑