En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (Sida 1 av 71)

Matsafari

Det har varit en fantastisk helg! Strålande solsken och många besökare på gården.

Samtidigt har det varit lite hektiskt. Det är ett ständigt dilemma med mycket roligt vi vill vara med på och begränsningen med 24 timmar om dygnet.

Varje lördag är vi med på Nolbygårds Matmarknad. Det är där vi säljer det mesta av våra grönsaker och eftersom vi själva startat marknaden så är vi ansvariga och där varje lördag hela säsongen. Vi tar också emot äpplen varje lördag under september och oktober på Nolbygård vilket Jonas brukar sköta.

Nu i helgen anordnade Lab190 matsafari för alla matproducenter runt väg 190 och eftersom vi tycker det är ett bra initiativ så anmälde vi oss till det.

Det innebar att jag och Jonas skulle vara på tre ställen i lördags vilket inte är möjligt. Tur då att vi har vuxna barn som kan ställa upp. Jag fick ta hand om matmarknaden, Jonas om öppen gård och Ina ställde upp och samlade in äpplen.

För att få allt att fungera så fick vi lägga upp en strategisk plan. Att vara på tre stället ger brist på vågar, skyltar, bord och personal. Vi har t.ex. bara två iPads där vi har kassasystemet installerat.

Vi tog därför i veckan hjälp av våra tre praktikanter från Angered och de fick fundera över vad de tyckte att besökare skulle få för information om gården. De har varit hos oss under några veckor och det var roligt att höra vad de ville lyfta fram. Sedan gjorde vi en vägvisare och skrev skyltar som de satte upp på olika ställen för att få gården att bli så ”självvisande” som möjligt.

Besökarna fick information om våra olika djur, om kålskiftet, kålfjärilar, växtföljd, bajs och mycket annat.

I fredags skördade vi dels för att hålla gårdsbutiken öppen på fredagen som vanligt men också till både Nolbygårds Matmarknad och till gårdsbutiken över lördag och söndag.

När vi ska vara på flera ställen så blir det plötsligt ont om både dukar och kärl att lägga grönsakerna i.

Vårt nya kylskåp är kanonbra för att kunna ha saker framme som mår bra av kyla men också behöver visas upp ordentligt.

Utanför arrangerade vi alla olika typer av vintersquash, betor och kål.

Portarna är bra att använda som anslagstavla för att visa upp arrangemangets olika programpunkter så vi kunde lotsa besökarna vidare.

Helgen bjöd på det bästa vädret på länge och vi hade mycket kunder på matmarknaden och många besökare på gården. Fredagens skörd räckte till viss del men viss kompletteringsskörd fick göras på söndag morgon.

Under lördagen var det en jämn ström hela dagen som gick runt i odlingen och bland djuren och besökte gårdsbutiken. Ibland var den bemannad av Jonas men annars skötte sig kunderna själva och räknade samman och swishade in det de handlade för medan Jonas var runt och visade något för en annan besökare. Det hela fungerade ganska bra.

På söndagen var jag i odlingen hela dagen och svarade på odlingsfrågor medan Jonas kunde koncentrera sig på butiken. Det gav honom chans att även erbjuda provsmakning på must, honung och sishuanpepparkorn vilket var mycket uppskattat.

Vi gillar verkligen att ha öppen gård och visa upp vad vi gör. Kanske beror det till viss del på att vi båda är lärare i botten och gillar att berätta för folk men det är också en viktig uppgift att berätta om hur vi arbetar för att producera livsmedel, att ge människor tips för att de ska kunna odla mer mat själva och att öka förståelsen för hur sårbar vår livsmedelsförsörjning är och hur kretslopp kan fungera.

Få besökare är medvetna om saker som hur få grönsaksproducenter vi är i Sverige, hur viktiga våra djur är för vår produktion av grönsaker, hur mycket jobb det ligger bakom ett knippe morötter och så vidare.

Vi har under säsongen i år också varit tvungna att säga nej till människor som har velat komma hit på studiebesök då vi inte har haft tid. Då känns det bra att öppna upp gården för besök så alla nyfikna får en chans. Vi hade gärna haft fler öppna gårdsdagar och kanske får vi till det något annat år.

När alla besökarna lämnat gården vid fyra så flyttade vi fåren till nytt bete och sedan gick Jonas ut och fällde några träd medan jag plockade tio liter kantareller. Skönt att få göra något på egen hand ett tag efter en intensiv helg med många bra samtal och trevliga kundkontakter.

Praktikanter från Angered

Moa, Veronica och Johanna från Naturbruksgymnasiet i Angered har gjort praktik hos oss under fem veckor. Det har verkligen varit jätteroligt att ha dem här. När man tittar igenom bilderna från perioden ser man verkligen att vi hunnit mycket och att vi gått från sensommar till höst.

