Östängs gård

En gård för omställning

Vintersådd

Den kanske hetaste trenden inom odling just nu är vintersådd. Vi hade tänkt skippa det helt eftersom vi tycker det är rätt skönt att slippa hålla på för mycket med odlingen nu när det äntligen har lugnat ner sig. Viss förodling måste naturligtvis ske men det är än så länge rätt lugnt. Idag hade vi inte mycket planerat och efter en lugn morgon med lång frukost, ett pass på gymmet och en fantastisk långpromenad med familjen så kom plötsligt lusten tillbaka. 

Vi har aldrig vinterodlat förut och har inte någon aning om om det kommer att fungera. I förodlingskällaren är det tre plusgrader och känns ganska kall när man stod och jobbade.  Tog fram ett par tråg och sådde spenat, sallat, tatsoi, persilja, bladpersilja, dill, rädisor, svartrötter. Bar sedan ut dem i växthuset och ställde dem på bänken. Täckte dem sedan med snö. Tanken med snön är att den ska hålla sådderna fuktiga och smälta i lagom takt. Så länge det är snö så ska vi fylla på med snö allteftersom. När snön försvinner får vi istället se till att vattna regelbundet så det inte torkar ut. I en del av växthuset sådde vi spenat i bädden. Tänker så vidare där en annan dag. Persilja, sallat och rädisor för tidig skörd innan vi sätter ut tomaterna. Är sådderna inte färdiga innan tomaterna ska ut så lyfter vi bort vissa plantor och ersätter dem med tomater.

Framtidsveckan

Vi är sedan många år tillbaka inblandade i Framtidsveckan i Alingsås eftersom vi är engagerade i Omställningsrörelsen. Den kördes första gången redan 2013. Upprinnelsen till Framtidsveckan var att Alingsås Energi körde Earth Hour under några år vilket vår dåvarande miljöstrateg Fredrik Bergman plockade upp och var med och utvecklade till Earth Week med flera programpunkter. I Söderhamn hade Anders Persson från Omställning Söderhamn börjat dra igång Framtidsveckan redan 2009 i samarbete med Studiefrämjandet. Tanken är att alla krafter som vill ställa om samhället så det blir mer resilient ska vara välkomna att arrangera publika programpunkter under veckan.

Ordet resilient är ett favoritord för oss. Med det menar man ett systems förmåga att klara av kriser utan att övergå till ett sämre tillstånd. Vi tänker ofta utifrån resiliensbegreppet på Östängs Gård. Vi vill inte göra oss alltför beroende av insatsvaror från andra ställen som t.ex. diesel. Vi vill bygga ett robust system där delarna samverkar. Vi har t.ex. hönor för att de ger oss ägg och gödsel men också för att de hjälper till att hålla parasiterna i schack i fårhagen eller bland äppleträden. Vi funderar mycket på hur vi kan öka mikrolivet, mullhalten och mineralhalten i vår odlingsjord för att skapa en så bra växtplats som möjligt för våra grönsaker. Vi bygger insektshotell, planterar insektsdragande växter, bygger fågelholkar och fladdermusholkar för att öka den biologiska mångfalden. Vi försöker få inkomster från flera grödor, ägg, honung, kött, lammskinn för att inte bli för sårbara. Det man vinner i resiliens förlorar man ofta i effektivitet men det blir ett hållbarare system. Det vore mer effektivt för oss att ta lån och köpa stora maskiner för att odla säd på våra fält och inte ha några djur men vi skulle bli väldigt sårbara om skörden slår fel eller om priset på spannmål sjunker. Dessutom hade det varit väldigt mycket tråkigare.

