Östängs gård

En gård för omställning

Årsredovisning år sju

Nu har det gått sju år och det är dags för en redovisning av vad som hunnits med under det senaste året. Det här blir vår sjunde minneslista. Listan är lång och ser ut som ohämmat skryt över vad vi har fått gjort. Om det känns så är det bara att hoppa över den. Årslistorna är till för oss själva i första hand, en påminnelse om att vi gör framsteg trots att det inte alltid känns så.

Odling

  • Grävt ytterligare 18 bäddar i nya området
  • Odlat i 85 stycken 16 meter långa bäddar
  • Satt plast på och tagit i bruk vårt nya bågväxthus.
  • Anlagt bäddar i nya bågväxthuset
  • Installerat droppbevattning i båda växthusen
  • Lyckats med morötter för första gången
  • Blivit effektivare i vårt ogräshanterande
  • Blivit effektivare i vår gödselhantering
  • Odlat tomater och tidiga grödor i vårt nya tunnelväxthus
  • Satt upp och tagit i bruk el-staket mot sniglar
  • Planterat några fruktträd och fler bärbuskar
  • Ökat gröngödslingsodlingen i bäddarna
  • Dödat oräkneliga antal sniglar

Försäljning

  • Haft bemannad gårdsförsäljning vid 20 tillfällen
  • Sålt på REKO-ringen i Alingsås hela säsongen
  • Sålt på Nolbygårds Matmarknad vid 17 tillfällen
  • Sålt grönsakskassar till 22 prenumeranter under 20 veckor
  • Sålt grönsakskassar till Bjärke Energi som de gett till sin personal
  • Installerat en kyl med glasdörr i gårdsbutiken så vi kan ha grönsaker till självbetjäning hela veckan
  • Satt upp nya skyltar vid vägen så folk hittar oss

Djur

  • Fått 17 lamm
  • Låtit slakta tre tackor
  • Skickat 15 lamm till slakt som vi sålt som lammlådor
  • Köpt 100 Bovanshönor
  • Sålt alla ägg vi har fått fram
  • Låtit kläcka nya mignonankor som tränats på att äta mördarsniglar (tack Clara)
  • Överlistat duvhöken
  • Klarat livet på ett lamm trots svårt flugangrepp

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker hela vintern
  • Hamlat tre lindar

Musteriet

  • Utvecklat musteriet med rullbanor så vi slipper lyfta så mycket
  • Köpt ett ton KRAV-äpplen från Skåne
  • Tagit emot trädgårdsäpplen på gården vid åtta tillfällen och på Nolbygård lika många gånger
  • Mustat äpplena på Alingsås Mobila Musteri
  • Fortsatt arbetet med vår ekonomisk förening som heter Gårdssamverkan i Alingsås Ekonomisk förening
  • Fermenterat mustresterna med microferm

Målning, snickerier och byggnationer

  • Satt upp flera wwoofarbyggda fågelholkar
  • Knackat rent över 1000 stycken gamla tegelstenar
  • Murat bakväggen i glasväxthuset av gammalt tegel och lera från åkern
  • Byggt en löktork (eller inte vi utan mest Hansi…)
  • Skrapat mer färg från huset (men är fortfarande inte klara)
  • Målat wwoofhuset med falu rödfärg
  • Stängslat 2,5 hektar av grannens mark där vi ska ha våra får på bete
  • Stängslat om en av vinterhagarna
  • Stängslat 1,5 hektar skogsbete
  • Bytt ut och satt upp nya bjälkar i ladugården (Tack Magnus och Hansi)
  • Renoverat gästrummet och tagit fram det gamla trägolvet

Skog

  • Låtit ta ner granar som angripits av granbarkborre
  • Sågat en hel del virke till plank och reglar på lånad såg

