Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: hönor (sida 1 av 6)

Skolbesök

Idag har vi haft besök av eleverna i årskurs sex på Långareds skola. De vann en heldag hos oss eftersom de byggde fräckaste insektshotellet i en tävling för mellanstadieklasser under Framtidsveckan i Alingsås. 

Bussen hämtade eleverna vid skolan på morgonen och sedan startade vi dagen med att fodra alla djuren. Ankorna släpptes ut. Hönorna fick mat och vatten, bajsbrädor rensades och ägg hämtades. En och annan höna lyftes upp och fick lite gos. Sedan hälsade vi på grisarna och gav dem mat och vatten. Sist var det dags att hälsa på fåren och alla 12 lammen. De fick kraftfoder, grovfoder och vatten. Det hela tog en stund eftersom mycket skulle förklaras. Sedan var det dags för fika och en stunds paus. De flesta valde att gå tillbaka till lammen och sätta sig hos dem. Grisarna Esau och Efraim var också populära. Efter pausen bildade alla eleverna kedja så att vi kunde fösa in två förrymda tuppar till sin hage. Sedan var det dags att flytta grisarna.Det är inte så lätt att göra själv men med en elev vid var stolpe så kunde vi enkelt lyfta upp staketet och flytta det med grisarna kvar innanför. Eleverna hjälpte också till att flytta lite halm som låg på fel ställe.

Sedan var det lunch och efter det fick eleverna göra vad de ville. Många valde att plocka kirskål till fåren som hade riktig fest. Eleverna verkade nöjda med sin dag och vi kände oss nöjda med att fått flyttat grishagen och fått in tupparna.

Att lära gamla höns att sitta

Våra Lohmanhönor har längre arbetsdagar än de andra hönsen. De är ute tills det skymmer på riktigt och då har de andra redan suttit på pinnen några timmar. Lohman är en ”industrihöna” som är tålig och mycket produktiv när det gäller ägg. Rasen är framavlad med vetenskapliga metoder och ägs faktiskt av ett företag. det är ingen risk att någon kläcker ägg för att ”kopiera” rasen eftersom det är hybridras med en speciell linje tuppar och en annan linje hönor. När de paras uppstår Lohman. Det låter lite skumt men det är ett effektivt sätt att få många exemplar av er ras att ha ganska lika egenskaper.Som till exempel att inte gå och lägga sig i tid.

Förmodligen går Lohmanhönsen ute i svagare ljus än de andra för att de inte behöver vara rädda för rävar i äggfabriken. Lantraser har antagligen tappat de gener som får höns att vilja vara ute på kvällen för att de hönorna som gjort det blivit uppätna. Darwin i praktiken. Tanken med att Lohmanhöns ska vilja äta i svagt ljus är förmodligen den att hönserier ska få dem att äta även om ljuset inte är särskilt starkt. Billigare lampor och lägre elräkning. Nu finns det ju regler för ljusstyrkor men det finns förmodligen länder med svagare djurskydd än Sverige där en sådan egenskap kan vara värdefull. För vår del är det inte särskilt värdefullt under ljusa sommarnätter eftersom vi måste vänta till ganska sent innan vi kan stänga om hönsen.

Hönsen har just flyttat ut till ett hästsläp som är inrett med sittpinnar, reden och annat som hör till. Det vi glömt vara att berätta för dem hur det ska fungera med trappor och stegar. Så här ser det ut när fjorton hönor försöker sova i ett rede.

Det satt fler höns lite här och var på golvet. ett ägg har hamnat fel och en höna sover under bajsbrädan. Tuppen satt för sig själv och surade och det fanns gott om plats på sittpinnarna så det var bara att börja lyfta upp dem.

De lär väl sig så småningom.

