Östängs gård

En gård för omställning

Tryckluft

Just nu går den mesta av min tid åt åt att förbereda för murning av växthusväggen. Leran är på plats i hinkar i ladugården sedan igår.

Jag har satt upp ett par presenningar bakom lutans reglar för att vi ska kunna nödvärma växthuset när vi har murat ifall vädret skulle slå om. Det får inte bli minusgrader om lerputsen ska må bra.

Att mura med begagnade stenar känns bra på många sätt men att göra rent dem från gammalt kalkbruk, lerbruk och cementbruk är inte lika roligt.

Fram tills idag är detta de verktyg jag arbetat med. Det tar tid! Dessutom får man ont i armen av att slå och slå och slå. Det är nästan så jag börjat misströsta om att få alla stenar rena tills det är dags att börja mura. Jag försöker rengöra några sten varje dag men det är enorma mängder kvar att knacka rent. Ibland lossar det lätt men när det är cementbruk så kan man stå och slå väldigt länge utan egentligt resultat.

I torsdags sa Jonas att han trodde att vi hade en mejselhammare för tryckluft liggande någonstans. Vi letade fram den men den fungerade inte. Jag tänkte inte så mycket mer på det utan knackade vidare. Jonas köpte en ny mejselhammare för 249 kronor på Jula när han ändå körde förbi och vi drog igång vår lilla röda kompressor och testade.

Jag har aldrig riktigt förstått det där med tryckluft. När vi flyttade hit till gården var det en av de första sakerna som Jonas ville inhandla. Eftersom jag inte hade någon kunskap på tryckluftsområdet fick han fria händer och köpte en stor blå sak som vi har i ladugården. Jag använder den ibland för att pumpa däck men det är i princip allt. Jonas använder den ganska ofta till att lossa muttrar som rostat fast, till att blåsa rent saker med mera.

För ett tag sedan fick vi en liten röd kompressor av Jonas far när de sålde sitt hus och flyttade till lägenhet. Jag tyckte kanske att det räckte med en kompressor men Jonas (som i en något större utsträckning än jag tycker att saker är bra att ha i reserv) hävdade att det var bra att ha en stor stationär och en liten som man kan flytta med sig. Eftersom det är han som använder kompressorerna så blev det så.

Vår lilla röda kompressor fick igång mejselhammaren och plötsligt blev målet att få alla stenar rena inte lika avlägset. Snabbt och lätt knackade mejseln loss både kalkbruk och cementbruk. Kompressorn tappade dock kraften ganska snabbt så då fick jag låta den vila och knacka för hand en stund tills kompressorn fått upp trycket igen. Helt acceptabelt tyckte jag.

Jonas kom dock dragande med vår stora kompressor som är väldigt tung och mer att betrakta som stationär men när vi kopplade in den så var det inga tryckproblem längre. Det hela kändes ännu bättre för nu behövde jag inte pausa alls.

Ganska snart började det dock krångla och mejseln fastnade, maskinen pös istället för att jobba och trycket gick ner trots att det var tryck i kompressorn. Det som skulle underlätta visade sig istället ta mer tid än om jag hade knackat för hand.

Jonas lösning på det problemet blev att titta efter dyrare mejselhammare men det var sen lördag eftermiddag så han kunde inte åka iväg och köpa någon utan vi fick skruva isär, olja, skruva isär igen, vrida, olja, fixa och dona och problemen löstes och kom tillbaka och löstes igen. Nu tror jag att jag har börjat förstå mig på mejselhammaren så i morgon kommer allt att fungera perfekt och massor av röda stenar ska slippa sin cement. Trots en del krångel under dagen så förstår jag nu Jonas positiva inställning till tryckluft. Sicken grej!

Reviderade murplaner

Jag la ut ett inlägg om hur jag försökte förstå mig på murarförband. Det ledde till att flera tog kontakt och kom med råd och tips. Sånt är alltid uppskattat och roligt. Roligast var nog att Johannes Riesterer från Eld och Lera som också är medlem i Lerbyggeföreningen Sverige skrev en kommentar på vår Facebooksida. Det ledde till att vi kunde ställa en hel rad frågor och fick många bra tips.

Tanken när jag satt och byggde lego var att bygga en enstensmur med kalkbruk. Jag funderade på olika förband och på tjocklek på fogar, räknade på materialåtgång och tyckte jag började förstå vad jag ville och så kom diskussionen med Johannes igång . Han tyckte att det räckte med en halvstensmur eftersom den inte skulle vara bärande. Teglet som blir över kan du använda till att lägga ett snyggt golv var hans tips. Dessutom tyckte han inte att vi skulle mura med kalkbruk utan använda lera. Kul!

