Östängs gård

En gård för omställning

Säsongspremiär för Nolbygårds Matmarknad

I lördags var det dags för årets första matmarknad på Nolbygård. Det var väldigt trevligt att vara tillbaka och träffa alla gamla och nya kunder. Många som blev våra stammisar förra året var tillbaka i år. Man blir väldigt glad när människor berättar att de längtat efter våra grönsaker.

En kvinna som handlade i lördags träffade jag även i söndags och hon berättade att sallaten var slut innan de kom hem för hon hade ätit upp den i bilen. Sådana berättelser blir man glad av.

Nolbygård är en vänlig plats! Den stora trädgården är verkligen en oas där människor fikar länge.

Lasses fantastiska ekologiska bullar och kakor går inte av för hackor och både människor och medföljande hundar blir väl omhändertagna. Vi trivs där!

Vi kommer att finnas på Nolbygård alla lördagar till och med september månad. Det är en lång period men vi tycker att det fungerar väldigt bra. Vårt utbud av grönsaker varierar över tid och det finns nästan alltid något som gör kunderna glada som fina kålrabbi eller tidig spetskål.

I år kommer vi för första gången även att kunna sälja slanggurka och tomater (om inget händer) och det ser vi verkligen fram emot.

Nolbygårds Matmarknad har ett brett utbud. I lördags kunde man handla bröd, kakor, mjöl, lammkött, korvar, kolor, knäckebröd, gluten-, laktos- och nötfritt bröd och bakverk, honung, oliver och grönsaker. Utbudet varierar från lördag till lördag men några säljare är med varje gång.

Clary och Roland Sollerhed kommer någon gång varje säsongsstart med sin fina franska bil och sina franska oliver som är något utöver det vanliga. Sedan försvinner de tyvärr över sommaren för att åka ner till sin olivgård i Frankrike och skörda mer oliver. I augusti är de tillbaka så missade ni dem i lördags så får ni ge er till tåls tills dess.

Åkatorps skafferi kommer med korvar och lammkött. De har varit med nästan varje gång sedan marknaden startade och du kan nästan utgå ifrån att de finns på plats.

Knäcketanten är en av våra stammisar. Hon bakar väldigt goda knäckebröd som brukar ha en strykande åtgång så man bör komma tidigt.

Lena och Liam från Köksträdgården i Mölnemad brukar finnas med med sina grönsaker men nu har Lena fått ett kök godkänt för livsmedelsproduktion så nu satsar de stort även på förädlade produkter. Först ut är de godaste kolor jag har smakat. Helt utan ”gruskänsla” som tyvärr är allt för vanligt bland småskaligt producerade kolor. Jag rekommenderar framför allt kaffe och brynt smör men det finns möjlighet att provsmaka så du kan hitta din egen bästa smak.

Brobacka vedugnsbageri kommer med kakor och bröd. Deras bageri ligger strax utanför Alingsås mot Borås och de har också öppet hemma på gården. De kommer inte varje gång men är ganska stadiga besökare.

Och så har vi årets nytillskott. Lépicerie som drivs av Johanna och Gerome från Hemsjö. De kommer ifrån Alsace och serverar specialiteter därifrån. Pizzaliknande väldigt tunna bottnar med goda ostar och annat gott på.

Det var en varm premiärdag på Nolbygård men Johanna och Gerome hade det nog värst där de stod i sin mycket fina plåtvagn med en ugn som håller 400 grader. Humöret var dock på topp och maten de skapar är väl värd ett besök bara den.

Har ni inte besökt oss på Nolbygårds Matmarknad än så är det faktiskt ett utflyktsmål som är värt en resa. Starta gärna dagen på Alléloppisen nere i Alingsås som vi var med och startade upp för några år sedan. En enorm loppmarknad där privatpersoner ställer upp sina bord och säljer överblivna saker. Fortsätt sedan upp till Nolbygård och besök oss på marknaden. Smaka på maten och ta en fika hos Lasse! Varje lördag till och med september.

