Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: hönor (sida 1 av 6)

Bossgården och Wardins Gårdsprodukter

Idag har vi varit på studiebesök med vårt projekt Gårdssamverkan och mobilt musteri. Det är det sista innan projektet avslutas runt årsskiftet. Idag bar det av till Bossgården utanför Falköping där Jonas Ringqvist tog emot. Han och hans fru Sanna odlar grönsaker för försäljning på marknader, via prenumerationer och REKO-ring. De har lång odlingserfarenhet på över 20 år. Jonas är också kursledare för den halvtidskurs som jag ska gå i vinter. 

Gården de bor på är en gammal gård där uthusen har vasstak. Bara det ger poäng. 

Det är härligt med studiebesök bland likasinnade så man kan nörda ner sig i pluggbrätten och vilka storlekar som är optimala. Bossgården har en odlingstunnel där de har fyra bord för att driva upp plantor. Borden kan hålla vatten och är precis avpassade för brättena. 

Sedan några år tillbaka så har de en kylcontainer där de använder halva för att skölja och packa grönsaker och halva som kylrum. Kylrummet gör att de kan skörda kontinuerligt och därmed minskar stressen. 

Just nu fanns det inte så mycket i kylrummet mer än massor av vitkål. 

Packavdelningen värms upp av kylaggregatet vilket är en stor fördel så här års men inte lika positivt mitt i sommaren. 

Jonas har också byggt en löktork. Ett mindre utrymme där de lägger in den nyupptagna löken med blast i säckar ovanpå pallar. 

I ena hörnet finns en fläkt som blåser ner luft till botten av utrymmet under pallarna. Luften passerar upp genom löklagret och torkar därmed ut löken. 

På bossgården odlar de i fasta bäddar som de anlägger med hjälp av en gammal potatiskup som de tagit bort mittenkupen på. Gångarna blir v-formade och väldigt smala men efter att man gått i dem och kört med hjulhacka så breddas gångarna efter ett tag. 

För att minska arbetet så täcker Bossgården alla skördade bäddar med plansiloplast. Plansiloplastens svarta sida läggs uppåt eftersom det ökar värmen i jorden och därmed aktiviteten längre in i den kalla perioden. När Jonas lyfte på plasten såg man tecken av ett enormt mikroliv därunder. Bossgården täckodlar inte med organiskt material men täcker ofta bäddarna antingen genom att grödorna sätts tätt eller med plast eller markduk. Organsikt material tillförs i form av komposterad ströbädd från får och kor samt genom att skörderester hackas ner i bäddarna. 

Inne i odlingstunnlarna är det inte slut på säsongen. Här växer vinterportlack, machesallat, spenat m.m. I en annan tunnel växte huvudsallad för skörd i november. Salladen växer långsammare så här års men den växer ändå under fiberdukstunnlar inne i växthustunneln. Sallaten såddes i brätten i augusti och planterades ut i september. Det är en större risk att odla så här års. Allt lyckas inte lika bra som under sommarsäsongen men det går ändå att ha färska grönsaker på det här sättet långt in på vintern. Arrangemanget med tunnel i tunnel ger tio graders högre temperatur i de små tunnlarna jämfört med utetemperaturen under vintern.

Sedan gick vi och tittade på Jonas fantastiska hönshus. Det är byggt på hjul. Här visar Jonas utrullningsredet som bör ha en lutning på 7 grader för att vara optimalt och inte byggda på känsla som våra är… Det finns speciella redesmattor att köpa. Vi använder vanlig astroturf men de riktiga redesmattorna har hål vilket gör att man inte behöver ta ut och rengöra dem lika ofta.

På andra sidan kliver hönorna in bakom skynket för att lägga sina ägg. På eftermiddagen när äggen hämtas så fälls träställningen som hönan står på upp och fäster i elektromagneten som sitter till höger om skynket. Elektromagneten håller fast ställningen tills hönorna har gått och satt sig för kvällen. 

I andra änden av hönshuset finns sittpinnarna ovanför en gödselbinge där allt gödsel samlas upp och töms efter behov. Ovanpå gödselbingen ligger ett galler för att hönorna inte ska gå i skiten. 

