Östängs gård

En gård för omställning

Biokol och kompost

Igår kom Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och hälsade på. Det är alltid trevligt med besök och väldigt roligt med människor som delar många av ens intressen. Vi satt och pratade hela kvällen men efter en lång frukost var det dags att göra något.

Helena har mycket längre odlingserfarenhet än oss och är speciellt intresserad av att bygga bra jord. Att hitta på system så mängden infört material i odlingen blir mindre. Att få en jord som lever och kryllar av mikroliv och som förser växterna med det de behöver men också att skapa ny jord genom kompostering för att minska behovet av att köpa in produkter.

Därför bestämde vi oss dels för att göra biokol och dels för att lägga en seriös kompost i växthuset.

Vi har tidigare gjort biokol i kakburk i pannan men inte kommit längre än så. Helena gör regelbundet biokol i ett badkar och nu var det dags att testa det här på Östäng. Vi har ett gammalt badkar stående som vi placerade bakom ladugården.

Vi bottnade med kartong för att det inte skulle vara så kallt där vi försökte tända elden.

Sedan fyllde vi på med småpinnar och tidningspapper och satte eld. När elden väl tagit sig får man lägga på lite i taget.

Så fort man ser att det börjar bildas grått på sidorna av trät så håller träbitarna på att förvandlas till aska och det vill man inte. Förbränningen ska vara någorlunda kontrollerad så att det brinner men utan att bli aska.

Det blir en hel del väntan och vi hann med både att prata och att dricka kaffe under tiden som vi höll på.

Till slut var hela badkaret fullt med brinnande restprodukter från diverse byggprojekt på gården och efter ett tag var det dags att släcka innan allt förvandlats till aska. Man kan välta ut allt och lägga tillbaka de träbitar som inte förkolnat än och fortsätta med en omgång till men eftersom vi även ville lägga en kompost innan Helena skulle ge sig av så fick det räcka med en omgång. Det innebär att de översta träbitarna inte blev förkolade utan de får vi ta med nästa gång vi ska göra biokol.

Vi släckte allt med hjälp av vattenslangen och sedan välte vi ut det hela på gårdsplanen så det skulle svalna.

Den största delen hade förvandlats till kol men de översta fick vi raka undan. Biokolet ska vi sedan smula sönder till småbitar och tillföra komposten nästa gång vi vänder den. Sedan hamnar kolet tillsammans med komposten i odlingarna som jordförbättrare.

Kolets porositet gör att det blir ett bra ställe för alla mikroorganismer att hålla till och genom att gräva ner biokol i marken så binder vi ner mer kol.

Sedan var det dags att samla material till komposten. En back ruttna äpplen, en hink färskt hönsbajs, lökblastrens, resterna efter spritade kokbönor, halm från ankorna, rator från fåren, egengjord flis, löv och material från en okontrollerad oförbränd kompost fick följa med till växthuset.

Där la vi allt i lager i en fyrkant. Vi försökte hålla kanterna raka för att få volym på komposten då det är lättare att få upp värmen om högen inte är för liten.

Fårens rator band ihop det hela bra. Vid grönsakssköljen har vi en kompost stående där vi tippar i sådant som vi tar bort från grönsakerna vid sköljning. Där hamnar allt möjligt och den sjunker ihop efterhand men det är inte någon kontrollerad procedur och vi har varken koll på temperatur eller vad för material som hamnar där. Därför var det skönt att få den tömd och kunna använda materialet i vår nya kompost.

För att få in lite mer kolrikt material så använde vi oss också av träflis och av ihopkrattade löv.

Sedan vattnade vi med ankornas badvatten för att få igång processen ordentligt.

En liten ramp upp gjorde att det var lättare att tömma materialet uppepå högen.

Till sist bäddade vi in det hela i fårull från vårklippningen. Den är ändå svår att använda till annat då den är full av bös och skräp.

Till slut satte vi i komposttermometrar och dem ska vi kolla av varje dag för att se om/hur temperaturen stiger. När kompostens innetemperatur varit hög i några dagar kommer vi att gräva om komposten så att de yttre delarna hamnar i mitten. På så sätt kommer allt material att komma upp i temperatur och vi får en bra förbränning.

Vi la en kompost enligt konstens alla regler i höstas med våra praktikanter men den låg utomhus och vi glömde av att täcka den ordentligt. Dessutom glömde jag sedan av att kolla temperaturen så hela processen blev lite misslyckad. Den här gången ska det bli bättre…

Fågelinfluensan ställer till det

Varje vinter sedan några år tillbaka går ett larm om fågelinfluensa som gör att alla som har hönor och säljer ägg eller kött måste hålla hönorna inomhus. För stora hönsanläggningar som ändå inte låter sina hönor gå ut är detta inte något större problem. Det är inte heller lika stort problem för hobbybesättningarna då reglerna inte är lika stränga för dem. Vi har en liten besättning frigående hönor för att sälja ägg som producerats på ett, i vårt tycke, försvarbart sätt. Det ger skapar krångel när restriktionerna kommer. Våra hönor går ute under äppelträden och bor nattetid i en husvagn som vi kan flytta vid behov. Nu får vi inte släppa ut dem utan får hitta en annan lösning.

Sedan i våras så har vi en växthustunnel där vi odlar tomater på ena halvan och tidiga vårgrödor på den andra. I den delen där vi odlade tidiga vårgrödor sådde vi sedan in gröngödslingsväxter för att förbättra jorden. I den delen ska vi nästa år ha tomater men just nu så går våra hönor där.

Vi hakade helt enkelt av dörren på bortsidan av tunneln och körde dit en av husvagnarna. Sedan byggde vi en tunnel av två plankor och en plåt som leder från husvagnens öppning in i växthustunneln.

I tunneln har vi gjort en hage av elstaket dels för att hålla hönorna inne men också för att hålla rovdjur ute. På förmiddagen öppnas den automatiska luckan och hönorna kan gå ut i tunneln och på eftermiddagen när mörkret faller går de självmant in och sätter sig på sina pinnar. Sedan stängs luckan. Det fungerar alldeles utmärkt för hönorna.

När de först fick tillträde till växthuset var det fantastiskt fin växtlighet men redan efter några dagar har ytan förvandlats till öken. Salladen gick åt först.

Även om systemet fungerar utmärkt för hönorna så är det inte optimalt ur odlingssynpunkt. Dels så saboterar hönorna bäddarna som vi gjorde i ordning i våras men framför allt så gödslar de helt okontrollerat.