I början blev det bönskörd i princip varje dag de var här. Det är en tålamodsprövande syssla som jag själv helst undviker men som de tog sig an med glada miner.

En av sockerärtsbäddarna var slutskördade så där fixade de till bädden för ny gröda.

De drog upp linjer för fyra raders sådd och sedan fick de försöka förstå sig på såmaskinen under Hansis ledning.

Såmaskinen är inte helt enkel att ställa in så vägning av frön före och efter och så massor av praktisk matte för att räkna ut hur många frön som faktiskt landade i bädden.

Att köra såmaskin i föruppdragna rader går ofta bra men ibland krånglar det så man får ha bra koll på att kugghjulen rullar som de ska.

De har varit med och skördat massor av bönor, ärtor, gurka, tomat, morot och annat och lärt sig att ta hand om skörden och packa den inför försäljning.

Vi har haft provsmakning av gurka och äppelmust och diskussioner om grödor och användningsområden av de olika grönsakerna.

Vi har slutskördat morötter.

En riktigt regnig dag tillverkade vi flis till gångarna i odlingen.

Med bra regnkläder så jobbade de snabbt och den igenväxta slänten mot övre dammen var helt fri från sly innan kafferasten.

En dag slutskördade vi vitkål och lade i kyllager. De har fått öva på att täcka med kålnät om och om igen.

De har fått slå ner stolpar.

Vi har diskuterat försäljning och marknadsföring.

De har fått packa kassar till prenumeranter och REKO-ring.

De har målat skyltar till skogsträdgårdens växter och till att sätta upp vid vägen.

Vi har tillsammans funderat på hur vi ska skylta upp inför att ha öppen gård.

De har varit med och mustat en dag och då diskuterade vi förädling och märkning av produkter. De har flyttat får och matat hönor, dödat sniglar och rensat ogräs. Och så har vi pratat och diskuterat. Ännu ett gott gäng som förgyllt vår tillvaro på gården.

Det bästa är att de kommer tillbaka till våren. Tack för all hjälp och välkomna tillbaka!

Gröngödsling

Gröngödsling är ett samlingsnamn för grödor som man odlar för att förbättra sin jord. Vi har varit dåliga på att odla gröngödslingsväxter eftersom vi utnyttjat de bäddar vi haft till att odla grönsaker för försäljning. Jorden mår dock väldigt bra av att berikas med grönt material så vi har gjort några små försök tidigare år.

Vi vill fortfarande odla grönsaker i så många bäddar som möjligt så det har bara blivit helsäsongsodling av gröngödsling i två bäddar. Därutöver har vi odlat en yta utanför bäddsystemet med blodklöver som vi slagit och använt för att förbättra jorden i andra bäddar.

Det visade sig dock att den ytan var så full av ogräsfrön och eftersom vi bredsådde så blev det lika mycket ogräs som blodklöver. Vi har tidigare använt gräsklipp som gröngödsling i bäddarna men upplever även då att vi får större och större problem med vissa ogräs som till exempel vitgröe.

Det vi framför allt gjort i år är att så in gröngödsling efter skörd och det kommer vi att göra mer framöver. 12 bäddar där vi har skördat lök, tre bäddar där vi odlat morot och två bäddar där vi odlat bönor och ärtor har sedan såtts med olika gröngödslingsväxter. Vi har dels bredsått men också radsått gröngödslingsväxter.

Fördelen med att bredså är att bladmassan från gröngödslingsväxterna täcker ut och kväver mycket ogräs. Nackdelen är att det inte effektivt går att rensa det ogräs som trots allt tar sig innan bladmassan blir stor nog. Det bidrar därför lätt till att nya fröer av ogräs sprids.

När vi radsått gröngödsling så har vi snabbt dragit över med radhackan mellan raderna två gånger och de bäddarna är näst intill fria från ogräs.

Nu när gröngödslingsväxterna därigenom fått ett bra försprång så finns det nästan inget ogräs alls i de bäddarna. På bilden nedan är hela lökkvarteret täckt med gröngödslingsväxter.

Vi har inte någon tvåhjulstraktor trots våra 1360 bäddmeter. Det gör att allt arbete sker med handverktyg. Vi behöver därför välja gröngödslingsväxter som fryser sönder för att slippa massor av jobb till våren. Vi hoppas att den värsta frosten dröjer så att bäddarna får ha växande grödor med aktiva rötter långt in på hösten. När grödorna sedan fryser ner så kommer vi att täcka bäddarna med plast men fram tills dess så får gröngödslingsväxterna göra sitt jobb med att förse mikrolivet med ”mat”.

I några bäddar med kål har vi också använt subklöver som gröda mellan kålväxterna. Vi väntade några veckor efter att kålen hade etablerat sig innan vi sådde in gröngödslingen och det gav kålen bra försprång. Efter att vi skördat kålen så täcks bädden av en massa av grönt material och där behöver vi inte så in något.

