Författare: Ylva Lundin (Sida 1 av 82)

Permakultur på Gotland

Sedan 2014 träffas vi varje år för att hjälpa varandra att ”designa” våra liv. Helena, Helena, Pella, Susanne, Miriam och jag. Denna gång saknade vi Miriam. Fokus brukar vara på platsen eller sammanhanget där vi ses. Vi började 2014 på Östäng och sedan har vi träffats på följande platser:

2016 Skenora gård

2017 Sven Nils

2018 Kosters Trädgårdar

2019 Östängs Gård

2020 Elfvabjer

2021 Skenora och Kosters Trädgårdar

2022 Skåne

2023 Gotland

Anledningen till att vi i år träffades på Gotland var att Helena U har flyttat dit. Hon hyr ett fint litet hus på en gård där vi kunde hålla till.

Huset är invändigt fint renoverad och eftersom vi precis påbörjat inomhusrenoveringen blir man extra uppmärksam på färgsättning och detaljer.

Första dagen var vi inbjudna att delta i en dag kring det lokala småskaliga fisket på Gotland. Ingen av oss sysslar med fiske men all lokal matproduktion har på många sätt liknande utmaningar och möjligheter så det är ändå intressant. Först lyssnade vi på ett föredrag av Andreas Pettersson från Länsstyrelsen som berättade att 80% av all fisk som fångas i Sverige inte används till humankonsumtion utan till djurfoder. Det är en helt absurd siffra. Vi riskerar utfiskning av haven för att föda våra djur på land och där går massor av energi åt till ingen nytta. Det produceras cirka fem miljoner ton fiskmjöl i världen och huvuddelen går till att sedan föda upp annan fisk, fjäderfän och pälsdjur. Det finns bara 17 fiskare kvar på Gotland. Målet för den småskaliga fiskeproduktionen på Gotland är att huvuddelen av den fisk man tar upp ska gå till humankonsumtion. Fisk från Östersjön har dåligt rykte och därför har man inom de projekt som gjorts på Gotland skickat fisk på analys för att se hur mycket kvicksilver, dioxiner och PCB som fisken innehåller. Mätningarna visar att fisk som fiskas runt Gotland innehåller miljögifter långt under gränsvärdena.

Efter ett pass med intressanta föreläsningar blev vi bjudna på en trerätters lunch gjord på råvaror från Gotland. Förrätten var baserad på Id, huvudrätten på lamm och efterrätten bestod av glass. Väldigt gott och roligt att få provsmaka och kunna diskutera olika smaker.

Efter lunchen gav vi oss av mot havet och tog en promenad vid Baju fiskeläge.

Skönt att komma ut och röra på sig och att promenera är alltid bra för samtal.

I år hade vi planerat att ägna vår träff åt allmänna upplevelser och rundor kring oss allihop istället för att fokusera på en enskild person och dennes verksamhet.

Vi känner varandra väldigt väl vid det här laget och tilliten i gruppen är stor vilket gör att vi alla mår bra av att lyfta saker och vända och vrida på våra möjligheter och utmaningar i gruppen. Att få en stund där allas uppmärksamhet riktas mot en för att verkligen lyssna och förstå är väldigt nyttigt.

Vi ställer frågor för att förstå och hjälps åt att fundera över problem och tankar. Det som tas upp under en runda återkommer sedan under måltider och promenader och vi känner alla att vi kan be om hjälp med råd och tankar även om det ofta räcker långt med att få berätta och sätta ord på sin egen verklighet.

Vi brukar ha rundor varje gång vi träffas där var och en kortfattat får uppdatera oss andra men den här gången ägnade vi mycket tid åt var och en vilket gjorde att vi fick ta några per dag då rundorna tog lång tid.

En av talarna på fiskedagen var Markus Wahlgren från Stora Coop i Visby. Han bjöd in oss till ett studiebesök i butiken för att titta på hur de hanterar hållbarhetsfrågor och svinn. Vi kände oss nog alla ganska tveksamma – men vad sjutton. Alltid lär man sig något.

Det visade sig bli ett väldigt trevligt och framför allt inspirerande besök. De har mycket medvetet satsat på att få ner matsvinnet i butiken och tänker annorlunda och inte så lite galet. De säljer billiga kassar med varor som är utgående.

De tar emot studenter en gång i veckan som får köpa skadade och utgående varor extremt billigt. De torkar bröd och bullar och gör skorpor och ströbröd. De levererar pasta och bröd till ett lokalt företag som bränner sprit och de tar även hand om skadade kaffepaket och gör likör. De tillverkar även handspriten som finns i entrén på restprodukter.

Det som inte kan användas på något av alla dessa sätt hamnar slutligen i den rostfria maskinen Håkan som förvandlar matsvinn till kompost på 24 timmar. Komposten säljs sedan som jordförbättringsmedel i butiken.

Coop Visby har en helt egen estetik som inte riktigt ser ut som vanliga Coop. De har också en hel del mer eller mindre galna idéer.

Som att starta en second-handavdelning.

Eller att starta ett eget skivbolag.

Eller att ge ut en diktsamling av en av sina anställda.

De har också en stor avdelning helt dedikerad till mat producerad på Gotland och där finns mycket att välja på. De säljer också den fisk som vi hörde om dagen innan och en av dagarna åt vi en mycket god fisksoppa som Helena lagat på gotländsk fisk.

När Markus tog över Stora Coop i Visby låg svinnet på 120 ton per år. Nu är de nere i 7 ton per år och de jobbar ständigt på att bli bättre. De har fått massor av utmärkelser och tar emot studiebesök från andra butiker som vill jobba i mer hållbar riktning från hela världen. Det som gjorde mest intryck var nog ändå att de verkade ha stort fokus på att lyfta sina medarbetare och ta till vara deras olika färdigheter, nördkvalitéter och förmågor på ett kreativt sätt. Det verkade helt enkelt roligt att jobba på Coop i Visby.

Sen var det återigen dags för en promenad, denna gång i Brucebo naturreservat strax norr om Visby.

Fina utsikter, grottor, vackra stenstränder och slånsnår att ta sig igenom.

Promenaden slutade vid konstnärsparet Carolina Benedicks-Bruce och William Blair Bruces konstnärhem från sekelskiftet .

Speciellt imponerad blev jag av deras jordkällare. En sådan hade det inte varit fel att ha.

