Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: hönor (sida 1 av 6)

Tankar en måndagskväll

Permakultur står för (på svengelska) permanent agrikultur. Alltså att försöka designa sin omgivning så att den kan fungera permanent. Det kanske inte låter revolutionerande men de flesta mänskliga verksamheter utarmar en plats eller resurs eller miljö. Platsen ska bli bättre med åren istället för sämre. Det uppnår man genom att sluta kretslopp och se allt avfall som tillgångar som man försöker finna en användning för. Man gör det också genom att föra in så lite som möjligt i systemet. Varje sak som förs in i systemet bör ha tre användningsområden. Lyckas man inte hitta det så bör man överväga att låta bli att ta in det i systemet. Våra ankor t.ex. De äter mördarsniglar, de bajsar bra i sin damm så vi får gödselvatten och de lägger ägg. Lätt att motivera när de dessutom ser lite overkliga ut och gör att man blir på gott humör så fort man ser dem.

Vi försöker tänka permakultur när vi utvecklar Östängs Gård. Vi tycker att det ger oss en styrka och en kompass att hålla oss till så vi inte går helt vilse i detta jätteprojekt. Vi är övertygade om att vi behöver klara oss utan fossil energi i framtiden både av klimatskäl men också för att olja har blivit så extremt dyr att ta upp så det faktiskt inte är ekonomiskt försvarbart med de nya mer komplicerade utvinningsmetoderna. Vi använder fossil energi idag på gården både i form av bilåkande, traktorkörande men också genom att vi köper in en hel del saker som är tillverkade av och med hjälp av fossil energi. Vår tanke är dock att vi vill bygga upp en gård som faktiskt går att driva utan fossil energi i framtiden den dag det blir nödvändigt. Det gör att vi satsar på småskalighet, variation och på att sluta kretslopp. Vi har djur för att de ger oss gödsel och för att de är fantastiska på att omvandla gräs som vi själva inte kan tillgodogöra oss från marker där vi inte kan odla och ge oss kött istället. Vår mat så här års består till allra största delen av egenproducerade oförpackade grönsaker samt kött och ägg från egna djur. Det känns bra och resilient. Det vi köper mest i matväg är mejeriprodukter men vi har faktiskt en ekologisk mjölkgård i vår dal där vi kan köpa mjölk och vi skulle kunna göra egen yoghurt och ost. Just nu räcker dock inte tiden till.

Men så är det det här med att leva dels i nuet i vårt fossildrivna högkostnadssamhälle och på väg in i framtiden där vi alla måste klara oss utan fossil energi. Vi behöver inkomster och då tänjer vi på våra ideal. Det är lite trist men vi måste finna vägar att tjäna pengar på gården. En av de saker som vi tjänar pengar på och som vi inte har några som helst problem att sälja är hönsens ägg. Vi tar fyra kronor styck och ofta får vi gå ut i hönshuset och hämta ägg direkt under hönorna för att efterfrågan är så stor. Vi har aldrig ägg längre än en halvtimme på marknaden och oftast inte ens det.

Hönorna köper vi in vid 16 veckors ålder. Det är värphybrider som är framavlade för att lägga många ägg. De är effektiva foderomvandlare och lägger i princip ett ägg om dagen året runt. ”Rasen” är patenterad och eftersom det är en hybridras så kan vi inte ta kycklingar och få samma sort i nästa led utan vi måste köpa in kycklingar från en uppfödare. Vi ger hönorna ekologisk säd från en bonde nästgårds men vi köper också in ekologiskt värpfoder. Skulle man hålla sig strikt till permakultur så vore det mer korrekt att bara ha lantrashönor för husbehov och låta dem föröka sig själva samt bara servera dem det som vi själva producerar. Då skulle kretsloppet slutas än mer och bli mer hållbart och resilient. Men det ger inte samma inkomster. Vi brukar trösta oss med att för varje ägg vi säljer så säljs ett ägg mindre i affären. Ju färre ägg som säljs i affären desto mindre gynnas de stora hönsuppfödarna som inte låter hönorna ha ett så bra liv. När våra hönor kommer till oss så lever bra liv med utevistelse varje dag på stora ytor.  Kretsloppen är inte slutna men i en framtid där vi inte kan importera det vi gör nu får vi helt enkelt byta spår och skaffa en lantras.