Öppen gård 15 april

Välkomna att besöka oss på Östängs Gård den 15 april. Då är det Framtidsvecka i Alingsås så vi passar på att ha öppet på gården mellan 10.00 och 16.00. Vi kommer att ha guidade visningar klockan 10.00, 12.00 och 14.00 men du har också möjlighet att gå runt och titta som du vill. Förhoppningsvis kommer vi att ha nyfödda lamm man kan få gosa med. Den här våren är det annars väldigt svårt att säga vad vi har att visa upp. Om snön har försvunnit kommer vi förmodligen att ha hämtat hem två små gyltor men det vågar vi inte lova. Vi har i alla fall hönor, bin, ankor, katter och får. Vi odlar i fasta bäddar och har en skogsträdgård och en äppellund. Det krävs inte någon anmälan och det kostar inte någonting. ‘

Välkomna önskar Ylva och Jonas

Öppen gård på Östäng

Flyttbart hönshus – nästan klart

Nu återstår bara målning och papp på nocken – sedan är det klart. Vi behöver dock vänta på plusgrader innan vi kan måla så det får vänta några dagar. Hönshuset väger mellan 30-40 kilo men det är svårt att väga. Vi lyfter det dock lätt på två personer. För att få det så lätt som möjligt har vi använt klena 2″1″ reglar, 4mm plywoodskivor och murarnät. Enda detaljen som inte följer de måtten är rampen som vi gjort av en 8mm plywoodskiva.

Vi började med en ide´ som vi gjorde en ritning av. Utifrån ritningen byggde vi en prototyp av klenvirke för att kunna mäta ordentligt. 

Sedan började vi bygga en bottenram som är 250 cm lång och 110 cm bred. Vi förstärkte alla hörn med en trekantig träbit för att få stadga. 

Sedan fäste vi fyra snedsträvor a 145 centimeter upp till en 110 centimeters nockbräda. Redan då var bygget tämligen stabilt. Sedan gjorde vi golvreglar och utrymme för rampen. Vi har använt 4 mm plywood även som golv. I ena änden byggde vi ett kollektivrede. I redet och i motstående bjälke fäste vi sittpinnen på 70 centimeter. Det visade sig dock inte bli så bra. Enligt Jordbruksverket ska det vara minst 20 centimeter till väggen från en sittpinne och det klarade vi men eftersom taket sluttar inåt så misstänkte vi ändå att hönorna inte skulle trivas. Därför sänkte vi sittpinnen med hjälp av bandjärn. På så sätt så blir det lite trängre för dem att gå in i redet men det tror vi inte blir något problem. 

Runt om hela konstruktionen har vi satt murarnät. Det har två kvadratcentimeters hål och hjälper till att staga upp konstruktionen ytterligare. De nedersta 20 centimetrarna är täckta med plywood för att hönorna inte ska sprätta ut jord ur bäddarna. På ena sidan huset fäste vi en hel skiva. På gavlarna har vi sågat ett hål och satt in ett nät för ventilation. Eventuellt så ska vi även sätta på luckor framför näten om det blåser mycket. På en sida har vi gjort två dörrar. Även där har vi använt 4 mm tjock plywood men satt på lister för att få dörrarna stabila. Den vänstra dörren är mindre och öppnar bara till redet och utrymmet ovanför. Under den dörren har vi satt nät för utegården. Den högra dörren däremot går hela vägen ner så vi kommer åt utegården där vi kommer att hänga in vatten och mat. Båda dörrarna går att öppna samtidigt. Vi har inte gjort någon öppning i stora utedelen för om vi behöver komma åt där så är det bara att lyfta hela buren. 

I varje kortända har vi gjort ett trähandtag där man får in två händer. På så sätt blir det lätt att lyfta hela konstruktionen så att hönorna kan göra nytta på nästa ställe. Tanken är att vi flyttar huset på morgonen innan rampen fälls ner och hönsen släpps ut. 

Så här ser det färdiga bygget ut. Nu är det bara att hoppas att hönorna ska trivas. 