Framtidsveckan är till för att öka resiliensen på kommunal nivå. Igår hade vi två fantastiskt inspirerande möten där alla som ville vara med bjöds in. Dit kom företagare, kommunala tjänstemän, politiker, privatpersoner, bönder, omställare, kulturarbetare, räddningstjänsten, civilförsvarförbundet, länsstyrelsen, ridklubben och många fler och diskuterade hur vi kan bygga ett mer resilient, stabilt och hållbart Alingsås. Redan nu är det tio programpunkter inskickade till det gemensamma programmet men vi räknar med att vi kommer upp i över 100 innan programmet går i tryck. Det är alltid en spännande process med Framtidsveckan eftersom ingen bestämmer utan alla är välkomna. Därför vet ingen vad programmet kommer att innehålla. Vi på Östängs Gård kommer att hålla gården öppen på söndagen 15 april under Framtidsveckan. Jonas är genom sitt arbete som energirådgivare inblandad i programpunkter kring solel och vi är också med och arrangerar en kväll för lokala matproducenter. Jag (Ylva) fungerar som samordnare för Framtidsveckan och i den rollen är jag med och ordnar aktiviteter för skolor. Dessutom har vi bokat Farbror Grön som föreläsare. Han är en väldigt inspirerande odlare som odlar på tak, i fönster, i en tillsammansodling och på många fler ställen. Han poddar också ihop med Sara Bäckmo som har varit här och föreläst under två tidigare Framtidsveckor. Han kommer att berätta om hur man kan odla året om.

Framtidsveckan är en vecka att hämta kraft ur. Vi blir alltid väldigt upplyfta (och väldigt trötta) efter veckan eftersom det är väldigt intensivt och många möten med nya inspirerande människor.

Framtidsveckans webbsida är www.alingsas.framtidsveckan.net 

Där uppdateras programmet så snart det kommer in nya programpunkter. Alla som vill är välkomna att anmäla programpunkter så länge de ligger i linje med Framtidsveckans intentioner.

Svetsning

När vi köpte gården hade jag aldrig svetsat och Jonas hade en lektion på gymnasiet i bagaget och det är ju ett antal år sedan. Bor man på en gård och inte har råd att köpa nya maskiner och annat så blir det oundvikligt så att man måste kunna svetsa. Helst hade vi nog gått en svetskurs men det är svårt att hitta sådana. Hittills har det blivit Jonas som har svetsat men förr eller senare behöver vi båda lära oss alla sysslor på gården så idag var det min tur. Det är underbart med vinter så man får tid och lust med nya utmaningar. Vi köpte en rosenbuske 2015 som vi trodde var lågväxande. Det visade sig att den snabbt växte till sig och skickade upp långa spröt som böjde sig ner över bäddar och gångar. Den där busken har varit lite irriterande och vi har inte riktigt vetat hur vi ska få kontroll över den. Idag blev premiärsvetsningen därför att tillverka ett stöd där vi kan tvinga in  rosenbusken så den inte tar sådan plats. Armeringsjärn är fulsnyggt och billigt material så vi var på skroten i Bäreberg i fredags. Fram med vinkelslip för att kapa av järn i rätt längder och sedan var det dags för svetsen. Till en början var det väldigt svårt. Det rostiga järnet gjorde att det var svårt att få jordning och när jag väl fick jordning så fastnade svetspinnen i järnet och var svår att få loss. När man svetsar måste man ha på en speciell hjälm för att skydda ögonen mot det UV-ljus som svetslågan sänder ut. Den ställer man in så det ska vara lagom mörkt. Funktionen i glaset styrs av solceller. När svetslågan inte är igång så ser man bra genom glaset. När man tänder svetslågan så blir glaset mörkt direkt men man kan ändå se var man svetsar. Problemet var att få det lagom ljust. Dessutom så blev det snabbt imma på insidan så då var det svårt att se.

På svetsen finns två uttag. Ett är ett jorduttag som man fäster någonstans på det man ska arbeta med. Det är viktigt att man får bra kontakt för att jordningen ska fungera. I det andra uttaget fäster man en lång sladd med ett fäste i andra ändan. I det fästet sätter man fast svetspinnen. Den slår man sedan lite snabbt mot punkten där man ska svetsa. Är man inte snabb så fastnar det. Rycker man undan för mycket så slutar svetslågan direkt. Jag fick träna lite innan jag fick till en svetslåga över huvud taget. Pinnen smälter och materialet i pinnen fastnar där man håller den emot godset. Sedan måste man knacka bort en skorpa som bildas på utsidan för att kunna se hur svetsen egentligen blev. Ibland behövs det lite mer svetsning för att det ska duga. En pinne tar förvånansvärt fort slut och då får man sätta i en ny i handtaget.