När vi var på Ridgedale såg vi väldigt mycket inspirerande saker. Fiffiga redskap, effektiva metoder och nya tankar som vi blev inspirerade av. Ridgedale lägger till permaculture i namnet och marknadsför sig som den nordligaste permakulturgården i världen. På ungefär lika lång tid som vi haft vår gård har de byggt upp en gård som omsätter flera miljoner om året. Det gör inte vi. Deras verksamhet är många gånger mer effektiv än vår. De producerar mycket mer, de får sålt mycket mer, de har fler djur, mer grönsaksodling, fler kunder och massor av kursdeltagare. De producerar böcker, filmer och kurser i en rasande takt. Det är lätt att bli bländad och imponerad men om man är van att tänka permakultur så smyger sig tvivlet in. Frågan är bara hur slutna kretsloppen är?

Två exempel: För att slippa ogräs köper de varje år in ogräsfri kompost som de lägger i bäddar för att odla i. Komposten har tillverkats någon annanstans. Det är naturligtvis  effektivt och eftersom de säljer stora mängder grönsaker så tjänar de ekonomiskt på det istället för att lägga massa tid på ogräsrensning.

Vi fick under vårt besök studera gräset som växte frodigt där kor och hönor gått fram och gödslat  det. Gräsets tillväxt binder kol i marken och det framförs ofta som en enorm fördel att kol blir inlagrat på detta sätt. Det stämmer naturligtvis men frågan är hur mycket kol som frigjorts någon annanstans för att binda kolet på denna plats. En höna utfodras med 130 gram pellets om dagen. 156 kilo pellets varje dag vilket ger nästan 57 ton om året. Inget foder produceras lokalt utan köps in någonstans ifrån där det odlas. Hur stor yta upptas av odlandet av Ridgedales hönsfoder? Hur mycket fossil energi går åt till odlandet och transporterna?

Jonas brukar säga att det man vinner i effektivitet förlorar man i resiliens och den tanken hjälper oss att analysera och reflektera över det vi gör. Ridgedale bygger upp sin verksamhet för att lära ut hur man utvecklar småskaliga produktionsenheter som är ekonomiskt effektiva och det lyckas de väldigt bra med. En äggproduktion som deras går runt ekonomiskt och det skulle förmodligen gå att leva på den. Hönorna lever definitivt ett bättre liv än många hönor som värper affärens ägg. Som vi ser det så blir också Ridgedale, helt enligt permakulturens principer, en bättre plats med åren med mer kolinlagring, bättre markförhållanden, mer återväxt, fler träd som håller vatten på platsen, större biodiversitet m.m. Men håller produktionen i längden i ett samhälle utan fossil energi? Vi känner oss faktiskt lite tveksamma och strävar på i våra egna ineffektiva system där vi själva gärna avviker från permakulturens principer för att hålla näsan över den ekonomiska vattenytan. Vi sitter i samma båt  som Ridgedale i och med att även vi köper in pellets. Kanske kan vi så småningom ersätta det inköpta värpfodret med egenodlade blandningar men det känns just nu avlägset.

 

Chicken traktors

När vi var på Ridgedale studerade vi deras chickentraktors lite extra. De har i dagsläget tre stycken med 400 hönor i varje. De har precis som vi, Lohmanhönor som värper mycket. Eftersom de räknar på allt så hade de exakta siffror på äggläggningen och under sommaren värper 95 procent av deras hönor varje dag och under vintern ungefär 85 procent. Hönorna köps in vid 16 veckors ålder och slaktas när de är ett år gamla. Eftersom de på gården har ett slakteri så är det inte några problem och de säljer köttet för ungefär samma pris som de köper in hönorna för. Eftersom de har så många djur tillsammans så har de inte så stora problem med rovfågel. Vi såg minst två rovfåglar som var framme och kollade på ganska hög höjd, men det är kanske svårt att fokusera på en höna om många höns rör sig alldeles intill. Om däremot någon höna rymmer så blir den lätt tagen av rovfåglar. 

