Östängs gård

En gård för omställning

Vissa dagar flyter på bra

De allra flesta dagarna på gården så hinner vi inte riktigt med det vi hade planerat. Vi är nog lite optimistiskt lagda och tur är kanske det. Idag var inte en sådan dag. Planen var att Jonas skulle fixa den pajade dräneringen med vår granne Richard medan jag och vår wwoofare Anna skulle se till så att jordärtskockorna kom i jorden. Men jobbet flöt på så bra så vi han mycket mer än så.

Våra nya tuppar väckte oss tidigt. Rickard skulle hämta minigrävaren vid halv nio så vi hade tid att flytta hönorna till en ny hage och även flytta grisarna. Grisar har dålig syn och känsligt tryne så de går inte gärna nära eltråd. Problemet är att när man tar bort eltråden så ser de inte om den är på plats så de vill helst inte gå över gränsen där tråden har suttit.

Det tog en bra stund innan vi fick ut dem ur sin gamla hage och in i den nya. Den nya hagen har vi gjort kring en liten damm så de har tillgång till vatten och gyttja att bada i. Det behöver de dagar som denna då solen strålar oavbrutet.

Grisigt

När djuren var flyttade frigjordes ytan där vi ska ha potatis och lök och Jonas hann dessutom bearbeta hela ytan med tallriksharven så den är klar att användas.

Richard hade lånat en minigrävare nere i byn.  En Kubota som väger 1,7 ton. Den ser ut att vara betydligt lättare. Hur som helst så var det en smidig liten maskin som gjorde stor skillnad under dagen.

Ganska liten maskin på en ganska stor åker.

Vi visste att det var stopp i täckdiket eftersom vattnet kom upp från rören en bit uppströms. Hypotes Ett var att det var alarnas rötter som hade satt igen eller kanske flyttat rören. Efter närmare inspektion  visade det sig att ena halvan av åkern var blöt men inte den närmast vägen. Vattnet fick leta sig andra vägar och tog sig då upp på ytan och förvandlade åkern till något som såg ut som ett asiatiskt risfält. Hypotes Två varv att stoppet var mitt på åkern så att vattnet inte kunde rinna undan i den övre halvan. Så vi grävde ett hål på 1,5 x 0,5 meter och hittade rören. Allt såg bra ut så vi körde in styva plaströr och en vattenslang ca 15 meter. Inget stopp, alltså föll hypotes Två bort.

Tillbaka till alarna. Efter en del grävande dök rören upp. De låg misstänkt ytligt men det visade sig att de låg på berget, så djupt det gick alltså.

Rötter hade tagit sig in i röret och bildat en kraftig matta i hela röret. Vid skarvarna var det nästan helt tätt med bara rötter. Lösningen blev att skapa ett öppet dike mellan de två dlarne av dräneringen. Vi tror att det kommer att fungera. Om det krånglar får vi väl lägga tillbaka rören.

Efter att vattnet fått fritt fram tog de upp minigrävaren till gården och gjorde klart hålen för äppleträden som Jonas var och hämtade i torsdags. Att gräva hål för träd med minigrävare går väldigt mycket snabbare än att gräva för hand så jobbet var snabbt klart. Det innebär att vi kommer att hinna plantera alla äppleträd redan nästa vecka. Eftersom grävaren ändå var på plats så grävde Richard även ut vår nya ankdamm på tre gånger fyra meter. Det var ett projekt som vi nog inte ens trodde vi skulle ro i land den här sommaren. Det är fascinerande så mycket man kan få gjort med hjälp av lagrat koncentrerat solljus i form av fossil energi. Dvs. diesel.