Började med att svetsa ihop två A som jag sedan satte ihop i toppen innan jag svetsade på två stag för att hålla isär A:na. Sedan satte jag på lite pinnar kors och tvärs.

Jag är glad att ingen rutinerad svetsare kom förbi och såg mina svetsfogar. De är inte speciellt snygga men det spelar inte så stor roll när det ska vara till ett växtstöd. Det var så roligt att svetsa så jag tillverkade fyra pionstöd av bara farten.

Vintersysslor

Idag har vi lagat kålnät. Inte någon speciellt rolig syssla men viktig. Vi har inte varit så noga med att täcka alla våra kålplantor. Istället har vi varit noga med att kolla efter ägg och larver och ta död på dem. Vissa bäddar har vi täckt men vi odlar i ett blåsigt läge så näten blåser gärna upp och då kommer både mal och fjäril in. Det tar väldigt mycket tid att plocka kållarver så till nästa säsong ska vi skärpa oss och täcka all kål. De nät vi har köpt har varit lite för smala. Idag klippte vi itu ett nät i remsor och sydde på det på kanten på de andra. På så sätt så får näten en bredd som räcker även när kålen växer sig hög. Vi har försökt lägga sten på kanterna för att hålla nere nätet men det har inte alltid fungerat. Kål växer till sig bra och blir både hög och bred. Då blir det glipor i kanterna och så är det bara att börja plocka larver. Till nästa säsong ska vi köra sandsäckar och hela VP-rör som vi sätter på tvären istället för stenar och avtagna VP-rör som vi sätter rätt över. Det tar ett par säsonger innan man lär sig vad som fungerar. Vi har också beställt mer nät så att vi ska ha till alla kålbäddar i år.

Vi har inte något emot att täcka just kålbäddar. Kålbäddarna går bra att täcka med ensilage och göra hål bara för kålplantan. Det gör att det blir minimalt med ogräs och därför kan plantorna vara täckta utan att man behöver ta av för att rensa. Morotsbäddar däremot gillar vi inte att täcka. Att rensa morotsbäddar är bland det värsta som finns. En nät-täckt morotsbädd blir det ofta mer ogräs i än en  otäckt eftersom man hellre rensar de bäddar där man ser ogräset. Vi tenderar att spara morotsbäddarna till sist och då hinner man inte alltid med dem. Gör man så två veckor i rad så har man sedan stora problem med våtarv och mållor. Första åren vi odlade behövde vi inte täcka morötterna men nu har vi ganska mycket morotsfluga så nu är det nödvändigt. I år planerar vi att flamma våra sådder. Vi har en gasoltub med en brännare. 6-8 dagar efter sådd kan man gå över raderna och bränna bort det ogräs som kommit upp. Vi hoppas att det ska göra ogräsrensandet lite lättare.

Näten är åtta meter långa så det tog halva dagen att klippa till, sy på en längd på varje och laga de hål som fanns. Några hål är gräsklipparen skyldig till. Ett nät var lite längre än det andra så vi kunde ta av en bit och lappa med. 

Lite oönskad hjälp fick vi också men nu är i alla fall alla näten klara i god tid innan säsongen startar och det känns bra. 

Fröer

Beställningen såg inte så enorm ut tyckte vi men idag kom andra leveransen fröer. Dessa tillsammans med förra veckans leverans och alla de fröer vi har kvar från föregående år lär räcka så vi kan leverera både till Nolbygårds Matmarknad och till REKO-ring Alingsås plus sälja i vår gårdsbutik på fredagar under nästa säsong. Nu ska de bara bäddarna grävas klart, gödslas, bredgrepas, växter ska förkultiveras, sås, bäddarna ska flammas och rensas, skadedjur ska bekämpas, sådder ska täckas och sedan ska allt skördas. Vi ser fram mot säsongen. 