Kycklingtraktorerna är byggda på släp och flyttas var tredje dag. De följer efter gårdens kor och sprätter ut kornas bajs och äter upp de fluglarver som lagts i bajset. De flyttas över stora ytor en bit i taget och kan komma tillbaka till en yta tre gånger på en säsong. Hönorna släpps ut varje morgon och går i hagar gjorda av två 50 meters hönsnät med el som drivs av solceller. Husen är byggda med snedtak som placeras med låga sidan mot det väderstreck där vinden oftast kommer ifrån. Varje morgon hämtas äggen och hönorna matas på backen tre gånger om dagen. De får 130 gram foder per höna och dag. De värper i utrullningsreden där äggen rullar ut framåt under en lucka. På kvällen fälls en anordning upp som gör att hönorna inte kan sova i redena på natten vilket bidrar till att äggen är rena. Den fälls ner igen kl 06 av den som har morgonturen.Golvet är täckt med nät. Vi trodde inte att man fick ha nätgolv till hönor med enligt Richard så är det viktiga att de har stöd för alla tårna samtidigt så storleken på nätet är viktig. Hönorna är ju annars mest ute på dagarna så problemet är kanske inte så stort. Fördelen är uppenbar eftersom allt bajs trillar rätt igenom ut på backen. Eftersom hönorna flyttas var tredje dag så är det heller inte något problem med att det blir för mycket hönsskit på ett ställe. 

Längs med taket finns sittpinnar och över redena är det spänt en presenning. Eftersom plåten är svart tänkte vi att det skulle bli varmt för djuren på sommaren men eftersom det är öppet längst upp och nät i botten så strömmar den varma luften ut. På vintern kör de in husen i växthuset. Vi funderade också över hur de gör när det är fågelinfluensalarm men enligt Yohanna har de klarat det bra eftersom de perioder man inte får ha hönor utomhus har sammanfalligt med de perioder då hönorna går i växthuset. Växthusets golv täcker de med torv och det fylls sedan med hönsbajs. Detta odlar de sedan tomater i. Hönorna släpps ut genom att de fäller ned en lucka på långsidan.

Skolbesök

Idag har vi haft besök av eleverna i årskurs sex på Långareds skola. De vann en heldag hos oss eftersom de byggde fräckaste insektshotellet i en tävling för mellanstadieklasser under Framtidsveckan i Alingsås. 

Bussen hämtade eleverna vid skolan på morgonen och sedan startade vi dagen med att fodra alla djuren. Ankorna släpptes ut. Hönorna fick mat och vatten, bajsbrädor rensades och ägg hämtades. En och annan höna lyftes upp och fick lite gos. Sedan hälsade vi på grisarna och gav dem mat och vatten. Sist var det dags att hälsa på fåren och alla 12 lammen. De fick kraftfoder, grovfoder och vatten. Det hela tog en stund eftersom mycket skulle förklaras. Sedan var det dags för fika och en stunds paus. De flesta valde att gå tillbaka till lammen och sätta sig hos dem. Grisarna Esau och Efraim var också populära. Efter pausen bildade alla eleverna kedja så att vi kunde fösa in två förrymda tuppar till sin hage. Sedan var det dags att flytta grisarna.Det är inte så lätt att göra själv men med en elev vid var stolpe så kunde vi enkelt lyfta upp staketet och flytta det med grisarna kvar innanför. Eleverna hjälpte också till att flytta lite halm som låg på fel ställe.