Vid en skörd av 100 kilo tomater så räknar man med att följande mängd näring går åt: 220 g kväve, 30 g fosfor och 370 gram kalium. Det krävs alltså förhållandevis lite fosfor men mycket kalium.

Tittar man på fördelningen mellan de tre makronäringsämnena på färsk hönsskit så ser den istället ut så här:

Kanske kommer hönorna att skita så pass mycket i tunneln så att vi kommer upp i rätt kaliumnivå men i så fall kommer vi att få alldeles för höga värden på fosfor och kväve. Nu har vi inte så mycket att välja på för vi har ingen lust att ha våra hönor instängda på det sätt som storproducenterna har. Men eftersom larmen om fågelinfluensa numera kommer varje år och tenderar att vara längre och längre så ställer det frågan om småskalig äggproduktion på sin spets.

Vi har många kunder som älskar våra ägg. Många kör långt för att få tag på dem och vill inte köpa ägg i affären. Det har känts bra att kunna leverera goda ägg från hönor som lever ett förhållandevis gott liv men frågan är hur länge vi vill hålla på med den här hanteringen? Tanken på att ha en mindre hobbyflock och bara producera ägg till oss själva blir allt mer lockande.

Hönorna verkar dock inte bry sig utan mår gott i sin nya vinterhage. Ingen blåst eller ruggigt väder, även om solen inte skiner varje dag.

Hansi på Stora Torstö

Idag har vi varit på utflykt till vår praktikant Hansi. Han bor på en ö i Mjörn så vi blev hämtade med båt i Sjövik.

Eftersom Alingsås ligger vid Mjörn så är det en sjö som vi känner väl till och vi har till och med bott på Lövekulle camping två gånger fem månader före och efter att vi tågluffade med barnen i Asien 2011-2012. Vi har också haft en kompis som har växt upp på en av öarna i Mjörn men ändå så hade vi båda väldigt dålig koll på permanentbostäderna som faktiskt finns på flera av öarna där ute. Idag är det bara bofast befolkning på två av öarna och en av de bofasta är alltså praktikant-Hansi.

Hansis hus är det till vänster i bild. en liten, mysig timrad stuga med lågt till tak.

Själva har vi tre kakelugnar men en rörspis är härligt. Lite rustikare med mängder av charm.

Vi började med fika och sedan gick vi runt och tittade och diskuterade Hansis planer för sin verksamhet. Vi diskuterade plantuppdragning, bäddläggning, stängsling, växthus, djurhållning och mycket annat. Redan denna säsong har Hansi odlat en hel del men planen är att utöka odlingen och därför ligger en hel del mark under plast för att ta död på rotogräs.

Det finns fyra boningshus på ön och alla har det bott människor i permanent förut men nu är det bara Hansi som gör det. I forna dagar har det funnits hästar, kor, grisar, hönor och en rejäl fruktodling där det producerades frukt som såldes ända upp i Stockholm. Ön hade en egen hästdriven kvarn för att mala mjöl. Vi hade tur med vädret även om det blåste rätt kallt. Ön är en riktig idyll med röda hus med vita knutar, en gigantisk ladugård och gamla bokar och ekar.

Vi hade klätt oss i arbetskläder eftersom vi ville återgälda några av alla arbetstimmar Hansi har lagt ner på Östäng men han var först lite motvillig. Till slut hittade vi en gigantisk sten som vi fick hjälpa honom att välta bort innan lunch.

En Grålle är alltid en Grålle.

Efter lunch bar vi upp glasskivor som förvarades ute på en flotte i sjön men som skulle tas upp inför ett växthusbygge.

Hansi har förberett sig för den delen av vintern då isen varken bär eller brister. En hydrokopter ligger redo. Folkvagnsmotor med flygplanspropeller. Hur fräck som helst!

Hushållningssällskapets mentorsprogram

Idag har jag varit och träffat mina adepter hos Nicklas och Sandra Blomster utanför Vara. Vi har tidigare träffats hos Malin på Backa köksträdgård och hos Valera och Vasilika på Bussahagens Grönsaker. Mentorsprogrammet gör att jag kan finnas tillgänglig 20 timmar per deltagare per år och vi kan lägga upp det precis som vi vill. I min grupp har vi bestämt att träffas en gång hos var och en för att ha grupphandledning i stället för att bara jag ska åka runt. Det är alltid värdefullt att se andras odlingar och lösningar.

Malin odlar på mark hon arrenderar av Göteborgs kommun. Det är åkermark där det tidigare gått strutsar. Valera och Vasilika oldar på sin gård som ligger mitt i skogen och Nicklas odlar på varaslätten. Alla har olika förutsättningar i form av tillgänglig odlingsmark, storlekar på odlingen, tillgänglig kundkrets, tillgång till bevattning och annat. Men det är ändå väldigt många problem som känns igen när vi träffas och pratar.

Hos Nicklas möttes vi av en grotesk rödbeta i kolossalformat som han skurit ut som en Halloweenpumpa.

Vi började med kaffe och en presentation av gården och odlingarna via bilder i datorn. Nicklas går Regenerativ odling och permakulturdesig vid Holma folkhögskola och hade gjort en väldigt fin presentation. Bland annat hade han via SMHI kollat in sista frost och första frost, samt nederbördsmängder per månad flera år tillbaka. Det ska jag göra för Östäng också. Mycket av skisser och planer hade Nicklas gjort mycket snyggt i programmet Blender och det blev jag också sugen på att testa när jag får tid.

Sedan gick vi ut och tittade på växthuset som NIcklas byggt. På väggen satt konsoler och istället för att bygga hyllor för att ställa brickor på så hade han lagt rillor som enkelt sköts bort när de inte behövdes och på så sätt fick han plats med gurkplantorna utan att behöva bära bort hyllplan.

För att lösa bevattningsproblem så hade han kopplat ihop flera kubikmetertankar med slangar i botten som gjorde att de fylls allihop på en gång nedifrån. Ett enkelt sätt att spara mycket regnvatten på en gång.

Sedan gick vi ut och tittade på själva odlingarna och det visade sig att den kolossala rödbetan vid dörren inte var ensam i sitt slag utan de flesta rödbetorna i bädden såg likadana ut. Valera är kock och såg genast möjligheter till olika maträtter med jätterödbeta som grund.