Förra året sådde vi in perserklöver i majsen med gott resultat men i år har vi majsen på en nyetablerad del av odlingen och där är än så länge för mycket ogräs för att vi skulle våga köra på det i år.

Hade vi haft en tvåhjulstraktor så hade vi kanske odlat mer majs med perserklöver i fler bäddar och sett även majsen som en gröngödslande gröda men som det är nu så behöver vi i så fall forsla bort majsen och kompostera den på annat håll för att sedan återföra komposten. Det blir för mycket jobb.

Gröngödsling är något vi vill lära oss mer av. Har ni där ute några bra tips så dela gärna med er.

Öppen gård nu i helgen

Alla som är nyfikna på vår gård är välkomna nu i helgen. Vi deltar i LAB190:s arrangemang Matsafari längst väg 190 där de försöker lyfta verksamheter som producerar lokal mat. Det är alltså inte bara vi som har öppet utan ända från Göteborg till Nossebro är det verksamheter som öppnar upp för allmänheten.

Idag har vi låtit våra praktikanter fundera över vad som finns att berätta för besökare om vår gård. De har fått skriva skyltar som vi ska sätta upp i odlingen och på andra ställen för att besökarna ska få veta lite mer.

På lördagen så är det Nolbygårds Matmarknad som vanligt så jag (Ylva) kommer att befinna mig där medan Jonas tar hand om gården och eventuella besökare. Vi har kallat in vår äldsta dotter Ina som ska följa med till Nolbygård eftersom vi även har äppleinlämning där mellan 10-12. Sedan åker hon tillbaka till gården för att hjälpa Jonas där.

På söndagen är vi alla på plats och då har vi annonserat att jag kommer att finnas i odlingen och svara på odlingsfrågor. Självklart svarar vi även på andra frågor om någon har det.

Gårdsbutiken kommer att ha öppet både lördag och söndag mellan 10-16 och där kommer man att kunna köpa nyskördade grönsaker, ägg, honung och lammfällar.

Det ska bli trevligt att välkomna människor till oss igen. På grund av Corona så har det blivit dåligt med öppna arrangemang även om alla alltid är välkomna till oss då gårdsbutiken med självbetjäning är öppen jämnt. Men denna helgen kommer där vara bemannat och fullt sortiment av grönsaker.

Det kan låta som lite väl mycket arrangemang på en helg men Nolbygårds Matmarknad är ett åtagande som vi gillar och sköter varje lördag hela säsongen så där kan vi inte utebli. Äppleinlämningstider och datum la vi ut långt innan LAB190 hade gått ut med sitt arrangemang så då var det bara att hänga på eller inte. Vi gillar att ha folk på gården så valet var inte så svårt.

Passa på att besöka alla trevliga ställen som har öppet. Hela programmet finner ni här.

Böcker i topp

Bland över 31000 böcker i kategorin Lantbruk på adlibris ligger nu våra böcker på plats ett, två och fyra.

Boken på plats nummer tre är en utmärkt bok om Höns så när ni ändå handlar kan ni köpa alla fyra 🙂

I underkategorin ekologisk odling kniper vi alla tre förstaplatserna men i den kategorin finns bara dryga 400 böcker.

Det är roligt att böckerna tas emot väl. Vi har hittills bara hört positiva ord om dem. Trots titeln Odla till försäljning så kan man ha mycket nytta av böckerna även om man bara odlar till husbehov. Det verkar som om allt fler upptäcker det. Själv använder jag Del 2 som en uppslagsbok. Även om jag själv har varit med och skrivit den så är det ibland skönt att dubbelkolla avstånd, näringsbehov och annat nördigt.

Sista dagen

Idag var det sista dagen för våra praktikanter från Uddetorp som har gjort två praktikperioder hos oss. Emma, Emma, Sandra och Theres kom redan tidigt i våras när jorden inte ens hade rett sig så vi fick börja med att anlägga bäddar i växthuset. Det var enda platsen som vi kunde jobba på.

I våras var de här i fyra veckor och fick anlägga bäddar, göra falska såbäddar, bränna hål i odlingsbäddsväv, rensa med hjulhacka, rensjärn och flammaggregat, plantera kål och lök i bäddar, så i brätten, så morötter, rödbetor och annat med såmaskin, ta hand om redskap, döda sniglar, plantera om tomatplantor, anlägga flisgångar och mycket mer som jag säkert har glömt.

I höst har de varit tillbaka i fyra veckor och nu har fokus istället varit på skörd av grödor de var med och satte i våras, försäljning, packning av kassar, iordningsställande av butiken, hamling av träd, beskärning av äppelträd, tjuvning, läggning och toppning av tomatplantor, flyttning av får. De har fått vara med om livsmedelsinspektion och diskuterat livsmedelssäkerhet och annan lagstiftning.