Sedan var det lunch och efter det fick eleverna göra vad de ville. Många valde att plocka kirskål till fåren som hade riktig fest. Eleverna verkade nöjda med sin dag och vi kände oss nöjda med att fått flyttat grishagen och fått in tupparna.

Att lära gamla höns att sitta

Våra Lohmanhönor har längre arbetsdagar än de andra hönsen. De är ute tills det skymmer på riktigt och då har de andra redan suttit på pinnen några timmar. Lohman är en ”industrihöna” som är tålig och mycket produktiv när det gäller ägg. Rasen är framavlad med vetenskapliga metoder och ägs faktiskt av ett företag. det är ingen risk att någon kläcker ägg för att ”kopiera” rasen eftersom det är hybridras med en speciell linje tuppar och en annan linje hönor. När de paras uppstår Lohman. Det låter lite skumt men det är ett effektivt sätt att få många exemplar av er ras att ha ganska lika egenskaper.Som till exempel att inte gå och lägga sig i tid.

Förmodligen går Lohmanhönsen ute i svagare ljus än de andra för att de inte behöver vara rädda för rävar i äggfabriken. Lantraser har antagligen tappat de gener som får höns att vilja vara ute på kvällen för att de hönorna som gjort det blivit uppätna. Darwin i praktiken. Tanken med att Lohmanhöns ska vilja äta i svagt ljus är förmodligen den att hönserier ska få dem att äta även om ljuset inte är särskilt starkt. Billigare lampor och lägre elräkning. Nu finns det ju regler för ljusstyrkor men det finns förmodligen länder med svagare djurskydd än Sverige där en sådan egenskap kan vara värdefull. För vår del är det inte särskilt värdefullt under ljusa sommarnätter eftersom vi måste vänta till ganska sent innan vi kan stänga om hönsen.

Hönsen har just flyttat ut till ett hästsläp som är inrett med sittpinnar, reden och annat som hör till. Det vi glömt vara att berätta för dem hur det ska fungera med trappor och stegar. Så här ser det ut när fjorton hönor försöker sova i ett rede.

Det satt fler höns lite här och var på golvet. ett ägg har hamnat fel och en höna sover under bajsbrädan. Tuppen satt för sig själv och surade och det fanns gott om plats på sittpinnarna så det var bara att börja lyfta upp dem.

De lär väl sig så småningom.

Öppen gård 15 april

Välkomna att besöka oss på Östängs Gård den 15 april. Då är det Framtidsvecka i Alingsås så vi passar på att ha öppet på gården mellan 10.00 och 16.00. Vi kommer att ha guidade visningar klockan 10.00, 12.00 och 14.00 men du har också möjlighet att gå runt och titta som du vill. Förhoppningsvis kommer vi att ha nyfödda lamm man kan få gosa med. Den här våren är det annars väldigt svårt att säga vad vi har att visa upp. Om snön har försvunnit kommer vi förmodligen att ha hämtat hem två små gyltor men det vågar vi inte lova. Vi har i alla fall hönor, bin, ankor, katter och får. Vi odlar i fasta bäddar och har en skogsträdgård och en äppellund. Det krävs inte någon anmälan och det kostar inte någonting. ‘

Välkomna önskar Ylva och Jonas

Öppen gård på Östäng

Flyttbart hönshus – nästan klart

Nu återstår bara målning och papp på nocken – sedan är det klart. Vi behöver dock vänta på plusgrader innan vi kan måla så det får vänta några dagar. Hönshuset väger mellan 30-40 kilo men det är svårt att väga. Vi lyfter det dock lätt på två personer. För att få det så lätt som möjligt har vi använt klena 2″1″ reglar, 4mm plywoodskivor och murarnät. Enda detaljen som inte följer de måtten är rampen som vi gjort av en 8mm plywoodskiva.

Vi började med en ide´ som vi gjorde en ritning av. Utifrån ritningen byggde vi en prototyp av klenvirke för att kunna mäta ordentligt. 