Det finns två lampor i hönshuset. En ovanför sittpinnarna och en ovanför golvet. Den ovanför golvet släcks först med hjälp av en timer. Den ovanför sittpinnarna är svag och ger bara ett ledljus och släcks även den via en timer men en timme senare än den andra lampan. Det gör att hönorna tar sig upp mot ljuset där lampan finns. När den väl släcks bör alla hönor sitta på plats och då släpps också ställningen framför redena ner eftersom de är kopplade på samma timer. På morgonen när hönorna vaknar så är redena öppna så hönorna kan gå in och lägga ägg. Man slipper alltså hönor som sover i redena vilket gör att man slipper mycket av smutsen där. 

På utsidan är en lucka fäst som även den är kopplad till en timer. Luckan stängs och öppnas långsamt och gör att man slipper passa på hönorna. Luckan kan styras av timer eller av ljussensor.

I år har de utökat odlingarna med  ytterligare 1000 kvadratmeter och en tvåhjulstraktor. Både Sanna och Jonas arbetar heltid med odlingarna och i år har de dessutom kunnat ha en person anställd på halvtid för att sköta skörden. De börjar komma upp i storlek så en tvåhjulstraktor lönar sig trots att den kostar en hel del i investering. De använder den som gräsklippare, för att hacka sönder skörderester och för att ytkultivera bäddarna. 

Det är fascinerande att de på den lilla yta de har uppodlat kan försörja sin egen familj och dessutom ha en anställd. 

På bilden ovan ser ni hela området. Den fyrkantiga grå delen till vänster är den del de anlagt odlingsbäddar på i år. Det är inte stor yta och ändå så produktiv. Tänk så mycket mat som skulle kunna produceras i Sverige om man la upp det hela annorlunda. 

Sedan nördade vi en del på såmaskiner. Den övre är en Sembdner köpt på Lindbloms som Jonas i princip bara använder till att så rädisor med. Den undre är en Jang köpt på Johnnys Selected Seeds som de använder till det mesta andra. 

En såmaskin vill vi verkligen ha. Vi pratade också om krattor, stutar, säljkanaler, lerklining och massa annat. Sedan åt vi medhavd matsäck innan vi åkte vidare till Wardins gårdsprodukter. Där tog Maria Wardin emot och började med att visa oss sitt tillagningskök. Där gör hon sirap, marmelad, tomatsås och mycket annat. De har fått sitt kök godkänt trots att de inte har kommunalt vatten. De använder gårdens vatten till disk men om de behöver vatten i själva produkterna så har de kommunalt vatten som de hämtar i dunkar.

På ett ställe i odlingen så har de byggt upp höga bänkar i form av två E vända mot varandra där de täcker och odlar tidigt på året. Bra skördehöjd var det dessutom. 

I den gamla ladugården har de gjort i ordning en utställningslokal men vattenhoar och utgödslingsrännor är bevarade. 

När man är ett nördgäng på studiebesök så kan man gå igång på det mesta.

En del av oss gick igång på en dieseldriven, vevstartad tvåhjulstraktor medan andra mest gick igång på ett sågverk.

Wood-Meizer LT10 var ett väldigt smidigt sågverk som var lätt att sköta och inte krävde mycket handkraft.  Eftersom det är dyrt att få virke uppsågat så är vi många i projektet som är sugna på ett sågverk. Kan man dessutom få det mobilt som musteriet så kan vi ju enkelt köra det mellan gårdarna. 

Hos Wardins har de en bär och fruktodling inhägnad med Alloxnät precis som vi. Längst ner har de behövt sätta upp hönsnät eftersom hararna har gnagt sig igenom alloxnätet. Det problemet har inte vi haft än men det gäller att vara vaksam. 

Wardins odlar helt annat än Jonas och Sanna. Här har man gräsmatta där man jordfräser upp bäddar som man sedan täcker med gräsklipp hela säsongen. Anledningen till att man vill ha gräsmatta är just att man använder gräsklippet som gödning. Här täcks inte någonting med plast. Varken jorden eller grödorna. Inte ens kålen täcks med insektsnät under säsongen. Två helt olika studiebesök hos kunniga människor som villigt delade med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Trötta men nöjda åkte vi hem igen. I morgon ska vi invintra mustvagnen.