Minihönshus för grönsaksbäddar

Minihönshus för grönsaksbäddar har varit dagens projekt. För några veckor sedan gjorde vi en ritning och byggde en prototyp av klenvirke. I veckan så har vi klyvt reglar till 2″1″ dimension för att kunna bygga stabilt men lätt. Ska man vilja flytta runt ett hönshus mest varje dag så ska det gå enkelt att göra. Det ska inte väga för mycket så det känns jobbigt. Därför använder vi ganska klena reglar och 4 mm plywood. Började med att göra en ram och förstärkte hörnen ordentligt. Tänker att en stabil botten är nödvändigt om konstruktionen ska stå på en ojämn bädd och flyttas runt hela säsongen. Sedan blev det knivigt att få till konstruktionen i toppen. För att få det stabilt sågade vi ut en bit ur varje snedsträva där vi skulle fästa nockbrädan. Det var svårt att få det att bli bra och det krävdes både en del tankeverksamhet och tester innan det blev ok. I och med den styva bottenkonstruktionen så blev bygget stabilt ganska snabbt. Det är lättare att få stabilitet med en trekantig konstruktion än med en med raka uppåtstående väggar. Det hade kanske varit snyggare med lodräta väggar men nu får funktionen gå före. 

Sedan satte vi några tvärreglar där vi la plywood på som ska bli hönshusets golv.

Ur golvet ska vi fälla ner rampen som hönorna ska gå upp och ned för. Själva hönshuset hamnar 50 cm över mark så att hönorna kan söka skydd under. Utegården blir 140 centimeter lång plus 110 centimeter under huset. I ena änden gjorde vi ett 35 cm djupt kollektivrede. Utanför redet har vi fäst en pinne som hönorna ska sitta på på natten. Enligt jordbruksverket ska varje höna ha 15 cm pinne att sitta på. Vår pinne är 70 cm så vi kan ha tre hönor och en tupp. Tanken med hela konstruktionen är att hönorna ska hjälpa oss att bereda bäddarna. De kommer att äta upp ogräs och ohyra och samtidigt gödsla jorden. Konstruktionen är en halv bädd lång så när vi skördat en halv bädd kan vi sätta på buren och sedan flytta den när vi skördat resten. Om hönorna är klara med en bädd och vi inte har någon ny ledig så kommer vi att flytta deras bur till gräsmattan mellan odlingarna.

Nedre delen kommer täckas med 4 mm plywood cirka 20 cm upp för att hönorna inte ska krafsa ur jorden ur bäddarna. Ovanför det kommer vi att sätta murarnät eftersom det är stabilare än kycklingnät. Taket kommer också att kläs med nät. Själva huset kommer att kläs med 4 mm plywood. På bortre sidan av huset i bilden ovan kommer vi att bygga en ”dubbeldörr” så att vi enkelt kan öppna för att skrapa undan bajs och tömma redet. När hönorna gått ned för rampen på morgonen så kan man enkelt dra upp rampen igen och öppna luckan för rengöring. Under huset kommer vi att hänga en matare och en vattenautomat så att de kan äta under tak.

Att bygga nya saker efter egna tankar är väldigt roligt. Vi har en fantastisk verkstad med kapsåg och klyvsåg som verkligen underlättar jobbet. Dessutom har vi alla möjliga andra verktyg som kommer väl till pass. Framför allt gillar vi vårt multiverktyg där man enkelt kan såga bort små detaljer för att få in skivor i hörnen t.ex. Bra verktyg och en bra yta att vara på är verkligen något vi uppskattar. En verkstad med värme hade visserligen varit pricken över i men det få bli något annat år.