Årets frösådder igång

Idag var det premiär. Hade glömt beställa några fröer så idag gjorde jag ett besök på vår lokala utmärkta blomsterhandel Blomsterhaga. En butik som förr tillhörde kedjan Blomsterlandet men som inte gillade att vara så styrda av deras regler och sortiment så de gick ur kedjan och drev affären vidare i egen regi. De satsar på att vrida utvecklingen mot allt bättre produkter. Ekologiska fröer ställs på de bästa ställena. De är återförsäljare för bokashi och försöker allmänt fasa ut det som är dåligt och ta in det som är bra. De säljer bland annat mycket av Impectas fröer och har sagt nej till någon av de stora fröfirmorna. Det är roligt att ha en sådan blomsterhandel i stan. Huvudskälet till att jag åkte dit idag var att jag behövde frö till rotselleri som man bör så tidigt på året. Förra året tror jag att vi sådde i februari och vi har fått väldigt små rotselleri. I år prövar vi att så den sjunde januari och hoppas att det ger resultat. Rotselleri ska sås på ytan eftersom fröna behöver ljus för att gro. De ska också stå relativt varmt. På Blomsterhaga hittade jag även frö av Stevia som börjar bli populär som ersättning för socker. Det har vi inte odlat förut men jag läste om någon som odlade det häromdagen och tycker att det vore roligt att pröva. Tanken är att i första hand torka steviabladen för att kunna smula ner i såser och grytor som behöver lite sötma. Det var inte många frön i påsen så vi får se om något tar sig. Chilin åkte också ner i jorden idag. Jag har inte mycket plats att odla chili på eftersom vi har ett minimalt växthus. Därför blir det bara två sorter; Hungarian och Cayenne Long Slim. Det blev fem krukor med två frön i varje. Fröna är från förra året så grobarheten kan vara sämre men jag behöver ändå inte fem plantor av varje chili så det gör inte så mycket.

Vi förodlar inne i hallen tills fröna gror och klarar lite svalare temperaturer. De står på en byrå framför ett element så temperaturen är bra. De fröer som inte grott ännu ställs närmast elementet och flyttas sedan fram tills det blir för trångt. Då flyttas fröerna ner i förodlingskammaren där det är svalt och gott om ljus. Där är oftast frostfritt hela vintern av sig själv men vi har också en frostvakt där ifall det blir riktigt kallt. Vi har rörledningar med vatten upp till ladugården i taket så det är viktigt att det inte fryser. Det hände en vinter innan vi satte in frostvakt. Det hade varit kallt i flera dagar och isen i rören gjorde att de delade sig i kopplingarna. När det sedan tinade blev det mycket vatten i källaren.

Det är i förodlingskammaren som alla sådder sker. Häromdagen hann vi med att städa i källaren så nu är allt i ordning och lätt att hitta. Det är jätteskönt att kunna stå där nere och hålla på med jord eftersom det inte gör något om man spiller, vilket man ju alltid gör. Fröerna har vi sorterat i godisbackar efter växtfamilj så det ska vara lätt att hålla ordning.

Det ser lite tomt ut under lamporna än så länge. Vi har en specialbyggd rostfri bricka med uppvikta kanter så att den håller vatten. På botten ligger en undervattensmatta som gör att man kan vattna nedifrån. Det är lättare att hålla krukorna fuktiga och man slipper vattna ovanifrån vilket är bättre för fröerna men minskar också risken att sorgmyggor lägger ägg i jorden. Vi brukar ändå ha problem med sorgmyggor. Vi vet inte riktigt hur man ska bli av med dem. Runt brickan sätter vi flera kompostgaller. Det är för att hålla katterna ute. De älskar att sova i krukor så vi har nästan givit upp att ha krukväxter inne. Frösådderna ska de i alla fall inte komma åt i år. De första åren började vi utan galler och la till galler efter galler allt eftersom katterna lurade ut nya sätt att ta sig in. I år gjorde vi rätt från början och satte galler under och vid sidan om brickan. Vi får se om vi eller katterna vinner i år. 