Där trodde jag att jag börjat komma fram till hur jag ville ha det men så blir allt kullkastat igen. Jag funderade någon dag och försökte läsa på i boken Hantverkets bok Mureri men utan resultat. Där står ingenting om att mura med lera. Hade det inte varit för att jag hade träffat på Johannes namn många många gånger och hört väldigt gott om honom och hans arbete hade jag nog avfärdat hans kommentarer men nu gick inte det.

Jag funderade och googlade och funderade igen och ringde till slut Malena Kinberg på Mamma Mur som är ett lokalt företag som jobbar mycket med restaureringar och byggnadsvård. Hon är kompis till vår före detta granne Maria.

Vi hade ett långt samtal där vi vände och vred på diverse detaljer och så småningom bestämde vi att hon ska komma hit och sätta igång oss med lermurning.

Det fiffiga med att mura med lera är för det första att man kan använda sig av lokala material. Det är också mycket mer förlåtande för oss som är nybörjare. Leran bränner inte som kalkbruk eller cement utan torkar. Det gör att om fogen blir för tjock eller för tunn så kan du ta bort stenen igen och lägga på mer eller ta bort bruk tills du blir nöjd.

Samtalet med Malena hade jag igår och idag var jag och Jonas nere vid en bäck på betet och grävde fram lera.

Förhållandena var inte optimala eftersom all mark är täckt av snö men vi känner oss lite osäkra på hur vädret blir framöver.

Kanske blir tjälen värre och då får vi definitivt inte upp någon lera. Nu var det bara ett par centimeter tjäle och när vi väl hittat en riktigt lergrop så gick uppgrävningen mycket smidigare än vi trodde.

Det blev ett par vändor med vår gamla trotjänare militärkärran. Vi upptäckte att vi har en uppförsbacke på grusvägen som inte fanns där igår.

Det är svårt att uppskatta hur mycket bruk som går åt. Vi kommer att blanda leran med 0,2 sand och en del bindmaterial. En del lera, en del sand och en halv del bindematerial siktar vi på. Fogarna ska vara ganska tunna.

I boken mureri står det att det går åt 24 liter per kvadratmeter. Väggen är 33 kvadratmeter vilket ger 792 liter bruk. Vi ska ha tunna fogar så vi räknar med 600 liter bruk. Två femtedelar av bruket ska vara lera vilket ger 316 liter lera. Det är många hinkar det.

Fröbeställning 2021

Nytt år, nya planer, ny fröbeställning.

Det fina med att odla annueller är att man får en ny chans varje år. Det som inte fungerade förra året kommer att fungera fantastiskt bra i år. Så tänker jag alltid och det slår in ibland. Sallad till exempel är en gröda där jag gått från att vara usel till att bli bra. Morötterna är jag fortfarande på usel men 2021 kommer jag att så fler morotsbäddar och de kommer alla att leverera fantastiska morötter. 🙂 I alla fall i teorin.

I år beställer jag fröer från Olssons, Runåbergs, Semenco och Lindbloms. Det är speciellt roligt att se att Lindbloms är tillbaka efter branden. Ninni Henriksson, Per von Borstel & Loella Birgne Tsuchida har tagit över efter Leif Lindblom som byggt upp och drivit Lindbloms under många år. De har många sorters frö som jag uppskattar och de gör ett bra arbete framför allt när det gäller ekologiska fröer.

Runåbergs var den firma jag beställde i princip alla frön ifrån när jag odlade på kolonilott. Det blir inte lika mycket nu när jag odlar i större skala men de har några sorter som jag verkligen vill ha och därför beställer därifrån. De gör ett kanonjobb med att bevara kultursorter och hade jag varit hobbyodlare hade fler fröer kommit därifrån.

Olssons har jag tidigare bara beställt tillbehör och gröngödslingsfrö ifrån men i år ska jag testa några sorter därifrån. Det är framför allt en tidig vitkål och en tidig broccoli samt några morotssorter. Jag har ännu inte hittat ”mina” morotssorter så det är bra att testa lite nytt. Den största anledningen till att jag inte köper ifrån Olssons är att deras hemsida är så usel. Det gör det hela tungjobbat och ibland blir man tvungen att ringa eller e-posta för att få all information. När man sitter med många beställningar och ska hålla koll på allt tycker jag att det är lättare att ha flera fönster från olika fröfirmor öppna samtidigt och därigenom kunna jobba sig igenom listan och klicka i i de olika webbshopparna.