Idag började vi med gårdens tråkigaste syssla – att skörda bönor.

Sedan gick vi över till att musta ett halvt ton äpplen.

Vi förädlar inte mycket av det vi producerar på gården men eftersom förädling ingår i deras utbildning så kändes det bra att de kunde få vara med och musta en dag. Det blev nog lite extra lång fika och lunchrast dessutom.

Vi hann också med att vattna ut EM i bäddar som behöver det samt packa in morötterna i insatspåsar som anlände med posten under dagen.

Tre pallkragar på en pall och sedan i med en påse där vi gjorde hål i botten.

Det har varit riktigt roligt att ha praktikanter som har fått vara med och följa arbetet på gården en hel säsong. Tack alla fyra för allt jobb ni gjort på vår gård. Välkomna tillbaka när som helst!

Mustsäsongen är här

Vi är inne i en hektisk period så det blir få inlägg för tillfället. Grönsakssäsongen börjar lugna ner sig lite men då startar vi upp årets mustsäsong. Vi har redan mustat drygt ett ton äpplen från Skåne. Vi köper in KRAV-märkta äpplen därifrån för att inleda säsongen eftersom de ligger ett par veckor före oss. Jonas åkte helt enkelt ner till en odlare i Skåne som vi fått kontakt med. Han odlar på flera hektar och de som mognade först är Discovery och Collina. De två blir en bra mix och en god must. Med hjälp av vår lastbil och en släpkärra så kan vi lasta dryga tonnet på en gång och det kan vara värt resan.

Annars mustar vi mest inlämnade trädgårdsäpplen och våra egna äpplen.

Förra året mustade vi dryga sex ton och hur mycket det blir i år har vi inte någon aning om men vi har tagit emot äpplen här hemma på gården i fredags och på Nolbygårds Matmarknad i lördags och det blev lite drygt 500 kilo på två dagar. Vi kommer att ta emot äpplen hela oktober månad så du som vill lämna in för mustning kan komma vilken fredag som helst 15-18 till Östängs gård och vilken lördag som helst till Nolbygård 10-12.

Att vi redan mustat ett ton gör att vi har must att bjuda på för att våra kunder ska få en uppfattning om hur musten smakar.

Men huvudorsaken är att när människor lämnar in sina trädgårdsäpplen så har de chans att köpa loss en treliters bag-in-box för varje sex kilo äpplen de lämnar in. En sådan bag-in-box kostar 95 kronor och om man inte lämnar in några äpplen blir priset 160. Det lönar sig alltså att lämna in sina äpplen. Har man mycket äpplen och inte vill ha så mycket must så drar vi av tre kronor kilot för allt överskott som lämnas in.

Att musta är roligt men också väldigt tungt. Därför funderar vi mycket på hur vi kan förbättra processen och göra det smidigare. Vi kom för ett tag sedan över ett antal rullbanor på blocket och de har vi använt för att bygga en mer effektiv bana för processen så det inte ska bli så mycket lyft. Vi lastar alla inlämnade äpplen på släpkärran.

Den kör vi sedan fram till tvättstationen. Vår praktikant Hansi kom på en smart lösning där vi helt enkelt ställer backarna, som vi samlar in äpplen i, på ett galler över en avsågad kubikmetertank. Tanken är kopplad till en slang så vi kan leda bort vattnet och slippa att det blir väldigt slabbigt. Vi sköljer sedan av äpplena i backarna med vattenslang.

Från tvättstationen leder ett rullband upp till en avsats som är på ca 160 centimeters höjd. Det innebär att vi kan skjuta upp backarna till avsatsen ifrån vilken vi tippar äpplena ner i krossen.

Äpplekrosset samlas upp i vita sirapshinkar och de behöver sedan lyftas upp i nya svarta backar på en rullbana som sluttar ner mot mustvagnen.

Backarna rullar av sig själva ner mot pressen och allteftersom hinkarna töms i pressen så rullar nya hinkar ner.

Fördelen med den här hanteringen är framför allt att vi slipper flera lyft av tunga backar. Nu lyfter vi en gång från släpkärran till sköljen vilket ofta är ett lyft i samma höjd eller nedåt. Sedan lyfter vi en gång från krossen upp på rullbanan men då är det inte tunga backar utan hinkar som inte väger lika mycket. Därefter är proceduren samma som tidigare år.

Tidigare lyfte vi backarna och hällde över äpplena i korgar. Dessa lyftes ner i ett vattenbad. Sedan lyftes de upp ur vattenbadet för att rinna av. Därefter lyftes de upp och så klev vi upp på något för att bättre nå att hälla korgens innehåll i krossen. Sedan lyftes hinkarna upp på en bänk och där hämtades de och bars in i mustvagnen. Det är sällan vi blir nöjda från början och några småjusteringar är fortfarande att göra men annars så känns årets rullbanelösning än så länge nästan perfekt.