Sedan började vi bygga en bottenram som är 250 cm lång och 110 cm bred. Vi förstärkte alla hörn med en trekantig träbit för att få stadga. 

Sedan fäste vi fyra snedsträvor a 145 centimeter upp till en 110 centimeters nockbräda. Redan då var bygget tämligen stabilt. Sedan gjorde vi golvreglar och utrymme för rampen. Vi har använt 4 mm plywood även som golv. I ena änden byggde vi ett kollektivrede. I redet och i motstående bjälke fäste vi sittpinnen på 70 centimeter. Det visade sig dock inte bli så bra. Enligt Jordbruksverket ska det vara minst 20 centimeter till väggen från en sittpinne och det klarade vi men eftersom taket sluttar inåt så misstänkte vi ändå att hönorna inte skulle trivas. Därför sänkte vi sittpinnen med hjälp av bandjärn. På så sätt så blir det lite trängre för dem att gå in i redet men det tror vi inte blir något problem. 

Runt om hela konstruktionen har vi satt murarnät. Det har två kvadratcentimeters hål och hjälper till att staga upp konstruktionen ytterligare. De nedersta 20 centimetrarna är täckta med plywood för att hönorna inte ska sprätta ut jord ur bäddarna. På ena sidan huset fäste vi en hel skiva. På gavlarna har vi sågat ett hål och satt in ett nät för ventilation. Eventuellt så ska vi även sätta på luckor framför näten om det blåser mycket. På en sida har vi gjort två dörrar. Även där har vi använt 4 mm tjock plywood men satt på lister för att få dörrarna stabila. Den vänstra dörren är mindre och öppnar bara till redet och utrymmet ovanför. Under den dörren har vi satt nät för utegården. Den högra dörren däremot går hela vägen ner så vi kommer åt utegården där vi kommer att hänga in vatten och mat. Båda dörrarna går att öppna samtidigt. Vi har inte gjort någon öppning i stora utedelen för om vi behöver komma åt där så är det bara att lyfta hela buren. 

I varje kortända har vi gjort ett trähandtag där man får in två händer. På så sätt blir det lätt att lyfta hela konstruktionen så att hönorna kan göra nytta på nästa ställe. Tanken är att vi flyttar huset på morgonen innan rampen fälls ner och hönsen släpps ut. 

Så här ser det färdiga bygget ut. Nu är det bara att hoppas att hönorna ska trivas. 

Minihönshus för grönsaksbäddar

Minihönshus för grönsaksbäddar har varit dagens projekt. För några veckor sedan gjorde vi en ritning och byggde en prototyp av klenvirke. I veckan så har vi klyvt reglar till 2″1″ dimension för att kunna bygga stabilt men lätt. Ska man vilja flytta runt ett hönshus mest varje dag så ska det gå enkelt att göra. Det ska inte väga för mycket så det känns jobbigt. Därför använder vi ganska klena reglar och 4 mm plywood. Började med att göra en ram och förstärkte hörnen ordentligt. Tänker att en stabil botten är nödvändigt om konstruktionen ska stå på en ojämn bädd och flyttas runt hela säsongen. Sedan blev det knivigt att få till konstruktionen i toppen. För att få det stabilt sågade vi ut en bit ur varje snedsträva där vi skulle fästa nockbrädan. Det var svårt att få det att bli bra och det krävdes både en del tankeverksamhet och tester innan det blev ok. I och med den styva bottenkonstruktionen så blev bygget stabilt ganska snabbt. Det är lättare att få stabilitet med en trekantig konstruktion än med en med raka uppåtstående väggar. Det hade kanske varit snyggare med lodräta väggar men nu får funktionen gå före. 

Sedan satte vi några tvärreglar där vi la plywood på som ska bli hönshusets golv.