Semenco beställer jag mer och mer frö ifrån. De är väldigt bra att ha att göra med och webbsidan fungerar kanon.

Förmodligen är inte så många intresserade av detta men vi publicerar vad vi beställt för att vi själva ska ha all info samlad.

Från Runåbergs
Paprika King of the North, ekofrö
Nyzeeländsk Spenat, ekofrö
Tomat, körsbärs- Mei Wei
Gurka Shintokiwa, ekofrö
Tomat, högväxande Stupice
Spetskål Kalibos, ekofrö
Vintersquash Delicata Zeppelin, ekofrö
Vintersquash Sweet Dumpling, ekofrö
Vintersquash Blue Hubbard, ekofrö

Från Lindbloms
Grönkål – Westland winter
Grönkål – Lerchenzungen, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
Kålrabbi – Vikoria, Storlekssorterad, certifierat ekologisk utsäde
Vitkål – Castello F.1, storlekssorterat
Kalorama F.1 RZ, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
Pumpa Jack O’Lantern, certifierat ekologiskt utsäde
Vintersquash Green Hokkaido, certifierat ekologiskt utsäde
Vintersquash Rondini, certifierat ekologiskt utsäde
Zucchini – Dunja F.1, certifierat ekologiskt utsäde
gurka – Vorgebirgstrauben, certifierat ekologiskt utsäde
Rödbeta – Forono, storlekssorterat, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Rödbeta – Egyptisk Plattrund, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Polka Tondo di Chioggia, certifierat ekologiskt utsäde
Tomat Sakura F.1, certifierat ekologiskt utsäde
Gurka – Mertus F.1 RZ
Gurka – Katrina F.1, certifierat ekologiskt utsäde

Från Olssons
Morot – Bentley
Morot – Calibra
Vitkål – Constable
Broccoli – Sirtaki

Från Semenco
Buskbrytböna Faraday, ekologiskt odlat frö
Buskvaxböna Dior, ekologiskt odlat frö
Gul lök Boga F1 – ekologiskt odlad sättlök
Gul lök Troy F1
Rödlök Red Baron ekologiskt odlad sättlök
Matpumpa Uchiki Kuri, ekologiskt odlat frö
Prydnadspumpa Sweet Dumpling
Salanovakrisp Vidotex RZ, ekologiskt odlat frö
Butterheadsalanova Barlach RZ, ekologiskt odlat frö
Dill Hera, Ekologiskt odlat frö
Tomat Chocolate Cherry
Tomat Sungold F1
Rougella RZ F1, ekologiskt odlat
Rödkål Klimaro F1, ekologiskt odlat frö
Spetskål Caraflex F1, ekologiskt odlat frö
Broccoli Belstar F1, ekologiskt odlat frö
Blomkål Goodman, ekologiskt odlat frö
Brysselkål Dagan F1, ekologiskt odlat frö
Morot Adana F1 –
Majrova Snowball F1

Det som slår en varje år är hur enormt många frön det är som ska ner i jorden.
51 755 grönsaksfrö plus gröngödsling och kryddgrönt ska vi så i år. Det känns rätt orimligt att vi ska hinna med det men på något sätt så går det. I beräkningen ingår då inte alla fröer som vi måste så om för att sniglarna äter upp småplantorna så vi hamnar nog på några tiotusentals frö över.

Utöver alla fröer beställer vi i år också:
Två stycken trådredskap för rensning
Uppbindningsgarn i hampa
Tomatkrokar
Fiberduk
Gröngödslingsfrö
Ärtnät
Bubbelplast
Svartvit golvplast

Det är en hel del investeringar att göra varje år men ju fler år vi odlar desto större andel blir fröer. Vi behöver i år t.ex. inte köpa några pluggbrätten eller insektsnät vilket spar mycket pengar.

Nu ser vi fram mot ett bra odlingsår när allt lyckas!


Murarförband

Idag försöker jag förstå det här med murarförband. Till min hjälp har jag boken mureri, internet och en flyttlåda full med lego.

Det är tur att Jonas sparar på allt för jag tänker att legot kan hjälpa mig att tänka. Började med att sortera ut legobitar som kan tjäna som halv och hel sten.