Under tiden hann jag och Anna att gräva en ny 25 meter lång bädd där vi fick planterat alla jordärtskockor. Bädden ska få en träsarg omkring sig men målet för dagen var att få ner jordärtskockorna i jorden innan de hinner bli dåliga. Träsargen inklusive snigelstaket får vi fixa nästa vecka. Anna hann dessutom plantera purjolök. När Richard hade åkt flyttade vi fåren till en ny hage och sedan drog vi upp fåror i den nyharvade ytan för potatisen med traktorn. Jag hann plantera alla tidiga potatis och fårorna ligger klara för resten som vi ska plantera nästa vecka. Ibland känns det som om vi har enormt mycket jobb som bara måste bli gjort men efter en dag som denna så får man hoppet tillbaka och det känns som om vi kommer få allt i jorden i tid – eller i alla fall nästan. Så mycket lättare allt blir när man är lite fler som jobbar.

Naturligtvis ett extra stort tack till Richard som lade åtskilliga timmar hos oss!

Elevbesök från grundsärskolan på Noltorp

Idag har vi haft ännu ett trevligt elevbesök. Denna gång från klass 4-6 C på Noltorpsskolan. De kom ut i tre bilar med sina lärare och var med runt på gården. Vi började med en genomgång av vad man måste tänka på när man är bland djur. Sedan gick vi och tittade på våra sex ankor och på våra hönor. Eleverna var bra på att lyssna och tog det försiktigt bland alla djuren. Därefter var det dags för grisarna Esau och Efraim. Flera av barnen ville gå in till grisarna och några vågade till och med klia dem på ryggen med bortste. Sedan promenerade vi bort till fåren och gosade med lamm. Vi lärde oss se skillnad på bagglamm och tacklamm och gav dem nytt vatten. Många av lammen är vana vid barn vid det här laget så de kom fram och ville gosa. Därefter var det dags för ett besök inne hos baggarna och nästan alla barn vågade mata dem med kirskål genom stängslet. Sedan avslutade vi i trädgården med saft. Vi fick en fågelholk som eleverna hade gjort. Den skrev vi klassens namn på och så ska vi sätta upp den på ett väl synligt ställe. 

Enok

I fredags var vi och hämtade Enok i Bergstena. Han är född förra våren och ska bli sällskapsbagge åt vår egen bagge Totoro. Totoro är far till alla barnen men inte speciellt snäll. När han inte längre fick betäcka tackorna så började han stånga dem. Vi vågar därför inte ha honom ihop med tackorna och lammen men vill inte heller att han ska vara ensam. Därför kom Enok in i våra liv förra veckan. Han är inte speciellt snygg men det spelar inte så stor roll eftersom han ska kastreras och därför aldrig kommer att få några lamm. När man kastrerar en bagge så måste den först få en stelkrampsspruta. Så vi passade på att åka via veterinären för att ge honom den första sprutan när vi hämtade Enok. Sedan ska det gå en månad innan han får spruta nummer två och vi kan kastrera honom.

När vi tar in en ny individ i besättningen ska ska den först stå i karantän innan man släpper ihop den med resten av besättningen och därför flyttade vi ut Totoro och Enok i en egen fålla i ladugården en bit ifrån de andra. Vi riskerar att Totoro blir smittad om nu Enok skulle ha med sig något ifrån sin förra gård men den risken får vi ta.

När man släpper ihop två baggar så måste de göra upp om rangordningen. Det kan gå vilt till och de kan bli skadade. Därför sätter man ihop dem i ett väldigt litet utrymme där de inte kan ta sats och så utökar man sedan successivt så ingen kommer till skada. Under det första dygnet fick de inte ens den hage som syns på bilderna. Efter att de hade nosat på varandra så knuffade vi samman kvadratfållan till en romb.  I början försökte Totoro stånga Enok men eftersom det är så trångt så kan han inte ta sats. Till slut så blev det lugnt även inne hos baggarna så vi kunde vidga romben till en kvadrat igen. Det känns bra att inget djur är ensamt.