Nicklas har skickat in jordprov men inte fått resultatet men vi blev alla lite sugna på att se hur det ser ut. Vad är det som gör att rödbetorna blir så enorma? Det ska bli spännande att se.

Vi tittade också på redskap och där finns alltid mycket att diskutera. Nicklas hade bland annat köpt en Iconoclast från Neversink Farm för att ytbearbeta bäddarna före sådd, en femradig Yang såmaskin, samt planteringsrör och plantbärarutrustning från Pottiputki. Det är alltid roligt att titta på och diskutera för och nackdelar med utrustning.

Nere vid vägen hade de en liten försäljningsbod men planen är att bygga en gårdsbutik längre fram.

En bit bort har Nicklas och hans svärfar tagit över en blåbärsodling med 16 långa rader med blåbärsbuskar. Det kan ge över ett ton blåbär.

Vi avslutade med en god lunch och diskuterade vidare kring försäljningskanaler, arbetsbörda, utvecklingsmöjligheter och svårigheter. En intressant dag som väckte nya tankar.

Såplanering 2022

Veckan efter säsongens slut är det nu mer regel att jag åker iväg till Tylösand där vi har möjlighet att låna en pytteliten stuga med en trädgård i form av ett litet trädäck där det inte finns ett enda ogräs att rensa. 2019 åkte jag dit i tre dagar, 2020 blev det fyra dagar och 2021 kommer det att bli en hel vecka totalt.

Tanken med ”flykten” är i huvudsak att göra nästa års såplanering medan årets succéer och mindre lyckade åtgärder finns färskt i minnet. Det blir också ett sätt att verkligen avsluta odlingen så jag slipper tänka på den mer före jul. Men det är också ett sätt att få tänka tankar till slut utan att bli avbruten av vare sig människor eller djur eller av något som blåser iväg. Ett sätt att utvärdera och gå ner i varv och känna efter om vi är på rätt väg. Jag varvar jobb med god mat, yoga, träning och promenader.

När jag kommer hem härifrån ska jag täcka de sista bäddarna, ta ner kvarvarande tomatplantor och sätta nästa års vitlök. Sedan blir det vintersäsong och andra typer av jobb.

Vi har än så länge inte brytt oss om någon satsning på säsongsförlängning och odling av grödor i växthus på vintern. Jag är helt enkelt inte sugen på att odla så här års utan trött och nöjd med säsongen.

Den såplanering som jag har gjort nu är inte skriven i sten. Den kommer att justeras och ändras i en del när jag beställer fröerna efter jul men det är en grovplanering som jag kommer att hålla mig till i stora delar.

Planeringen är gjord i excel och återvinns från år till år. Det går till så att jag sparar ner en ny kopia av förra årets planering och sedan flyttar jag om blad och rader så att det passar nästa år. Varje rad gås igenom utifrån årets erfarenheter. Blev det skördeklart när det är markerad skörd i dokumentet? Räckte näringen eller behöver jag justera gödslingen? Behöver jag verkligen så mycket bönor? Ska jag minska antal rader i bädden? Är läget på grödan inom kvarteret effektiv med tanke på täckning?

I excelarket har jag en flik för varje skifte och jag har sju skiften.

Varje åtgärd har en bokstav som skrivs in på varje rad med versaler. I vissa bäddar är det fler än en gröda och då skrivs grödan efter åtgärden i gemener. När jag har praktikanter börjar vi alltid måndagen med att gå igenom alla nio bladen och skriver upp alla veckans åtgärder på en whiteboard. Då kan vi gå igenom om det är något nytt och får överblick över vad som ska göras och så prickar vi av efter hand.

När jag inte har praktikanter gör jag samma sak men på ett papper som jag har i fickan.

Jag älskar att jobba i excel och använder programmet till väldigt mycket. Att göra såplaneringen i programmet är för det första en hjälp då jag enkelt kan flytta rader inför nästa år och återanvända det som har varit bra men också ändra det som behöver förbättras.

I år har den största segern varit morötterna. Det är något vi aldrig har lyckats med förut och det ska bli spännande att se om det var en tillfällighet eller inte.

Vi är också nöjda med kålen som har varit enormt produktiv i år. Kålen har jag dock lagt ner en hel del arbete på för att effektivisera de 18 bäddarna för att få ut så mycket som möjligt ur varje bädd. Vissa kålsorter upptar ju bädden hela säsongen medan broccoli, blomkål, spetskål, kålrabbi, majrova och salladskål går att kombinera på olika sätt för att få mer än en skörd. Effektivt är också att lägga grönkål efter en gröda då vi alltid behöver mer grönkål i slutet av säsongen än i början. Vi inleder därför med en bädd och det räcker gott men fram åt jul vill vi gärna ha mycket extra grönkål.

En gröda som vi kommer att öka på rejält inför nästa år är majs som vi i år odlat tre bäddar men nästa år kommer att odla fem bäddar. Anledningen till det är dels att våra prenumeranter gillar majs men också för att vi kommer att så in perserklöver under majsen och sedan köra majsstänglarna genom kompostkvarnen. På så sätt kommer vi i dessa fem bäddar att få en skörd och ändå odla rejält med grönmassa för att förbättra bäddarna.

Om någon är intresserad av att ta del av planeringen så hittar ni den här.

Det är helt ok att kopiera valda delar om det kan hjälpa dig i din planering. Tänk bara på att det skiljer mycket från plats till plats så att allt inte blir skördeklart på samma tid men också att delar av planeringen är chansningar som kanske inte alls kommer att fungera. Det är inte heller säkert att vi kommer att följa planeringen som den är skriven här för varje gång vi tar fram den blir det någon justering.

Grödors gödselbehov

Gödsling är ett område som många tar för lätt på, inklusive vi själva hittills. Det är en fråga som är komplicerad och svår att förstå och litteraturen i ämnet är anpassad för människor som odlar på åkrar med traktor och inte i några bäddar för hand.

Läser man tips på sociala medier så låter de allt för ofta som om mer gödsel är bättre. Men bara att man pratar om gödsel och inte gödslets näringsinnehåll gör att det blir problematiskt. Det du riskerar är bland annat att du uppförstorar andelen fosfor i din jord vilket försvårar livet för mykorrhizasvamparna som hjälper till exempel löken med sin näringsförsörjning. Gödslar du för mycket, vilket vi själva har gjort, så får du för höga fosforvärden och behöver sedan kämpa med att få ner värdena för att inte misslyckas med lök, purjolök och andra växter som samarbetar med mykorrhiza.