Rovdjursproblem

Vi har problem med att rovfåglar tar våra hönor. Vi vill ha hönorna ute på så stor yta som möjligt och det innebär att vi inte kan ha tak över hela. Vi har funderat, satt ut skydd lite här och där, placerat dem vid träd men det har inte hjälpt. Rätt som det är slår rovfågeln till och tar en höna. När den cirklar ovanför så springer alla hönor och gömmer sig och det blir ett fasligt liv på tupparna men ibland hinner inte alla hönor undan och då går det illa. När vi var på REKO-ringen förra gången så pratade vi en del med en äggförsäljare som hade haft samma problem och hon hade fått tipset att måla ”ögon” på skivor och sätta upp. Jag målade därför häromdagen fem skivor med svart bakgrund och röd och gul ring. Idag satte vi upp dem i hönsgården. En satte vi på en stolpe som håller uppe äppleträdsvajern. Den stolpen är nästan mitt i ytan och därför bra placerad. Två  skruvade vi upp ovanpå var sin hörnstolpe så att det finns en i var enda av fältet. De flesta stolparna har redan fågelholkar på sig. 

Nu håller vi tummarna för att detta fungerar och rovfåglarna håller sig borta. Annars får vi fundera ut en annan lösning. Tips mottages gärna.

 

Tankar en måndagskväll

Permakultur står för (på svengelska) permanent agrikultur. Alltså att försöka designa sin omgivning så att den kan fungera permanent. Det kanske inte låter revolutionerande men de flesta mänskliga verksamheter utarmar en plats eller resurs eller miljö. Platsen ska bli bättre med åren istället för sämre. Det uppnår man genom att sluta kretslopp och se allt avfall som tillgångar som man försöker finna en användning för. Man gör det också genom att föra in så lite som möjligt i systemet. Varje sak som förs in i systemet bör ha tre användningsområden. Lyckas man inte hitta det så bör man överväga att låta bli att ta in det i systemet. Våra ankor t.ex. De äter mördarsniglar, de bajsar bra i sin damm så vi får gödselvatten och de lägger ägg. Lätt att motivera när de dessutom ser lite overkliga ut och gör att man blir på gott humör så fort man ser dem.

Vi försöker tänka permakultur när vi utvecklar Östängs Gård. Vi tycker att det ger oss en styrka och en kompass att hålla oss till så vi inte går helt vilse i detta jätteprojekt. Vi är övertygade om att vi behöver klara oss utan fossil energi i framtiden både av klimatskäl men också för att olja har blivit så extremt dyr att ta upp så det faktiskt inte är ekonomiskt försvarbart med de nya mer komplicerade utvinningsmetoderna. Vi använder fossil energi idag på gården både i form av bilåkande, traktorkörande men också genom att vi köper in en hel del saker som är tillverkade av och med hjälp av fossil energi. Vår tanke är dock att vi vill bygga upp en gård som faktiskt går att driva utan fossil energi i framtiden den dag det blir nödvändigt. Det gör att vi satsar på småskalighet, variation och på att sluta kretslopp. Vi har djur för att de ger oss gödsel och för att de är fantastiska på att omvandla gräs som vi själva inte kan tillgodogöra oss från marker där vi inte kan odla och ge oss kött istället. Vår mat så här års består till allra största delen av egenproducerade oförpackade grönsaker samt kött och ägg från egna djur. Det känns bra och resilient. Det vi köper mest i matväg är mejeriprodukter men vi har faktiskt en ekologisk mjölkgård i vår dal där vi kan köpa mjölk och vi skulle kunna göra egen yoghurt och ost. Just nu räcker dock inte tiden till.

Men så är det det här med att leva dels i nuet i vårt fossildrivna högkostnadssamhälle och på väg in i framtiden där vi alla måste klara oss utan fossil energi. Vi behöver inkomster och då tänjer vi på våra ideal. Det är lite trist men vi måste finna vägar att tjäna pengar på gården. En av de saker som vi tjänar pengar på och som vi inte har några som helst problem att sälja är hönsens ägg. Vi tar fyra kronor styck och ofta får vi gå ut i hönshuset och hämta ägg direkt under hönorna för att efterfrågan är så stor. Vi har aldrig ägg längre än en halvtimme på marknaden och oftast inte ens det.