Vid arbetsdagen igår stängslade vi in ett stort skogsbete och tanken är att Totoro och Enok ska få gå på det betet så att de har gott om plats hela sommaren men är en bra bit ifrån tackorna. I början av november kommer de sedan att få träffa damerna så att Totoro kan betäcka dem igen.

Arbetsdag på Östäng

Idag var det återigen dags för arbetsdag på Östäng. Vi hade förberett flera arbetsstationer så folk skulle ha att välja på. Huvuduppgiften var att stängsla ett skogsskifte där vi ska låta fåren beta. För att kunna göra det så behövde vi ekstolpar. Vår snälle granne Richard Schwartz var här förra veckan med en hög tremeters ekstockar som Magnus, Guillaume och Jonathan klöv till stolpar. Det räckte till över 50 ekstolpar som blev superfina. Kluven ek har väldigt lång hållbarhet och slår moderna tryckimpregnerade stolpar med hästlängder när det gäller hållbarhet. Efter klyvningen så skulle de även spetsas för att lätt gå ner i marken.

Skiftet som skulle hägnas in är rätt bergigt så det var inte bara att slå ner stolparna i backen. Vi har fått låna en mängd elkablar av Jan Simon och kunde därför dra ut el långt bort i skogen. Där borrade vi hål i berget för att fästa järn som stolparna sedan skruvades fast i. 450 meter stolpades klart så vi nu bara har att fästa tråd. Jätteskönt att få det gjort. Skiftet har tidigare varit bete men växt igen (och förmodligen planterats) under de senaste 20 åren. Nu har vi tagit ner en hel del granar, några tallar och öppnat upp så solen kommer åt marken. Det finns mest tallar men även en del ekar och enar och det kommer att bli kanonfint när det är betat några år. Vi har även hägnat in övre dammen så att fåren kan gå runt den. Förhoppningsvis innebär det att vi inte behöver röja lika mycket sly där i framtiden. Dessutom kan fåren dricka vatten där.

En del av huset blev också skrapat även om det mesta fortfarande återstår. Det är verkligen ett jättetråkigt jobb så det var svårt att motivera både oss själva och våra gäster för det.

Nästa vecka får vi 50 nya äppleträd och vi hann gräva bort grässvålen för 50 blivande gropar där de ska sättas. Det är därför inte på långa vägar klart men det tunga jobbet med att avlägsna grässvål i en cirkel med 80 centimeters radie runt varje träd är i alla fall klart.

Dessutom grävde vi ytterligare tre grönsaksbäddar av årets beting på 24. Nu återstår bara sex bäddar så två tredjedelar är redan gjorda fast det bara är maj månad.

Arbetsdagar är något av favoritdagar då man har tid att prata med folk medan man jobbar, fikar och lunchar. Människor som kan tänka sig att komma ut och jobba en heldag på en annans gård är dessutom väldigt trevliga människor. Tack alla som kom. Ni gjorde ett fantastiskt jobb!

En av våra åkrar har blivit översvämmad. Det ser fint ut när solen glittrar i vattnet men det är naturligtvis inte alls bra. Traktorer fastnar och när sommartemperaturerna infinner sig kommer gräs och klöver att ruttna. Det påminner om en risodling men så är det ju inte.

Vattnet verkade komma från en slänt på betesmarken intill. Efter lite grävande så såg det ut så här. En stilla källa.

Fortsatt grävning blottade dräneringsrör av betong. De ska inte vara täta utan vatten ska kunna rinna från jorden ner i rören genom skarven. Här är det tvärtom.

Rören är en meter långa. En meter nedströms dök en ny skarv upp. Efter lite pillande så lossnade jord och smårötter så vattnet kunde komma upp. Det var bra fart inledningsvis.

Åkervatten

Pratade med Richard som arrenderar åkern. Han tror att det är stopp nere vid asfaltvägen. Det låter rimligt eftersom vattnet på åkern inte har någonstans att ta vägen. Det får bli grävning nere vid vägen under nästa vecka.