Bortförsel

I vår bok ”Odla till försäljning del 2 – Grödbeskrivningar” finns det tabeller för hur mycket som förs bort av respektive makronäringsämne vid skörd av 100 kilo. Det är bra som underlag för ens beräkningar men jag personligen har svårt att få en riktig överblick av siffror. Jag behöver se det mer visuellt för att förstå skillnaden. Därför har jag här gjort några cirkeldiagram som visar på skillnaderna i bortförsel (och därmed behov av tillförsel av de olika grödorna.)

Först två grödor som behöver mycket kväve:

Siffrorna i diagrammet är först gram av näringsämnet som förs bort. 51% respektive 49% är kväve. För du bort 100 kilo broccoli så för du bort 500 gram kväve medan dillen för bort 350 gram. Det är alltså ganska stor skillnad i hur mycket näring som förs bort även om procentsiffran är lika.

Sedan två grödor som behöver förhållandevis ”mycket” fosfor:

Även om detta är grödor som behöver mycket fosfor så ligger fosforbehovet ändå bara på 9-10 % eller 60-90 gram. Jag har inte hittat någon gröda som behöver mer fosfor än övriga näringsämnen. Det gör också att om man ökat på sina fosforhalter i jorden för mycket så är det svårt att få ner dem då grödorna inte kräver så mycket fosfor. I ett rådgivningsbrev från en hortonom så fick vi beskedet att vi ”behöver tära på våra fosforhalter”. Det försöker vi göra nu men det är lättare sagt än gjort.

Till slut två grödor som behöver förhållandevis mycket kalium:

Här borde zucchinin varit med igen då den tillsammans med vintersquash och pumpor har förhållandevis litet behov av kväve. Till samma släkte hör ju gurka även om siffrorna skiljer sig något åt men även morötter behöver förhållandevis mycket kalium.

Om man vet vad varje gröda för bort per hundra kilo skörd så kan man också räkna ut hur mycket gödsel man ska tillföra. Men då måste man också titta på hur mycket av respektive näringsämne ens gödselmedel innehåller.

Om vi börjar titta på en djupströbädd från höns så ser det ut så här:

Ett kilo innehåller 17 gram kväve, 8 gram fosfor och 10 gram kalium.

Som ni ser så motsvarar det ingen grödas andel fosfor. Det finns alltså stor risk att du höjer fosforhalten i din jord om du gödslar med detta gödselmedel.

Tittar vi istället på djupströbädd från nöt så innehåller det 5 gram kväve, 2 gram fosfor och 10 gram kalium.

Det ser genast bättre ut även om fosforandelen fortfarande är hög.

Vi använder djupströbädd från får och den har följande fördelning:10 gram kväve, 2 gram fosfor och 10 gram kalium.

Lucern är en kvävefixerande växt som odlas för att ge till hästar som mat. Många grönsaksodlare använder det som gödselmedel då det är lätt att hantera och innehåller följande makronäringsämnen: Kväve 25 gram, fosfor 2 gram och kalium 25 gram per kilo lucern.

Har man höga fosforhalter är lucern värt att överväga. Vill man inte använda lucern så kan klipp ifrån andra kvävefixerande grödor göra samma jobb.

Förfruktseffekt

För att göra det hela än mer komplicerat så måste man räkna med föregående års grödas förfruktseffekt. Med det menas de näringsämnen som lämnas kvar i bädden från föregående år. Odlar du knippmorötter där du levererar knippena med blasten kvar så blir i princip ingenting lämnat i bädden. Odlar du däremot majs och skördar en majskolv per planta så blir det mycket kvar i bädden och om du lyckas finfördela detta så fungerar majsen som en gröngödslingsgröda med stor förfruktseffekt. Samma sak om du odlade en kvävefixerande växt som ärtor eller bönor. Förfruktseffekten har påverkan på hur mycket du behöver gödsla. Du behöver alltså titta på vad du odlade i bädden året innan.

Tidigare års gödsling

Tittar du även på hur du gödslade förra året i bädden så upptäcker du ofta att den gödsel du tillförde då även har effekt både ett och två år senare. En tillförsel av komposterad stallgödsel ger god effekt år ett men har även betydelse år två och tre. Detta behöver du också ta med i beräkningen.

Tillförsel

För att inte ställa till det för dig själv bör du alltså fundera över hur mycket du behöver tillföra. Utgå ifrån hur många kilo av grödan du tror du kommer att skörda, fundera över hur mycket som finns kvar från föregående års gröda i form av förfruktseffekt och tidigare gödsling och titta sedan på vilket gödselmedel som du kan/bör använda för att motsvara den mängd du behöver.

Det här inlägget kan låta som det är skrivet till er läsare – men i själva verket är det ett inlägg för att jag bättre ska förstå vad jag håller på med själv. Jag har gjort så många fel under åren och lär mig långsamt eftersom det är så många komponenter som ska tas med i beräkningen. Även om jag tycker att jag har rätt så bra koll nu för tiden så måste jag göra sådana här grundliga genomgångar mellan odlingsäsongen för att känna att jag utvecklas som odlare.

Jag försöker alltså se hur jag kan tära på mina fosforförråd och försöker gödsla så lite som det bara går. Jag har just nu landat i följande gödselstrategi: Jag gödslar kålbäddarna, vitlöken och purjolöken med komposterad stallgödsel från får. Det innebär att jag bara sprider stallgödsel på 21 av 85 bäddar vilket är ungefär en fjärdedel. Det här spar inte bara på gödsel utan även på arbete då det är tungt att sprida stallgödsel. Det här innebär också att vi kommer att minska antalet tackor vi har över vintern då vi förmodligen klarar oss med djupströbädden efter 5-8 tackor istället för de 10 vi har haft hittills.

Vi gödslar vallen från vilken vi tar fårens mat med hönornas gödsel så vi slipper få in den i grönsaksodlingen. Skälet till det är att hönsgödsel innehåller sådana enorma mängder fosfor.

Vi låter gurkväxterna följa på kålen i växtföljden så slipper vi gödsla dem trots att de är näringskrävande.

I övrigt gödslar vi med klipp från gröngödslingsväxter eller lucern. Vi har t.ex. planterat in klöver efter kepalök som växer fint i bäddarna trots att det är november. De får växa där tills frosten tar dem och sedan täcker vi bäddarna med plansiloplast och räknar med att det ger viss gödslingseffekt utan att vi behöver tillföra något. Vi har också avsatt några bäddar för att odla gröngödsling hela säsongen. Denna kan vi sedan slå med lie och använda som täckmaterial till de grödor som behöver.

