
För två månader sedan blev vi med gäss. De heter Ulla, Abigail och Mårten. En 4H-gård i Uppsala hade inte möjlighet att ha kvar dem så gässen lades ut på annons och vi slog till. Jag, Jonas har varit nyfiken på gäss några år. Kanske för att de är något nytt men också för att de lär vara riktigt bra gräsklippare. Min tanke är att om det stämmer att de äter mycket gräs så ska de få äta så mycket de vill i äppelodlingen där det är svårt att komma åt med gräsklipparen.
När vi hämtade gässen råkade kompisen Lars vara i Uppsala så jag kunde ta tåget dit och han körde hem dem till oss. De som jobbade på 4H-gården menade att det bästa är att ha dem i flyttkartonger med lufthål. Vi har ju hämtat höns förut på samma sätt men nu var det bara ett djur i varje låda. Vi började med att ringa runt till alla som sålde flyttkartonger för att se om måtten var samma hos alla. Det var de inte så vi köpte tre av de största som fanns.
Det var lite nervöst. Hur arga skulle de vara? Bits de mycket? Hur stora är de egentligen? Hur fångar man dem utan att varken de eller vi kom till skada?

Det visade sig att de här gässen var vana vid att bli hanterade och de låg strax i var sin flyttlåda innan Lars eller jag hunnit planera mera.
Gässen blev helt lugna när de väl var i kartongerna så det var bara att köra hemåt.

Väl hemma så fick de vara i karantän ett par veckor och de skötte sig utmärkt. De trumpetar ganska högt ibland och det låter betydligt högre inomhus än ute.
Här har de nyss kommit ur flyttkartongerna och sträcker på sig i karantänburen. De blir ganska stora när de flaxar.
Ulla är född i maj 2016 så hon fyller snart tio år. Hon har lagt flera ägg tidigare år men inte lyckats kläcka fram några gässlingar än.
Abigail kläcktes den 23 maj 2023 så hon är snart tre år. Hon fick för näringsrik mat när hon var en liten gässling så hennes ena vinge har en så kallad änglavinge. Några vingpennor är riktade åt fel håll vilket ser ganska obekvämt ut men hon är naturligtvis van.

Det går inte att göra något åt änglavingen och skulle vi klippa ner fjäderpennorna som sticker ut så skulle de visserligen inte ta i lika ofta men de skulle vara hårdare och vassare så vi låter bli. Eftersom det inte är en genetisk defekt så får hon vara kvar och vi hoppas att hon börjar lägga ägg så småningom. Vi vet inte riktigt hur gammal hon behöver bli innan hon börjar värpa, men kanske händer nu till våren? Skånegäss kan bli 25 år så jag antar att de ska vara några år innan de sätter igång.
Mårten är stor och fin. Vi vet inte riktigt hur gammal han är. Han väser kraftigt för att skydda sina honor och det har ökat sedan vårsolen börjat titta fram. Äggläggningssäsongen närmar sig. Hanarna kan väga mer än 10 kg. Vi har inte vägt Mårten än men han ser pampig ut.
Skånegäss är för tunga för att kunna flyga. Släktingen Ölandsgäss ser likadana ut men är betydligt mindre så de kan ge sig upp i luften.
I slutet av förra året var det mildväder och det ser bra ut på gräsklipparfronten. De betade ner till en lagom gräsmattelängd. Ska bli spännande att se hur det blir när gräset växer så det knakar.
Det har varit lätt att tycka om dem. Min bild var att de skulle vara vaktiga, kanske till och med arga. Våra gäss rör sig i lugn takt och det är enkelt att fösa dem dit de ska. När det är dags att gå inomhus och få kvällsmat så fungerar det att gå före, eller ibland att bara öppna dörren. De väser med sänkt huvud, särskilt Mårten. De låter också en hel del men bara när något händer.
De har nog ett förhållningssätt till vår ankflock, men jag är inte säker hur den ser ut. De kan hålla sig i närheten men inte för nära. När 20 ankor rinner fram mot sina matskålar väntar gärna gässen till allt lugnat ner sig. De går värdigt. De gungar i sidled men sett från sidan så flyter de fram.
Deras fjäderdräkt ser stilig ut. Bländande vitt och en mellanmörk grå nyans som lutar lite åt brunt. Snyggt. Och de håller ordning på sina fjädrar. Inte Abigails olyckliga änglavinge, men allt annat.
Enligt expertisen så måste de inte ha ett bad med de behöver ha en hink med vatten så att de kan putsa sig. Vi hittade en gul balja och den har blivit deras mikro-damm.
Sedan kom vintern med snö och det verkar inte störa gässen något nämnvärt. När det är riktigt kallt fyller vi på med ljummet vatten under dagen så att baljan inte fryser igen. Det fungerar bra. De doppar huvudena och tar ett bad då och då. Mårten och Ulla har till och med parat sig i baljan. Det såg i alla fall ut så.
Det här är inte vilka gäss som helst. De har genbanksintyg som visar att de är äkta skånegäss. Det är också därför som vi vet när honorna är födda. Det finns bara två svenska lantraser med gäss kvar. Det är ölandsgåsen som är lite mindre och skånegåsen som är lite större. Förvånansvärt stora faktiskt. Inom genbanken finns det bara strax färre än 150 stycken skånegäss så våra gäss är 2% av genbanksgässen.
Genbank finns för många olika lantraser. Enligt en lista hos Jordbruksverket så gäller det dessa:
- Nötkreatur: fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla och svensk låglandsboskap
- Gris: linderödssvin
- Får: ryafår, gutefår, svenskt finullsfår, gestrikefår, dala pälsfår, fjällnäsfår, roslagsfår, helsingefår, klövsjöfår, svärdsjöfår, tabacktorpsfår, värmlandsfår och åsenfår
- Get: lantrasget, göingeget, jämtget och lappget
- Fjäderfä: bjurholmshöna, bohuslän-dals svarthöna, fifty five flowery, gammelsvensk dvärghöna, gotlandshöna, hedemorahöna, kindahöna, orusthöna, skånsk blommehöna, svensk dvärghöna, åsbohöna, ölandshöna, öländsk dvärghöna, blekingeanka, svensk blå anka, svensk gul anka, svensk myskanka, skånegås och ölandsgås
En intressant detalj med genbanksdjur är att det är stor skillnad på däggdjur och fåglar. Fåglar är inte alls lika känsliga för inavel som däggdjur så anslutningen till genbanken är i första hand platsen och inte individerna. Med däggdjur verkar det vara tvärtom.
Nu hoppas vi på ägg och gässlingar!

Lämna ett svar