Att glädjas åt småsaker

Just nu är det väldigt vackert på vår gård. Vi slås av vilken lyx det är att få bo så här och ha alla möjligheter till meningsfulla arbetsuppgifter. Det är inte varje dag vi känner att vi går framåt men idag är en sådan dag när vi känner lycka över de framsteg vi gör. Den här säsongen har vi renoverat alla järnfönster i ladugården. Förra vintern rasslade de trasiga rutorna och vinden blåste rätt igenom. Varje gång det blev minus så frös vattnet och vi fick bära vatten inifrån boningshuset ut till djuren ett par gånger om dagen. I går satte vi in en dörr mellan ladugården och ladan. Något vi tänkt göra länge men inte fått gjort då alla begagnade dörrar vi hittade hade större mått än hålet de skulle sitta i. Förra veckan kom vi över två stugdörrar på blocket. Vi hade tänkt ha en av dem i gårdsbutiken men det visade sig att de var alldeles för låga för att ha i en lokal där många människor passerar. I förrgår kom vi på att de kanske passade i hålet och det visade sig att det blev perfekt. Igår satte vi in och tätade dörren. Det är fortfarande hål upp genom taket där golvet ruttnat men de största hålen täckte vi med frigolitskivor som vi har liggande. Idag när vi vaknade var det tio minusgrader ute, åtta och en halv minusgrad i ladan och där hade fårens vatten frusit. I ladugården visade termometern noll grader. Hönornas och ankornas vattenautomater var isfria liksom ankornas badkar. Vatten till fåren kunde, som vanligt, hämtas i ladugården och ankornas badvatten kunde bytas med slang som vanligt trots att det var tio minus ute. Kanske är det svårt att förstå att vi blir alldeles lyckliga av detta? Men det blir vi. Sådana små saker är värdefulla när man bor på landet. När man har mobilen i fickan kan man få besked om hur många steg man tar. En vanlig dag hemma på gården så går vi över 10 000 steg även när vi inte tycker att vi gör någonting. Extra steg för att hämta vatten är bra att spara in. Hade vattnet i ladugården varit fruset hade det inneburit fem vänder till boningshuset två gånger om dagen. Det är många onödiga steg som vi nu slipper.

Det är fascinerande att värmen kan hålla sig i ladugården trots att det fortfarande är hål i taket på vissa ställen. Väggarna är av sten och taket upp mot logen är bara ett brädgolv. Det enda som värmer upp inne i ladugården är två adventsljusstakar och djuren och ändå är det en skillnad på tio grader mot utomhus. Att adventsljusstakarna avger värme är lätt att se eftersom isen på rutans är smält där.

Att vi hade frostfritt i ladan gav oss energi så nu har hönshuset och ankornas bur blivit städade av bara farten. Nu är det dags att så chilli.

Planering

I år ska vi odla i 99 bäddar a sex kvadratmeter plus att vi har en bit åker där vi ska sätta potatis, gul lök, röd lök och purjolök. Därutöver har vi växthuset och sex mindre bäddar för kryddor och tomater. Just nu ligger all jord i bäddarna täckt av ensilage. Vi har ett 80 tal olika grödor som ska förtros, sås, flammas och täckas. För att allt ska gå i lås krävs en noggrann planering. Vi vet redan nu att den inte kommer att hålla. Inte ens på pappret ser det ut som om det kommer att gå i lås. Utöver alla grödor så har vi fortfarande 16 bäddar som inte är grävda plus ett sparrisland som ska anläggas. I vår kommer dessutom 50 nya äppleträd. Det är inte utan att man tror att man är lite galen. Planen är i alla fall klar och det värsta som kan hända är att några fröer inte kommer i jorden eller att några plantor dör. Inget att hetsa upp sig för alltså. Förra året hade vi tillgång till en betaversion av en app där vi gjorde vår planering. Det blev aldrig någon skarp version av den appen och vi har inte hittat någon annan som motsvarar det vi behöver. Årets planering är därför gjord i excel med en rad för varje åtgärd. Så här kan det se ut:
Elva sidor åtgärder där de mesta åtgärderna ska ske i maj. Det blir inte mycket sömn eller lediga dagar den månaden. Att sparrisbädden enligt plan ska grävas första februari är inte för att det är smart att gräva i februari utan för att allt som är möjligt att göra så tidigt på året måste göras då. Det kan hända att den blir grävd tidigare eller senare beroende på väder och temperatur. Enligt plan ska kryddbädden byggas och grävas första mars men den är redan till hälften klar. Det var rejält jobbigt och lerigt när vi grävde den i förrgår men det går och då får man ta lite skit. Tre par handskar, två par skor och två par byxor blev genomblöta och leriga under jobbet. Början av dokumentet ser ut så här. Enligt plan skulle alla bönställningar byggas första februari men det gjorde vi redan idag. Känns skönt att kunna stryka saker i förhand. Vi har byggt bönställningar förr men de har aldrig hållit hela säsongen. När bönorna växer upp så blir det ett bra vindfång och flera av dem har helt enkelt vält och dragit med sig bönorna upp ur jorden. Nu har vi byggt ställningar av virke som vi halvoljat med terpentin och rå linolja. Det är skönt att ha jobb som man kan stå inne och göra. Vi ska ha störbönor i fyra bäddar nästa år. De behöver höga ställningar att växa på och det gör det lätt att skörda eftersom det mesta går att göra stående. Ställningen ska sättas fast ordentligt i jorden med armeringsjärn.