De närmaste dagarna ska jag fundera vidare på denna gödselstrategi för att se om jag kan hitta saker att fila på.

Prenumerantsäsongen 2021

Vecka 43 hämtade våra praktikanter sin sista kasse för säsongen och det var kasse nummer 20. Nu har prenumeranterna fått chansen att utvärdera säsongen och här kommer resultatet tillsammans med våra reflektioner.

Vi gjorde inte speciellt mycket reklam inför årets prenumerantsäsong eftersom vi inte ville ha för många prenumeranter under vårt testår. Vi visste ju inte om vi skulle trivas med konceptet eller om vi skulle klara av att leverera så att prenumeranterna blev nöjda. Vi la ut information på vår webbsida, gjorde ett facebookinlägg och delade det i gruppen Långared. Det var allt.

Syftet med delningen i just gruppen Långared var att vi allra helst vill att våra praktikanter ska bo så nära oss som möjligt. Om våra beräkningar stämmer så borde vi vara 400 grönsaksproducenter i vår storlek om alla alingsåsare köpte sina grönsaker lokalt. Idag är det bara vi på Östäng och en nystartat producent i Hemsjö som odlar till försäljning. Det finns alltså utrymme för fler och då finns det en stor vinst i att alla köper av sin mest lokala. Det blir minskade transporter och en starkare anknytning på så sätt. Där är vi inte än då många hellre köper importerade grönsaker i livsmedelsbutiken. Men intresset ökar och allt fler inser att vi behöver öka produktionen i Sverige så vi kan bli självförsörjande på fler saker än spannmål. Lättaste sättet att påverka är alltså att leta rätt på din närmsta producent och köpa allt du kan från den.

Kundrelationer är viktiga och att ha prenumeranter ger oss möjlighet att skapa en närmare relation till dem som äter vår mat. Vi har redan våra stammisar som kommer till Nolbygård eller gårdsbutiken varje vecka men prenumeranterna, speciellt de som hämtar på gården, har vi tid att prata med på ett annat sätt.

För att skapa en relation bjöd vi in till prenumerantkväll första utlämningstillfället. Alla kunde självklart inte komma men många kom och vi fick en möjlighet att guida runt i odlingarna. Kommentarerna från de som var där blev bland annat följande:

  • Roligt att se hur ni arbetar. Imponerande.
  • Det var roligt att få se hur ni odlar era fina grönsaker.
  • Jättebra
  • Roligt att få en inblick i er verksamhet och se var alla Grönsaker odlades.
  • Det var roligt att se er härliga verksamhet! Fin inblick!
  • Trevligt och bra att få se och höra om er och gården! Bjud på några smakprover nästa gång 🙂

Det där med smakprov får vi fundera över. VI kan alltid bjuda på äppelmust men med grönsakerna är det värre då det finns många regler kring att servera grönsaker för direktkonsumtion till kund. Men vi får fundera på detta.

Att vara prenumerant och få en kasse grönsaker med innehåll som vi bestämt ställer en del krav på mottagaren och det passar inte alla. Det kräver en flexibilitet i matlagningen men många har trots allt uppskattat konceptet och vill fortsätta nästa år. På frågan Tror du att du vill fortsätta att vara prenumerant nästa säsong? svarade två kanske, en nej och resten ja, vilket vi tyckte var ett mycket högt resultat.

Vi frågade också hur nöjda de varit med året och då gav alla betyg fem eller sex på en sexgradig skala och när vi frågade om de skulle kunna tänka sig att rekommendera andra att bli prenumeranter såg det ut så här:

Då blir man nästan lite rörd. Hundra procent tycker att kan rekommendera andra att bli prenumeranter. Det ni!!!

Vi frågade också vad som var den bakomliggande orsaken till varför de hade valt att prenumerera och många ville gynna det småskaliga, det ekologiska (vi får inte kalla oss ekologiska men vi odlar utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel (och dessutom utan fossildrivna maskiner)) Någon påtalade också vårt helhetstänk. Någon uppskattade att få äta efter säsong och flera gillade att få prova grönsaker som de aldrig hade ätit förut. Någon skrev ”Ett sätt att som ännu inte så intresserad eller anser mig ha tiden till odling, ändå få en inblick i det.”

Det får oss att tänka på hur vi skulle kunna få de prenumeranter som vill att få ännu mer inblick i vårt arbete. Kanske kan vi ordna lammgosardag för prenumeranter, självplock av tomater för prenumeranter, volontärdag för prenumeranter? Det får vi helt enkelt fundera vidare på.

Vi frågade också vilka grönsaker de fått för ofta och vilka de fått för sällan men där var svaren så spridda så det gick inte att utläsa någonting av det. Kanske tyder det på att variationen har varit tillräckligt bra? Någon skrev att de uppskattade att inte de inte har fått zucchini i kassen för ofta och det är ju annars lätt hänt när zucchinin anfaller men vi har verkligen försökt att inte dumpa överskott på prenumeranterna. 18 av 20 kassar har innehållit någon gröda som de inte har fått tidigare. Så många olika grödor odlar vi.

Vi frågade också om det har varit lagom med en kasse för 150 kronor och de allra flesta är nöjda med det priset även om någon gärna hade sett större kassar. Det får oss att tänka att vi nog ska ha tre olika modeller nästa år:

  • En vanlig kasse för 160 kronor (vi har upplevt att 150 var svårt att hålla oss till) med minst fem olika grönsaker
  • En dubbelkasse för 320 för den stora familjen som vill ha mer av allt som finns i den vanliga kassen
  • En stor kasse för 250 med minst åtta olika grönsaker för dem som äter mycket grönt

De som hämtat sin kasse i Loo har alltid haft chans att kompletteringshandla i gårdsbutiken och det har gjort att de har kunnat spä på sin kasse med vad de vill, något som många av dem har gjort och uppskattat.

På varje kasse har det suttit en lapp med lite information om grönsakerna i kassen och hur man kan använda dem och detta är något som alla prenumeranter har uppskattat.