Ur golvet ska vi fälla ner rampen som hönorna ska gå upp och ned för. Själva hönshuset hamnar 50 cm över mark så att hönorna kan söka skydd under. Utegården blir 140 centimeter lång plus 110 centimeter under huset. I ena änden gjorde vi ett 35 cm djupt kollektivrede. Utanför redet har vi fäst en pinne som hönorna ska sitta på på natten. Enligt jordbruksverket ska varje höna ha 15 cm pinne att sitta på. Vår pinne är 70 cm så vi kan ha tre hönor och en tupp. Tanken med hela konstruktionen är att hönorna ska hjälpa oss att bereda bäddarna. De kommer att äta upp ogräs och ohyra och samtidigt gödsla jorden. Konstruktionen är en halv bädd lång så när vi skördat en halv bädd kan vi sätta på buren och sedan flytta den när vi skördat resten. Om hönorna är klara med en bädd och vi inte har någon ny ledig så kommer vi att flytta deras bur till gräsmattan mellan odlingarna.

Nedre delen kommer täckas med 4 mm plywood cirka 20 cm upp för att hönorna inte ska krafsa ur jorden ur bäddarna. Ovanför det kommer vi att sätta murarnät eftersom det är stabilare än kycklingnät. Taket kommer också att kläs med nät. Själva huset kommer att kläs med 4 mm plywood. På bortre sidan av huset i bilden ovan kommer vi att bygga en ”dubbeldörr” så att vi enkelt kan öppna för att skrapa undan bajs och tömma redet. När hönorna gått ned för rampen på morgonen så kan man enkelt dra upp rampen igen och öppna luckan för rengöring. Under huset kommer vi att hänga en matare och en vattenautomat så att de kan äta under tak.

Att bygga nya saker efter egna tankar är väldigt roligt. Vi har en fantastisk verkstad med kapsåg och klyvsåg som verkligen underlättar jobbet. Dessutom har vi alla möjliga andra verktyg som kommer väl till pass. Framför allt gillar vi vårt multiverktyg där man enkelt kan såga bort små detaljer för att få in skivor i hörnen t.ex. Bra verktyg och en bra yta att vara på är verkligen något vi uppskattar. En verkstad med värme hade visserligen varit pricken över i men det få bli något annat år.

Flyttbart hönshus

Idag har det varit en lugn dag. Snön ligger djup och hindrar oss från att gräva, stängsla, måla och allt annat som står på Att göra listan. Det är rätt skönt. Vi hinner vila, tänka och planera. Lite jobb vill man ändå få gjort. Dels för att det är roligt men också för att vi vet att våren kommer att bli hektisk. Efter lite snöskottning för hand och snöröjning på vägen med traktor började vi planera för vårt mobila hönshus. Vi har en tanke om att vi vill integrera en del av hönorna i odlingen. Vi kan inte släppa hönorna fria inne i odlingarna för då river de upp frön och plantor men de är samtidigt till stor hjälp om man kan begränsa ytan de får gå på. De rafsar upp ogräs, äter snigelägg och annan ohyra, gödslar och sprätter runt jorden. Därför har vi länge haft planer på att bygga ett mobilt hönshus lagom stort för en bädd. Det ska vara lätt att flytta på två personer och tanken var från början att det skulle täcka en hel bädd. Idag började vi googla runt efter ritningar och kom fram till att det nog skulle bli väl instabilt med en fem meter lång konstruktion. Vi bestämde oss därför att bygga det så det täcker en halv bädd. På så sätt kan man sätta det på en bädd redan när man skördat halva bädden och det blir lättare att få det stabilt och att flytta det. Från början hade vi också tänkt att det skulle bli som ett litet fyrkantigt hus med pappat tak men till slut bestämde vi oss för att bygga det trekantigt. Huset ska vara 50 centimeter ovan jord så hönorna kan gå in under huset och få skugga. De får också en utegård där solen kommer åt. Vi hade svårt att fundera ut vilken storlek som behövs och hur man ska fästa golv och väggar så det blir lätt att göra rent. Därför byggde vi en prototyp av smala pinnar vi hade liggande. Då kunde vi pröva oss fram till höjder och längder och beräkna storlek på reden, sittpinnar och ramp så att hönorna kan komma ner på marken. Efter att vi byggt prototypen var det lättare att göra en ritning. Ritningen är inte på något sätt skalenlig utan mer för att vi ska kunna beräkna materialåtgång och konstruktion. Huset kommer att bli 75 cm brett och 110 cm långt med ett kollektivrede i änden och en ramp som fälls ner ur golvet. Ena sidan kommer vi att göra löstagbar så att vi kan komma åt att göra rent. Under huset kommer vi att hänga matare och vattenautomat. Längst ner utefter alla fyra sidorna kommer vi att sätta skivor så att hönorna inte sprätter ut jord ur bädden. Vi kommer inte att ha nät i botten eftersom vi vill att hönorna sprätter omkring i jorden. Eftersom hönshuset kommer att stå inne i odlingarna så är vi inte så rädda för att rovdjur ska komma in dagtid och nattetid kommer hönorna att vara instängda i sitt hus. De kommer att få en utegård med nättak så att inga rovfåglar kommer åt dem. Nu ska vi såga till reglar och skivor och börja bygga huset men det får bli en annan dag.