På vägen tillbaka piggade styvmorsviolerna upp. Det kan behövas när man laddar mentalt för att gräva i lera.

Elevdag

Idag har vi haft besök av klass fem på Långareds skola. De kom precis när vi skulle bära bort fårens vindskydd till nya hagen så fröken Milú fick köra under det för att komma fram till gårdsplanen.

Vi började med att mata alla djuren. Grisar, tre hönsflockar och ankor skulle släppas ut och ha mat och vatten. Sedan satte vi upp staket efter vägen bestående av möbler, cyklar, elever och vanliga elnät. Det var nämligen dags att släppa ut tackor och lamm på vårbete och då är det bra att vara många eftersom vi inte har någon vallhund. Jonas sprang som vanligt först med spannen och så försökte vi få alla tackor och lamm att förstå att de skulle följa efter. Det var det naturligtvis inte så att alla gjorde men de flesta sprang efter Jonas. En del lamm blev kvar och fick bäras ut och en del tackor sprang förbi alla hinder in i trädgården. Det tog en bra stund att få alla på plats. 

Men det är härligt när man får släppa ut alla på grönbete. Lammen är först lite förvirrade innan de får koll på allt nytt och på var mamma är men sedan är de glada att få större yta att springa omkring på. Vi lämnade dem ifred en stund när vi fått på elen så att de skulle kunna lugna sig lite. 

Sedan var det dags för fika i trädgården. 

Därefter fick vi fantastiskt bra hjälp med vedstapling och vedklyvning. 

Eleverna byggde också fågelholkar som de målade med falurödfärg. De ska sedan märkas med elevernas namn och sättas upp runt grönsaksodlingen. En intensiv dag med många möten mellan elever och djur. Kul att träffa klassen igen och välkomna nästa år!

Sondmatning

Vi får lamm efter lamm. Det går oftast bra. I år har vi inte haft några allvarliga fellägen än men vi har två tackor som inte har lammat så än kan vi ha otur. I lördags morse gick jag ut i fårhuset och får syn på en förstagångstacka som precis ska börja lamma. Hon står och vrålar. Bredvid henne står en tacka som ser ut som om hon har lammat. Hon står också och vrålar. Problemet är bara att det inte finns några lamm men moderkakan har kommit ut. Jag springer in i hagen och letar lamm men kan inte hitta några. Då slår mig plötsligt tanken att lammet kanske har trillat igenom stängslet och kommit in till de andra äldre lammen och deras tackor. Mycket riktigt så hittar jag en liten parvel därinne som jag lyfter över till tackan. Då bestämmer sig båda tackorna för att det är deras lamm. Hon som inte har lammat än blir lika förtjust i lammet som tackan som har lammat. Jag försöker boxa in rätt mamma med lammet i en box men det är lite knivigt eftersom den andra tackan också vill vara med. Ringer in till Jonas för att få hjälp och han kommer ut. För säkerhets skull tittar vi en extra gång inne hos de äldre lammen och hittar ytterligare en liten parvel. Vi mjölkar ur tackan och ser till så att båda lammen får råmjölk. Tacka nummer två är rätt så stissig men får till slut fött fram ett lamm så vi boxar in dem i en box en bra bit ifrån första tackan. Hon tror fortfarande att ett av hennes lamm är borta så hon är inte alls medgörlig men vi lyckas till slut få henne så still så vi kan mjölka ur även henne.