En stor fråga är det här med utlämningsdagar. I år har de kunnat hämta ut onsdagar på gården eller torsdagar i Alingsås. Vi har haft en arbetsam säsong med väldigt långa dagar och håller nu på att utvärdera den för att hitta sätt att effektivisera och rationalisera. Utöver att arbeta med praktikanter dagtid 8-16 så har vi haft utlämning onsdagar 17-19, REKO och prenumerantutlämning i Alingsås torsdagar 18.15-19, gårdsbutiken öppen fredagar till 18 och marknad på Nolbygård lördagar 10-14. Att försäljningen sker så många dagar i veckan gör också att vi skördar väldigt många dagar och har svårt att hinna med allt annat som ska göras. Därför har vi bestämt att de som hämtar i Alingsås får fortsätta att hämta torsdagar i samband med REKO-ringsutlämningen och att de som hämtar i Loo får välja mellan att hämta torsdag kväll eller fredag eftermiddag. Det innebär att Jonas får ta den ena torsdagsutlämningen och jag den andra. Det innebär också att både jag och Jonas får träffa prenumeranterna vilket vi ser som positivt.

I år har vi packat grönsakerna i papperskassar vilket inte har känts bra. Grönsakerna är ofta lite blöta och därför går det inte att återanvända kassarna. Vi kommer därför till nästa år försöka ta fram tygkassar som vi använder. Varje prenumerant får en kasse första hämtningen och en till andra hämtningen då kasse nummer ett ska lämnas tillbaka. Vi hoppas att vi ska få tag på bra kassar men det får bli vinterjobb.

Vi frågade också om tips och fick en hel del. Några ska vi fundera mer över och se hur vi kan anpassa oss till.

Sista frågan i utvärderingen löd: Är det något annat ni vill att vi ska veta och där var det roligt att läsa svaren. De kommer här:

  • Uppskattar verkligen er insats. Hoppas att ni ska orka i längden och få tillräcklig utdelning.
  • Så fina och goda grönsaker!
  • Jag blir glad av att åka in på er gård. Ni har trevligt, varierat, ordning i landen och jag lär mig alltid nåt. Jag minns när jag själv hade gård med får.
  • Det har varit riktigt bra grönsaker i kassen.
  • Vi är väldigt nöjda!
  • Vi är SÅÅÅ nöjda o glada prenumeranter!!
  • Har varit väldigt roligt att vara prenumeranter hos er, få fina grönsaker och känna att man gynnar närproducerat. Stort tack.
  • Vi är mycket nöjda!
  • Vi är supernöjda och längtar redan till nästa säsong! Alltid lika trevligt att komma till er och köpa grönsaker. Proffsigt och personligt bemötande.
  • Tycker att om ni ordnar tygkassar hade det varit roligt att kunna köpa en med eran logga på. Vi har varit helnöjda som prenumeranter, ni har skött det suveränt!!
  • Ni är bäst😄

Med sådana omdömen kan inte beslutet bli ett annat: Vi ska definitivt ha en prenumeranter nästa år också och fler dessutom.

Hansi

Hansi kom till oss som praktikant vid Kristihimmelfärdshelgen och avslutade sin praktik den 22 oktober. Han läser till trädgårdsmästare vid Gunnebo Slott och det är en gedigen treårig utbildning med mycket praktik. Det är sällan vi har praktikanter under så lång tid eftersom de flesta skolor har 10-12 dagar och några upp till tre veckor.

Att få en praktikant under så lång tid som dessutom har kompetens att fälla träd, beskära träd och mycket annat är en stor lyx. När vi tog med wwoofare och vänner upp i skogen för jobb så kunde vi sätta Hansi på trädfällning medan övriga jobbade med grensax och röjsåg.

I början handlade mycket jobb om att få ner grödorna i marken. Här sätts purjolöken i hål 20 maj.

Bädd efter bädd täcks av och plansiloplasterna flyttas till andra platser över säsongen.

Den första kålen planterades ut och alla kålnät behövde ses över och lagas.

Kålnätstäckning är en konst och något som det tar tid att lära människor. Det är lätt hänt att det blir en glipa mellan nätet och marken och då tar sig kålfjärilarna in. Hansi har med tiden blivit en klippa när det gäller nättäckning och en av få som jag släpper det ansvaret till helt.

När Hansi kom hade vi säsongens första wwoofare på plats och de kom snabbt överens. Hansi bor permanent på en ö i Mjörn och våra wwoofare från Tyskland fick möjlighet att åka med ut och besöka honom. Något som de uppskattade mycket. Sedan dess har Hansi sett wwoofare och praktikanter komma och gå.

När man gör praktik under så lång tid så blir det en del jobb som måste göras som inte direkt har med odlingen att göra som att få in veden när regn hotar.

Det har blivit otaliga fikaraster och luncher med många samtal.

Hansi var med när Magnus hjälpte oss att byta en bjälke i ladugården.

Sedan hjälptes jag och Hansi åt att bygga stommen till löktorken i stolpverksteknik.

Sedan har Hansi självständigt ersatt en borttagen stolpe i ladugården samt byggt färdigt hela löktorken.

Skörd av sommarvitkål 14 juni. Det blir många kilo att hantera. I år skördade vi första vitkålen i maj och så här tidigt har vi aldrig varit ute förut.

Hansi har skördat i ösregn och i solsken. Det har blåst och vräkt ner och det är lika bra att vänja sig om man ska bli grönsaksodlare.

Vissa fredagar har han fått ansvar för att ställa i ordning butiken. Det är bra för mig också att få någon annans upplägg att hämta idéer ifrån.

Han har tjuvat, bundit upp och sänkt ner 196 tomatplantor mer än en gång. Det är jobb man kan göra varje vecka och ändå alltid ligga efter med.

Fredagsskörden hjälps alla åt med då vi skördar i princip alla grödor. Det har varit skönt att ha någon som faktiskt vet hur man skördar allting eftersom det annars tar väldigt mycket tid när man ska instruera nya praktikanter hela tiden.

Hansi har deltagit i gårdssamverkans arbetsdagar både hos oss och hos Maria och Magnus. Ett bra tillfälle att knyta nya kontakter och bredda sitt nätverk.

Han har varit med och konstruerat rullbanorna till musteriet.

Vi har inte räknat samman hur många ton äpplen vi mustat i år än men det har blivit många backar att fylla, skölja, krossa och musta.

Vid det här laget kan Hansi alla delarna i musteriet och vet lika bra som jag och Jonas hur det ska skötas.