Hönorna köper vi in vid 16 veckors ålder. Det är värphybrider som är framavlade för att lägga många ägg. De är effektiva foderomvandlare och lägger i princip ett ägg om dagen året runt. ”Rasen” är patenterad och eftersom det är en hybridras så kan vi inte ta kycklingar och få samma sort i nästa led utan vi måste köpa in kycklingar från en uppfödare. Vi ger hönorna ekologisk säd från en bonde nästgårds men vi köper också in ekologiskt värpfoder. Skulle man hålla sig strikt till permakultur så vore det mer korrekt att bara ha lantrashönor för husbehov och låta dem föröka sig själva samt bara servera dem det som vi själva producerar. Då skulle kretsloppet slutas än mer och bli mer hållbart och resilient. Men det ger inte samma inkomster. Vi brukar trösta oss med att för varje ägg vi säljer så säljs ett ägg mindre i affären. Ju färre ägg som säljs i affären desto mindre gynnas de stora hönsuppfödarna som inte låter hönorna ha ett så bra liv. När våra hönor kommer till oss så lever bra liv med utevistelse varje dag på stora ytor.  Kretsloppen är inte slutna men i en framtid där vi inte kan importera det vi gör nu får vi helt enkelt byta spår och skaffa en lantras.

När vi var på Ridgedale såg vi väldigt mycket inspirerande saker. Fiffiga redskap, effektiva metoder och nya tankar som vi blev inspirerade av. Ridgedale lägger till permaculture i namnet och marknadsför sig som den nordligaste permakulturgården i världen. På ungefär lika lång tid som vi haft vår gård har de byggt upp en gård som omsätter flera miljoner om året. Det gör inte vi. Deras verksamhet är många gånger mer effektiv än vår. De producerar mycket mer, de får sålt mycket mer, de har fler djur, mer grönsaksodling, fler kunder och massor av kursdeltagare. De producerar böcker, filmer och kurser i en rasande takt. Det är lätt att bli bländad och imponerad men om man är van att tänka permakultur så smyger sig tvivlet in. Frågan är bara hur slutna kretsloppen är?

Två exempel: För att slippa ogräs köper de varje år in ogräsfri kompost som de lägger i bäddar för att odla i. Komposten har tillverkats någon annanstans. Det är naturligtvis  effektivt och eftersom de säljer stora mängder grönsaker så tjänar de ekonomiskt på det istället för att lägga massa tid på ogräsrensning.

Vi fick under vårt besök studera gräset som växte frodigt där kor och hönor gått fram och gödslat  det. Gräsets tillväxt binder kol i marken och det framförs ofta som en enorm fördel att kol blir inlagrat på detta sätt. Det stämmer naturligtvis men frågan är hur mycket kol som frigjorts någon annanstans för att binda kolet på denna plats. En höna utfodras med 130 gram pellets om dagen. 156 kilo pellets varje dag vilket ger nästan 57 ton om året. Inget foder produceras lokalt utan köps in någonstans ifrån där det odlas. Hur stor yta upptas av odlandet av Ridgedales hönsfoder? Hur mycket fossil energi går åt till odlandet och transporterna?

Jonas brukar säga att det man vinner i effektivitet förlorar man i resiliens och den tanken hjälper oss att analysera och reflektera över det vi gör. Ridgedale bygger upp sin verksamhet för att lära ut hur man utvecklar småskaliga produktionsenheter som är ekonomiskt effektiva och det lyckas de väldigt bra med. En äggproduktion som deras går runt ekonomiskt och det skulle förmodligen gå att leva på den. Hönorna lever definitivt ett bättre liv än många hönor som värper affärens ägg. Som vi ser det så blir också Ridgedale, helt enligt permakulturens principer, en bättre plats med åren med mer kolinlagring, bättre markförhållanden, mer återväxt, fler träd som håller vatten på platsen, större biodiversitet m.m. Men håller produktionen i längden i ett samhälle utan fossil energi? Vi känner oss faktiskt lite tveksamma och strävar på i våra egna ineffektiva system där vi själva gärna avviker från permakulturens principer för att hålla näsan över den ekonomiska vattenytan. Vi sitter i samma båt  som Ridgedale i och med att även vi köper in pellets. Kanske kan vi så småningom ersätta det inköpta värpfodret med egenodlade blandningar men det känns just nu avlägset.