Vi väger alla lammen och de två som trillat genom staketet är mindre än våra andra lamm. De är bagglamm och de väger bara strax över tre kilo. Inte så konstigt egentligen eftersom deras mor är en förstagångslammare och har fött två lamm i stället för det vanliga ett. De bräker hela tiden och vi tänker att det nog beror på den brutala starten i deras liv. De vill dock inte sluta och vi noterar att ett av lammen som numer heter Envis inte diar. Vi mjölkar ur och prövar att ge honom flaska och det fungerar men det är helt omöjligt att få honom att dia från mamman hur vi än försöker. Det andra lammet verkar dia men när vi väger lammen dagen efter så har lamm nummer två som numer heter Eljest gått ner i vikt. Vi försöker med flaska även på honom men det är helt hopplöst. Vi försöker få honom att dia från sin mor men det vägrar han också. Han har helt tappat sugreflexerna och det slutar med att vi får sonda honom. Det har vi aldrig gjort förut men efter att ha läst beskrivningen får vi det att fungera. Vi mjölkar ur tackan i en nappflaska. Sedan låter vi Envis dricka och därefter försöker vi med Eljest. Det är inte helt lätt. Inga sugreflexer men mjölken rinner sakta ur flaskan och man hoppas hela tiden att han ska börja suga. 

För att få i honom tillräckligt så behöver vi sonda. Mjölken sugs upp i en spruta kopplad till en slang. Slangen förs sedan sakta ner i svalget. Det är viktigt att man känner slangen på utsidan bredvid luftstrupen så man inte får slangen fel. Sedan är det bara att trycka på sprutan långsamt och föra ut slangen igen när sprutan är tom. Så börjar ett par dagar med urmjölkning av tackan och flaskmatning av Envis och sondmatning av Eljest. När man är i slutet av lammningsperioden så är man ganska trött. Att gå upp varje natt och att alltid ha koll på tackorna tär på krafterna. Normalt när man går upp på natten så tar det inte många minuter att kolla av om någon är på gång och att gå och lägga sig igen. Men nu så ska den proceduren kompletteras med sondning av Eljest och flaskning av Envis. Det är INTE vad vi behöver just nu. Vi prövar och prövar med att få dem att dia från tackan men de är helt enkelt mycket envisa. Eljest som dessutom inte har några sugreflexer ger vi nästan upp om. Som tur är så finns gruppen ”Vi som har får” på Facebook och efter att ha konsulterat dem så visar det sig att folk har sondat lamm i upp till åtta dagar och sedan fått igång sugreflexerna. Vi bestämde oss därför att fortsätta. Jag och Jonas har turats om och även Anna, vår wwoofare har prövat att få lammen att dia från mamman. Så idag så börjar först Envis att dia och sedan visar även Eljest tecken på att vilja dia. Vi vägde dem båda i morse och kontrollvägde i kväll. Envis går upp i vikt men Eljest får inte i sig tillräckligt. Vi får därför fortsätta sonda ett tag till men har nu gott hopp om att de båda två ska skärpa till sig inom kort.

Från och med i kväll finns det inget att mjölka ur tackan, inga mängder i alla fall. Vi hoppas att hon ska gå upp i produktion nu när efterfrågan kommit igång. Dessutom godtar ingen av dem längre att dricka ur flaska, så det får bli spene, vägning och eventuell kompletteringssondning med mjölkersättning ett tag till.

Årets första wwoofare

Förra tisdagen kom årets första wwoofare som ska vara här nästan två månader. Anna kommer ifrån Italien och har jobbat mycket med hästar så hon är van att hugga i och det märks. Det är en enorm hjälp i odlingarna att ha en stark wwoofare som inte drar sig för att gräva och bära. Idag på morgonen grävde vi tre grönsaksbäddar redan innan fikat och så snabbt har nog ingen jobbat här förut. Vi har redan grävt över hälften av årets bäddar och det är inte ens maj än. 

Det är mycket sådder och plantering så här års. Bäddarna från tidigare år har varit täckta med halm över vintern. Det har hjälpt till att hålla jorden relativt ogräsfri samt givit maskarna mat. När vi började odla på den här ytan fanns här inte en enda mask men nu är det en fröjd att lyfta på halmen för det kryllar av mask därunder. 

Det lilla ogräs som ändå finns grepas bort och sedan fyller vi på med stallgödsel och stenmjöl. 