Vi har målat skyltar som vi sedan satte upp vid vägen. Hansi har fixat hängrännor så vi slipper få dropp i nacken när vi går ut genom dörren till grönsakssköljen. Sådana detaljer hinner inte vi ta tag i och de flesta wwoofare och praktikanter är inte hos oss länge nog för att få tillräckligt många droppar i nacken.

Våra wwoofare får till skillnad från våra praktikanter egna projekt att driva på eftermiddagarna. De väljer från vår wwooflista vilket gör att de får eget ansvar men också att de får sköta sig själva vilket frigör tid för oss. Praktikanter som är kortare tid hos oss och dessutom är inriktade på grönsaksodling behöver få mer handledning även om de jobbar bra de också. Hansi tog sig an slänten framför huset som varit en sorglig syn.

Det visar sig att den är stensatt men att jord sedan har rasat ner över stenarna och där har ogräset tagit över. Vi har tidigare planterat 500 krokuslökar i slänten men nu har Hansi med wwoofares hjälp grävt fram alla stenarna, återplanterat krokuslökarna och sedan planterat stenpartiväxter mellan stenarna. Sedan har praktikant-Emma fyllt på med ytterligare växter som delat isär hemma. Detta gör att vägen blir lite bredare och att det ser lite snyggare ut. Vi saknar fortfarande några stora stenar så vi kan bygga trappa upp till huset men i övrigt börjar det se bra ut.

Vi har flisat grenar till gångar och jag har tappat räkningen på hur många personer Hansi har lärt ut flismaskinen till. Man kan tänka sig att det bara är att trycka ner grenar men i arbetet ingår också att ta isär maskinen när det fastnat grejer vilket händer emellanåt.

Efter att ha flisat grenar många gånger kom Hansi på att vi kunde dra ut kompostkvarnen och köra igenom majsstänglarna i den. Om vi hade haft en tvåhjulstraktor med slaghack hade vi kört över bädden en gång och så hade vi haft finfördelat material direkt i bädden. Vi har tidigare år fört bort materialet från bäddarna men då förlorar man majsens gröngödslingseffekt. Nu drog vi fram en lång elkabel och körde ner alla stänglarna och spred ut materialet direkt.

Ju längre tiden har gått desto mer ansvar har Hansi fått ta. Det har varit nytt för oss – att ha någon som kan verksamheten så väl så att vi kan lämna över vissa delar helt. Morgonrutinerna med att vattna och vädra i växthusen (något som jag har en tendens att glömma) men även att lära ut såmaskinens inställningar och skörd av olika grödor.

Han har varit med om precis allt som finns att göra i en grönsaksodling från bäddläggning, gödsling, ogräsrensning och skörd och har blivit en hejare på att rensa effektivt och att täcka med kålnät.

Han har hämtat in rymmar-får, sköljt oräkneliga backar och mycket mer.

Alla som gör något bestående på Östängs gård sätter upp en skylt. De består oftast av en bräda där namn och år målas med målarfärg. Hansi började på sin skylt men löktorken han bli klar och använd utan att den kom upp. Den hade följt med Hansi hem och vi tjatade på att vi ville ha upp den. Sådana saker är annars lätt att glömma och vi gillar verkligen att ha minnen kvar efter folk på gården.

Till slut kom skylten, inte helt färdig, tillbaka till gården och Hansi jobbade vidare på en extremt ambitiös löktorksskylt.

Till slut kom den på plats!

Standarden på skyltar på gården har därmed blivit en annan. Tack Hansi för den här tiden och för allt arbete du gjort.

Hansi håller på att anlägga grönsaksodling på Stora Torstö i Mjörn. Planen är att han kommer att starta ett företag med trädgårdstjänster. Alla som bor runt Mjörn kommer att kunna beställa beskärning, anläggningstjänster, grönyteskötsel, plantor eller grönsaker som levereras med båt. Hur coolt är inte det!

Årsredovisning år sju

Nu har det gått sju år och det är dags för en redovisning av vad som hunnits med under det senaste året. Det här blir vår sjunde minneslista. Listan är lång och ser ut som ohämmat skryt över vad vi har fått gjort. Om det känns så är det bara att hoppa över den. Årslistorna är till för oss själva i första hand, en påminnelse om att vi gör framsteg trots att det inte alltid känns så.

Odling

  • Grävt ytterligare 18 bäddar i nya området
  • Odlat i 85 stycken 16 meter långa bäddar
  • Satt plast på och tagit i bruk vårt nya bågväxthus.
  • Anlagt bäddar i nya bågväxthuset
  • Installerat droppbevattning i båda växthusen
  • Lyckats med morötter för första gången
  • Blivit effektivare i vårt ogräshanterande
  • Blivit effektivare i vår gödselhantering
  • Odlat tomater och tidiga grödor i vårt nya tunnelväxthus
  • Satt upp och tagit i bruk el-staket mot sniglar
  • Planterat några fruktträd och fler bärbuskar
  • Ökat gröngödslingsodlingen i bäddarna
  • Dödat oräkneliga antal sniglar

Försäljning

  • Haft bemannad gårdsförsäljning vid 20 tillfällen
  • Sålt på REKO-ringen i Alingsås hela säsongen
  • Sålt på Nolbygårds Matmarknad vid 17 tillfällen
  • Sålt grönsakskassar till 22 prenumeranter under 20 veckor
  • Sålt grönsakskassar till Bjärke Energi som de gett till sin personal
  • Installerat en kyl med glasdörr i gårdsbutiken så vi kan ha grönsaker till självbetjäning hela veckan
  • Satt upp nya skyltar vid vägen så folk hittar oss

Djur

  • Fått 17 lamm
  • Låtit slakta tre tackor
  • Skickat 15 lamm till slakt som vi sålt som lammlådor
  • Köpt 100 Bovanshönor
  • Sålt alla ägg vi har fått fram
  • Låtit kläcka nya mignonankor som tränats på att äta mördarsniglar (tack Clara)
  • Överlistat duvhöken
  • Klarat livet på ett lamm trots svårt flugangrepp

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker hela vintern
  • Hamlat tre lindar

Musteriet

  • Utvecklat musteriet med rullbanor så vi slipper lyfta så mycket
  • Köpt ett ton KRAV-äpplen från Skåne
  • Tagit emot trädgårdsäpplen på gården vid åtta tillfällen och på Nolbygård lika många gånger
  • Mustat äpplena på Alingsås Mobila Musteri
  • Fortsatt arbetet med vår ekonomisk förening som heter Gårdssamverkan i Alingsås Ekonomisk förening
  • Fermenterat mustresterna med microferm