Öppen gård under Tusen Trädgårdar

Tack alla trevliga människor som har besökt oss idag. Tack Richard för att vi fick låna din åker till parkering. Det gjorde att vi inte hade några bilar som körde in på gårdsplanen och det bidrog definitivt till att hela arrangemanget kändes trevligt. Det kom folk, mycket folk. Vi har inte någon riktig koll på hur många som var här men vi uppskattar att det var över 350 personer. Många var här för loppisen men ännu fler var här för odlingen.

Vi hade fullt upp hela tiden så det blev inte mycket fotat tyvärr.

Jonas höll mestadels till i skogsträdgården och förevisade minikiwi, mullbär, sishuanpeppar, valnöt och alla andra växter vi har där. Det visade sig att flera besökare hade kommit bara för att titta på sishuanpepparbusken.

Jag höll mest till i odlingen och där var intresset stort för mördarsniglarstrategier, ogrässtrategier och grönsaker i största allmänhet.

Maria, vår granne, skötte om gårdsbutiken och där var det kö mest hela tiden. Spetskålen och löken gick bäst och fick skördas igen och igen men mycket annat gick också åt.

Allra flest besökare hade Ina i caféet där det var så stor åtgång på hembakat och kaffe så det som var förberett inte räckte till trots att hon bakat mängder med morotskakor, kladdkakemuffins, chokladkakor, chokladbröd och annat. Efter några timmar fick vi ersätta henne i caféet så att hon fick gå in och baka mer. Problemet var bara att äggen var helt slut i affären så vi fick gå upp och stjäla ägg under hönorna för att det skulle räcka till bak.

Anne skötte loppisen och där gjordes många fynd. Vi har mycket loppisgods kvar så vi får nog ha öppet i loppisen fler dagar i sommar.

Så många trevliga samtal och så mycket trevliga människor! Folk gick runt bland djuren och satt och fikade i trädgården och det verkade som om de flesta hade det trevligt.

Det känns verkligen bra att kunna öppna upp gården så här ibland. Vi kommer att göra det fler gånger. Välkomna då!

Tusen trädgårdar, loppis, café och gårdsöppet!

På söndag är ni alla välkomna! Vi har avsatt en hel åker för parkering eftersom det var vårt största problem sist vi hade öppen gård. Vår snälle granne Magnus har lovat att vara parkeringsskötare under dagen. Han kommer också att kunna svara på frågor om Alingsås Mobila musteri som finns för visning.

Själv har jag tänkt att hålla mig i odlingen för att prata med de som är intresserade av grönsaksodling. Jag tänker att jag nog får berätta om mördarsniglar, bredgrep, såmaskin, odlingsplanering, ogrässtrategier, gödsling och mycket annat.

Jonas tänker hålla till i skogsträdgården för att visa valnötsträd, mullbär, sishuanpeppar, blåbärstry, minikiwi och så bikuporna förstås som står alldeles intill.

Vår dotter Ina är en hejare på att baka och kommer att öppna tillfälligt café med morotskaka, kladdkakemuffins, chokladbröd och mycket annat gott.

Vår snälla granne Maria kommer att hålla till i gårdsbutiken och sälja grönsaker. Det finns förvånansvärt mycket att skörda redan, så det kommer att finnas grönkål, salladskål, spetskål, lök, vitlök, sockerärt, betor och kanske till och med någon zucchini och broccoli.

I ladan kommer min syster Anne att ha hand om vår tillfälliga loppis som ser ut att bli riktigt bra.

Nu har SMHI dessutom tagit bort regnet med behållit en ”lagom temperatur” så det kommer att bli en kanondag för en utflykt till Östängs Gård.

Vi kommer att släppa in ett rimligt antal människor på loppisen och i gårdsbutiken och uppmana alla att hålla avstånd utomhus. Vi har några hektar att sprida ut oss på så vi borde få plats även om det kommer många.