 

Chicken traktors

När vi var på Ridgedale studerade vi deras chickentraktors lite extra. De har i dagsläget tre stycken med 400 hönor i varje. De har precis som vi, Lohmanhönor som värper mycket. Eftersom de räknar på allt så hade de exakta siffror på äggläggningen och under sommaren värper 95 procent av deras hönor varje dag och under vintern ungefär 85 procent. Hönorna köps in vid 16 veckors ålder och slaktas när de är ett år gamla. Eftersom de på gården har ett slakteri så är det inte några problem och de säljer köttet för ungefär samma pris som de köper in hönorna för. Eftersom de har så många djur tillsammans så har de inte så stora problem med rovfågel. Vi såg minst två rovfåglar som var framme och kollade på ganska hög höjd, men det är kanske svårt att fokusera på en höna om många höns rör sig alldeles intill. Om däremot någon höna rymmer så blir den lätt tagen av rovfåglar. 

Kycklingtraktorerna är byggda på släp och flyttas var tredje dag. De följer efter gårdens kor och sprätter ut kornas bajs och äter upp de fluglarver som lagts i bajset. De flyttas över stora ytor en bit i taget och kan komma tillbaka till en yta tre gånger på en säsong. Hönorna släpps ut varje morgon och går i hagar gjorda av två 50 meters hönsnät med el som drivs av solceller. Husen är byggda med snedtak som placeras med låga sidan mot det väderstreck där vinden oftast kommer ifrån. Varje morgon hämtas äggen och hönorna matas på backen tre gånger om dagen. De får 130 gram foder per höna och dag. De värper i utrullningsreden där äggen rullar ut framåt under en lucka. På kvällen fälls en anordning upp som gör att hönorna inte kan sova i redena på natten vilket bidrar till att äggen är rena. Den fälls ner igen kl 06 av den som har morgonturen.Golvet är täckt med nät. Vi trodde inte att man fick ha nätgolv till hönor med enligt Richard så är det viktiga att de har stöd för alla tårna samtidigt så storleken på nätet är viktig. Hönorna är ju annars mest ute på dagarna så problemet är kanske inte så stort. Fördelen är uppenbar eftersom allt bajs trillar rätt igenom ut på backen. Eftersom hönorna flyttas var tredje dag så är det heller inte något problem med att det blir för mycket hönsskit på ett ställe. 

Längs med taket finns sittpinnar och över redena är det spänt en presenning. Eftersom plåten är svart tänkte vi att det skulle bli varmt för djuren på sommaren men eftersom det är öppet längst upp och nät i botten så strömmar den varma luften ut. På vintern kör de in husen i växthuset. Vi funderade också över hur de gör när det är fågelinfluensalarm men enligt Yohanna har de klarat det bra eftersom de perioder man inte får ha hönor utomhus har sammanfalligt med de perioder då hönorna går i växthuset. Växthusets golv täcker de med torv och det fylls sedan med hönsbajs. Detta odlar de sedan tomater i. Hönorna släpps ut genom att de fäller ned en lucka på långsidan.

Skolbesök

Idag har vi haft besök av eleverna i årskurs sex på Långareds skola. De vann en heldag hos oss eftersom de byggde fräckaste insektshotellet i en tävling för mellanstadieklasser under Framtidsveckan i Alingsås. 

Bussen hämtade eleverna vid skolan på morgonen och sedan startade vi dagen med att fodra alla djuren. Ankorna släpptes ut. Hönorna fick mat och vatten, bajsbrädor rensades och ägg hämtades. En och annan höna lyftes upp och fick lite gos. Sedan hälsade vi på grisarna och gav dem mat och vatten. Sist var det dags att hälsa på fåren och alla 12 lammen. De fick kraftfoder, grovfoder och vatten. Det hela tog en stund eftersom mycket skulle förklaras. Sedan var det dags för fika och en stunds paus. De flesta valde att gå tillbaka till lammen och sätta sig hos dem. Grisarna Esau och Efraim var också populära. Efter pausen bildade alla eleverna kedja så att vi kunde fösa in två förrymda tuppar till sin hage. Sedan var det dags att flytta grisarna.Det är inte så lätt att göra själv men med en elev vid var stolpe så kunde vi enkelt lyfta upp staketet och flytta det med grisarna kvar innanför. Eleverna hjälpte också till att flytta lite halm som låg på fel ställe.

Sedan var det lunch och efter det fick eleverna göra vad de ville. Många valde att plocka kirskål till fåren som hade riktig fest. Eleverna verkade nöjda med sin dag och vi kände oss nöjda med att fått flyttat grishagen och fått in tupparna.