Flyttbart hönshus

Idag har det varit en lugn dag. Snön ligger djup och hindrar oss från att gräva, stängsla, måla och allt annat som står på Att göra listan. Det är rätt skönt. Vi hinner vila, tänka och planera. Lite jobb vill man ändå få gjort. Dels för att det är roligt men också för att vi vet att våren kommer att bli hektisk. Efter lite snöskottning för hand och snöröjning på vägen med traktor började vi planera för vårt mobila hönshus. Vi har en tanke om att vi vill integrera en del av hönorna i odlingen. Vi kan inte släppa hönorna fria inne i odlingarna för då river de upp frön och plantor men de är samtidigt till stor hjälp om man kan begränsa ytan de får gå på. De rafsar upp ogräs, äter snigelägg och annan ohyra, gödslar och sprätter runt jorden. Därför har vi länge haft planer på att bygga ett mobilt hönshus lagom stort för en bädd. Det ska vara lätt att flytta på två personer och tanken var från början att det skulle täcka en hel bädd. Idag började vi googla runt efter ritningar och kom fram till att det nog skulle bli väl instabilt med en fem meter lång konstruktion. Vi bestämde oss därför att bygga det så det täcker en halv bädd. På så sätt kan man sätta det på en bädd redan när man skördat halva bädden och det blir lättare att få det stabilt och att flytta det. Från början hade vi också tänkt att det skulle bli som ett litet fyrkantigt hus med pappat tak men till slut bestämde vi oss för att bygga det trekantigt. Huset ska vara 50 centimeter ovan jord så hönorna kan gå in under huset och få skugga. De får också en utegård där solen kommer åt. Vi hade svårt att fundera ut vilken storlek som behövs och hur man ska fästa golv och väggar så det blir lätt att göra rent. Därför byggde vi en prototyp av smala pinnar vi hade liggande. Då kunde vi pröva oss fram till höjder och längder och beräkna storlek på reden, sittpinnar och ramp så att hönorna kan komma ner på marken. Efter att vi byggt prototypen var det lättare att göra en ritning. Ritningen är inte på något sätt skalenlig utan mer för att vi ska kunna beräkna materialåtgång och konstruktion. Huset kommer att bli 75 cm brett och 110 cm långt med ett kollektivrede i änden och en ramp som fälls ner ur golvet. Ena sidan kommer vi att göra löstagbar så att vi kan komma åt att göra rent. Under huset kommer vi att hänga matare och vattenautomat. Längst ner utefter alla fyra sidorna kommer vi att sätta skivor så att hönorna inte sprätter ut jord ur bädden. Vi kommer inte att ha nät i botten eftersom vi vill att hönorna sprätter omkring i jorden. Eftersom hönshuset kommer att stå inne i odlingarna så är vi inte så rädda för att rovdjur ska komma in dagtid och nattetid kommer hönorna att vara instängda i sitt hus. De kommer att få en utegård med nättak så att inga rovfåglar kommer åt dem. Nu ska vi såga till reglar och skivor och börja bygga huset men det får bli en annan dag.

Framtidsveckan

Vi är sedan många år tillbaka inblandade i Framtidsveckan i Alingsås eftersom vi är engagerade i Omställningsrörelsen. Den kördes första gången redan 2013. Upprinnelsen till Framtidsveckan var att Alingsås Energi körde Earth Hour under några år vilket vår dåvarande miljöstrateg Fredrik Bergman plockade upp och var med och utvecklade till Earth Week med flera programpunkter. I Söderhamn hade Anders Persson från Omställning Söderhamn börjat dra igång Framtidsveckan redan 2009 i samarbete med Studiefrämjandet. Tanken är att alla krafter som vill ställa om samhället så det blir mer resilient ska vara välkomna att arrangera publika programpunkter under veckan.

Ordet resilient är ett favoritord för oss. Med det menar man ett systems förmåga att klara av kriser utan att övergå till ett sämre tillstånd. Vi tänker ofta utifrån resiliensbegreppet på Östängs Gård. Vi vill inte göra oss alltför beroende av insatsvaror från andra ställen som t.ex. diesel. Vi vill bygga ett robust system där delarna samverkar. Vi har t.ex. hönor för att de ger oss ägg och gödsel men också för att de hjälper till att hålla parasiterna i schack i fårhagen eller bland äppleträden. Vi funderar mycket på hur vi kan öka mikrolivet, mullhalten och mineralhalten i vår odlingsjord för att skapa en så bra växtplats som möjligt för våra grönsaker. Vi bygger insektshotell, planterar insektsdragande växter, bygger fågelholkar och fladdermusholkar för att öka den biologiska mångfalden. Vi försöker få inkomster från flera grödor, ägg, honung, kött, lammskinn för att inte bli för sårbara. Det man vinner i resiliens förlorar man ofta i effektivitet men det blir ett hållbarare system. Det vore mer effektivt för oss att ta lån och köpa stora maskiner för att odla säd på våra fält och inte ha några djur men vi skulle bli väldigt sårbara om skörden slår fel eller om priset på spannmål sjunker. Dessutom hade det varit väldigt mycket tråkigare.