Mignonankor – igen

Ni som följer vår blogg vet att vi saknar våra mignonankor och att vi är tämligen skeptiska till våra myskankor. Ända sedan våra mignonankor försvann har vi letat efter nya. Jonas har ringt mängder av telefonsamtal och letat på nätet utan att få napp.

Men idag kom de hem – våra nya fina mignon. Vi ville helst ha vita men vilken färg som helst fick duga i detta läge.

En vit blev det i alla fall.

Vi har gjort i ordning en liten hage av kompostgaller där de ska få bo de första dagarna så de vänjer sig vid sitt nya liv.

De är bara två månader gamla och vi är dels lite oroliga för vad Gerben och Gunilla ska tycka och dels för att det ska komma någon fiende ovanifrån.

Vi vet inte kön på dem än men några av varje sort borde det vara när vi fick sex stycken. Än har de inte ätit någon snigel men Jonas kom å andra sidan inte hem med dem förrän klockan nio ikväll.

Det är mycket lätt att bli förtjust i dessa små ankor!

Mördarsniglar rullade i kornkross

Gerben och Gunilla har varit en besvikelse. Myskankor är kända för att äta mördarsniglar och lägga många ägg men våra två spenderar dagarna stående still på samma ställe. Här äts inga sniglar och läggs inga ägg. Vi skulle ljuga om vi påstod att de där två är våra favoritdjur på gården.

Sedan någon vecka tillbaka har vi ställt matskålen längre och längre bort så de varit tvungna att gå en bit för att äta. De har därmed blivit något mer rörliga men deras inhängnad är full av mördarsniglar så det verkar inte som om de har fattat sin uppgift.

Idag när jag kom ut var matskålen tom och de följde mig dit vilket de inte brukar göra. De verkade hungriga så jag tog en mördarsnigel och la i skålen och hällde lite kornkross över. Gerben attackerade först. Tog mördarsnigeln och lyfte ur den ur matskålen och la den vid sidan om.

Jag la tillbaka den i skålen och hällde ytterligare kornkross på den men inte mer. Då gick Gunilla fram och åt först upp kornkrossen runt snigeln men tog sedan även snigeln och mumsade i sig.

Eftersom vi inte har brist på sniglar gick jag raskt och hämtade tre till och hällde kornkross på och då kom även Gerben och tog en snigel. Han såg måttligt road ut. Det verkade inte smaka speciellt bra men när väl första snigeln slunkit ner så tog han en till och Gunilla den andra.

Jag gick och hämtade ytterligare fyra och la i skålen utan att hälla kornkross på och även de gick ner. Sedan fick de rejält med kornkross utan sniglar som belöning.

Kanske finns det hopp.

Lite hö – mycket regn

Vädret under våren har varit lite blandat. Först var det svalt. Sedan kom det lite för lite regn. Eller egentligen, alldeles för lite regn. Hur som helst så har gräset inte vuxit bra. Det som skulle bli hö har sett lågt och klent ut men vi ville inte vänta för länge. Det känns som att vi har en liten press på oss att inte slå våra små vallar för sent. Proteinhalten sjunker ganska snabbt så även om volymen blir större så kan näringsvärdet minska.

Väderprognosen såg bra ut så vi satte igång. Först slog vi med ett nytt rotorslåtteraggregat. Inte nytt, men ett fint begagnat. Vårt förra var bra ända tills det inte fungerade. Att ta isär ett rotorslåtteraggregat kräver tid och kunskaper. Säkert några specialmaskiner med. Så det ska säljas som reservdelar.

Sedan skulle höet luftas med den gamla kombivändaren som numera inte är betrodd med att lägga strängar. Efter tre luftningar och intensiv sol med torr luft var det torrt. Efter det bytte vi till sidoräfsan eller vad den kan heta för att göra strängar.

Till sist var det dags för självlastarvagnen. Jag glömde att ta bilder under de första momenten. Tiden var knapp.