Framtidsveckan

Vi är sedan många år tillbaka inblandade i Framtidsveckan i Alingsås eftersom vi är engagerade i Omställningsrörelsen. Den kördes första gången redan 2013. Upprinnelsen till Framtidsveckan var att Alingsås Energi körde Earth Hour under några år vilket vår dåvarande miljöstrateg Fredrik Bergman plockade upp och var med och utvecklade till Earth Week med flera programpunkter. I Söderhamn hade Anders Persson från Omställning Söderhamn börjat dra igång Framtidsveckan redan 2009 i samarbete med Studiefrämjandet. Tanken är att alla krafter som vill ställa om samhället så det blir mer resilient ska vara välkomna att arrangera publika programpunkter under veckan.

Ordet resilient är ett favoritord för oss. Med det menar man ett systems förmåga att klara av kriser utan att övergå till ett sämre tillstånd. Vi tänker ofta utifrån resiliensbegreppet på Östängs Gård. Vi vill inte göra oss alltför beroende av insatsvaror från andra ställen som t.ex. diesel. Vi vill bygga ett robust system där delarna samverkar. Vi har t.ex. hönor för att de ger oss ägg och gödsel men också för att de hjälper till att hålla parasiterna i schack i fårhagen eller bland äppleträden. Vi funderar mycket på hur vi kan öka mikrolivet, mullhalten och mineralhalten i vår odlingsjord för att skapa en så bra växtplats som möjligt för våra grönsaker. Vi bygger insektshotell, planterar insektsdragande växter, bygger fågelholkar och fladdermusholkar för att öka den biologiska mångfalden. Vi försöker få inkomster från flera grödor, ägg, honung, kött, lammskinn för att inte bli för sårbara. Det man vinner i resiliens förlorar man ofta i effektivitet men det blir ett hållbarare system. Det vore mer effektivt för oss att ta lån och köpa stora maskiner för att odla säd på våra fält och inte ha några djur men vi skulle bli väldigt sårbara om skörden slår fel eller om priset på spannmål sjunker. Dessutom hade det varit väldigt mycket tråkigare.