Övrigt

  • Tagit emot studiebesök från Hjo folkhögskola
  • Haft nio praktikanter i odlingen från fyra olika skolor
  • Har haft åtta wwoofare från Nederländerna, Tyskland och Frankrike
  • Fortsatt med arbetsdagarna inom  ”Gårdssamverkan” 
  • Haft öppen gård med över 200 besökare under Matsafari längs väg 190
  • Deltagit i odlardagarna digitalt
  • Deltagit i Trädgårdsdagar i Bjärke
  • Handlett fyra odlare inom Hushållningssällskapets projekt
  • Deltagit i en tomatodlarkurs
  • Skrivit boken Odla till försäljning del 2 tillsammans med Jonas Ringqvist och Sanna Mattsson Ringqvist
  • Haft en digital bokrelease ledd av Helena von Bothmer
  • Varit på Skenora gård och Kosters Trädgårdar och gjort en resiliensgenomlysning med Helena von Bothmer, Miriam Thiel, Pella Larsdotter Thiel, Susanne Nymöller och Helena Ullmark.
  • Haft kursdagar i odling på gården
  • Haft livsmedelskontroll och klarat oss utan anmärkning
  • Grävt fram stensättningen framför huset och planterat stenpartiväxter (…Hansi igen)
  • Flisat om gångarna i skogsträdgården
  • Hårdgjort ytan bakom ladugården
  • Omvandlat en bit gräsmatta till en miniskogsträdgård (Tack Anna-Karin)
  • Skrivit tre artiklar i tidningen Åter
  • Varit med i tidningen Skogen, ETC, Alingsås kuriren, Alingsås tidning och Fria tidningen.

Mini-skogsträdgård

I går gjorde vår praktikant Anna-Karin sin sista dag hos oss. Hon läser utbildningen Trädgårdsmästare inriktning arbetsledning på Hermods. Hon har gjort tre veckor hos oss och förutom att delta i det vanliga arbetet i grönsaksodlingen så har hon fått planera och starta arbetet med att göra om en av våra gräsmattor till en miniskogsträdgård.

Gräsmattor är trevliga att umgås på men bidrar inte med så mycket annat än att vara just trevliga att umgås på. Eftersom de klipps regelbundet blir det inte så mycket blommor till bin och andra insekter.

När vi flyttade till Östäng hade vi gräsmatta på alla sidor om huset. Den rakt framför huset har vi sedan två år tillbaka börjat konvertera till kryddträdgård. Den till vänster om huset vill vi behålla men den till höger har vi inte haft någon riktigt bra plan för.

Där finns idag några prydnadsbuskar, två äppelträd och ett valnötsträd. Platsen skuggas av en hög lönn och en jättehög alm på förmiddagen men på eftermiddagen är det sol. Det är en yta där vi hade en studsmatta stående när vi flyttade hit och våra barn gillade sådant. Den har fått flytta vidare till en annan barnfamilj och sedan dess har vi i princip bara använt ytan till att klippa gräset på.

En av uppgifterna Anna-Karin skulle göra på sin praktik var att leda en arbetsgrupp i något trädgårdsrelaterat så hon fick helt enkelt i uppgift att planera ytan och att sedan leda mig, Hansi och våra wwoofare i anläggningsarbetet. Det hon hade att utgå ifrån var ett antal buskar och ett träd som vi redan hade hemma och inte riktigt visste var vi skulle placera.

Våra plommonträd ger väldigt dåligt med frukt och behöver förnyas så för ett tag sedan köpte vi två viktoriaplommon. Ett av dem fick hon använda.

Vår praktikant Hansi är i ett skede där han anlägger odlingar på sitt eget ställe och letar därför kul buskar och träd att plantera och då är det lätt hänt att man ”råkar” säga att man själv vill ha också när han ändå hittar något till sig själv. Så plötsligt en dag stod vi med flera blåbärstry, en taggfri björbär, en taggfri björnbärshallon och tre mullbär som vi inte riktigt visste vad vi skulle göra med.

Lämpligt då att sätta praktikanter i arbete. Anna-Karin läste på, satte ut pinnar, drog upp snören och läste på igen.

Vi stämde av och korrigerade och hon läste på och ändrade igen.

En tisdag förmiddag var vi fyra personer som grävde, bar, planterade, täckte med tidningar och lassade ut flis. Bjarne och Florian grävde undan gräsmattan runt de befintliga äppelträden och täckte med tidningar och flis under Anna-Karins ledning.