Morotsodlingen fungerar äntligen!!!

Att odla morot är svårt. Vi har inte lyckats med det på alla år. Visst har vi fått fram morötter och kanske har inte våra kunder märkt hur illa det har varit ställt eftersom de har sluppit se alla grenade och spruckna morötter. Det har dock varit väldigt påfrestande att gång efter gång dra upp morötter som som inte håller måttet. Det har också varit påfrestande att gång på gång så om morötter som sniglarna ätit upp.

Det tog ett par år innan vi förstod att det var trädgårdssniglarna och inte mördarsniglarna som åt upp alla nyuppkomna plantor. När vi väl förstått det så är det som att plocka trattkantareller. När man väl ställt in ögonen så ser man dem överallt och därmed kunde vi också ta död på väldigt många i våras.

Vi har också jobbat på att förbättra vår jord. När vi tog marken i anspråk var den helt död och vi hittade inga maskar över huvud taget. Idag kryllar den av liv och halten organiskt material är större.

När vi var nya på odling så gödslade vi för mycket. Nu är det i princip bara kål, gurkväxter, purjo och vitlök som får någon gödsel. Morötterna mår bättre av det.

Vi odlar alla morötter under nät och vi är extremt noga att täcka väl så inga morotsflugor kan ta sig in.

Vi odlar numer morötter efter lök vilket gör att ogrästrycket är lågt då vi är duktiga på att hålla lökbäddarna ogräsfria. Eftersom vi täcker med nät så är det annars lätt att tappa kontroll över morotsbäddarna.

Vi använder oss av falska såbäddar och gärna fler än en om det hinns med vilket gör att vi har relativt ogräsfria morotsbäddar.

Vi odlar en sort som knippmorot och en annan sort för lagring.

Den största skillnaden tror vi dock att vår nya bevattningsstrategi har gjort. Numer vattnar vi väldigt sällan och när vi väl vattnar så vattnar vi rejält så att vattnet verkligen tränger ner i jorden så att morötterna söker sig nedåt. Vi har till och med vattnat när det regnat då vi bedömt att regnet inte har varit tillräckligt för att tränga tillräckligt djupt ner.

Vi har hittills skördat tre bäddar knippmorötter. De har lossats med grep och sedan har vi kunnat dra upp ett helt knippe på en gång och bara satt på gummibandet. Skördar man på det sättet så går det enormt fort att skörda det som behövs för en marknadsdag. Tidigare har vi fått gå och leta efter morötter som varit bra nog. Någon enstaka morot har varit sprucken men det är inte ens fem per 16-meters bädd. Några fler har varit grenade men även de är försvinnande få.

Vi har också slutskördat alla lagringsmorötter. Två bäddar som gav 240 kilo morötter. Nästan ett kvarts ton. De har vi packat i säckar och säckarna har vi lagt på en pall med pallkrage i kylrummet.

Än så länge ligger det en presenning över men vi har beställt insatspåsar så de inte förlorar för mycket fukt. Vi ska också köpa lådor i klar plast med lock så vi alltid kan ha morötter i vår kyl i butiken utan att de förlorar för mycket fukt.

Vi har också två bäddar ”sommarmorötter” på gång som kanske hinner bli något. De sådde vi när vi hade slutskördat vitlöken. Kanske hinner det bli något eller också får vi se det som gröngödsling.

Vi är i alla fall väldigt nöjda med vår morotssäsong och hoppas att det inte är en engångsföreteelse utan att det från och med nu är vårt nya normala.

Livsmedelskontroll

Vi är anmälda som primärproducenter hos Länstyrelsen och det är något man ska göra så fort man börjar sälja ägg eller grönsaker. Så fort man anmäler sig så kan man också bli uttagen för kontroll.

”Er verksamhet är slumpmässigt uttagen för en livsmedelskontroll, se bifogad avisering.” stod det i bilagan till ett mail från en kontrollant på Länstyrelsen. Det är ett brev som vi skulle ljuga om vi sa att vi blev glada för. Inte för att vi tycker det är fel med livsmedelskontroller utan för att lagstiftningen är så pass luddig så det är svårt att vara säker på att vi gör rätt även om vi anstränger oss.

Vi har också talat med många livsmedelsproducenter som vittnar om att det har stor betydelse vilken kontrollant man får. En del kontrollanter går in för att hitta fel medan de flesta försöker hjälpa producenten att göra ett bra jobb. En verksamhet som vår har mycket lagstiftning att förhålla sig till och vi kan råka ut för kontroller av djurskyddsinspektörer, jordbruksverkets kontrollanter av hur vi använder vår mark och livsmedelskontrollanter. De första två har vi redan blivit inspekterade av och nu var det alltså dags för den tredje typen av kontroll.