Ett stenkast från Helenas hus ligger Boge Bränneri som tillverkar hantverksmässig smaksatt sprit.

Vi hade turen att få en guidad visning av Hanna som är en av delägarna.

Förutom att visa oss lokalerna så fick vi en genomgång och en möjlighet att provsmaka sex av deras produkter.

Akka, Britta, 1829, Långmyre, Hallon och Björnbär/sichuan.

Fokus på våra träffar är alltid på lokalproducerad hantverksmässigt framställd mat och dryck och det diskuteras mycket smakämnen och processer för att producera mat på ett hantverksmässigt sätt. Vi äter alltid gott och prövar lokala ostar, korvar, drycker och restauranger.

Alla måltider är ackompanjerade av samtal om stort och smått. Aromer i olika rökta produkter, kemi i växter, lästa böcker, sedda filmer och kriserna i världen.

Det är en ynnest att en gång om året få hänga med de här starka, kloka kvinnorna som har så mycket att ge och som dessutom är väldigt trevliga.

Sista dagen hälsade vi en stund på Helenas hästar innan vi gav oss av mot Visby där vi vandrade omkring ett par timmar innan båten skulle gå.

Tack Helena U för att du tog emot oss och tack allihop för att ni finns och gör så mycket gott här i världen!

Lerklining och tapetsering av timmerväggar

Vi startade renoveringen av vårt gamla gästrum för att göra om det till ett badrum men fick avbryta då vi upptäckte att vi inte kunde dra avlopp under huset där. Istället flyttade vi över alla kontorsmöbler och började riva ner väggarna även i rummet vi hittills haft till kontor. Nu är det alltså kaos i två rum och så kommer det att vara ganska länge.

Här ser ni det tillfälliga kontoret med halvt nedrivna tapeter, bokhyllor halvvägs för fönstret och en frysbox i ena hörnet. Inte optimalt men ändå fungerande en tid… Den med god fantasi kan tänka sig om något (några) år när jag har byggt väggfasta bokhyllor som ramar in fönstret och döljer hela väggen. Då kommer det bli snyggt.

Vi har i alla fall en fin kakelugn att titta på även om den inte fungerar än. Bredvid den syns tapetprover från olika tidsepoker.

I båda rummen är det många lager tapet. I nuvarande kontoret har vi hittat sex lager i olika färger. Den minst attraktiva tapeten är nog den som är gjord sist.

Men det finns också en hel del snygga där under.

Under alla lager tapet finns ett lager tidningspapper och det är alltid roligt då man med ganska stor säkerhet därmed vet när tapeten är uppsatt. I nuvarande kontoret hittade vi en Kungörelse från 1906 så tidigare än så kan tapetseringen i alla fall inte vara gjord. Där kan man läsa att det ska bli auktion i Edsås efter hemmansägaren Alfred Andersson och att man där kan köpa både säng- och gångkläder.

Vi tror att vårt hus är byggt 1904 men om det betyder att det började byggas då eller om det var klart då – det har vi ingen aning om. Tapeterna i kontoret gjordes i alla fall inte förrän några år senare.

När vi väl insett att vi fick tänka om och flyttat alla kontorsmöblerna så var det dags att börja riva tapeter i nästa rum. Det dröjde mycket länge tills vi över huvud taget hittade ett datum

Det kändes orimligt att detta rum inte skulle ha tapetserats förrän 1939 då det ändå vetter mot vägen på bottenvåningen. Men när vi letade vidare insåg vi att denna tidningssida låg ovanpå ett par lager av äldre tapet så det var bara att leta vidare.

När man börjar leta bland tidningspappret man hittar så går arbetet långsammare och långsammare och man fascineras av estetiken och sättet att uttrycka sig på den tiden. Dala skofabrik i Göteborg saluför Kronoskodon.

Men vad hjälper det när ”Viskafors Galoscher äro de bästa”

Skinkan kostar två kronor kilot.

Tidningen själv beskriver sig som ”Politiskt vaken, svensksinnad och hofsam men orädd”.

Alingsås bomullsväfveri söker Kunniga väfverskor men frågan är om tidningens sättare är så kunnig då ett g i Eggvena råkade hamna upp och ner.

Till slut finner vi årtalet 1908 vilket indikerar att detta rum tapetserades två år efter vårt nuvarande kontor.

Under alla lager tidningspapper så är väggarna täckta med lera. Ett lokalt material som blandades med hackad lin och halm och ströks på väggarna i flera lager för att täta från vind och för att ge en slät yta. Först la man ett klisterlager och sedan grovt bruk för att sedan avsluta med ett eller två lager finare bruk.

Eftersom väggarna under leran är gjorda av liggande timmer som rört på sig så har tidigare ägare försökt fästa partier av leran som lossat från väggen med pappspik. Detta hittar vi på flera ställen och av olika ålder så det är definitivt ett arbetssätt som funnits med länge.

På detta frilagda lager som är cirka fem kvadratmeter så sitter leran fortfarande fast efter långt mer än hundra år. Det är oerhört fascinerande. Någon gång under tidigare omtapetseringar så har de lagat i vilket ses till vänster där det är ett ljusare ilägg mitt på väggen. På andra väggar så hålls leran numera bara upp av tapeten så hela väggen bågnar. Detta är inte någon yttervägg men i en av springorna som syns på bilden kunde man ändå känna vinden. Där leran är hel blåser det inte alls men där leran spruckit känner man draget.

Vi har tänkt sätta en bröstpanel av pärlspont i badrummet och innan vi hade stått alla timmar och pillat på tapeter och tidningspapper så visste vi inte hur vi skulle göra för att bygga upp väggarna ovan bröstpanelen. Vi var till och med inne på att klä resterande del av väggen med något skivmaterial men nu har vi blivit så imponerade av gamla tiders lerklining så vi lutar åt att laga i leran på vissa ställen och ta ner och klina om på andra. Det är ett jobb som vi absolut inte kan så det ska bli spännande.

Alingsås Matmarknad

Idag har jag varit på möte med fem andra lokala matproducenter som vi kommer att samarbeta med kommande säsong. Vi träffades i gårdsbutiken hos Lépicerie de Jerome hos Johanna och Jerome som bjöd på goda ostar, fikon och oliver.