Plommonträdet fick en grop med extra gödsel och sedan en spegel av flis. För att trädet ska växa rakt stagade Anna-Karin upp det med sadelgjord.

Gränsen mellan grusgången och gräsmattan har varit väldigt otydlig och träs och ogräs har tagit över allt mer.

Nu markeras gränsen av cortenstål som Anna-Karin har fasat av för att ingen ska skära sig på hörnen.

En förmiddags arbete senare har vi en mängd bärbuskar, ett träd, en kantmarkering och en flisad gång klar. Bra jobbat av det här gänget. Sedan har Anna-Karin jobbat vidare med finlir och planterat in marktäckande blommor och fixat till gången

Igår kom praktikant-Emma med en planta med gröna vinbär så den fick Anna-Karin också i uppgift att få ner på ytan.

Nu ska vi bara hitta plats för ett plommonträd och tre mullbärsträd som inte fick plats…

Stellan och Tillväxtparadigmet

Innan vi köpte Östäng hade vi mer tid för att lära oss teoretiska saker, träffa folk och diskutera möjligheter och problem. Vi träffade många intressanta människor när vi satte oss in i hur det egentligen ligger till med de tre E:na Energi, Ekologi & Ekonomi.

En av de som vi diskuterade med var Stellan som just hade bytt inriktning från sitt trygga liv som ingenjör. För några dagar sedan såg vi en text från Stellan och jag antar att han har filat en hel del på den för den är inte särskilt lång men ändå så tydlig. Texten utgår från tiden innan energi kom i form av el eller diesel, då mycket av energin vi hade tillgång till var muskelkraft. Det här diagrammet kommer från hans text.

Texten heter ”Varje svensk har 300 slavar” och syftet är inte att någon ska känna sig anklagad för att vara slavägare utan att visa hur saker hänger ihop. Som till exempel varför lönerna för sjuksköterskor och lärare har så svårt att hänga med lönerna inom industrin. Det är inte en komplott, det är fysik.

Lägg några minuter på Stellans text, den finns här: Varje svensk har 300 slavar

Mentorsträff i Spekeröd

I eftermiddag har jag (Ylva) varit på träff inom Hushållningssällskapets mentorsprogram. Det var första gången alla mentorer och alla adepter träffades. Vi var inbjudna till Sutip Austad som driver Austads gård i Spekeröd.

Vi hälsades välkomna av Marie och Ida från Hushållningssällskapet och sedan fick alla presentera sig innan vi fick lyssna på Jonas Ringqvist som berättade om Bossgårdens försök med gröngödsling. Det är alltid intressant att höra andra odlare berätta om sina odlingar.

I Sutips växthus växer sötpotatis och en mängd asiatiska och svenska kryddväxter.

Odlingen riktar sig främst lyxrestauranger och säljs via grossister. I bäddarna växte krasse, grönkål, rädisa, rödbeta men allt skördas som små späda blad. När en gröda är skördad lyfts det översta lagret med jord bort och ersätts med ny plantjord som köps in.

Skotten skördas ett och ett och säljs i askar om t.ex. 50 gram för ett relativt högt kilopris.

Vi fick provsmaka den ena grödan efter den andra.

En verksamhet helt inriktad på restaurang blir naturligtvis sårbar i pandemitider så försäljningen direkt till kund via egen gårdsbutik har ökat under de senaste åren.

Det är en helt annan typ av odling med mycket högre insatskostnader i form av jord på säck, fröer och annat än vad vi själva använder och varor som mer är till för ögat än för att mätta magar men intressant att se och höra.

Sutip odlar en hel del växter som jag inte hört talas om som den här Mexikanska potatisen. Den smakade som ett mellanting mellan gurka, morot och potatis.

Ett försök att prioritera

Vi tycker att vi långsamt förändrar Östängs gård så att platsen, byggnaderna och rutinerna passar oss bättre och bättre. Eftersom det finns många byggnader, arrangemang och vrår så finns det också många möjligheter att förbättra något. Eller att förhindra att något faller samman eller ruttnar bort.

