Efter tolv säsonger vet vi hur vi vill ha stängslet kring vår grönsaksodling. Nu är vårt nya stängsel i stort sett klart och i detta inlägg ska jag berätta hur vi har gjort, hur vi tänkt, och varför vi valt att göra som vi gjort. I odlingen finns, särskilt längre fram på säsongen mycket som kan locka sniglar, hönor, hjortar, rådjur, älgar, grävlingar och vildsvin så vi har försökt att tänka på allt. Stängslet blir ganska dyrt men vi har sökt och fått stöd via Leader Göta älv och Säveån för en del av kostnaderna. Vi är mycket nöjda med vårt nya staket och hoppas att det ska hålla i många år.

Vi har köpt in stängselstolpar av äkta kastanj som är 240 cm höga från Farmab. De har vi slått ner i backen. Vi använde först ett smalt jordborr och sedan spett och slägga för att få ner stolparna tillräckligt djupt. Stolparna längst sidorna på staketet är nedslagna med max fem meters mellanrum. De är inte helt raka då de inte är sågade utan bara avbarkade.

Vi har köpt de här kastanjstolparna på chans. Vi vet inte hur motståndskraftiga mot röta de är, men det kommer vi att få veta med tiden. Bakgrunden är att på gården fanns det nästan inget tryckimpregnerat virke när vi tog över och det gillar vi. Vi har inte använt något tryckt virke när vi stängslat våra egna marker. Det handlar naturligtvis delvis om att undvika giftiga material. Inte för att det skulle påverka oss själva men rent allmänt men det känns definitivt bättre när man inte vet konsekvenserna.

När det gäller stolpar av inhemska träslag hamnade vi på kärnfur och ek men båda är svårt att hitta. Kärnfuran består i allmänhet bara delvis av den rötbeständiga kärnan och ekstolpar som är så här långa är sågade. I och med att ek har en förmåga att växa lite zigzag så löper inte fibrerna längs med stolpen hela vägen utan drar iväg åt något håll. Därmed har stolpen en inbyggd svaghet som ibland brister när släggan ska tvinga ner den i marken, eller senare när något annat händer. Det är därför vi provar rundvirkesstolpar av äkta kastanj.

Vi kommer att ha fem grindar i staketet där stolparna är gjorda av sågad ek för att få ”karmar” som kan möta grindarna. Själva grindarna har vi byggt av sågad fur och satt på samma metallstaket som på övriga stängslet.

Längst ner löper en delvis nedgrävd regel som är två gånger sex tum. Vi hade tur att få tag på andrasorteringsvirke från en lokal såg som vi kunde köpa billigt. Helst hade vi här använt kärnfura som inte ruttnar lika snabbt men en del av virket vi kom över är i gran. Tack vare att det är två tum tjockt lär det nog hålla ett tag i alla fall och sedan får vi helt enkelt byta ut det. I en tidigare version av stängslet använde vi entumsplankor och de har ändå hållit i tio års tid.

Hörnena har varit den svagaste punkten i våra tidigare staket. Det blir en hel del spänningar när nätet tynger ner. Vissa vintrar har stora snösjok legat på stängslet och då blir det tungt. Nu har vi byggt stabila hörn och tänkt lite annorlunda. Hörnen består av tre stolpar med två överliggare. Från nedre delen av hörnstolpen går en vajer med en trådspännare upp till nästa stolpe som är nedslagen två meter ifrån hörnstolpen. Det finns liknande konstruktioner som har en snedsträva av trä i stället men vi valde den här varianten med vajer för att kunna justera efter hand. Det viktiga är nog att vi vill använda oss av att en triangel är mycket svårare att förskjuta formen på än en rektangel. Det är därför som byggkranar ser ut som de gör.

I stolparna har vi borrat ett 40 mm stort hål cirka två centimeter in. Sedan har vi ”trubbspetsat” en 45x45mm ekregel och hållit den på plats medan vi spänt vajern med trådspännaren. Spänningen i tråden görs att överliggaren hålls på plats utan skruv eller spik. Behöver vi kan vi i efterhand spänna tråden ytterligare med trådspännaren.

Vi har fäst metallstallnätet inköpt från Farmab med vanliga krampor/märlor i ena änden av staketet. För att få till spänningen i metallnätet så använde vi oss av fyrhjulingens vajerkran. Vi skruvade ihop två reglar runt nätet och fäste timmerkroken runt dem. Sedan spände vi långsamt bit för bit tills det var tillräckligt spänt.

För att få nätet att hålla spänningen så lät vi fyrhjulingen stå kvar med vajerkranen i spänt läge medan vi tog en tråd i taget och spikade fast med en krampa, knipsade av med en metalltång, vek tillbaka över krampan och satte fast med ytterligare en krampa. I och med att vi bara tog en tråd i taget så kunde vi behålla spänningen i nätet tills alla trådarna var fästa.

Längst ner mot tvåtumsregeln har vi fäst metallnätet med rostfria stagtrådsklammer (nytt ord vi lärt oss) från Biltema.

På reglarna fäster vi två rostfria metalltrådar med rostfria klammrar. Avståndet mellan de båda trådarna ska vara ca15 mm. Det ska vara 24 volt spänning mellan de två trådarna så det är viktigt att klamrarna inte kortsluter de två trådarna. När en snigel kryper över båda trådarna så dör den. Inte snällt mot sniglarna som försöker ta sig in men mycket effektivt.

Här har en liten mördarsnigel kommit i kontakt med den ena tråden och inget händer. Det ser dock ut som att den har kommit på bättre tankar och vänder tillbaka dit den kom ifrån. Bra!

På stolparna har vi planerat att att fästa distanser med en eltråd kopplad till stängselaggregatet för att hindra vildsvin från att ta sig in men när vi känner på staketet så tror vi faktiskt inte att det behövs. Det har blivit mycket stabilt och känns säkert. I alla fall så länge alla som går in i odlingen ser att de självstängande dörrarna inte hänger upp sig utan verkligen stängs.

Vi har stängslat 300 meter och kostnaderna blev 26 544 kr ex moms fördelat på följande:

  • Stängselstolpar 48 stycken 12816 ex moms (16 020 ink moms)
  • Metallnät 300 meter 9 828 ex moms (12 285 ink moms)
  • Tvåtumsexreglar andrasortering 2886 ex moms (3 608 ink moms)
  • Stängselklammer 764 ex moms (955 ink moms)
  • Trådspännare med bygel 250 ex moms (312 ink moms)

Av detta så har vi fått stöd på 16 636 ex moms. Stödet är ett så kallat mikrostöd inom projektet Växtkraft – Från skott till överskott och ingår i ett projekt vi sökt för att förbereda gården för kommande generationsskifte. I projektet ingår även att utveckla metoder för att tillverka egna substrat för plantuppdragning men mer om det i ett annat inlägg. Totalt stödbelopp som vi beviljats är 23932 kronor och vår egen finansiering uppgår till 13 600 kronor i projektplanen. I verkligeheten uppgår vår egen finansiering till mycket mer än så eftersom vi använder egna maskiner, eget virke, eget arbete m.m. inom projektet. Stödet är dock ändå väsentligt för att vi ska våga satsa och verkligen göra ett nytt funktionellt staket istället för att lappa och laga som vi gjort tidigare.

Pengarna vi fått genom Leader kommer från Europeiska unionen.