Sedan bredgrepar vi hela bädden så jorden ska bli lucker och därefter krattar vi till en såbädd. Här är det morötter som sås men vi har även hunnit så bondbönor, spenat, rödbetor och planterat ut en hel del purjolök. Efter lunch får våra wwoofare välja något eget projekt att syssla med. Vi har en lång lista att välja ifrån. Anna har valt att gräva och anlägga en 25 meter lång sparrisbädd. Det tycker vi är ett bra val för vi hade haft svårt att hinna med det. Tanken är att ha perenna grönsaker i sargade bäddar runt odlingen med annueller. I sargarna kommer vi dels att fästa nätet så hararna får svårare att krypa under och dels att fästa en bockad metallplåt som ska hindra sniglarna från att ta sig in. Vi hoppas också att vi på sikt kommer att kunna göra gångar runt hela odlingen och på så sätt effektivare hindra rotogräset från att ta sig in i bäddarna. I matkällaren ligger 90 sparrisplantor och väntar. Om tre år kommer de att smaka gott. 

Skolbesök

Idag har vi haft besök av eleverna i årskurs sex på Långareds skola. De vann en heldag hos oss eftersom de byggde fräckaste insektshotellet i en tävling för mellanstadieklasser under Framtidsveckan i Alingsås. 

Bussen hämtade eleverna vid skolan på morgonen och sedan startade vi dagen med att fodra alla djuren. Ankorna släpptes ut. Hönorna fick mat och vatten, bajsbrädor rensades och ägg hämtades. En och annan höna lyftes upp och fick lite gos. Sedan hälsade vi på grisarna och gav dem mat och vatten. Sist var det dags att hälsa på fåren och alla 12 lammen. De fick kraftfoder, grovfoder och vatten. Det hela tog en stund eftersom mycket skulle förklaras. Sedan var det dags för fika och en stunds paus. De flesta valde att gå tillbaka till lammen och sätta sig hos dem. Grisarna Esau och Efraim var också populära. Efter pausen bildade alla eleverna kedja så att vi kunde fösa in två förrymda tuppar till sin hage. Sedan var det dags att flytta grisarna.Det är inte så lätt att göra själv men med en elev vid var stolpe så kunde vi enkelt lyfta upp staketet och flytta det med grisarna kvar innanför. Eleverna hjälpte också till att flytta lite halm som låg på fel ställe.

Sedan var det lunch och efter det fick eleverna göra vad de ville. Många valde att plocka kirskål till fåren som hade riktig fest. Eleverna verkade nöjda med sin dag och vi kände oss nöjda med att fått flyttat grishagen och fått in tupparna.

Parasiter

Vi går mot vår fjärde säsong som fårägare. Vi har fördelen att det inte betat får på våra marker någonsin så vitt vi vet. Många rutinerade fårägare har sagt oss att parasiterna lär komma förr eller senare. De flesta fårägare gör parasitkontroller innan betessläppet på våren för att kolla om fåren har parasiter. I så fall avmaskar de innan betessläpp för att betena inte ska bli smittade. Nu är det snart dags för våra får att komma ut på bete och i år gjorde vi för första gången en parasitkoll. Det går till så att man skickar efter ”Kolla masken” från Vidalab för 400 kronor. De skickar en liten låda som innehåller tre små påsar, en röd tejpbit och ett papper. Sedan går man ut i fårhuset och samlar in en till två matskedar färskt bajs från tre olika tackor i de tre påsarna. De läggs i en gemensam påse som läggs i kartongen tillsammans med pappret man fyller i och så försluter man kartongen med den medskickade röda tejpbiten. Detta kan göras måndag, tisdag eller onsdag och läggas på lådan samma dag. Dagen efter får man provsvaren på mailen från Vidalab. Mycket smidig hantering. Vi såg med spänning fram mot vårar provsvar och var nog inställda på en del parasitförekomst. Här är resultatet. 

 

« Äldre inlägg

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