Jag hittade en siffra på internet som sa att man behöver 40 sten för en enkelmur och räknade då ut att jag skulle behöva 80 sten för en dubbelmur. I boken mureri som känns något mer seriös än diverse sidor på internet hittade jag en tabell som sa att man behöver mellan 148 och 200 sten per kvadratmeter för en dubbelmur och mitt mod sjönk snabbt. Det blir inte de 2640 stenar jag hade räknat med utan i värsta fall 6600.

Det kändes svettigt för det finns inte en chans att vi har så mycket sten. Jag blev tvungen att ta en kaffepaus på det. Läste vidare i boken och insåg att det jag kallat för enkelstensmur är en halvstensmur och att en tvåstensmur helt enkelt betyder två stenar på som läggs med kortsidorna mot varandra. I boken mureri talar man därför om halvstensmur, enstensmur, en-och-en-halvstensmur och tvåstensmur. Det innebär att jag kommer undan med någonstans mellan 37 och 50 stenar per kvadratmeter beroende på hur stora våra stenar är. Jag ska mäta en annan dag.

Boken Mureri är en seriös tegelsten på 503 sidor som tar upp det mesta man kan behöva veta om man ska mura. Nu har jag inte för avsikt att lära mig allt utan väljer ut delar att läsa ur innehållsförteckningen.

Boken är sammanställd av en redaktionskommitté bestående av fem herrar och en redaktionssekreterare vid namn Siri Lind. Vi har den andra utökade upplagan från 1939 och det är verkligen en fantastiskt fin bok.

Läser vidare och hittar sidorna om förband och sedan är det bara att börja försöka förstå. Börjar med blockförband. När en sten läggs med kortsidan utåt kallas den för koppsten och när långsidan är synlig kallas den för löpsten.

Där lägger man först ett lager med stenar bredvid varandra med kortsidan (koppstenen) utåt och sedan lägger man ett lager med stenar åt andra hållet med långsidan utåt (löpsten) så att andra lagrets skarvar inte hamnar rakt ovanför skarvarna i undre lagret. Det innebär att man längst ut åt sidan måste ha en 3/4 sten för att det ska gå jämnt upp. Där blev det bara att leta rätt på legobitar med sex pluppar också.

Det känns stabilt och rimligt enkelt att förstå sig på. Jag tycker dock inte att det är så snyggt med vart annat varv långsida och vart annat varv kortsida. Här återkommer skarvarna rakt ovanför varandra vart annat lager.

Nästa förband jag försökte förstå mig på kallas för kryssförband.

Det anses vara det starkaste förbandet eftersom löpstenarna återkommer rakt över varandra först var fjärde skift.

Även det bygger på vart annat lager koppsten och vartannat lager löpsten men ivartannat löpstensförband lägger man in en koppsten innanför 3/4 stenen för att förskjuta löpstenarna då det blir ett kryssmönster.

Även detta blev begripligt med hjälp av lego men frågan är om jag kan hålla reda på detta när jag murar.

Kochs förband är ett mellanting mellan kryssförband och blockförband.

Vartannat varv innehåller löpstenar och vartannat koppstenar men med en förskjutning som bör att kryssmönstret undviks och att skarvarna förskjuts mellan löpbanden.

Jag förstår inte riktigt varför man inte kör förskjutningen vart annat löpband istället utan låter två löpband ligga över varandra och sedan har två löpband förskjutna. Det ges inte någon bra förklaring i det i boken.

Efter dessa tre förband som i boken kallas egentliga murförband kommer en avdelning med beklädnadsförband.

Där testar jag först ett Polskt förband som bygger på att varannan sten är en koppsten och varannan en löpsten i varvet. Sedan förskjuter man varvet så koppstenen hamnar rakt över löpstenen och tvärt om.

Det tycker jag blir snyggare men så läser jag i boken om mureri att detta förband inte är lika starkt eftersom det innehåller för få bindstenar. Med bindstenar avses koppstenarna som alltså binder ihop de två delarna.

Där finns också beklädnadsförband som Munkförband och Vendiskt förband men om de ändå inte är starka så kanske det inte är någon idé.

Sedan hittade jag på ett eget förband som jag tyckte blev snyggt med vartannat band bestående av bara löpstenar och vart annat av varannan löpsten och varannan koppsten.

Men med tanke på att boken mureri inte tycker att det polska förbandet var hållbart så ska jag nog inte ge mig på att mura med min uppfinning även om jag tycker att det var snyggast.