Det mesta av vår vakna tid tillbringar vi kring gårdscentrum eller inomhus och det väcks hela tiden tankar på saker som måste åtgärdas, eller som skulle vara trevligt att fixa till.

I morse hade vi sovit ut ordentligt efter den sista marknadsdagen för säsongen så vi tog en lång frukost och försökte sortera bland högen med tänkbara projekt.

Vi inledde med att skiva ner våra tankar på var sitt papper. Bara den lilla övningen kändes bra. Alla idéerna ligger ju och skvalpar i bakhuvudet och det blir en avlastning att sätta dem på papper.

Sedan delades projekten in i två grupper, Inomhusjobb berör boningshuset, Utomhusjobb berör allt annat. Det var för många idéer för att sortera dem i huvudet eller i en diskussion så vi försökte med ett poängsystem i tre kategorier. Hur viktigt är projektet, hur omfattande kommer det att bli och hur dyrt gissar vi att det bli. För att kunna summera på ett vettigt sätt vände vi på skalan för de två sista kategorierna.

Det kändes svårt på flera sätt. Om en idé känns angelägen att genomföra, är det för att den är viktig eller är det för att vi vet precis hur det ska göras?

Att ta fram den igenmurade bakugnen i köket kanske inte är viktigt egentligen men ska vi göra det så måste det göras innan andra saker i köket kan göras. Dessutom har vi båda alltid velat ha en riktigt gammaldags bakugn så…

Till sist hade vi fyllt i var sin tabell och kunde jämföra. Inomhus skilde sig våra bedömningar åt men när det gäller utomhusjobben var våra prioriteringar mycket lika och det är ju roligt.

Även efter att ha fyllt i tabellen och summerat var det svårt att få överblick så fick ta fram ett par överstrykningspennor och markera orange för de högsta poängen och gult för de lägsta.

Vi vet att det finns lite tid under november och i januari-mars då vi kanske kan få gjort något av idéerna och då är det en fördel att grunnat lite på vad vi helst vill satsa tiden på.

Knalten

Härom veckan var jag och vår praktikant Hansi på besök på Knalten. Det är en småskalig grönsaksodling utanför Ulricehamn som drivs av Pierre och Sonia. De har odlat i många år och har mycket större och mer effektiva odlingar än vi.

Skälet till att vi åkte dit var att Hansi skulle köpa en bredgrep. Sonia och Pierre importerar detta fantastiska redskap från Frankrike och det går att beställa direkt från dem. Om jag skulle få välja ett enda redskap att investera i för att odla grönsaker i fasta bäddar så är det en bredgrep. Den används mycket hos oss och jag talar mig varm för den vilket innebär att de flesta av mina praktikanter förr eller senare införskaffar en. Knaltens bredgrepar finns med fyra, fem eller sju piggar. Vi har en med fyra och en med sju.

Vi hade förvarnat att vi skulle komma så de hade bredgrep hemma och vi passade naturligtvis också på att titta på deras odlingar. Tavlan visar de olika odlingskvarteren och sitter på väggen där alla redskap förvaras. Knalten har verkligen en annan skala än vi. Vi har ett flamaggregat men de har en värsting som flammar hela bädden på en gång. Fem munstycken som sitter bakom en skiva som hindrar blåsten gör att hela bädden flammas effektivt på en gång.

Till vänster om flamaggregatet skymtar en Terratech hjulhacka och de har både deras enhjuliga och deras tvåhjuliga. Det finns många redskap att köpa till hjulhackan och eftersom de är många som jobbar på en gång så har de flera redskapsbärare för att inte behöva byta redskap.

På väggen hängde en paper-pot. En maskin som planterar förodlade småplantor i rader. På Knalten använder de den framför allt för att plantera ut rödbetor. De odlar i zon fem och att kunna förodla rödbetor gör att de får ett visst försprång.

De hade även en tvåhjulstraktor som heter Grillo och som fungerar ungefär på samma sätt som en BCS som är ett vanligare märke.