Att lära gamla höns att sitta

Våra Lohmanhönor har längre arbetsdagar än de andra hönsen. De är ute tills det skymmer på riktigt och då har de andra redan suttit på pinnen några timmar. Lohman är en ”industrihöna” som är tålig och mycket produktiv när det gäller ägg. Rasen är framavlad med vetenskapliga metoder och ägs faktiskt av ett företag. det är ingen risk att någon kläcker ägg för att ”kopiera” rasen eftersom det är hybridras med en speciell linje tuppar och en annan linje hönor. När de paras uppstår Lohman. Det låter lite skumt men det är ett effektivt sätt att få många exemplar av er ras att ha ganska lika egenskaper.Som till exempel att inte gå och lägga sig i tid.

Förmodligen går Lohmanhönsen ute i svagare ljus än de andra för att de inte behöver vara rädda för rävar i äggfabriken. Lantraser har antagligen tappat de gener som får höns att vilja vara ute på kvällen för att de hönorna som gjort det blivit uppätna. Darwin i praktiken. Tanken med att Lohmanhöns ska vilja äta i svagt ljus är förmodligen den att hönserier ska få dem att äta även om ljuset inte är särskilt starkt. Billigare lampor och lägre elräkning. Nu finns det ju regler för ljusstyrkor men det finns förmodligen länder med svagare djurskydd än Sverige där en sådan egenskap kan vara värdefull. För vår del är det inte särskilt värdefullt under ljusa sommarnätter eftersom vi måste vänta till ganska sent innan vi kan stänga om hönsen.

Hönsen har just flyttat ut till ett hästsläp som är inrett med sittpinnar, reden och annat som hör till. Det vi glömt vara att berätta för dem hur det ska fungera med trappor och stegar. Så här ser det ut när fjorton hönor försöker sova i ett rede.

Det satt fler höns lite här och var på golvet. ett ägg har hamnat fel och en höna sover under bajsbrädan. Tuppen satt för sig själv och surade och det fanns gott om plats på sittpinnarna så det var bara att börja lyfta upp dem.

De lär väl sig så småningom.

Öppen gård 15 april

Välkomna att besöka oss på Östängs Gård den 15 april. Då är det Framtidsvecka i Alingsås så vi passar på att ha öppet på gården mellan 10.00 och 16.00. Vi kommer att ha guidade visningar klockan 10.00, 12.00 och 14.00 men du har också möjlighet att gå runt och titta som du vill. Förhoppningsvis kommer vi att ha nyfödda lamm man kan få gosa med. Den här våren är det annars väldigt svårt att säga vad vi har att visa upp. Om snön har försvunnit kommer vi förmodligen att ha hämtat hem två små gyltor men det vågar vi inte lova. Vi har i alla fall hönor, bin, ankor, katter och får. Vi odlar i fasta bäddar och har en skogsträdgård och en äppellund. Det krävs inte någon anmälan och det kostar inte någonting. ‘

Välkomna önskar Ylva och Jonas

Öppen gård på Östäng

Flyttbart hönshus – nästan klart

Nu återstår bara målning och papp på nocken – sedan är det klart. Vi behöver dock vänta på plusgrader innan vi kan måla så det får vänta några dagar. Hönshuset väger mellan 30-40 kilo men det är svårt att väga. Vi lyfter det dock lätt på två personer. För att få det så lätt som möjligt har vi använt klena 2″1″ reglar, 4mm plywoodskivor och murarnät. Enda detaljen som inte följer de måtten är rampen som vi gjort av en 8mm plywoodskiva.

Vi började med en ide´ som vi gjorde en ritning av. Utifrån ritningen byggde vi en prototyp av klenvirke för att kunna mäta ordentligt. 

Sedan började vi bygga en bottenram som är 250 cm lång och 110 cm bred. Vi förstärkte alla hörn med en trekantig träbit för att få stadga. 