Nu får det räcka för idag men här är i alla fall alla murarna. Ska fundera vidare över detta. Det som slår mig är att jag inte använt några halva stenar alls. Där man ser en halv sten i en mur så ligger den helt enkelt bara åt andra hållet. Alla fyrpluppars legobitar ligger oanvända men däremot har jag använt många fler sexpluppars än jag trodde.

Ut på djupt vatten – igen

Förra vintern byggde vi ett orangeri längst med en luta med plåtvägg. Taket är av kanalplast och väggarna på tre sidor i härdat glas. Bakväggen mot nordost blev kvar från tidigare i form av en plåtvägg. Det var en hel del hål där också som täcktes med plast. Vi odlade tomater och gurka däri i år och det fungerade hyfsat. Bakväggen i plåt ska dock ersättas med en murad tegelvägg i rött tegel som vi varit och hämtat från ett nedlagt mejeri. Kvällarna ägnas just nu åt att försöka hitta information på nätet om hur man murar en dubbelmur i röd sten. Det känns på sätt och vis bra att ändå ha murat grundmuren till orangeriet och att den fortfarande håller. Även det lärde jag mig via youtube och andra informationskanaler på internet.

  • Frågor jag försöker få svar på just nu är:
  • Bör jag ankra muren i lutans stolpar så som man ankrar en tegelmur i en fasad?
  • Var får jag tag i rätt kalkbruk?
  • Hur gör jag mot växthusets gavelstolpar? Sätter jag en tjärpapp mellan ekstolpen och stenen eller låter jag teglet ligga mot? Eller fogar jag emellan?
  • Hur gör jag för att de båda delarna av väggen ska sitta ihop? Vilket förband bör jag välja?

Det är många frågor som ska få svar innan jag kan sätta igång fast å andra sidan kan jag inte mura förrän det med säkerhet är över fem plusgrader. Dessutom har jag en hel del förarbete som ska klaras av.

Enligt en uppgift ska det gå åt 40 sten per kvadratmeter enkelmur. Jag ska ha en dubbelmur så det borde bli 80 sten. En elva meter långmurvägg som är tre meter hög blir 33 kvadratmeter vilket betyder 2640 tegelstenar. Vi har hämtat tegelsten men de är inte fria från bruk så först ska jag knacka rent dem. Det är ett relativt ok jobb eftersom man kan sitta inne i växthuset när det regnar och göra det. Jag blir rätt trött i armen av det så det blir bara en stund i taget.

På baksidan av plåtväggen har vi staplat tegelpannor som vi varit och hämtat på ett annat ställe. De ska användas så småningom men det kommer inte att ske i tid för att jag ska kunna vänta med murväggen tills de är borta. Problemet är att de lutar sig mot plåten och plåten måste bort innan jag kan börja mura.

Tittar man på plåten så ser man att den är alldeles bucklig och det blev den när vi var tvungna att sänka plåtarna för att kunna ankra sparrarna i taket vid lutans vägg. Vi orkade inte stapla om allt tegel då utan sköt det på framtiden. Lossade en plåt i taget och försökte skjuta den nedåt utan att teglet skulle ge sig av och sedan fästa plåten igen.

Skjuter man ett problem på framtiden så har man det kvar. Vi har rätt så mycket vi vill hinna med innan säsongen sätter igång och eftersom murningen är väderberoende så är det bra att ha allt förberett ifall det skulle bli milt någon vecka. Dagens jobb blev därför att stapla om allt tegel så det inte lutar sig mot någon plåt och sedan lossa och bära iväg plåtarna.

Det är många tegelpannor så det gick inte att nå de längst bak från lutans sida. Därför fick jag lossa en plåt i taget och jobba även bakifrån med att lägga pannorna ner.

Just nu är det väldigt rörigt i växthuset och värre kommer det att bli när allt rengjort tegel ska staplas upp i väntan på murning.

En plåt i taget togs ner och till slut var alla tegelpannor omstaplade och alla plåtar nere. Då är det bara att knacka rent kvarvarande cirka 2500 tegelsten – men det får bli en annan dag.

Fröer inför 2021

I två dagar har jag suttit med fröbeställningen inför nästa år. Jag är inte klar än men ett samtal till Olssons frö i morgon och sedan beställning från Semenco och så ska jag vänta på att Lindbloms öppnar för beställning och sen så är jag klar.