Vi på Östängs gård har sedan 2016 drivit Nolbygårds Matmarknad varje lördag hela sommaren och det har varit fantastiskt på många sätt. Vi startade marknaden som ett leaderprojekt och det har varit vår huvudsakliga försäljningskanal under dessa år. Eftersom det var vi som startade marknaden har det också varit vi som har varit ansvariga och vi har också varit med varenda lördag. Då vi ofta har praktikanter eller wwoofare på vardagarna så blir det många arbetsdagar under en vecka och vi kände i somras att det skulle vara skönt att få vara ledig någon helg under sommarhalvåret.

Därför beslutade vi i höstas att lägga ner Nolbygårds Matmarknad. Vill någon ta över så går det säkert att ordna men vi kommer inte att driva verksamheten vidare. Istället har vi gått samman med fem andra producenter och kommer att finnas på Kungsgatan i höjd med Stora Torget inne i Alingsås på torsdagar 14-18 från och med 16 juni till och med oktober månad. Det kommer att bli kanonbra. Nu är det inte längre vi som är ensamt ansvariga utan alla sex säljare tar på sig en del av ansvaret.

De säljare som är med är Emelie Heij från Lilla Håkansgården i Magra. Hon kommer sälja ägg från hönor som har det riktigt bra. När det inte är fågelinfluensarestriktioner går hönsen utomhus i flyttbara hägn och bor i en flyttbar äggmobil. När det är restriktioner har de det också bra men då går de inne i ett hönshus. Eftersom vi själva har slutat att producera ägg så känns det extra bra att ha fått med Emelie som säljare.

Peter och Ann-Sofie från Brobacka Vedugnsbageri kommer med sitt tunnbröd, hålkakor, bullar och andra bakverk. De håller till mellan Alingsås och Borås där de också har en gårdsbutik.

Rebecca från Grönedals gård som säljer honung och bröd. Rebecca har varit med hela säsongen på Nolbygård och har haft det som sitt huvudförsäljningsställe.

Ulf och Ingrid från Lammat som säljer korv, lammkött och andra delikatesser. De producerar lite av varje utöver det som sylt, saft, ägg, honung osv. De håller normalt till i Bitterna där de också har en gårdsbutik.

Jerome och Johanna från Lépecerie de Jerome som säljer franska ostar och olika såser och maträtter från Frankrike. De håller normalt till i Hemsjö där de har en gårdsbutik och en matvagn där de säljer Fransk mat.

Det innebär att Alingsåsare från och med i sommar kommer att kunna handla kött, charkuterier, ost, mjöl, grönsaker, ägg, honung, must, bröd, bakverk varje torsdag hela säsongen.

Det känns som starten på något väldigt bra. Torsdag känns perfekt då många handlar inför helgen. Vi kommer att ha öppet hela eftermiddagen vilket gör att folk kan handla på väg hem från jobbet.

Husrenovering

I åtta år har vi bott på vår gård. Redan från början bestämde vi oss för att INTE gå i fällan och börja renovera huset eftersom det var helt funktionsdugligt även om det är långt ifrån hur vi vill ha det. Vi har renoverat hus förut och tycker att det är roligt men vi köpte inte gården i huvudsak för bostadshuset utan för att vi ville ha igång en verksamhet. Vi tänkte att det skulle ta fem år men det har tagit åtta.

Nu börjar det dock bli dags att förändra insidan på vårt hus så det blir som vi vill att det ska vara samtidigt som vi vill få till en energilösning som vi är nöjda med. Det kommer att bli en ganska omfattande renovering som involverar tolv utrymmen alltifrån pannrum, krypgrund och tak till vardagsrum, hall, badrum osv. Vi bor i ett fantastiskt hus från 1904 med timmerstomme och många detaljer bevarade under nuvarande material. Det är ett så kallat dubbelhus med två skorstenar. Det har kanske funnits fyra kakelugnar på bottenvåningen varav tre är bevarade och en i funktion än så länge.

Så här ser det ut idag.

Vi har två ingångar till huset. Huvudingången leder in till en stor hall med gott om potential. Där har tidigare ägare bytt ut korspostfönstren mot lägre enluftfönster. Moderna, billigare och ocharmigare.

Ett av dem har vi fått byta ut då det helt enkelt ruttnat bort. Ytterligare ett är på gång men det får vänta. I hallen gillar vi taket.

Strukturtapeten från åttiotalet eller den underliggande röda är vi inte lika nöjda med.

Från hallen har det från början gått att gå rakt fram in i salen. Vi tror att det har suttit ett par dubbeldörrar med glas där för de står kvar på vinden. Här har tidigare ägare byggt ett badrum med plastmatta på golv och tak. Vi blir inte riktigt kloka på lösningen för när vi mäter väggarna så verkar det som om det finns tomrum ovanför och på höger och vänster sida om badrummet. Vad som döljs där har vi inte någon aning om. Ska vi nu gå till salen/vardagsrummet får vi antingen gå till höger genom kontoret och ett gästrum och in i salen eller till vänster genom köket och vårt sovrum.

När huset byggdes så fanns det naturligtvis inte något badrum inne så planlösningen är inte gjord för det. Lösningen med att lägga det i den stora hallen kanske kändes bra när det gjordes men vi gillar det inte. Den vanligaste lösningen för att få till ett badrum i hus av den här typen är att bygga ut, ofta på en gavel. Enplans toa/badrum/tvättstuga med snedtak. Så blev det inte här. Tvättstugan har de visserligen byggt till på gaveln i en påbyggnad som är långsmal och lite bökig att komma in i. Men toaletten hamnade mer centralt.

Slöjd & Byggnadsvård på Nääs har gjort en serie om olika klassiska husmodeller fån tidigt 1800-tal till 1970-talet. Den typen av hus som vi har kallas där för ”salsbyggnad” för att skilja den från de något mindre dubbelhusen som har fyra rum i bottenplan. Så här ser deras ritning ut. Den skiljer sig en hel del från vårt hus men duger som skiss. Vår sidodörr är på ett annat ställe, vår trappa till övervåningen utgår från stora hallen mm. Dessutom fattas skorstenarna och bakugnen. Men ändå.

Här finns det en hel del att läsa om salsbyggnaden Hemvik: https://www.slojdochbyggnadsvard.se/kunskap–fakta/byggnader-och-hantverk/hus-i-vast/hemvik—salsbyggnad-1890/

Här finns hela serien med beskrivningar av hus:

https://www.slojdochbyggnadsvard.se/kunskap–fakta/byggnader-och-hantverk/hus-i-vast/

Nedan kan ni se vår nya planlösning. Upp och ner jämfört med skissen ovan.