Vi ägnade en hel del tid veckan innan besöket till att gå igenom våra rutiner, plocka fram alla papper och skriva ner sådant vi trodde att de ville ha reda på.

I följebrevet står det att vi ska tillhandahålla dokumentation som vi själva bedömer har betydelse. Svår skrivning som medför att man skriver listor på allt och plockar med verifikationspärmar, odlingsplaneringspärmen, listor och allt man kan komma på.

De meddelade att de tänkte komma en torsdag 11.30 och på torsdagar skördar vi till REKO-ringsutlämningen i Alingsås så det var full verksamhet på förmiddagen men jag hade planerat så vi skulle hinna klart i tid. Sedan ringer telefonen vid tiotiden och inspektören berättar dels att de vill komma en timme för tidigt och dels att hon har med sig en nyutexaminerad inspektör så de skulle komma två.

Det är bara att le och vara glad och önska dem välkomna men samtalet fick mig att tänka två tankar. Dels blev vi av med en timme så det sista röjet hade vi inte tid med och dels kan det vara en nackdel om en oerfaren inspektör, som vill göra allt rätt, ska göra inspektionen och vill följa protokollet till punkt och pricka.

Nervöst som ni kanske förstår.

De anlände, förklarade syftet med att de var där. Berättade att de hade en checklista att följa och sedan gick vi in i gårdsbutiken och de började fråga och jag berättade. De ville se fakturor på hönsens foder och följesedlar till fröinköpen. Jag presenterade ett dokument där vi utifrån de nationella branschriktlinjerna framtagna av LRF har gått igenom alla rutiner inför odlingssäsongen och det tyckte de var kanon då de inte behövde skriva ner allt. Jag presenterade också listor på de fåtal kemikalier vi använder hos hönsen, bina, fåren och i odlingen. Det var ganska tydligt att de mer var ute efter att se om vi hade rutiner och var medvetna om de risker som finns än att kolla precis hur vi gjorde.

Efter ett tag började det kännas rätt ok.

Två saker var vi lite extra nervösa för. Bevattningsvatten å ena sidan och sköljvattnet å andra sidan. Vi gick och tittade på grustaget där vi tar vårt bevattningsvatten. Det är omgivet av vallodling som sköts av vår grannbonde som är KRAV-certifierad. Det finns en del mark emellan vallen och grustaget och jag berättade att han gödslade med kogödsel en gång om året tidigt på säsongen långt innan vi börjar så och plantera. Jag berättade att det inte går betande djur runt omkring och att den risk som vi ser är om det flyttar in ett gäng kanadagäss som smutsar ner vattnet. Jag berättade också att vi i så fall får övergå till att bevattna med vårt brunnsvatten. Sedan gick vi igenom odlingen och jag visade våra spridare och berättade att vi inte vattnar senare än 48 timmar innan skörd och därmed tyckte de att våra bevattningsmetoder var ok. Puh…

Jag presenterade flödena från odlingen via grönsakshanteringen in i kylrum, lager och vidare in i butik.

Jag gick igenom att vi har en sorts svarta backar som vi skördar i och en annan sorts backar som inte går ut i odlingen alls där vi förvarar grönsakerna.

Jag berättade att vi sköljer jordiga grönsaker som morot och betor men att vi upplyser kunderna via skyltar om att de bör tvätta grönsakerna innan konsumtion.

De frågade om vi kontrollerat vattnet och jag svarade att vi inte gjort någon officiell kontroll men att vi själva och tidigare ägare druckit av vattnet hela tiden. Med det lät de sig nöja med kommentaren att det ju inte finns något lagkrav på att man ska testa vattnet för sköljning. Puh…

Vi tittade på övriga utrymmen, kylrum, lager, butik, löktork, växthusen, slungrummet och vår ”delivery truck”. De ställde intresserade frågor hela tiden varav många rörde sig om inspektion men många också var av rent intresse. En sak hade vi missat att anmäla och det är att vi producerar eget djurfoder. Men det var inte heller något problem utan de bara sa att de kommer att ändra det i sina system.

Besöket blev trevligare och trevligare och de avslutade med att berömma vår verksamhet och berätta att de kommer att skicka ett protokoll men att allt var i sin ordning.

Om någon är intresserad av dokumentationen som vi lämnade över för odlingen så ladda gärna ner den här.

Vi har känt oss osäkra på om vi även skulle anmäla vår verksamhet till Alingsås kommun. ”Sveriges regering och riksdag har bestämt att kostnaderna för kontrollen ska täckas av avgifter, med undantag för kontrollen i primärproduktionen som finansieras genom skattemedel.” kan man läsa på livsmedelsverkets sida. Det innebär att så länge som vi bara inspekteras av länsstyrelsen så kostar det oss ingenting.