Det är mycket som behöver fram såsom fröer, böcker, kaffe m.m. När man ska odla 85 bäddar där flera bäddar kommer innehålla fler än en kultur + två växthus på 44 respektive 240 kvadratmeter så är det ett ganska stort system att hålla koll på. Tack och lov så börjar jag få en del rutin men växthus har jag inte odlat i i den här skalan förut så det är nytt.

I går började jag med att ta fram alla fröer och själva bäddplaneringen som jag gjorde redan i oktober. Den är gjord i Excel med ett blad för varje kvarter plus ett blad för växthusen. I kalkylen finns också en sida för fröbeställningen. Den innehåller följande kolumner:

  • A: Gröda
  • B: Sortnamn
  • C: Ev ersättningssort
  • D: Fröfirma
  • E: Antal bäddar som ska odlas med grödan
  • F: Frön/plantor som behövs
  • G: Behov av frön per bädd (en uppskattning eftersom sniglar och annat kan göra att inte allt tar sig)
  • H: Behov totalt (denna kolumn multiplicerar automatiskt kolumn E
    med kolumn G)
  • I: I lager
  • J: Att beställa (denna kolumn subtraherar automatiskt kolumn I från kolumn H)

Jag har kopierat hela kalkylarket från föregående odlingsår och utökar nu helt enkelt med nya bäddar och ändrar nummer för att flytta grödorna till nya kvarter. Mycket av informationen är den samma men allt gås igenom och justeras i oktober. När det gäller fröbeställningsdokumentet är det först och främst kolumnen för antal bäddar som gås igenom. Sedan ändrar jag sorter om någon sort inte blev som jag ville. Därefter börjar inventeringen av kvarvarande fröer.

Till det behöver jag min våg som väger ner till tiondels gram + 1000-frövikten från fröfirman. Lindbloms är duktigast på att skriva ut detta men inte heller de har det på alla fröpåsar. Semenco har det ibland och sämst är Runåbergs som inte har någon information alls på sina fröpåsar utöver grönsakens namn och datum. När 1000-frövikten saknas får man gå in på respektive webbsida och kolla.

Sedan har jag ett blad i excel där jag skriver in vikt i lager, 1000-frövikten och så räknar en formel jag lagt in i excel ut hur många frön det är utan att jag behöver sitta och räkna varje frö. Lagersaldot skriver jag in i kolumn I ovan.

För att få reda på hur många frön som behövs till varje bädd har jag en annan avdelning på samma blad där jag skriver in bäddlängd, antal rader, plantavstånd och så räknar en formel ut antal frö som jag skriver in i kolumn F ovan. Det gjorde jag för de flesta grödorna förra året men när nya grödor tillkommer eller om jag bestämmer mig för att ändra avståndet så använder jag den delen. Jag kommer t.ex. öka avståndet för den sena vitkålen så jag behöver 80 plantor per bädd istället för 96 som jag satte förra året.

Jag beställer frö från fyra firmor i år: Runåbergs, Semenco, Lindbloms och Olssons. En beställning till Runåbergs skickade jag iväg i dag och i morgon ska jag ringa Olssons för att beställa det jag ska ha där. Behöver kolla upp en del kring några produkter som jag tycker är svårt att utläsa ur deras katalog. Olssons har väldigt mycket bra saker men saknar webshop så det blir mycket bökigare än att beställa från de andra firmorna. De har dock en del saker som inte de andra har så då får det bli telefonen.

Nedan är dagens lilla beställning från Runåbergs.

1 x Paprika King of the North, ekofrö (ArtNr: 7045, Portion). 35.00kr
1 x Nyzeeländsk Spenat, ekofrö (ArtNr: 6990, Portion). 35.00kr
2 x Tomat, körsbärs- Mei Wei, ekofrö (ArtNr: 7440, Portion). 70.00kr
1 x Gurka Shintokiwa, ekofrö (ArtNr: 3190, Portion). 35.00kr
1 x Tomat, högväxande Stupice, ekofrö (ArtNr: 7325, Portion). 35.00kr
1 x Spetskål Kalibos, ekofrö (ArtNr: 5350, Portion). 35.00kr
1 x Vintersquash Delicata Zeppelin, ekofrö (ArtNr: 3985, Portion). 35.00kr
1 x Vintersquash Sweet Dumpling, ekofrö (ArtNr: 3955, Portion). 35.00kr
1 x Vintersquash Blue Hubbard, ekofrö (ArtNr: 3885, Portion). 35.00kr

Ny artikel om oss på Östäng

För ett tag sedan var en journalist från ETC här och gjorde ett reportage. Det ska bli ett av tre i en serie om människor som valt att flytta ut på landet från staden. Journalisten Karin Annebäck ringde en dag och frågade om hon fick komma hit. Vi har ärligt talat tappat räkningen på hur många journalister och forskare som har varit här för att de är intresserade av vårt livsval.