Men så här såg det ut när de första stråna med hö lastades på kärran. Inte mycket att se, dels för att jag höll kameran för högt, dels för att det inte är mycket att se.

Efter det så körde vi vår nya rutt genom lagården, lastade av mitt på golvet och lät hö-klon lyfta upp det till höloftet.

Efter att första lasset var hemma var det dags för lunch. Hö-jobbet hade pågått i två och en halv arbetsdag.

Då mörknade himlen snabbt och det började regna. Det var igår. Idag har det regnat kraftigt och resten av höet är genomblött. Det har sjunkit samman och ser inte roligt ut.

Förmodligen kan vi sprida ut det igen, lufta några gånger i rätt väder, sedan stränga och hämta in det. Eller så sprider vi ut den klena höskörden och låter näringen återgå till marken. Det är hög aktivitet så här års. Kanske kan vi hämta mer hö senare.

Vi har tagit hö sedan 2015 och detta är första gången det inte fungerar. Vi har nog sett det som nybörjartur och har väntat på detta. Förra året gav mycket stora mängder hö så vi har förmodligen tillräckligt för vintern redan nu. Det hänger naturligtvis på hur många tackor vi ska ha. Vi får se.

Vattentema på Alingsås museum

Idag har vi haft Josefin och Maria här. De hörde av sig för ett tag sedan och undrade om jag kunde ställa upp på en kort filmning kring min syn på vatten. Vi gillar ju att ha folk på gården men ibland undrar jag över vad jag tackar ja till.

Tydligen ska museet producera en utställning med tema vatten och ville ha olika yrkesgruppers syn på vatten nu och i framtiden. Som lantbrukare är vi ju tämligen beroende av vatten och så mycket som vi kollar väderleksrapporterna sedan vi flyttade till gård har vi aldrig gjort tidigare.

De rekade runt en stund innan de bestämde sig för intervjuställe och sedan fick jag frågor om vatten, om torkåret och om framtiden. Det var riktigt trevligt.

Sedan tog de en del miljöbilder och kattungen Gustav och hönan Rakel gjorde sitt bästa för att bidra till bilden av livet på landet som en idyll.

Samtidigt höll Lesley och hennes väninna på att rensa ogräs i mina grönsaksbäddar. Lesley är en kvinna som vi har träffat genom Omställning Alingsås. Hon kommer ut till oss, alldeles frivilligt, ungefär en gång i veckan för att hjälpa till i odlingen. Det är helt fantastiskt med människor som ställer upp så när det behövs. Dessutom fick vi besök av Jonas som ska göra praktik här under september månad. Han håller på att artinventera vår betesmark som ett projekt i sin utbildning. Vissa dagar händer det inte så mycket på vår gård mer än att vi jobbar. Andra dagar, som den här, när det är många olika projekt på gång samtidigt är faktiskt inte ovanliga. Och det är verkligen roligt!

Kryddträdgård

Rostigt järn och grönt är fint ihop. Framför vårt hus har vi en yta som har varit åsidosatt. Den består av en grusgång och en svårklippt ”gräsmatta” under våra hamlade lindar. Gränsen mellan gräs och grus har allt mer försvunnit och gräset är mest mossa, maskros och kvickrot. Att ta hand om den ytan har verkligen inte prioritet men eftersom den ligger precis framför huset har det känts tråkigt att den är så misskött.

Den en gång breda och välskötta grusgången har blivit allt smalare och på vissa ställen är det tveksamt om det verkligen kan kallas grusgång då det mest är gräs.

Det här jobbet har verkligen inte prioritet men är något jag tar tag i när jag får en stund över. Hjulhackan som jag har i odlingarna gör att det är ganska så lätt att få bort gräset i grusgången men man orkar inte köra för länge.