Vi kommer att göra hallen ännu större när badrummet tas bort. Där hoppas vi att få till fast förvaring i form av väggbyggda skåp. Innertaket ska behållas men sedan får vi se vad det blir. Helst vill vi byta alla fönster. Hallen kommer inte att bli klar de närmsta åren. Det kommer att bli en kort gång mellan hallen och salen. Salen kommer att få in ljus från två håll i stället för ett och det kommer att göra stor skillnad.

Från hallen kommer man att komma in i salen/vardagsrummet. Där gillar vi kakelugnen.

Vi är inte lika förtjusta i strukturtapeten från åttiotalet eller i laminatgolvet i limmad körsbärsträ.

Vi hoppas att det ligger ett fantastiskt trägolv under.

Fram tills igår hade vi tänkt göra badrum i rummet märkt kontor i den nedre skissen. Där har vi nu haft ett gästrum/skräprum. Den vita kakelugnen är bevarad och tanken var att kunna bada i skenet av kakelugnens eld kalla kvällar i november. Nu vet vi inte hur det blir – kanske blir det i stället badrum i vårt nuvarande kontor. Beslutet tas i veckan och hänger på hur det går att dra avloppsrör i krypgrunden. Vi har en fantastiskt stabil jordkällare under huset med gigantiska stenblock som försvårar en rördragning.

Det lär bli många inlägg om husrenovering framöver. Vi är glada att vi har renoverat hus tidigare och att vi inte skyndade oss att börja med det så fort vi flyttade hit. Nu känner vi huset på ett annat sätt. Det finns en hel del utmaningar och saker som vi inte prövat på tidigare. Som att tapetsera på en delvis lossnad lerklinad vägg. Det behöver vi lära oss.

Odlardagarna 2023

Jag råkade hamna i arrangörsgruppen för odlardagarna 2023. Det var inte riktigt meningen men eftersom jag tycker dagarna är så oerhört viktiga och verkligen ville att de skulle bli av så var det bara att försöka hjälpa till.

Det har varit ett roligt arbete och idag kan vi presentera programmet. Det blir kanon. Så många bra föreläsare och programpunkter. En blandning mellan att lyssna och att delta. Dessutom blir det ett utställartorg där man kan botanisera mellan fröer, bevattningsutrustning och redskap. Lördag kväll blir det fest och efter två år med digitala odlardagar så är detta verkligen något som jag ser fram mot.

Utställartorget är öppet hela lördagen och än så länge är följande utställare klara: Lindbloms, Runåbergs, Semenco, Hallant, Waterboys, Bossgården, Knalten och hushållningssällskapet.

Programmet är fyllt av kunniga människor och intressanta ämnen.

Elisabeth Ögren som tidigare jobbat på Jordbruksverket som rådgivare kommer att berätta om hur vi får våra jordar att må bra. Jag blev mycket imponerad när jag läste hennes skrift växtnäringsförsörjning som Jordbruksverket gett ut och ser mycket fram mot denna programpunkt. Hon kommer att tala om mikroliv, gröngödsling och växtnäringsförsörjning.

Vill man inte lyssna på henne kan man istället ta del av ett samtal mellan Martin Berg på Göteborgs kommun och Olle Olsson på Lilla Jordbruket kring bland annat kring hur man kan samarbeta med sin egen kommun för att få tillgång till odlingsmark.

Svensken Fredrik Sahlin driver Godis grönt i Danmark har 160 andelar och levererar dessutom grönsaker till ett tiotal restauranger. Han berättar om etableringen, investeringsbeslut, kundrelationer och siffror från företaget.

Sen följer en långlunch med utställartorg, mingel och lunch.

Därefter följer ett fokuspass där man kan välja att fokusera på teknik, fröer eller växthus/tunnel. I varje rum finns en moderator som leder samtalet. Utställarna kommer att bjudas in till detta pass för att finnas till hands för frågor och tips men passen bygger på de frågor som deltagarna har. Själv ska jag moderera fröfokusrummet och ser fram mot att nörda in på olika sorter som finns på marknaden.

På lördag kväll är det middag och fest på Hagabion. De har sin egen odling och lagar ofta på egna eller lokalt producerade råvaror.

Söndagen inleds med två parallella programpunkter. I ena rummet kommer jag och Jonas RIngqvist att föreläsa om hur man kan få sin odling att fungera. Vad kan vara bra att tänka på när man är relativt ny i branchen. Vilka fallgropar finns och hur kan man undvika dem.

I det andra rummet kommer Ellen Rönnblad från Småbruket i Uddebo leda ett samtal med Magdalena Hermelin som inleder med att berätta om sin verksamhet. Magdalena odlar ekologiska grönsaker på tio hektar och frågan för passet är hur vi som är småskaliga kan skala upp vår verksamhet.

Efter fikat leder Helena von Bothmer en workshop kring hur vi som rörelse av småskaliga grönsaksproducenter kan tänka framåt. Vad är vår väg? Det blir mycket spännande att se hur den utformas. Helena är van vid att leda olika former av workshops och är duktig på att involvera folk.

Efter lunch blir det återigen parallella seminarier. Hans Gaffke från Norge är grönsaksodlare och rådgivare. Han kommer att berätta om hur man kan tänka om man vill ta sina egna fröer och hur man aktivt selekterar för att det ska bli bra. Jonas Ringqvist kommer att leda samtalet.

Samtidigt leder Olle Olsson ett samtal kring vilka försäljningskanaler vi kan lita på.

Sista seminariepasset innehåller en programpunkt där Helena von Bothmer leder ett samtal med Paulina Johnsson på Jordbruksverket och Ossian Tidblom från Nibble handelsträdgård kring kompostering för att skapa sin egen jord. Parallellt leder Nina Wängberg ett pass kring hur vi kan arbeta för att hålla som odlare både mentalt och kroppsligt.

Sen blir det gemensam avslutning och snack om vem som tar stafettpinnen inför nästa års odlardagar.

Själv ser jag allra mest fram mot, att efter några digitala år, möta alla kollegor i riktiga livet. Men tankar som upptar mig mycket är också hur jag kan skapa egen jord för att slippa köpa torvbaserade substrat och hur jag kan gynna mikrolivet i mina jordar och arbeta mer med gröngödsling för näringsförsörjning. Det här ska bli så kul!

Hela programmet hittar ni här och en kortfattad översikt finns också.