Framtidsveckan är till för att öka resiliensen på kommunal nivå. Igår hade vi två fantastiskt inspirerande möten där alla som ville vara med bjöds in. Dit kom företagare, kommunala tjänstemän, politiker, privatpersoner, bönder, omställare, kulturarbetare, räddningstjänsten, civilförsvarförbundet, länsstyrelsen, ridklubben och många fler och diskuterade hur vi kan bygga ett mer resilient, stabilt och hållbart Alingsås. Redan nu är det tio programpunkter inskickade till det gemensamma programmet men vi räknar med att vi kommer upp i över 100 innan programmet går i tryck. Det är alltid en spännande process med Framtidsveckan eftersom ingen bestämmer utan alla är välkomna. Därför vet ingen vad programmet kommer att innehålla. Vi på Östängs Gård kommer att hålla gården öppen på söndagen 15 april under Framtidsveckan. Jonas är genom sitt arbete som energirådgivare inblandad i programpunkter kring solel och vi är också med och arrangerar en kväll för lokala matproducenter. Jag (Ylva) fungerar som samordnare för Framtidsveckan och i den rollen är jag med och ordnar aktiviteter för skolor. Dessutom har vi bokat Farbror Grön som föreläsare. Han är en väldigt inspirerande odlare som odlar på tak, i fönster, i en tillsammansodling och på många fler ställen. Han poddar också ihop med Sara Bäckmo som har varit här och föreläst under två tidigare Framtidsveckor. Han kommer att berätta om hur man kan odla året om.

Framtidsveckan är en vecka att hämta kraft ur. Vi blir alltid väldigt upplyfta (och väldigt trötta) efter veckan eftersom det är väldigt intensivt och många möten med nya inspirerande människor.

Framtidsveckans webbsida är www.alingsas.framtidsveckan.net 

Där uppdateras programmet så snart det kommer in nya programpunkter. Alla som vill är välkomna att anmäla programpunkter så länge de ligger i linje med Framtidsveckans intentioner.

André

Andre Kummer har varit hos oss som wwoofare av och till sedan i maj. Han kom samma dag som vi planterade våra 75 äppleträd och har varit med oss hela säsongen men idag gjorde han sin sista dag. På måndag börjar han på ett jobb i Kungälv. André är en drömwwoofare. Han kan det mesta och utför alla sina sysslor noggrant och med precision. Han har deltagit i gårdens alla sysslor och vi har emellanåt kunnat lämna över djuren, odlingen och allt annat i hans händer och varit helt förvissade om att han skulle sköta det perfekt. Det har varit en rörig tid. Inte på grund av André utan för att vi har 100 projekt på gång samtidigt. ALLA utrymmen på gården har varit i en enda röra i slutet av säsongen eftersom vi inte har haft tid att städa, plocka undan eller avsluta några projekt. Nu när säsongen är över kommer en tid då vi bär alla saker tillbaka till sin rätta plats. Det är nödvändigt för att vi ska känna oss tillfreds inför vintern men också för att vi ska ha en möjlighet att hantera nästa säsong. André är bra på att städa. Den här sista veckan har han tagit sig an utrymmet i verkstaden där vi har våra sågar och nu också en rikt- och planhyvel. Dit har vi hela säsongen burit brädor och reglar som vi kapat eller kluvit. Överblivna bitar lägger man någonstans. Någonstans blir i slutet av säsongen överallt. Det har inneburit att vi i slutet knappt kunnat ta oss fram till sågarna. Det är farligt för då ställer man sig gärna och sågar med fötterna ovanpå  liggande stumpar. Det ger inte den stabilitet som man behöver när man klyver virke. Nu råder tysk ordning i sågdelen. Helst vill man inte ens använda utrymmet eftersom vi gärna vill bevara ordningen men vet att det så småningom kommer att förvandlas till kaos igen.