Vi hann också få in en dörr mellan ladugården och ladan idag mellan ställningsbygge och såplanering. Djuren i ladugården ger en del värme och där har vi också en vattenledning där vi tar färskvatten till djuren. Vi har haft en del hål i taket upp till loftet eftersom brädorna där har ruttnat. De hålen har vi täckt igen idag och så har vi äntligen hittat en dörr som var liten nog att täcka hålet. 

Första maj har 19 åtgärder som ska göras. 

Ingen av oss inbillar oss att vi ska hinna med alla dem den dagen. Alla bäddar ska dessutom förberedas genom att täckmaterialet tas av en tid innan så jorden hinner värmas upp. Därefter ska varje bädd bredgrepas och gödslas och vi ska sprida ut stenmjöl. Att förgro ett antal bönor går fort liksom att bredså dill. Tre bäddar palsternackor går också rätt fort men att sätta alla potatisar kommer att ta en halv dag. Vi ser alltså redan nu att schemat kommer att spricka men utan schema så skulle det inte finnas någon chans. Det gäller alltså att ligga i så många saker som är schemalagda den första maj redan är gjorda då. Förhoppningsvis har vi dessutom några wwoofare eller andra snälla människor som vill delta i arbetet. Den 15:e maj är allra värst. Då är 30 åtgärder inplanerade:-) Har du inget att göra då är du välkommen!

Om det finns någon nörd därute som vill se hela schemat så finns det här. såplanering 2018

Självförsörjande på nötter

Nej inte precis. Vi äter rätt mycket hasselnötter och valnötter i vår familj. Jag tar hasselnötter på min frukostyoghurt och Jonas valnötter eftersom han är allergisk mot hasselnötter. Det hade varit fint att kunna äta sina egenproducerade nötter så vi har planterat flera hasselbuskar och ett valnötsträd. Valnötsträdet lär inte ge skörd än på många år men det växer fint och får stå på tillväxt. Det lär ta minst tio år innan vi kan äta valnötter från vårt eget träd. Hasselbuskarna däremot är snabbare och i år har vi för första gången kunnat skörda egna hasselnötter.  Totalt åtta stycken. 

Första knäckta nöten blev en besvikelse. Ett torrt litet bös som inte såg ut att likna en nöt alls. 

Vi knäckte vidare och nöt efter nöt öppnade sig med ungefär samma innehåll. Endast en nöt innehöll något som med mycket god vilja kunde liknas vid en nöt. Den var ungefär står som en fjärdedels normalstor nöt. Den smakade bra men det är långt kvar till att ersätta de köpta nötterna på morgonyoghurten. 

Det känns lite trist med en sådan liten skörd.
Första tanken var att det kanske varit någon larv som ätit upp innehållet på ett tidigt stadium, men lte efterforskning pekar på att det kan bli så här om de inte är befruktade. Han- och honblommor sitter på samma grenar, men blommar vid olika tidpunkter. Vi har två sorter men ska nog plantera ett par till. Vildhasseln blommar senare så den blir nog en av sorterna. Vi har många exemplar som är trångbodda på ett annat ställe.

Vi får hoppas på bättre skörd nästa vinter!