Trampverkstadsjul 2022

Årets mysigaste julhändelse sker i Stora Mellby. Det lockar barn och vuxna från när och fjärran och oavsett ålder så är det värt besöket. I butiken fanns ägg, vörtbröd, grönsaker, fårskinn, klippspik, skokräm, bivaxdukar, böcker, träskor, vantar, must, marmelad, honung och mycket mer. Butiken är inrymd i den gamla handelsbodens lagerbyggnad och en gång om året fylls den med massor av trevliga saker från olika producenter i närområdet.

Här kommer några bilder och filmer eftersom det är svårt att göra Trampverkstans jul rättvisa i bara text.

Tomtemor tar emot och leder barn och vuxna upp för trappan till tomtefar som tar emot barnens önskningar.

Här förbereder sig nissarna och tomtefar innan alla barnen skulle anlända.

I värmestugan på bottenvåningen kunde man få sin käpphäst pyntad med både man och träns.

Vad är en människa utan sina hyvelspån?

På gårdsplanen fanns det möjlighet att själv hyvla ett långt sammanhängande hyvelspån som passar fint som dekoration i granen.

I cafétältet stod bagarlasse och tillverkade struvor som han doppade i kanelsocker.

Det fanns korv som man kunde grilla själv över en tramp-ässja för att få bra glöd på kolen.

Husbandet förberedde sig för första föreställningen. När temperaturen håller sig kring nollan kan fingrarna behöva värmas upp innan spelning.

Nissarna är samlade, färgen blandad och verktygen slipade.

Bandsågen drivs med handvev.

Slipmaskinen drivs med fotpedal.

Så var det dags att väcka den sista nissen och sätta igång skådespelet.

På Trampverkstan finns ingen elektricitet indragen så allt drivs för hand- eller fot. Den belysning som finns drivs av 12-volts batterier men allt annat sker med mänsklig kraft. Det ger en stämning som är speciell. Fokus ligger på att ge alla en upplevelse och speciell julkänsla långt ut på landet en bra bit ifrån närmsta handelscentrum. Var du inte här i år så håll utkik nästa år.

Prenumerantutvärdering 2022

Det är svårt att få in svar på en enkät men nu vill vi inte vänta längre så här kommer utvärderingen av 2022 års prenumeranter. Det är alltid lite nervöst när man skickar ut en enkät på en hel säsong för även om vi träffar våra prenumeranter varje vecka och de alltid verkar nöjda så vet man aldrig vad människor tycker egentligen. I utvärderingen kan de vara anonyma och då kan missnöje visa sig som vi inte tidigare kände till. Vi vill dock väldigt gärna veta för att kunna bli så bra som möjligt. Cirka 70% av våra prenumeranter har svarat.

Vi började med en generell fråga kring hur nöjda de varit. De allra flesta ger oss allra högsta betyg medan fyra personer ger oss det näst högsta. Då blir man nyfiken. Vad finns det här att förbättra?

Att nästan 90% vill fortsätta med sin prenumeration nästa säsong känns dock betryggande. Vi vet dessutom att någon behöver sluta av skäl som inte beror på oss.

Nästa fråga handlade om skälet till varför de väljer att prenumerera och här handlar många svar om att vi har hög kvalité och att de gärna äter närodlade obesprutade grönsaker. Några nämner att vi har en stor bredd och variation på grönsakerna och att de tycker om att testa sådant de inte hittar i affären. Flera nämner också att de vill stötta lokala företag. Här kommer fyra exempel på svar.

  • Jag känner att jag själv inte har intresset eller vill prioritera odling, men äter det MER än gärna!
  • Underbara produkter & underbar producent
  • Bra. Kvalite Närodlat Ni är trevliga och kunniga
  • Dom håller genomgående excellent kvalité och är odlade på ett föredömligt sätt. Vi får tillgång till sorter jag själv inte ids odla så variationen på matbordet blir större. Dessutom lite tidigare på säsongen då era startgropar ligger lite tidigare i almanackan. 😉

Det är lite lustigt men vi har flera prenumeranter som odlar en hel del själva som i den sista kommentaren ovan. Det är ju självklart så att vi som odlar så mycket olika kan erbjuda en större bredd än den som odlar för husbehov men det borde ju ändå bli för mycket zucchini och gurka i perioder? Kul ändå.

Sedan frågade vi om det var något de ville ha mer av i kassen och här blev svaren väldigt spretiga. Tre personer vill ha mer broccoli och tre andra vill ha mer gurka. Lika många röstar för mer sallat. Två röstar för mer tomat och sedan är det en röst på varje utav morötter, blomkål, potatis, grönkål, mangold, rotfrukter, rödbetor, palsternacka, grönkål, bönor, brysselkål, kålrabbi, färska örter, portlak, persilja, purjo, färsk lök, mangold, aubergine. spetskål, blomkål, dill. Det finns också de som är nöjda så som det är och flera påpekar att det man saknat har man alltid kunnat kompletteringsköpa. Det har dock bara gällt dem som hämtat på gården då vi inte kunnat ha direktförsäljning vid utlämningen i Alingsås.

Den självklara följdfrågan på det var ju om det var någon grönsak de tyckte att de fick för ofta. De allra flesta svaren är att det varit en bra variation och en bra blandning. Några påpekar att de uppskattar att få äta efter säsong. Men även på den frågan toppade sallat med två röster. Rondini fick också två röster. Någon tyckte att de fick för mycket vitkål. En svarade att all kål och vitlök kanske inte gick åt direkt men att det ju gick att lagra.

En person svarade att de tyckte det var för mycket lök eftersom en i familjen är allergisk. Jag önskar att denna anonyma respondent talar om detta för oss om den väljer att prenumerera nästa säsong. Det kan vi ju försöka hitta en lösning på.

Ett svar gjorde mig extra glad. Det löd: Jag personligen har väldigt svårt för bönor så jag fick utmana mig själv och fick till en del rätter ändå. Det svaret kändes mycket bättre än om personen hade skrivit att den slängt bönorna. Jag tror att det blir mindre svinn när människor handlar av oss. Dels för att grönsakerna är färskare men också att många ser att det är ett stort arbete som ligger bakom och att de därför är mer måna om att äta upp det som hamnar i kassen.