Hade vi producerat annat än primärprodukter så hade det varit självklart att anmäla till kommunen för då är det de som ska inspektera köket som används, frysar för förvaring och annat som inte faller under Länsstyrelsens kontroll av primärproduktion. Men det finns också skrivningar om att om man har en verksamhet som sker ofta och om man har en gårdsbutik så kan det vara så att man även behöver kontrolleras av kommunen. Vi ställde därför frågan till Alingsås kommun som tog upp vårt fall på ett möte. Lagstiftningen är inte helt tydlig så det var inte självklart ens för kommunens inspektörer vad som gällde men de kom till slut fram till att de inte såg något skäl till att inspektera oss. Det känns bra. Dels för att det känns konstigt att två instanser ska inspektera samma sak men också för att det kostar tid och pengar om kommunen ska inspektera. Varje kommun bestämmer själva sina avgifter och därför är det olika dyrt att bli kontrollerad beroende på i vilken kommun du är verksam. Alingsås kommun är bland de dyrare.

Dagen då vi hade inspektion avslutades med bubbel på altanen. Det händer inte ofta men vi kände en enorm lättnad över att bli godkända. Det kändes också som en enorm lättnad att äntligen ha blivit inspekterade så vi vet att det vi gör är okej. När vi nu också har fått besked av kommunen så behöver vi inte längre ha en gnagande känsla av osäkerhet över om vi gör rätt eller fel.

Av Länsstyrelsen fick vi fyra dokument. Om någon är intresserad av att se hur det ser ut så finns de att ladda ner nedan.

Löktork nummer tre

Vi har tidigare vid flera tillfällen skrivit om våra försök till att bygga en löktork. De två tidigare har gjorts i alla hast i samband med att löken skördats och det är inte en bra metod om man vill att de ska fungera. Det har de inte gjort heller. Luften som skulle torka löken har läckt lite här och där, det har varit otillräcklig luftgenomströmning m.m. så löken har fått tas ur och läggas på tork på andra ställen. Inte bra.

Den här gången började vi i tid. Dessutom har vår praktikant Hansi varit med från start och gjort det mesta av jobbet. Att bygga en löktork är något som alla som odlar lite större mängder lök borde göra. Det är svårt att lita på vädret i Sverige och med klimatförändringar som verkar ge oss längre perioder av samma väder så vågar i alla fall inte vi chansa på att kunna skörda all lök och torka den utomhus.

Vi har till stor del följt den skrift som Jordbruksverket har gett ut om Att bygga mindre lager med små resurser. Det känns inte som om Jordbruksverket har haft en pedagog anställd för att utforma texten. Det verkar de förresten inte ha i utformandet av någon information tyvärr men vi hade ändå väldigt stor nytta av skriften.

Vi har sett en löktork i funktion på Bossgården och med den och Jordbruksverkets information i bakhuvudet satte vi igång. Den här gången har vi byggt löktorken i lutan bakom växthuset. Tidigare ägarna har skarvat alla takbjälkar i lutan på samma ställe utan att sätta någon bärande konstruktion under skarven så lutans tak har börjat sjunka i mitten. Därför bestämde vi oss för att göra en regelkonstruktion som både blev hörn till löktorken och bar upp en bjälke som hjälpte till att stötta upp taket.

För att göra det stabilt valde vi att göra en bottenkonstruktion i 6″x6″ för löktorken och sedan gjorde vi tapphål där vi satte ner 4″ x 4″ stolpar som bär upp en 4″ x 4″ bjälke i taket.

Golv och väggar är byggda av överblivna sandwichpaneler från slungrumsbygget som vi sedan kompletterat med några nyinköpta.

Det gör att det blir lätt att hålla rent och utrymmet blir välisolerat. Vi kommer att använda löktorken även som löklager över vintern så vi behöver kunna hålla frostfritt utan att förbruka för mycket energi.

Dörren hittade vi på blocket för en femhundring. Den var perfekt i höjd även om den köptes in efter det att regelkonstruktionen tillverkades. Ibland har man tur.

Löklagret består av fyra väggar, tak och golv. Sedan har vi borrat hål för ett insug och ett utsug men i övrigt är alla skarvar tätade med silikon så att luft inte ska smita ut någonstans.

I ena hörnet finns en trumma som är ca 30 x 30 cm byggd av spånskiva. Uppe på trumman sitter en radialfläkt som blåser luft ner i trumman.

I botten på trumman så är det ett utblås där luften kan sprida sig in under trall som löken läggs på.

Rillorna är skruvade i reglar och reglarna är uppdelade i sektioner så det ska vara lätt att lyfta ut dem för att göra rent.

Det är fritt för luften att ta sig in under hela utrymmet för att det inte ska vara någon lök som ligger utan att få luft strömmande runt sig.

Trots att vi började i väldigt god tid den här gången så var det lite kvar att göra samma dag som löken skulle skördas. Det är väldigt typiskt men vi hann klart innan fikat så sedan kunde vi börja rycka lök som till stor del hade lagt sig ner.