En del kommer inte ut på plats utan vill snabbt avverka intervjun visa skype eller telefon och de reportagen brukar inte bli lika bra. Den här gången kom journalisten ut och hade dessutom gott om tid, var intresserad och ställde många frågor.

Vi tycker att reportaget blev ett av de bättre. Läs gärna här.

Reglar, plankor och ved

Marias Logosol kedjesåg är fortfarande kvar hos oss och vi försöker hinna att såga några stockar innan den ska vidare till nästa delägare. Virket som Praktikant-Jonas fällde i höstas sorteras och de rakaste träden väljs ut för att sågas upp. Allt klenvirke och alla krokiga träd går direkt till vedbacken där de kapas, klyvs och staplas inför nästa vinter.

Raka furor och granar av tillräcklig dimension kan forslas upp till sågen där de omvandlas till reglar och plankor.

Granen har långa fibrer vilket gör att den blir seg och håller för belastning. Den passar bra att göra golvbrädor och reglar av som ska vara inomhus. Gran ruttnar fortare än tall så därför passar gran inte lika bra utomhus. Vi kommer när vi får tid att ersätta en del stolpar, bjälkar och golvbrädor i ladugården. Till detta kommer vi att använda gran.

Det är mycket där som är ruttet i ladugårdens tak. Kor avger mycket vattenånga och därför byggde man kostall i sten eftersom trä ruttnar. Bjälkar och tak var dock gjorda i trä.

Taket i gamla kostallet har dubbla trägolv där det ligger en tjärpapp emellan. På flera ställen är dock båda lagren genomruttna och det är stora hål. Eftersom vi inte har kor så kommer det inte ruttna lika fort i framtiden.

Furorna sågar vi upp till brädor för att ha som klädselbrädor på uthusen.

Det håller bättre än gran och där är inte någon belastning på samma sätt så det gör inte något att fibrerna är kortare.

När man sågar upp virke blir det alltid fyra så kallade bakar på varje stock. De sågar man bort för att bli av med all bark. Bakarna går till vedbacken vare sig de är gran eller furor. Där förvandlas de snabbt till ved eftersom de enkelt kapas och inte behöver klyvas.

Det känns bra att vara igång med vedhanteringen redan. Vi brukar vara sena med den. Målet är att all ved ska vara staplad innan påsk och inburen innan midsommar. Dessutom ska vi helst ha gjort två årsbehov så vi ligger ett år före. Då kommer veden att vara perfekt torr för att elda år två. Det har också med resilienstänkande att göra. Har man två årsförbrukningar med ved så kan man vara lugn även om man skulle bryta en arm eller skada sig på annat sätt när veden ska hanteras.

Gästrumsrenovering

På andra våning i vårt hus har vi ett rum som vi haft som gästrum. När vi flyttade in låg det en matta på golvet och tapeten var klarblå med vita hjärtan. Dörrarna på garderoberna, dörren till vindsförrådet och dörren ut mot hallen var också tapetserade men med blå hjärtan på vit botten. Ett tidsdokument så gott som något. Den blå tapeten är en tjock variant som på många ställen hade lossnat men som på andra ställen satt stenhårt. När alla lösa bitar var bortrivna fick jag gå på med slipmaskin för att få ner ojämnheterna. De två åttiotalsgarderoberna av tveksam kvalité som sattes in samtidigt som hjärttapeten var bortom räddning så de åkte ut också. Sedan behövde väggarna spacklas och slipas liksom taket där garderoberna suttit.

Vi anar att rummet är byggt på sjuttiotalet. Tapeten under hjärttapeten är nämligen väldigt lik den tapet jag själv hade i mitt rum när vi flyttade till Nolby 1970. Då var jag sju år gammal. När jag blev tonåring fick jag göra om mitt rum och valde då en vit tapet med knallgröna ränder. I kvalité väldigt lik hjärttapeten. Detta var någon gång på 80-talet. Dottern i huset som förmodligen har bott i det här rummet har skrivit namn på väggen på ursprungstapeten. Tre pojknamn varav jag kände två när jag växte upp. Det är lite roligt men jag tänker inte avslöja mer. Jag undrar vad de nya ägarna till mitt gamla flickrum hittade när de tapetserade om.