I år har vi packat grönsakerna i tygkassar som prenumeranterna har haft med sig tillbaka nästa utlämning. Det har uppskattats av alla prenumeranter. Till varje kasse har vi skickat med en lapp med lite tips på hur grönsakerna kan användas och de har uppskattats av de allra flesta. En respondent gav en fyra, fyra gav en femma och resten gav högsta betyg.

Sedan skrev vi: Vad skulle vi behöva ändra på för att förbättra för er prenumeranter? (Ge oss alla tips ni har!)

  • Någon vill ha en prenumerant-träff med rundvandring (Det är redan inplanerat för 2023)
  • Två vill att vi utökar tiden för hämtning i Alingsås (Det är redan inplanerat för 2023)
  • Någon vill ha utlämningen tidigare så kassen kan hämtas på vägen hem efter jobbet (Det är redan inplanerat för 2023)
  • En person tycker att säsongen varit för lång
  • Någon vill kunna utöka till stora kassen vid vissa tillfällen och det är fullt möjligt eftersom man betalar varje gång. Bara att säga till veckan innan.
  • Någon tycker att vi ska skippa lapparna och lämna ut ett häfte i början av säsongen med all info i. Det är en idé som vi ska fundera på.

Sedan följer några kommentarer som inte egentligen svarade på frågan men som ändå är trevliga:

  • Tycker att ni är flexibla. Jag har ju fått ändra ibland.
  • Vi har inget att tillägga = ni är redan JätteBra🤩
  • Jag har inget förslag, ni erbjuder god service och goda grejer.

Sista frågan är öppen så att prenumeranterna kan meddela oss om det är något annat de vill att vi ska veta. Här klipper jag bara in kommentarerna utan kommentarer.

  • Längtar redan till nästa säsong.
  • Toppenbra med lapparna med info och tips om vad man kan göra med olika grönsaker. Sååå trevligt att få träffa på er vid grönsakshämtning!
  • Vi är så tacksamma att ni finns och kämpar på med odlingarna så vi runt omkring kan köpa förstklassiga grönsaker!
  • Vi är glada att ni orkar. Ta väl hand om er och hoppas att ni får en fin jul
  • Tusen Tack Snälla Ni för en underbart härlig säsong🌟🌻💓
  • Toppenfina grönsaker hela säsongen! Sallaten har ibland varit väldigt sandig – har ni nåt tips för att slippa skölja bladen ett å ett?
  • Tusen tack för denna säsongen! Vi ser fram emot nästa!
  • Fortsätt med det ni gör
  • Jättebra att kunna boka av ex v vid sjukdom elr semester.
  • Att ni är för jäkla bra!

Avslutar med hur många av våra prenumeranter som kan tänka sig att rekommendera andra att prenumerera på våra grönsaker:

Tack alla prenumeranter för denna säsong. Ni är underbara ni med. Ert stöd ger vår verksamhet stabilitet och kontinuitet och ni är viktiga på riktigt. Du som läser det här och inte bor i närheten av oss – leta upp någon grönsaksproducent i din närhet och se om du kan prenumerera. Det är värt att pröva!

Nu finns information om nästa säsongs prenumerationer på https://ostangsgard.se/prenumeranter/

Gårdsmöte

Idag har jag och Jonas haft en heldags gårdsmöte. För att kunna koncentrera oss och inte bli störda så hyrde vi ett rum inne i Alingsås där vi kunde breda ut oss och vara i fred. Vi tog hand om djuren på morgonen och sedan åkte vi på konferens.

Rummet var Studiefrämjandets minsta mötesrum för ett dussintal personer med vidhängande storkök. Luften räckte till, om vi säger så.

Gårdsmötet är planerat sedan länge och vi har haft en dagordning på gång i ett gemensamt dokument som vi fyllt på efter hand. Det hjälper oss att vara lite mer i takt med varandra när det väl är dags. Dagordningen innehöll bland annat ett pass för utvärdering med följande rubriker:

  • Vad har gjort oss glada under året som gått?
  • Vad har fungerat bra?
  • Vad har inte fungerat?
  • Hur har arbetsuppgiftsfördelningen fungerat?
  • Hur har respektive arbetsbörda känts?
  • Wwoofare, praktikanter
  • Produktionsgrenar
  • Säljkanaler

Det som gjort oss glada är bland annat vår plats på jorden, tystnaden, vår stora fest, skörd av honung och grönsaker, kvalitén på våra lammskinn, tomatodlingen, vår ”nya” traktor som fungerar, att våra barn mår bra, att vi har stugan i Tylösand att åka till, att vi är friska, att vi sålt allt vi producerat, Glada Grisen, verandan, gårdssamverkan och att vi lyckas skapa förhållanden för människor som besöker vår gård så att de trivs och att vi till slut tog beslutet att sluta med höns för äggproduktion.

Det som fungerat bra under året som gått är:

  • Bevattningen
  • Växthusen
  • Systemet för att att in lös-hö
  • Slungrummet
  • Försäljningen
  • Arbetsfördelningen
  • Grönsaksprenumerationerna
  • Produktionen av honung och must
  • Odlingen
  • Vårt inbördes samarbete

Under varje fråga tänker vi en stund var och en och skriver ner våra tankar. Sedan jämför vi. Det vanligaste är att vi inte föreslår samma saker men att vi känner igen oss i varandras förslag och idéer. För varje förslag så blir det också en diskussion som kan ge uppslag till lösningar eller att vi bara konstaterar läget.

När det gäller områden som inte fungerat bra kom vi fram till följande:

  • Bevattningsspridarna gör att vi slösar vatten
  • Skötseln av skogsträdgården
  • Vårt egna hö är inte bra nog, dessutom för lite
  • Utrymmet där vi har målarverkstan
  • Värmesystemet i vårt hus
  • Förodlingen behöver filas på
  • Antalet wwoofare har varit för få
  • För många arbetsdagar per vecka för oss själva
  • Jonas har varit borta för mycket på annat jobb
  • Sorkangrepp
  • Ogräs i kvarter sju
  • Att avsluta säsongen i odlingen har blivit försenat
  • Höstningen (Vi kallar listan med alla saker vi måste göra innan vintern så)
  • Praktikanterna (många fungerar bra men många uteblir, blir sjuka, avbryter.)