Framtidsveckan är till för att öka resiliensen på kommunal nivå. Igår hade vi två fantastiskt inspirerande möten där alla som ville vara med bjöds in. Dit kom företagare, kommunala tjänstemän, politiker, privatpersoner, bönder, omställare, kulturarbetare, räddningstjänsten, civilförsvarförbundet, länsstyrelsen, ridklubben och många fler och diskuterade hur vi kan bygga ett mer resilient, stabilt och hållbart Alingsås. Redan nu är det tio programpunkter inskickade till det gemensamma programmet men vi räknar med att vi kommer upp i över 100 innan programmet går i tryck. Det är alltid en spännande process med Framtidsveckan eftersom ingen bestämmer utan alla är välkomna. Därför vet ingen vad programmet kommer att innehålla. Vi på Östängs Gård kommer att hålla gården öppen på söndagen 15 april under Framtidsveckan. Jonas är genom sitt arbete som energirådgivare inblandad i programpunkter kring solel och vi är också med och arrangerar en kväll för lokala matproducenter. Jag (Ylva) fungerar som samordnare för Framtidsveckan och i den rollen är jag med och ordnar aktiviteter för skolor. Dessutom har vi bokat Farbror Grön som föreläsare. Han är en väldigt inspirerande odlare som odlar på tak, i fönster, i en tillsammansodling och på många fler ställen. Han poddar också ihop med Sara Bäckmo som har varit här och föreläst under två tidigare Framtidsveckor. Han kommer att berätta om hur man kan odla året om.

Framtidsveckan är en vecka att hämta kraft ur. Vi blir alltid väldigt upplyfta (och väldigt trötta) efter veckan eftersom det är väldigt intensivt och många möten med nya inspirerande människor.

Framtidsveckans webbsida är www.alingsas.framtidsveckan.net 

Där uppdateras programmet så snart det kommer in nya programpunkter. Alla som vill är välkomna att anmäla programpunkter så länge de ligger i linje med Framtidsveckans intentioner.

André

Andre Kummer har varit hos oss som wwoofare av och till sedan i maj. Han kom samma dag som vi planterade våra 75 äppleträd och har varit med oss hela säsongen men idag gjorde han sin sista dag. På måndag börjar han på ett jobb i Kungälv. André är en drömwwoofare. Han kan det mesta och utför alla sina sysslor noggrant och med precision. Han har deltagit i gårdens alla sysslor och vi har emellanåt kunnat lämna över djuren, odlingen och allt annat i hans händer och varit helt förvissade om att han skulle sköta det perfekt. Det har varit en rörig tid. Inte på grund av André utan för att vi har 100 projekt på gång samtidigt. ALLA utrymmen på gården har varit i en enda röra i slutet av säsongen eftersom vi inte har haft tid att städa, plocka undan eller avsluta några projekt. Nu när säsongen är över kommer en tid då vi bär alla saker tillbaka till sin rätta plats. Det är nödvändigt för att vi ska känna oss tillfreds inför vintern men också för att vi ska ha en möjlighet att hantera nästa säsong. André är bra på att städa. Den här sista veckan har han tagit sig an utrymmet i verkstaden där vi har våra sågar och nu också en rikt- och planhyvel. Dit har vi hela säsongen burit brädor och reglar som vi kapat eller kluvit. Överblivna bitar lägger man någonstans. Någonstans blir i slutet av säsongen överallt. Det har inneburit att vi i slutet knappt kunnat ta oss fram till sågarna. Det är farligt för då ställer man sig gärna och sågar med fötterna ovanpå  liggande stumpar. Det ger inte den stabilitet som man behöver när man klyver virke. Nu råder tysk ordning i sågdelen. Helst vill man inte ens använda utrymmet eftersom vi gärna vill bevara ordningen men vet att det så småningom kommer att förvandlas till kaos igen.

André har tidigare på säsongen byggt ett mycket väl fungerande utrullningsrede till våra hönor. Den här veckan har han byggt ett till likadant. Äggen som läggs i de redena rullar ut i en bakre låda så fort hönan ställer sig upp och det gör att äggen nästan alltid är helt rena. Det spar mycket arbete och framför allt gör det att alla ägg är säljbara. Med två flyttbara utrullningsreden ökar vår flexibilitet. Vi kan ställa dem i samma utrymme om vi har stora flockar och har vi mindre flockar kan vi ha ett i varje grupp. 

På bilden fattas tak, lucka och målning. Tack André för all hjälp och lycka till med resten av livet 🙂

Äldre inlägg

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