Vi har haft gräsytan täckt med plansiloplast ett tag för att få bort en del av ogräset. På favoritutflytktsmålet Skroten i Bäreberg har vi köpt plåtar som rostar fint och de utgör nu gräns mellan grus och det som tidigare var gräs. Innanför plåten ska vi täcka med tidningar och flis och sedan plantera olika kryddor i diverse rostiga plåtsaker.

Pepparrot lär sprida sig lätt men den har vi planterat i en gammal kokgryta.

Från balkongen ser ytan ut så här. Rakt fram från trappan kommer det att bli en grusgång så vi kan börja gå rakt fram ut i odlingen istället för runt som vi fått gjort hittills.

Det är bara gruset som fattas. På båda sidor om den nya grusgången blir det funkiaplantering. Jag har frösått funkia och fått fram plantor men de växer väldigt långsamt så det kanske inte blir så mycket med det hela. Funkia, eller hosta som det också heter, är ätbar. Skördar man de tidiga skotten så kan man fräsa dem i pannan. Har aldrig testat men om projektet lyckas så kommer vi kunna äta mycket framöver.

På båda sidor om gången vill jag ha högväxande bönor men de behöver något att klättra på så jag fick ta och svetsa ihop två bönstöd av armeringsjärn.

Det är andra gången i livet jag svetsar men det är ganska lätt och mycket roligt. När jag skriver lätt så menar jag bara att det är lätt att få två järn att fästa vid varandra. Inte att det skulle passera någon kontroll eller att det är snygga svetsfogar. Det spelar dock inte någon roll eftersom de kommer att täckas av högväxande bönor.

Det här är ett projekt som kommer att pågå länge. Det är inte ofta jag har tid att jobba med det men det går långsamt framåt. Vi saknar kärl att plantera i också men det kommer att lösa sig. Har någon något rostigt liggande som det går att plantera kryddor i så tar vi gärna emot.

Det kommer att vara mycket trevligare att sitta på altanen och titta ut över rost och grönt i framtiden.

Vi sitter inte ofta här på gården men när vi gör det så är det ofta på altanen på kvällen när solens sista strålar lyser på väggen. Det känns som om vi kommer att glädjas åt det här projektet när det blir klart.

Läget i odlingarna vecka 24

Så här års är det mycket fokus på ogräsrensning i odlingarna. Lyckas man hålla ogräset i schack fram till en vecka efter midsommar så är mycket arbete vunnet. Lyckas man inte så blir det surt sedan. Just nu är ställningen följande:

Vi leder i kvarter 1, 3 och 4

Ogräset leder i kvarter 2 (en ganska kraftig ledning)

Oavgjort i kvarter 5

Man kan ha olika strategier i detta. Antingen släpper man kvarter 2 och får stora problem både i år men framför allt nästa år. Skälet till det kan vara att man på grund av tidsbrist väljer att hålla övriga fyra kvarter i gott skick för att minimera förödelsen. Lägger man för mycket tid i kvarter 2 så blir det lätt att ogräset tar över i fler kvarter.

Eller så ger man sig på kvarter 2 i morgon och låter bli att ge sig innan slaget är vunnet. I så fall så kommer jobbet att bli värre i kvarter 5. Eller också så jobbar man helt enkelt längre dagar så man hinner både och. Skälet till att kålkvarteret ofta blir problematiskt när det gäller ogräs är att alla bäddarna är täckta av nät. Det är jobbigare att lyfta av nät och rensa än att rensa när man går förbi. Det tar helt enkelt emot och dessutom ser man inte ogräset lika lätt.

Det andra kriget vi utkämpar är snigelkriget. Vi köpte ju två myskankor men de vägrar äta sniglar och mumsar inte ens på dem vi lägger i matskålen. Vi letar nu andra ankor. Helst vill vi ha mignon men de verkar omöjliga att få tag i. Finns det någon därute som har några att sälja så hojta till. Vi har dock upptäckt att ett vanligt elstängsel som vi har till får och ankor stoppar sniglarna en del. Annars utkämpas kriget med sax och ferramol.