Hansi och vi tyckte lök och la den sedan direkt i löksäckar med blasten på. Vi skakade bara av den värsta jorden.

Säckarna packades rätt så fulla men inte knökfulla.

Sedan la vi säckarna på rillorna i löklagret och satte för 2″ x 8″ allt eftersom löklagret fylldes på.

Säckarna lades omlott så att inte luften kunde smita igenom lagret för lätt.

I Jordbruksverkets skrift står det ”De enkla naturlagar som sedan utnyttjas är att löken vid sin avmognad alstrar värme … Om lagret är välfyllt räcker avmognadsvärmen från löken mer än väl för att komma upp i de optimala 20 graderna som behövs för denna process. Om temperaturen blir några grader högre innebär det ingen katastrof heller. ”

Det står däremot inte något om att själva fläkten avger värme. Det är lite märkligt. I Jordbruksverkets exempel är fläkten på ”någon hästkraft” vilket är ungefär 750 Watt. Hela effekten kommer att bli värme vilket motsvarar ett normalstort element som hela tiden står på full effekt i ett lite välisolerat rum. En liten gnutta av energin blir kanske buller men resten blir värme. Den värmen är i och för sig bra när det gäller att torka löken men det är viktigt att tänka på att fläkten bidrar som värmekälla, i vårt fall 600 W.

När vi skulle köpa fläkt var det dags att förkovra sig. Alltid kul. Det visade sig att en ”vanlig” fläkt kallas i branschen för axialfläkt eftersom den skickar iväg luften längs sin axel. Vi valde en radialfläkt i stället eftersom de är bättra på att bygga upp ett lufttryck. Vi antog att det kunde vara värdefullt när luften ska pressas upp genom en halv meter med lök i år och förhoppningsvis ännu mer kommande år. Fläkten var inte så enkel att hitta. Till slut fick vi beställa från en tysk firma via Amazon. Kostade drygt ett och ett halvt tusen.

I Jordbruksverkets exempel används en extra fläkt för att hantera hur mycket luft som ska bytas ut. Vi gjorde i stället så att vi satte in ett tilluftsrör precis vid fläkten med en 90 graders krök så vi kunde vrida röret så fläkten hämtade luft både utifrån och inifrån rummet eller bara inifrån rummet. Skulle vi vilja att tilluften verkligen blev noll är det bara att sätta i en propp. Rördelarna är tretums avloppsrör som är enkla att sätta ihop och ta isär om de smörjs först. När fläkten suger in luft utifrån så blir det automatiskt så att samma mängd luft försvinner ut genom det andra röret.

Om vi vred vi upp tilluftsrörets krök så märktes det direkt att frånluften ökade.

Med hjälp av denna enkla konstruktion kunde vi nu styra processen i lagret. Temperaturen rörde sig mellan 18-23 grader de första dygnen innan vi kom på hur vi skulle reglera tilluften.

Det var länge nervöst för luftfuktigheten slog i taket så Hygrometern inte visade värdet. Löken kändes varm och helt genomblöt. Det droppade från taket och dörrens insida var full av kondens. Det kändes inte alls bra.

Vi loggade temperatur och luftfuktighet i utrymmet och nere bland lökarna. Det skiljde sig inte särskilt mycket vilket vi tolkar som att fläkten gjort ett bra jobb. Efter en dryg vecka började luftfuktigheten sjunka och drog sig ner mot 60 %.

När temperaturen ändrades i lagret så hade det stor påverkan på den relativa luftfuktigheten. Det som mäts är inte hur mycket vatten som finns i luften utan har mycket vatten i förhållande till hur mycket vatten som luften kan innehålla. Och det varierar kraftigt med temperaturen. Kall luft är mycket sämre på att hålla vatten är varm luft. Det betyder att en viss mängd vatten i luft som uppfattas som ganska torr kan med samma vattenmängd uppfattas som fuktig om temperaturen sjunker. Om den relativa fuktigheten närmar sig 100 % så börjar vatten kondensera på de svalaste sakerna i närheten. Dagg är ett bra exempel på när detta sker.

Efter ytterligare några dagar var luftfuktigheten nere i 50 % och vi kunde börja hoppas på att det skulle fungera. Vi kollade löklagret minst en gång om dagen och oro förbyttes successivt till glädje över att processen verkade fungera.

Alla säckarna är nu efter drygt tre veckor helt prasseltorra och det börjar bli dags att låta lagret svalna av. Vi kommer att sätta in ett element som kommer att ställas in på fem plusgrader så att löken inte fryser och blir förstörd under vintern. Lök kan förvaras kallare än så men temperaturen bör inte variera för mycket. Det allra viktigaste är dock att det hålls torrt.

Tack Hansi för all hjälp!

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