Årets fröbeställning

Nu har vi skickat iväg årets fröbeställning. Det är alltid ett meck att få till rätt sorter i rätt mängd. Vi har god hjälp av boken Runåbergs fröer där det bland mycket annan nyttig information finns en tabell över hur länge fröer håller sig. Sallatsfröer och gurkfröer till exempel håller sig väldigt länge. Då behöver man inte vara rädd att man beställer för mycket. När det gäller palsternacka däremot så håller fröerna inte mer än ett eller två år så där är det viktigare att man räknar efter hur mycket man behöver. Vi kommer att odla 99 bäddar i år plus några bäddar med kryddor och annat. Det blir många sträckmeter. Varje bädd är fem meter lång och sår man fyra rader blir det 20 sträckmeter bara på en bädd. När man tittar igenom beställningarna så blir man rätt matt med tanke på att varenda frö ska stoppas i jorden. Det kommer att bli många timmar innan allt är på plats.

Så här ser årets beställning ut:

Runåbergs fröer

  • Rödkål Red Express, ekofrö
  • Broccoli Calabrais, ekofrö
  • Sommarsquash Gold Rush, ekofrö
  • Vinterportulak, ekofrö
  • Rödbeta Blankoma White Beet, ekofrö
  • Persilja Gigante di Napoli, ekofrö
  • Körsbärstomater Mei Wei, ekofrö
  • Högväxande tomat Brandywine, ekofrö
  • Isbergssallat Crispino, ekofrö
  • Cossallat Little Gem, ekofrö
  • Svartrot Hoffmanns schwartze Pfahl, ekofrö

Lindbloms fröer

  • Blomkål, Tabiro ekologiskt frö
  • Bondböna, Witkiem-Frühe Weisskeimige ekologiskt frö
  • Brytböna Maxi, ekologiskt frö
  • Brytböna Speedy, ekologiskt frö
  • Brytärt, Delikett obetat
  • Grönkål, Westland Winter ekologiskt frö
  • Halloweenpumpa, Jack O’Lantern ekologiskt frö
  • Inläggningsgurka, Vorgebirgstrauben ekologiskt frö
  • Krispsallat, Telex RZ ekologiskt frö
  • Mangold, Rainbow ekologiskt frö
  • Morot, Fanal – Nantaise 2 ekologiskt frö
  • Morot, Fynn – Nantaise 2 ekologiskt frö
  • Myskpumpa, Early Butternut ekologiskt frö
  • Märgärt, Kelvedon Wonder ekologiskt frö
  • Pak Choi, Joy Choi F.1 obetat
  • Palsternacka, Halblange Weisse ekologiskt frö
  • Papaver glaucum Tulpanvallmo
  • Persilja, Grüne Perle – Mooskrause 2 ekologiskt frö
  • Polkabeta, Tondo Di Chioggia ekologiskt frö
  • Rädisa, Cherry Belle ekologiskt frö
  • Rödbeta, Egyptisk Plattrund ekologiskt frö
  • Rödbeta, Forono ekologiskt frö
  • Salladsgurka, Tanja ekologiskt frö
  • Savoykål, Smaragd ekologiskt frö
  • Sockerärt, Heraut ekologiskt frö
  • Sockerärt, Sweet Horizon ekologiskt frö
  • Spenat, Butterflay ekologiskt frö
  • Spetskål, Caraflex F.1 ekologiskt frö
  • Squash, Black Beauty ekologiskt frö
  • Squash, Dunja F.1 ekologiskt frö
  • Squash, Rondini ekologiskt frö
  • Stjälkselleri, Tango ekologiskt frö
  • Vaxböna Helios, ekologiskt frö
  • Vintersquash, Green Hokkaido ekologiskt frö
  • Vintersquash, Uchiki Kuri – Red Kuri ekologiskt frö

Fröerna är en dyr historia i odlingen men det är roligt att sitta och titta på webbsidorna och fundera över vad man ska ha. Vissa sorter beställer vi samma som förra året om vi har varit nöjda men andra sorter har vi fått tips om från andra odlare. Vi beställer nästan enbart ekologiska fröer och försöker i möjligaste mån välja sorter som inte är hybrider men några sådana har vi också beställt i år. Vi tar ju inte några egna frön än så för vår del har det inte någon betydelse om det är F1:or eller inte. Men samtidigt så är det trevligt med sorter som inte är hybrider. Vi väljer Runåbergs fröer och Lindbloms eftersom det är små firmor med stort urval av ekologiska fröer. Lindbloms är billigare men vissa sorter som vi vill ha hittar vi inte där.

« Äldre inlägg

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