André har tidigare på säsongen byggt ett mycket väl fungerande utrullningsrede till våra hönor. Den här veckan har han byggt ett till likadant. Äggen som läggs i de redena rullar ut i en bakre låda så fort hönan ställer sig upp och det gör att äggen nästan alltid är helt rena. Det spar mycket arbete och framför allt gör det att alla ägg är säljbara. Med två flyttbara utrullningsreden ökar vår flexibilitet. Vi kan ställa dem i samma utrymme om vi har stora flockar och har vi mindre flockar kan vi ha ett i varje grupp. 

På bilden fattas tak, lucka och målning. Tack André för all hjälp och lycka till med resten av livet 🙂

Vinterbostäder

Vissa morgnar är det is på ankornas damm. Än så länge är det inte värre än att vi kan slå hål på isen så att de kommer åt vattnet men rätt som det är så kommer vintern och då vill vi vara beredda. Tanken är att ankorna och våra blandrashönor ska få var sin box inomhus i ladugården över vintern. Där kommer det bli lättare för oss att hålla vattnet frostfritt och djuren skyddade ifrån rovdjur. Idag började vi därför bygga två burar inne i ladugården. Vi har många projekt på gång samtidigt och var saker och ting ska hamna till slut på vår gård är under utmejslande. Vi visste t.ex. inte att vi skulle bygga gårdsbutik i vårt garage förrän veckan innan det hände. Vi visste inte att vi skulle göra en målarverkstad ovanför verkstaden förrän dagen innan vi gjorde det men fördelen med att inte hinna göra allt på en gång är att rätt som det är så bara man vet vad saker ska hamna och vilka verksamheter som ska vara var. Jonas har varit sjuk ett tag men i går var han frisk nog att hänga med ut i ladugården och diskutera ankornas situation. Det är inte så att vi har massa tomma utrymmen utan alla utrymmen som vi ännu inte har bestämt vad vi ska använda till är alltid belamrade med saker som ännu inte funnit sin rätta plats. Platsen för ankornas och hönornas nya hem var belamrat med möbler och väldigt många fönster. Fönstren har nu fått en ny hemvist i ett pallställ där vi hade tänkt ha virke. Får se om vi hittar en ny plats för virket eller om fönstren kommer att få flytta ytterligare en gång. Tyvärr tog vi inte någon ”förebild” på eländet men det tog en halv dag att tömma utrymmet. Ungefär så här ser alla ”ickedefinierade” utrymmen ut på vår gård.

Vi använder de bjälkar och stolpar som finns att skruva fast reglar och väggar emot. Tanken är att ankorna ska få ett badkar i sin avdelning. Vi kommer att kunna leda ut vattnet i ett rör från badkaret ner i en golvbrunn så vi kan tömma ut det och fylla på nytt när det blivit smutsigt. 

Igår tog vi också ner gamla mjölkrör av glas och järnrör som fanns i taket. Järnrören fick vi såga av för att få ner. Idag gick Jonas loss på de gamla vattenkopparna med vinkelslipen. Vi fick för en tid sedan flera väldigt fula dörrar av Magnus Jacobsson. Dörrarna är laminerade med en hård yta och passar väldigt bra som väggar i ett hönshus. Svårt för kvalster och andra odjur att gömma sig i. Bakre väggen utgörs av två dörrar ovanpå varandra. Vi kommer att näta upp till taket med kycklingnät men vill ha väggar längst ner. Kycklingnätet kommer förhoppningsvis att stoppa eventuellt hungriga råttor. Dörrarna räckte inte till alla väggar så vi fick även användning av en gammal mellanvägg från ett hästsläp som vi använt till grisarna tidigare.

En dörr till vardera utrymmet kommer det att bli. Alla reglar är klara så nu ska vi bara bygga dörrar och näta återstående väggar innan det är dags att installera sittpinnar, reden, vatten, matare och ankornas badkar. 

Det är roligt att bygga saker och det känns bra att kunna göra det med återvunnet material och vårt egensågade virke. Nu ska vi bara  köpa ett par rullar kycklingnät innan vi kan bygga två nätdörrar och göra helt klart.

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Äldre inlägg

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