Grillon använder de framför allt för att hacka ner gröngödsling.

De täcker kålen med nät även så här sent på säsongen för att hålla rådjuren ifrån kålen. Vi diskuterade problem med kålfjäril och de undviker att använda Turex då de bara haft små lokala angrepp. Knalten är krav-certifierat och det har odlats ekologiskt på gården sedan 70-talet. Pierre berättade att även om de hittar angrepp av kålfjärilslarver så blir angreppen bara lokala och försvinner ganska snabbt. Hans teori är att eftersom de inte sprutar så tar de inte heller död på maten för de insekter och kryp som äter kålfjärilslarver. Det gör att det finns tillgång till kryp som kan ta hand om angreppen. Det låter logiskt. Vi har inte sprutat med Turex sedan 2017. Vi har inte haft några angrepp och jag har tänkt att det har berott på att vi blivit så duktiga på att täcka med nät. Men i år så fick vi ett angrepp på broccolin. Jag hade inte tid att ta hand om det så vi högg helt enkelt av lite blad från fyra plantor och slängde in till hönsen. Tänkte att det fick räcka och att jag skulle ta hand om problemet dagen efter. Det blev inte av och några dagar senare när vi kom att tänka på angreppet så hittade vi inte en enda larv. Vi kan omöjligt ha fått bort alla efter att bara ha huggit av några blad. Spännande.

Knalten odlar tomater både i caterpillartunnel, på friland och i ett växthus.

Eftersom de redan har haft frost så har tomaterna ute gett sig. De planterar tomater utomhus med en meters mellanrum och binder upp dem längst trådar i sidled.

I gångarna mellan rödbetsbäddarna har de lagt plansiloplast. Jag tänkte att det var i huvudsak för att täcka för ogräs men Pierre berättade att det var för att försöka spara vatten. De kan bara vattna med vatten från egen brunn och vattnet är inte tillräckligt för att slösa med. En bieffekt av att täcka gångarna och sidorna på bäddarna är att rödbetorna på ytterkanterna av bäddarna växer mycket snabbare. De skördas därmed först. Att lägga plast i gångarna får därmed tre syften. 1. täcka ut ogräs. 2. spara vatten. 3. påskyndar tillväxten.

Den här välten kan kanske vara ett alternativ till raduppdragningskrattan som vi inte riktigt får styr på. Det borde bli rakare rader.

I tomatväxthuset växte en helt svart tomat. Den är röd innan den är mogen men som mogen blir den svart. Tyvärr var namnet bortglömt.

Sedan fick vi gå in i deras förodlingsväxthus. Tänk ändå om man hade ett sådant. Det är byggt av gamla fönster och virke från egen skog. I taket hänger rustika hyllor och på golvet står mer hyllor. På hyllorna finns stora plåttråg med underbevattningsmattor och gott om plats för förodling. Lättskött och lätt att titta till alla plantor utan att behöva ta sig in i ett bubbelplasttält.

På golvet stod en FreeFlow-kamin med rör efter sidorna som gör att varm luft strömmar ut i rummet och cirkulationen sätts igång. Den blev både jag och Hansi rätt avundsjuka på.

Det är enormt inspirerande att besöka andra odlare. Detaljer och smarta lösningar inspirerar.

Sedan fick vi titta på deras gigantiska gårdsbutik. Där säljer de bredgrepar, grönsaker och franska ostar. Alla som bor i närheten borde verkligen köpa alla sina grönsaker av Pierre och Sonia. Vilken fin verksamhet och så proffsiga odlare. Full av respekt!

Till slut fick Hansi köpt sin bredgrep och vi gav oss av hem till Östäng med nya tankar och nya idéer.

Matsafari

Det har varit en fantastisk helg! Strålande solsken och många besökare på gården.

Samtidigt har det varit lite hektiskt. Det är ett ständigt dilemma med mycket roligt vi vill vara med på och begränsningen med 24 timmar om dygnet.