Vi tittade igenom listan över arbetsfördelning som vi gjorde på förra årets gårdsmöte och justerade en del. I stort sett har vi följt arbetsfördelningen och det är till stor hjälp. Vi har så mycket vi gör på gården så vi kan omöjligt lägga oss i allt båda två. Därför har var och en av oss huvudansvar för olika saker som ska göras. Det gör att om du inte är ansvarig så kan du helt släppa den biten och slipper ha i bakhuvudet vad som behöver bli gjort. Jonas har t.ex. som ansvar att ta hand om djuren. Han är huvudansvarig för deras dagliga skötsel. Men det innebär naturligtvis inte att jag inte tar det de dagar han åker till jobbet t.ex. men Jonas ser till att det finns foder, saltstenar och annat som behövs. Han ser till att katterna vaccineras, kastreras och kommer till veterinär vid behov.

I år har vår arbetsbörda varit stor. Trots det är vi inte stressade vilket vi diskuterade en hel del. Vi kommer fram till att vi dels har kontroll över vår egen situation och bestämmer själva men också att vi börjar att få så pass mycket rutin på det vi gör så vi kan prioritera och välja vad som måste göras. Anledningen till för stor arbetsbörda är i huvudsak att Jonas har sagt ja till att hjälpa fler kommuner som energirådgivare på konsultbasis då de har svårt att hitta folk och har drabbats av sjukskrivningar. Jobbet där har blivit mycket större än vad som gick att förutse på grund av att många människor har panik på grund av elpriserna. Samtidigt har Ylva sagt ja till att vara med som pedagogisk konsult i ett EU projekt. Där är arbetsbördan som beräknat men tillsammans har det blivit lite för mycket.

Det har å andra sidan gjort att vi i år har haft en del inkomster som gör att vi kan investera i solpaneler. Vi hade planer på det redan förra året men eftersom bankerna inte ansåg att vi var säkra att låna ut till så fick vi skjuta på de planerna.

Vi är inte helt nöjda med årets wwoofare och praktikanter. Alltså – vi är nöjda med de som varit här. De har varit grymma men vi har fått för många återbud, avhopp och sjukdomsbesked samtidigt som vi sagt nej till flera. Nästa år ska vi snarare överbelägga än underbelägga och så ska vi testa hur det går.

Inför dagen har vi gjort en hel del sammanställningar över våra olika produktionsgrenar på gården. Det är väldigt intressant att se vad som ökar och hur det påverkar totalen. På gården är grönsakerna definitivt den största inkomstkällan och också där vi lägger mest arbete.

Honungen har ökat mycket det senaste året och det beror på att vi skaffat fler samhällen men också att Jonas har haft en mentor som han har fått goda råd ifrån samt vårt nya slungrum som gör arbetet lättare. Nästa år kommer diagram-ytan för ägg att ha försvunnit helt. Äggen har hjälpt oss att skaffa kunder men nu har många kunder hittat oss och kommer för att köpa grönsaker, must och honung så äggen är inte längre lika viktiga. Men förmodligen hade vi inte haft den försäljning på dessa varor i den utsträckning som vi har om vi inte hade lockat hit kunderna med ägg först.

Säljkanaler behövde vi inte diskutera så mycket. Jag är den som är ansvarig för att planera och marknadsföra försäljningen och det är oftast jag som sköter det rent praktiska med skörd, REKO, prenumeranter och marknader. Jag har en plan för nästa år vilket jag kommer skriva mer om i ett annat inlägg då det kommer att bli en hel del förändringar.

Utvärderingen tog hela förmiddagen och sedan var det dags att promenera iväg för att äta lunch på stan vilket inte händer allt för ofta i vårt liv. Trevligt att sitta ner och bli serverad och att unna sig en dubbel espresso efteråt.

Eftermiddagen startades med en övning som vi gjort i princip varje år sedan vi träffades. Den går ut på att vi var och en ägnar en stund åt att fundera över hur vi vill ha det om fem år och om tio år. Vad vill vi ha uppnått då och hur vill vi leva våra liv. För länge sedan, innan vi insåg allvaret i vart världen var på väg, så innehöll min sådan lista att köpa två off-road motorcyklar och spendera en sommar med att köra runt på Island. Nu handlar det mer om att utveckla gården. Det är skönt när vi idag jämför våra listor och kommer fram till att vi båda känner att vi har valt rätt och vill stanna på gården både om fem år och om tio år. Om det sedan blir så eller ej har vi inte någon aning om men vi tycker båda så mycket om våra liv så det är vad vi vill just nu.

Nästa punkt på dagordningen, Årshjulet, enades vi om att bordlägga till senare. Vi har ett årshjul uppsatt på väggen på vårt gemensamma kontor där återkommande sysslor och arbetssjok finns markerade. Det behöver uppdateras och justeras men då behöver vi ha gott om tid och idag räckte inte tiden.

Istället diskuterade vi vad vi vill förändra till nästa säsong och utöver det jag redan skrivit om wwoofare, praktikanter, arbetsfördelning och säljkanaler så diskuterade vi hur vi ska få tag på mer äpple till musteriet samt hur vi ska lägga upp inlämningssystemet av äpple så det blir smidigare nästa år. Vi pratade också en hel del om hur vi ska öka våra semesterdagar. Vi är båda överens om att vi är nöjda med kortare semestrar men att vi vill att de ska vara fler än de har varit i år. Jonas vill köra mer motorcykel och jag vill åka mer skidor och plocka mer svamp. Att åka bort över jul som vi ska göra i år känns också bra.

Vi diskuterade också vilka investeringar vi vill göra innan årsskiftet och vilka praktiska jobb vi vill satsa på under vintersäsongen. Det stora, som vi har funderat över i många år, är vårt energisystem. Vi vill på sikt ha en kombination av vedeldning i pannrummet, myseldning i kakelugnar, vedspis i köket, solvärmepaneler, solceller och hemmabatteri. Det är många investeringar och lösningar att fundera på men vi tror att vi börjar se hur vi ska få till det.

Halv fyra stängde vi mötet för idag. Nu har vi listor och tankar på diverse olika papper som ska sammanställas så vi vet vem som ska göra vad och helst även när. Jag tog bussen hem till gården och Jonas fortsatte ner till Tylösand där han ska jobba några dagar i stugan vid havet. Där är det mörkt, blåsigt, kallt och underbart.

Julmarknadshelg nummer tre

Ännu en galen julmarknadshelg med enorm mycket folk på både Nääs Fabriker och Vikaryd.