På golvet låg en matta när vi flyttade in som vi tog bort direkt. Jag har för mig att det var en heltäckningsmatta. Sedan kom vi inte längre när vi flyttade in då all verksamhet kom i vägen. Masoniten på golvet har därför legat kvar. Vi tog fram två trägolv i barnens rum när vi flyttade in men förmodligen finns det trägolv under alla plastmattor och laminatgolv i huset. Det är alltid spännande att ta fram gamla golv. Ibland går de inte att rädda men ibland är de helt fantastiska. Här hade vi bestämt oss för att inte ta upp masoniten förrän taket var målat och väggarna tapetserade. Men det gick inte att låta bli att ta upp en liten masonitbit för att kolla. Det såg mycket lovande ut. Det bästa trägolvet vi stött på i huset hittills.

När alla väggarna var slipade, taket målat och den lilla masonitbiten tillbakalagd var det dags att kalla in syster Anne för tapetsering. Det har hänt mycket när det gäller tapeter och tapetsättning och med en tapet utan mönsterpassning och borttagna golvlister var det väldigt lätt att tapetsera. Det tog inte ens en dag trots att vi fick dit alla småbitar ovanför dörrar och bakom element.

Den nya tapeten är bra mycket diskretare än den förra men framför allt är den hel och det kommer att bli mycket lättare att möblera rummet när garderoberna är borta.

När tapetseringen var klar fick vi äntligen ta fram golvet. Förväntningarna efter att ha sett den lilla biten under den första masoniten uppfylldes tyvärr inte riktigt. På ett ställe har de sågat av alla brädorna på samma ställe och lagt i nya brädor. De är i samma stil som de gamla men linjen stör. Dessutom är det ett par rejäla fläckar av något som är svårt att säga vad det är.

Stora delar av golvet var dock väldigt fint. Vi älskar gamla golv och det här är vi ändå glada att vi tagit fram.

Vad som inte var lika roligt att upptäcka var att rummet som nog är uppbyggt på sjuttiotalet inte är isolerat ut mot kattvinden. I rummet sitter en spånskiva och på andra sidan sitter en gipsskiva och det är ett mellanrum mellan skivorna där det hade passat bra med lite isolering men utrymmet är helt tomt. Det får vi ta tag i en annan vecka.

Istället för julmarknad

I morgon och på söndag kommer vi att stå utanför Vikaryds Köttbod och sälja grönsaker, honung, lammskinn och äppelmust. Normalt brukar det vara julmarknad där den här helgen med många hantverkare och matproducenter både inne i magasinet och ute på gårdsplanen. I år är alla julmarknader inställda på grund av corona.

Köttboden är öppen så du kan köpa närproducerat kött och vi kommer att finnas på plats tillsammans med Brobacka Vedugnsbageri, Bräutigams och en julgransförsäljare. Vi kommer att stå utomhus på bra avstånd från varandra så att det inte blir någon risk för trängsel.

Vi saknar julmarknaderna. Det är något speciellt med stämningen när det är mycket folk och nästan alla är glada.

Vi brukar ha provsmakning på äppelmust kokt med kanelstång och det kommer vi ha i helgen också även om det inte är en riktig julmarknad. Musten har vi mustat på Alingsås Mobila Musteri som vi driver tillsammans med några andra gårdar i kommunen. Den kan man köpa i treliters bag-in-box till sig själv eller som en julklapp.

Idag har vi skördat och det är också speciellt eftersom snön föll igår. Jag trodde den skulle smälta fram på dagen men det gjorde den inte så det var bara att bita ihop och skörda purjo, brysselkål och grönkål. Det är kallt om händerna!

Igår skördade vi chilli i växthuset. Känns konstigt att den är så fin så här in i december månad. Jag gillar det här med att laga och äta det som finns på hösten. Kål i alla de former, kokta rödbetor med smör eller gratinerade med chevré, rödbetssallat, jordärtskockssoppa, fräst brysselkål med parmesan, stekt spetskål med asiatisk sås, rödkålssallad, grönkålssallad, långkål, picklad rödlök och mycket mer. Det finns så mycket gott man kan göra så här på hösten.

Dagen till ära invigdes nya grönsaksskottkärran. Den fungerade som den skulle. Det kommer att bli ett lyft i odlingen.

Kom gärna och hälsa på mig på Vikaryd i morgon!

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