Varje lördag är vi med på Nolbygårds Matmarknad. Det är där vi säljer det mesta av våra grönsaker och eftersom vi själva startat marknaden så är vi ansvariga och där varje lördag hela säsongen. Vi tar också emot äpplen varje lördag under september och oktober på Nolbygård vilket Jonas brukar sköta.

Nu i helgen anordnade Lab190 matsafari för alla matproducenter runt väg 190 och eftersom vi tycker det är ett bra initiativ så anmälde vi oss till det.

Det innebar att jag och Jonas skulle vara på tre ställen i lördags vilket inte är möjligt. Tur då att vi har vuxna barn som kan ställa upp. Jag fick ta hand om matmarknaden, Jonas om öppen gård och Ina ställde upp och samlade in äpplen.

För att få allt att fungera så fick vi lägga upp en strategisk plan. Att vara på tre stället ger brist på vågar, skyltar, bord och personal. Vi har t.ex. bara två iPads där vi har kassasystemet installerat.

Vi tog därför i veckan hjälp av våra tre praktikanter från Angered och de fick fundera över vad de tyckte att besökare skulle få för information om gården. De har varit hos oss under några veckor och det var roligt att höra vad de ville lyfta fram. Sedan gjorde vi en vägvisare och skrev skyltar som de satte upp på olika ställen för att få gården att bli så ”självvisande” som möjligt.

Besökarna fick information om våra olika djur, om kålskiftet, kålfjärilar, växtföljd, bajs och mycket annat.

I fredags skördade vi dels för att hålla gårdsbutiken öppen på fredagen som vanligt men också till både Nolbygårds Matmarknad och till gårdsbutiken över lördag och söndag.

När vi ska vara på flera ställen så blir det plötsligt ont om både dukar och kärl att lägga grönsakerna i.

Vårt nya kylskåp är kanonbra för att kunna ha saker framme som mår bra av kyla men också behöver visas upp ordentligt.

Utanför arrangerade vi alla olika typer av vintersquash, betor och kål.

Portarna är bra att använda som anslagstavla för att visa upp arrangemangets olika programpunkter så vi kunde lotsa besökarna vidare.

Helgen bjöd på det bästa vädret på länge och vi hade mycket kunder på matmarknaden och många besökare på gården. Fredagens skörd räckte till viss del men viss kompletteringsskörd fick göras på söndag morgon.

Under lördagen var det en jämn ström hela dagen som gick runt i odlingen och bland djuren och besökte gårdsbutiken. Ibland var den bemannad av Jonas men annars skötte sig kunderna själva och räknade samman och swishade in det de handlade för medan Jonas var runt och visade något för en annan besökare. Det hela fungerade ganska bra.

På söndagen var jag i odlingen hela dagen och svarade på odlingsfrågor medan Jonas kunde koncentrera sig på butiken. Det gav honom chans att även erbjuda provsmakning på must, honung och sishuanpepparkorn vilket var mycket uppskattat.

Vi gillar verkligen att ha öppen gård och visa upp vad vi gör. Kanske beror det till viss del på att vi båda är lärare i botten och gillar att berätta för folk men det är också en viktig uppgift att berätta om hur vi arbetar för att producera livsmedel, att ge människor tips för att de ska kunna odla mer mat själva och att öka förståelsen för hur sårbar vår livsmedelsförsörjning är och hur kretslopp kan fungera.

Få besökare är medvetna om saker som hur få grönsaksproducenter vi är i Sverige, hur viktiga våra djur är för vår produktion av grönsaker, hur mycket jobb det ligger bakom ett knippe morötter och så vidare.

Vi har under säsongen i år också varit tvungna att säga nej till människor som har velat komma hit på studiebesök då vi inte har haft tid. Då känns det bra att öppna upp gården för besök så alla nyfikna får en chans. Vi hade gärna haft fler öppna gårdsdagar och kanske får vi till det något annat år.

När alla besökarna lämnat gården vid fyra så flyttade vi fåren till nytt bete och sedan gick Jonas ut och fällde några träd medan jag plockade tio liter kantareller. Skönt att få göra något på egen hand ett tag efter en intensiv helg med många bra samtal och trevliga kundkontakter.