Kriget mot sniglarna vägrar vi ge upp. MEN det prövar vårt tålamod. Dels är det tidsödande och tråkigt att klippa sniglar varje morgon men framför allt är det otroligt frustrerande att behöva återplantera plantor och så om.

Värst är det i kvarter ett. Morötterna är isådda i alla bäddar (3 gånger), rödbetorna likaså och idag sådde jag även om palsternackorna.

På bilden ovan skall det vara rödbetor. De största plantorna såddes med såmaskin från början. Som ni ser så är de inte så många. Sedan finns det några halvstora plantor som är från omgång två och sedan finns det ganska många pytteplantor som är från sådd nummer tre. I denna del av odlingen leder vi över sniglarna så för varje omsådd så blir det fler plantor som överlever.

På bilden ovan är det spenat. EN planta överlevde från första sådden. Då har vi ändå sått fyra rader a 16 meter. Hade alla plantor tagit sig så hade vi kunnat leverera spenat till REKO-ringen på torsdag men det känns inte riktigt lönt att lägga ut annons på en planta.

Nu har jag nog sått färdigt i kvarter ett. Blir det hål i raden så får det vara men det är svårt att acceptera att det fattas plantor i två meter i en rad för att sniglarna har varit där och mumsat. Tidsvinsten som vi fått i att använda såmaskin går dessutom helt förlorad för de plantor som klarat sig undan sniglarna vill vi ju inte köra över.

Kvarter 2 är en katastrof. Grönkålen som vi knappt förlorade någon planta i förra året är värst drabbad och där har vi nu planterat om tills alla extraplantor tog slut. Idag var cirka en tredjedel av plantorna borta igen. Nya plantor är på gång men de behöver några veckor till på sig innan vi kan sätta ut dem. Övriga kålbäddar är alla omplanterade men inte lika illa drabbade.

Annars går det rätt bra. Majs, bönor, ärtor växer som de ska och all lök växer kanonbra.

Persilja kan vi skörda.

Sallaten är en fröjd att se.

Potatisen har börjat titta upp. Squash, pumpa, gurka och vintersquash tar sig också även om vissa plantor har strukit med på grund av sniglarna.

Ibland undrar man vad man gett sig in på. Det är tur att man är envis för vissa dagar känns det som om kriget är förlorat och man vill ge upp. Men vi skördar sparris varje dag.

Gödselsystem

I och med att vi har skaffat en gödselspridare så har vi en bra bas för att hantera fårgödseln. I dag så hyrde vi samma Bobcat som vi gjort två gånger tidigare. Det är en fantastisk liten maskin som bara jobbar på. I början är det läskigt när den ställer sig på bara fram- eller bakhjulen men den välter inte. I alla fall inte om man är snabb med att sänka lastaren under midjehöjd.

Att hyra Bobcaten ett dygn kostar 1200 kr plus moms. Arbetet går naturligtvis att utföra för hand men det är slitsamt och tar tid. Fårbädden sitter ihop i en kaka som är armerad med halm. Det är segt jobb att slita isär det med en grep så vi tycker att det är värt pengarna till hyran. Särskilt detta år när wwoofarna uteblir.

Lagom lass. Det känns extremt bra att det trasiga lagret blev bytt direkt så att spridaren var redo. Det är lätt hänt, i alla fall för mig, att det som inte måste göras denna veckan inte blir gjort förrän det är panik. men inte denna gången.

Nya gödsel-limpan påbörjad. Den blir någorlunda finfördelad och kommer nog att multna bra under en presenning.

Arbetet är nästan klart. Det svåraste är att baxa trakton så att spridaren kunde stå på rätt ställe. den skulle köras fram en halvmeter då och då. det var enkelt i början men svårt mot slutet.

Formen blev lite oregelbunden men det är ju ingen installation.
Till höger syns presenningen som täcker förra vinterns gödsel. Högen var lika stor som årets från början men det har multnat bra och kommer att vara fint att köra ut nästa år.

« Äldre inlägg

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