Sedan fäste vi fyra snedsträvor a 145 centimeter upp till en 110 centimeters nockbräda. Redan då var bygget tämligen stabilt. Sedan gjorde vi golvreglar och utrymme för rampen. Vi har använt 4 mm plywood även som golv. I ena änden byggde vi ett kollektivrede. I redet och i motstående bjälke fäste vi sittpinnen på 70 centimeter. Det visade sig dock inte bli så bra. Enligt Jordbruksverket ska det vara minst 20 centimeter till väggen från en sittpinne och det klarade vi men eftersom taket sluttar inåt så misstänkte vi ändå att hönorna inte skulle trivas. Därför sänkte vi sittpinnen med hjälp av bandjärn. På så sätt så blir det lite trängre för dem att gå in i redet men det tror vi inte blir något problem. 

Runt om hela konstruktionen har vi satt murarnät. Det har två kvadratcentimeters hål och hjälper till att staga upp konstruktionen ytterligare. De nedersta 20 centimetrarna är täckta med plywood för att hönorna inte ska sprätta ut jord ur bäddarna. På ena sidan huset fäste vi en hel skiva. På gavlarna har vi sågat ett hål och satt in ett nät för ventilation. Eventuellt så ska vi även sätta på luckor framför näten om det blåser mycket. På en sida har vi gjort två dörrar. Även där har vi använt 4 mm tjock plywood men satt på lister för att få dörrarna stabila. Den vänstra dörren är mindre och öppnar bara till redet och utrymmet ovanför. Under den dörren har vi satt nät för utegården. Den högra dörren däremot går hela vägen ner så vi kommer åt utegården där vi kommer att hänga in vatten och mat. Båda dörrarna går att öppna samtidigt. Vi har inte gjort någon öppning i stora utedelen för om vi behöver komma åt där så är det bara att lyfta hela buren. 

I varje kortända har vi gjort ett trähandtag där man får in två händer. På så sätt blir det lätt att lyfta hela konstruktionen så att hönorna kan göra nytta på nästa ställe. Tanken är att vi flyttar huset på morgonen innan rampen fälls ner och hönsen släpps ut. 

Så här ser det färdiga bygget ut. Nu är det bara att hoppas att hönorna ska trivas. 

Minihönshus för grönsaksbäddar

Minihönshus för grönsaksbäddar har varit dagens projekt. För några veckor sedan gjorde vi en ritning och byggde en prototyp av klenvirke. I veckan så har vi klyvt reglar till 2″1″ dimension för att kunna bygga stabilt men lätt. Ska man vilja flytta runt ett hönshus mest varje dag så ska det gå enkelt att göra. Det ska inte väga för mycket så det känns jobbigt. Därför använder vi ganska klena reglar och 4 mm plywood. Började med att göra en ram och förstärkte hörnen ordentligt. Tänker att en stabil botten är nödvändigt om konstruktionen ska stå på en ojämn bädd och flyttas runt hela säsongen. Sedan blev det knivigt att få till konstruktionen i toppen. För att få det stabilt sågade vi ut en bit ur varje snedsträva där vi skulle fästa nockbrädan. Det var svårt att få det att bli bra och det krävdes både en del tankeverksamhet och tester innan det blev ok. I och med den styva bottenkonstruktionen så blev bygget stabilt ganska snabbt. Det är lättare att få stabilitet med en trekantig konstruktion än med en med raka uppåtstående väggar. Det hade kanske varit snyggare med lodräta väggar men nu får funktionen gå före. 

Sedan satte vi några tvärreglar där vi la plywood på som ska bli hönshusets golv.

Ur golvet ska vi fälla ner rampen som hönorna ska gå upp och ned för. Själva hönshuset hamnar 50 cm över mark så att hönorna kan söka skydd under. Utegården blir 140 centimeter lång plus 110 centimeter under huset. I ena änden gjorde vi ett 35 cm djupt kollektivrede. Utanför redet har vi fäst en pinne som hönorna ska sitta på på natten. Enligt jordbruksverket ska varje höna ha 15 cm pinne att sitta på. Vår pinne är 70 cm så vi kan ha tre hönor och en tupp. Tanken med hela konstruktionen är att hönorna ska hjälpa oss att bereda bäddarna. De kommer att äta upp ogräs och ohyra och samtidigt gödsla jorden. Konstruktionen är en halv bädd lång så när vi skördat en halv bädd kan vi sätta på buren och sedan flytta den när vi skördat resten. Om hönorna är klara med en bädd och vi inte har någon ny ledig så kommer vi att flytta deras bur till gräsmattan mellan odlingarna.