Målning, snickerier och byggnationer

  • Satt upp flera wwoofarbyggda fågelholkar
  • Knackat rent över 1000 stycken gamla tegelstenar
  • Murat bakväggen i glasväxthuset av gammalt tegel och lera från åkern
  • Byggt en löktork (eller inte vi utan mest Hansi…)
  • Skrapat mer färg från huset (men är fortfarande inte klara)
  • Målat wwoofhuset med falu rödfärg
  • Stängslat 2,5 hektar av grannens mark där vi ska ha våra får på bete
  • Stängslat om en av vinterhagarna
  • Stängslat 1,5 hektar skogsbete
  • Bytt ut och satt upp nya bjälkar i ladugården (Tack Magnus och Hansi)
  • Renoverat gästrummet och tagit fram det gamla trägolvet

Skog

  • Låtit ta ner granar som angripits av granbarkborre
  • Sågat en hel del virke till plank och reglar på lånad såg

Övrigt

  • Tagit emot studiebesök från Hjo folkhögskola
  • Haft nio praktikanter i odlingen från fyra olika skolor
  • Har haft åtta wwoofare från Nederländerna, Tyskland och Frankrike
  • Fortsatt med arbetsdagarna inom  ”Gårdssamverkan” 
  • Haft öppen gård med över 200 besökare under Matsafari längs väg 190
  • Deltagit i odlardagarna digitalt
  • Deltagit i Trädgårdsdagar i Bjärke
  • Handlett fyra odlare inom Hushållningssällskapets projekt
  • Deltagit i en tomatodlarkurs
  • Skrivit boken Odla till försäljning del 2 tillsammans med Jonas Ringqvist och Sanna Mattsson Ringqvist
  • Haft en digital bokrelease ledd av Helena von Bothmer
  • Varit på Skenora gård och Kosters Trädgårdar och gjort en resiliensgenomlysning med Helena von Bothmer, Miriam Thiel, Pella Larsdotter Thiel, Susanne Nymöller och Helena Ullmark.
  • Haft kursdagar i odling på gården
  • Haft livsmedelskontroll och klarat oss utan anmärkning
  • Grävt fram stensättningen framför huset och planterat stenpartiväxter (…Hansi igen)
  • Flisat om gångarna i skogsträdgården
  • Hårdgjort ytan bakom ladugården
  • Omvandlat en bit gräsmatta till en miniskogsträdgård (Tack Anna-Karin)
  • Skrivit tre artiklar i tidningen Åter
  • Varit med i tidningen Skogen, ETC, Alingsås kuriren, Alingsås tidning och Fria tidningen.

Mini-skogsträdgård

I går gjorde vår praktikant Anna-Karin sin sista dag hos oss. Hon läser utbildningen Trädgårdsmästare inriktning arbetsledning på Hermods. Hon har gjort tre veckor hos oss och förutom att delta i det vanliga arbetet i grönsaksodlingen så har hon fått planera och starta arbetet med att göra om en av våra gräsmattor till en miniskogsträdgård.

Gräsmattor är trevliga att umgås på men bidrar inte med så mycket annat än att vara just trevliga att umgås på. Eftersom de klipps regelbundet blir det inte så mycket blommor till bin och andra insekter.

När vi flyttade till Östäng hade vi gräsmatta på alla sidor om huset. Den rakt framför huset har vi sedan två år tillbaka börjat konvertera till kryddträdgård. Den till vänster om huset vill vi behålla men den till höger har vi inte haft någon riktigt bra plan för.

Där finns idag några prydnadsbuskar, två äppelträd och ett valnötsträd. Platsen skuggas av en hög lönn och en jättehög alm på förmiddagen men på eftermiddagen är det sol. Det är en yta där vi hade en studsmatta stående när vi flyttade hit och våra barn gillade sådant. Den har fått flytta vidare till en annan barnfamilj och sedan dess har vi i princip bara använt ytan till att klippa gräset på.

En av uppgifterna Anna-Karin skulle göra på sin praktik var att leda en arbetsgrupp i något trädgårdsrelaterat så hon fick helt enkelt i uppgift att planera ytan och att sedan leda mig, Hansi och våra wwoofare i anläggningsarbetet. Det hon hade att utgå ifrån var ett antal buskar och ett träd som vi redan hade hemma och inte riktigt visste var vi skulle placera.

Våra plommonträd ger väldigt dåligt med frukt och behöver förnyas så för ett tag sedan köpte vi två viktoriaplommon. Ett av dem fick hon använda.

Vår praktikant Hansi är i ett skede där han anlägger odlingar på sitt eget ställe och letar därför kul buskar och träd att plantera och då är det lätt hänt att man ”råkar” säga att man själv vill ha också när han ändå hittar något till sig själv. Så plötsligt en dag stod vi med flera blåbärstry, en taggfri björbär, en taggfri björnbärshallon och tre mullbär som vi inte riktigt visste vad vi skulle göra med.

Lämpligt då att sätta praktikanter i arbete. Anna-Karin läste på, satte ut pinnar, drog upp snören och läste på igen.

Vi stämde av och korrigerade och hon läste på och ändrade igen.

En tisdag förmiddag var vi fyra personer som grävde, bar, planterade, täckte med tidningar och lassade ut flis. Bjarne och Florian grävde undan gräsmattan runt de befintliga äppelträden och täckte med tidningar och flis under Anna-Karins ledning.

Plommonträdet fick en grop med extra gödsel och sedan en spegel av flis. För att trädet ska växa rakt stagade Anna-Karin upp det med sadelgjord.

Gränsen mellan grusgången och gräsmattan har varit väldigt otydlig och träs och ogräs har tagit över allt mer.

Nu markeras gränsen av cortenstål som Anna-Karin har fasat av för att ingen ska skära sig på hörnen.

En förmiddags arbete senare har vi en mängd bärbuskar, ett träd, en kantmarkering och en flisad gång klar. Bra jobbat av det här gänget. Sedan har Anna-Karin jobbat vidare med finlir och planterat in marktäckande blommor och fixat till gången

Igår kom praktikant-Emma med en planta med gröna vinbär så den fick Anna-Karin också i uppgift att få ner på ytan.

Nu ska vi bara hitta plats för ett plommonträd och tre mullbärsträd som inte fick plats…

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