Praktikanter från Angered

Moa, Veronica och Johanna från Naturbruksgymnasiet i Angered har gjort praktik hos oss under fem veckor. Det har verkligen varit jätteroligt att ha dem här. När man tittar igenom bilderna från perioden ser man verkligen att vi hunnit mycket och att vi gått från sensommar till höst.

I början blev det bönskörd i princip varje dag de var här. Det är en tålamodsprövande syssla som jag själv helst undviker men som de tog sig an med glada miner.

En av sockerärtsbäddarna var slutskördade så där fixade de till bädden för ny gröda.

De drog upp linjer för fyra raders sådd och sedan fick de försöka förstå sig på såmaskinen under Hansis ledning.

Såmaskinen är inte helt enkel att ställa in så vägning av frön före och efter och så massor av praktisk matte för att räkna ut hur många frön som faktiskt landade i bädden.

Att köra såmaskin i föruppdragna rader går ofta bra men ibland krånglar det så man får ha bra koll på att kugghjulen rullar som de ska.

De har varit med och skördat massor av bönor, ärtor, gurka, tomat, morot och annat och lärt sig att ta hand om skörden och packa den inför försäljning.

Vi har haft provsmakning av gurka och äppelmust och diskussioner om grödor och användningsområden av de olika grönsakerna.

Vi har slutskördat morötter.

En riktigt regnig dag tillverkade vi flis till gångarna i odlingen.

Med bra regnkläder så jobbade de snabbt och den igenväxta slänten mot övre dammen var helt fri från sly innan kafferasten.

En dag slutskördade vi vitkål och lade i kyllager. De har fått öva på att täcka med kålnät om och om igen.

De har fått slå ner stolpar.

Vi har diskuterat försäljning och marknadsföring.

De har fått packa kassar till prenumeranter och REKO-ring.

De har målat skyltar till skogsträdgårdens växter och till att sätta upp vid vägen.

Vi har tillsammans funderat på hur vi ska skylta upp inför att ha öppen gård.

De har varit med och mustat en dag och då diskuterade vi förädling och märkning av produkter. De har flyttat får och matat hönor, dödat sniglar och rensat ogräs. Och så har vi pratat och diskuterat. Ännu ett gott gäng som förgyllt vår tillvaro på gården.

Det bästa är att de kommer tillbaka till våren. Tack för all hjälp och välkomna tillbaka!

Gröngödsling

Gröngödsling är ett samlingsnamn för grödor som man odlar för att förbättra sin jord. Vi har varit dåliga på att odla gröngödslingsväxter eftersom vi utnyttjat de bäddar vi haft till att odla grönsaker för försäljning. Jorden mår dock väldigt bra av att berikas med grönt material så vi har gjort några små försök tidigare år.

Vi vill fortfarande odla grönsaker i så många bäddar som möjligt så det har bara blivit helsäsongsodling av gröngödsling i två bäddar. Därutöver har vi odlat en yta utanför bäddsystemet med blodklöver som vi slagit och använt för att förbättra jorden i andra bäddar.

Det visade sig dock att den ytan var så full av ogräsfrön och eftersom vi bredsådde så blev det lika mycket ogräs som blodklöver. Vi har tidigare använt gräsklipp som gröngödsling i bäddarna men upplever även då att vi får större och större problem med vissa ogräs som till exempel vitgröe.

Det vi framför allt gjort i år är att så in gröngödsling efter skörd och det kommer vi att göra mer framöver. 12 bäddar där vi har skördat lök, tre bäddar där vi odlat morot och två bäddar där vi odlat bönor och ärtor har sedan såtts med olika gröngödslingsväxter. Vi har dels bredsått men också radsått gröngödslingsväxter.

Fördelen med att bredså är att bladmassan från gröngödslingsväxterna täcker ut och kväver mycket ogräs. Nackdelen är att det inte effektivt går att rensa det ogräs som trots allt tar sig innan bladmassan blir stor nog. Det bidrar därför lätt till att nya fröer av ogräs sprids.