Nedre delen kommer täckas med 4 mm plywood cirka 20 cm upp för att hönorna inte ska krafsa ur jorden ur bäddarna. Ovanför det kommer vi att sätta murarnät eftersom det är stabilare än kycklingnät. Taket kommer också att kläs med nät. Själva huset kommer att kläs med 4 mm plywood. På bortre sidan av huset i bilden ovan kommer vi att bygga en ”dubbeldörr” så att vi enkelt kan öppna för att skrapa undan bajs och tömma redet. När hönorna gått ned för rampen på morgonen så kan man enkelt dra upp rampen igen och öppna luckan för rengöring. Under huset kommer vi att hänga en matare och en vattenautomat så att de kan äta under tak.

Att bygga nya saker efter egna tankar är väldigt roligt. Vi har en fantastisk verkstad med kapsåg och klyvsåg som verkligen underlättar jobbet. Dessutom har vi alla möjliga andra verktyg som kommer väl till pass. Framför allt gillar vi vårt multiverktyg där man enkelt kan såga bort små detaljer för att få in skivor i hörnen t.ex. Bra verktyg och en bra yta att vara på är verkligen något vi uppskattar. En verkstad med värme hade visserligen varit pricken över i men det få bli något annat år.

Flyttbart hönshus

Idag har det varit en lugn dag. Snön ligger djup och hindrar oss från att gräva, stängsla, måla och allt annat som står på Att göra listan. Det är rätt skönt. Vi hinner vila, tänka och planera. Lite jobb vill man ändå få gjort. Dels för att det är roligt men också för att vi vet att våren kommer att bli hektisk. Efter lite snöskottning för hand och snöröjning på vägen med traktor började vi planera för vårt mobila hönshus. Vi har en tanke om att vi vill integrera en del av hönorna i odlingen. Vi kan inte släppa hönorna fria inne i odlingarna för då river de upp frön och plantor men de är samtidigt till stor hjälp om man kan begränsa ytan de får gå på. De rafsar upp ogräs, äter snigelägg och annan ohyra, gödslar och sprätter runt jorden. Därför har vi länge haft planer på att bygga ett mobilt hönshus lagom stort för en bädd. Det ska vara lätt att flytta på två personer och tanken var från början att det skulle täcka en hel bädd. Idag började vi googla runt efter ritningar och kom fram till att det nog skulle bli väl instabilt med en fem meter lång konstruktion. Vi bestämde oss därför att bygga det så det täcker en halv bädd. På så sätt kan man sätta det på en bädd redan när man skördat halva bädden och det blir lättare att få det stabilt och att flytta det. Från början hade vi också tänkt att det skulle bli som ett litet fyrkantigt hus med pappat tak men till slut bestämde vi oss för att bygga det trekantigt. Huset ska vara 50 centimeter ovan jord så hönorna kan gå in under huset och få skugga. De får också en utegård där solen kommer åt. Vi hade svårt att fundera ut vilken storlek som behövs och hur man ska fästa golv och väggar så det blir lätt att göra rent. Därför byggde vi en prototyp av smala pinnar vi hade liggande. Då kunde vi pröva oss fram till höjder och längder och beräkna storlek på reden, sittpinnar och ramp så att hönorna kan komma ner på marken. Efter att vi byggt prototypen var det lättare att göra en ritning. Ritningen är inte på något sätt skalenlig utan mer för att vi ska kunna beräkna materialåtgång och konstruktion. Huset kommer att bli 75 cm brett och 110 cm långt med ett kollektivrede i änden och en ramp som fälls ner ur golvet. Ena sidan kommer vi att göra löstagbar så att vi kan komma åt att göra rent. Under huset kommer vi att hänga matare och vattenautomat. Längst ner utefter alla fyra sidorna kommer vi att sätta skivor så att hönorna inte sprätter ut jord ur bädden. Vi kommer inte att ha nät i botten eftersom vi vill att hönorna sprätter omkring i jorden. Eftersom hönshuset kommer att stå inne i odlingarna så är vi inte så rädda för att rovdjur ska komma in dagtid och nattetid kommer hönorna att vara instängda i sitt hus. De kommer att få en utegård med nättak så att inga rovfåglar kommer åt dem. Nu ska vi såga till reglar och skivor och börja bygga huset men det får bli en annan dag.

Äldre inlägg

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