Jonas och jag fick inför dagarna dela upp de varor vi har kvar mellan oss. Vi börjar helt enkelt få slut på produkter. Jag tog med mig våra fyra sista skinn till Vikaryd. Jonas tog med våra sista must-bag-in-box till Nääs Fabriker och sedan delade vi upp honungsburkarna, pysselullen och mustflaskorna mellan oss. Grönsaker fick vi med oss båda två. En bit in på söndagen såg det ut så här hos Jonas.

När söndagen var över var det värre. Ingen bib, tre små flaskor med must, ingen honung och en påse pysselull. Grönsaker hade han dock kvar en hel del för det sålde inte alls på Nääs.

När vi gick igenom vad vi hade kvar efter helgens marknader insåg vi att vi bara hade två skinn, två påsar pysselull, tre mustflaskor. Inga bag-in-box och ingen honung. Däremot har vi vitkål, rödkål, grönkål, brysselkål, kålrot, morötter, betor, vitlök, gul- och röd lök kvar. Helgen innan såg vårt marknadsstånd ut så här.

Problemet är att vi fortfarande har två julmarknadshelger framför oss. Det är naturligtvis egentligen ett angenämt problem. Att sälja slut är ju det bästa man kan göra och absolut inte något att klaga över. Det enda som känns tråkigt är att många kunder har vant sig vid att servera vår must till jul och kom för att handla framför allt på Vikaryd där vi stått i många år. Då är det tråkigt att behöva säga att det är slut och det blir tråkigare att stå på marknad när man inte kan erbjuda provsmak av tre sorters honung och varm äppelmust kokad med kanelstång. Människor som fryser på julmarknader blir väldigt glada över att få smaka på lite varm äppelmust.

Det känns som om alla julmarknader vi varit på hittills har satt publikrekord. På Nääs kunde människor inte svänga av E20 för det var så mycket bilar på avfarten och detta trots att det gick ett mini-tåg från Tollered där man kunde parkera. På Vikaryd var det kö hela grusvägen ända ut från asfaltsvägen och så fort en parkeringsplats blev ledig så fylldes den med en ny bil hela lördagen. Söndagen var lite lugnare. Människor verkar inte hålla i sina pengar när det gäller julmarknader i år. Det är nog något annat de sparar in på. I alla fall de som producerar mat men även många hantverkare säljer galet bra i år.

En fråga är hur många ton äpplen och hur många kilo honung vi behöver producera för att möta efterfrågan? En annan fråga är hur många julmarknader vi ska anmäla oss till nästa år? Vi gillar, som ni nog förstått, att stå på julmarknader och vi gillar när människor gillar det vi säljer men vi är väldigt noga med att vi inte ska öka produktionen så vi får mer arbete än vi mäktar med för då blir det inte roligt. Frågan blir därför hur mycket kan vi öka produktionen genom att bli effektivare utan att öka mängden arbete?

Hushållningssällskapets mentorsprogram

Idag har jag varit på Bussahagens Grönsaker hos Valera och Vasilika som är med i min grupp i Hushållningssällskapets mentorsprogram. Jag hämtade upp Nicklas i Vara på vägen så vi hann prata en hel del under resan.

Vi började med en rundvandring och det har hänt mycket på Bussahagen sedan vi var där sist. Nya odlingsbäddar med bättre ljus på grund av att skogsägaren intill avverkat en granåker. Bussahagen ligger omgärdad av granåkrar så ytorna närmast tomtgränsen har varit lite svåra att odla på eftersom ljuset inte varit tillräckligt men nu kommer det bli lättare att odla på de ytorna.

Valera och Vasilika utnyttjar verkligen hela sin tomt för odling. Alla plana ytor där det går att odla grönsaksbäddar används för det. Där det är bergigare och sämre marker planterar de bärbuskar och andra perenner och planer på en skogsträdgård finns också.

Flera stora solpaneler på marken producerar el och mellan panelerna planerar de att sätta jordgubbar.

När vi var här sist diskuterade vi vad de skulle odla på skiftet närmast dammen där det är styv lera och mycket ogräs och vi kom fram till att det kunde fungera med kål vilket de nu testat med gott resultat för alla utom blomkålen.

Hönor, ankor och gäss finns på gården och gässen tar sin uppgift som vaktdjur på stort allvar. De låter väldigt mycket men är rätt trevliga.

Växthuset hade fått plast på sig men än så länge återstår gavlarna att montera/bygga. Här odlade de tomater i somras även om de inte hade några gavlar på plats.

På huset har de byggt ett växthus/plantuppdragningsrum med kanalplasttak och stora fönsterpartier.

Det är nytt sedan vi var här sist då bara grunden fanns. Tillbyggnaden är nedgrävd vilket ger en väldig takhöjd. Att det ligger i anslutning till huset gör att huset får ett lager extra skydd men också att tillbyggnaden kan få nytta av husets värme.

Nytt på gården var också den här apparaten som heter Big Hanna och är en komposteringsapparat. I ena änden lägger man i hushållsavfall och något kolrikt material som spån och i motsatta änden kommer det ut kompost. Apparaten uppfanns av Torsten Hultin, en svensk sociolog, som ville skapa medvetenhet om hur vårt samhälle använder och missbrukar resurser och hur beroende vi är av naturen. Med Big Hanna skulle all kompostering av matavfall kunna ske på plats och därmed skulle medvetenheten öka. Den görs och saluförs fortfarande även om modellerna idag ser lite annorlunda ut.

Syftet med dagens träff var att titta på våra olika såplaneringar så efter en god lunch satte vi igång med det. Valera och Vasilika testar att göra sin såplanering i Tend. Där kan man få en tvåveckors testperiod och sedan behöver man bestämma sig. Tend verkar ha en hel del fördelar om man har lite större odling då man kan tilldela olika uppgifter till olika anställda. Skriva ut beställningslistor och plocklistor, fixa en webbshop utöver själva såplaneringen. Det kostar dock en slant på ungefär 4000 kronor per år.

Vi är fyra gårdar i vår grupp. Bussahagen mitt i skogen, Frälsegården på Varaslätten, Backa köksträdgård på Hisingen och vi i ett mosaiklandskap. Alla har vi tillgång till olika jordar, försäljningskanaler, vindar, kyla och värme men ändå har vi mycket att delge varandra och tiden går lätt fort när vi träffas. Vi har blivit en liten grupp som förmodligen och förhoppningsvis kommer att ha kontakt med varandra även efter att mentorsprogrammet är slut.

« Äldre inlägg

© 2023 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