När vi radsått gröngödsling så har vi snabbt dragit över med radhackan mellan raderna två gånger och de bäddarna är näst intill fria från ogräs.

Nu när gröngödslingsväxterna därigenom fått ett bra försprång så finns det nästan inget ogräs alls i de bäddarna. På bilden nedan är hela lökkvarteret täckt med gröngödslingsväxter.

Vi har inte någon tvåhjulstraktor trots våra 1360 bäddmeter. Det gör att allt arbete sker med handverktyg. Vi behöver därför välja gröngödslingsväxter som fryser sönder för att slippa massor av jobb till våren. Vi hoppas att den värsta frosten dröjer så att bäddarna får ha växande grödor med aktiva rötter långt in på hösten. När grödorna sedan fryser ner så kommer vi att täcka bäddarna med plast men fram tills dess så får gröngödslingsväxterna göra sitt jobb med att förse mikrolivet med ”mat”.

I några bäddar med kål har vi också använt subklöver som gröda mellan kålväxterna. Vi väntade några veckor efter att kålen hade etablerat sig innan vi sådde in gröngödslingen och det gav kålen bra försprång. Efter att vi skördat kålen så täcks bädden av en massa av grönt material och där behöver vi inte så in något.

Förra året sådde vi in perserklöver i majsen med gott resultat men i år har vi majsen på en nyetablerad del av odlingen och där är än så länge för mycket ogräs för att vi skulle våga köra på det i år.

Hade vi haft en tvåhjulstraktor så hade vi kanske odlat mer majs med perserklöver i fler bäddar och sett även majsen som en gröngödslande gröda men som det är nu så behöver vi i så fall forsla bort majsen och kompostera den på annat håll för att sedan återföra komposten. Det blir för mycket jobb.

Gröngödsling är något vi vill lära oss mer av. Har ni där ute några bra tips så dela gärna med er.

Öppen gård nu i helgen

Alla som är nyfikna på vår gård är välkomna nu i helgen. Vi deltar i LAB190:s arrangemang Matsafari längst väg 190 där de försöker lyfta verksamheter som producerar lokal mat. Det är alltså inte bara vi som har öppet utan ända från Göteborg till Nossebro är det verksamheter som öppnar upp för allmänheten.

Idag har vi låtit våra praktikanter fundera över vad som finns att berätta för besökare om vår gård. De har fått skriva skyltar som vi ska sätta upp i odlingen och på andra ställen för att besökarna ska få veta lite mer.

På lördagen så är det Nolbygårds Matmarknad som vanligt så jag (Ylva) kommer att befinna mig där medan Jonas tar hand om gården och eventuella besökare. Vi har kallat in vår äldsta dotter Ina som ska följa med till Nolbygård eftersom vi även har äppleinlämning där mellan 10-12. Sedan åker hon tillbaka till gården för att hjälpa Jonas där.

På söndagen är vi alla på plats och då har vi annonserat att jag kommer att finnas i odlingen och svara på odlingsfrågor. Självklart svarar vi även på andra frågor om någon har det.

Gårdsbutiken kommer att ha öppet både lördag och söndag mellan 10-16 och där kommer man att kunna köpa nyskördade grönsaker, ägg, honung och lammfällar.

Det ska bli trevligt att välkomna människor till oss igen. På grund av Corona så har det blivit dåligt med öppna arrangemang även om alla alltid är välkomna till oss då gårdsbutiken med självbetjäning är öppen jämnt. Men denna helgen kommer där vara bemannat och fullt sortiment av grönsaker.

Det kan låta som lite väl mycket arrangemang på en helg men Nolbygårds Matmarknad är ett åtagande som vi gillar och sköter varje lördag hela säsongen så där kan vi inte utebli. Äppleinlämningstider och datum la vi ut långt innan LAB190 hade gått ut med sitt arrangemang så då var det bara att hänga på eller inte. Vi gillar att ha folk på gården så valet var inte så svårt.

Passa på att besöka alla trevliga ställen som har öppet. Hela programmet finner ni här.

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