En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (Sida 1 av 73)

Ladugårdsvinden del 2

En vecka har gått sedan förra inlägget om ladugårdsvinden och det har hänt en hel del. En del steg framåt och flera bakåt som det ofta är när man börjar med större projekt.

Vi har lyft undan ganska många kvadratmeter av golvet och det är mer som är ruttet än vad vi hoppades på.

Vi är inte klara med det jobbet än utan har en hel del till att ta upp. Vi har en hel del egensågade plankor som vi tänker använda som nytt golv och vi kommer att kunna återanvända en liten del av de golvbrädor som vi nu tar upp.

Under golvet så går bjälkar från den ena långsidan till den andra. De ligger på bjälkar som går i ladugårdens längsriktning och de i sin tur ligger på stolpar. Flera stolpar har vi bytt och en längstgående undre bjälke har vi låtit tillverka då förra ägaren helt enkelt tagit bort en. När vi nu har lyft på golvbrädorna så hittar vi flera bjälkar delvis är ruttna.

Vi har också hittat en takbjälke som vilar på en bärlina som är helt bortruttnad eftersom ett mjölkrör gått ut genom väggen under den. Där har förmodligen bildats mycket kondens och så har trät runt omkring ruttnat.

Panelen på den sidan av väggen är dessutom helt rutten vilket inte precis gjort saken bättre. Detta ställe är redan tidigare lagat med två liggande bjälkar. Dessa bjälkar vilar på golvet som där under är helt ruttet.

Vi tog vår domkraft och lyfte upp takbjälken och funderade över hur vi skulle kunna lösa situationen.

Efter ganska mycket resonerande insåg vi att vi behövde råd så i går kväll så ringde vi Maria som är timmerkvinna.

Vi försökte först via facetime men täckningen på landet är inte tillräckligt bra. Då försökte vi med telefon och bilder men till slut erbjöd sig Maria att komma förbi dagen efter.

I morse var hon på plats och vi fick en hel del goda råd både om problemstället och andra ställen. Nu vet vi hur vi ska göra men det kommer i nästa inlägg för vi tar det långsamt och använder domkraften lite i taget för att krafterna inte ska bli för stora. Det är tunga saker vi jobbar med.

Istället har vi idag tagit bort en över tre meter lång bjälke som var rutten på flera ställen.

Vi har några egensågade bjälkar och hittade en som var tillräckligt lång och bara lite för tjock.

Den körde vi i vår rikt och planhyvel tills den blev 16 cm tjock.

Sedan bar vi upp den på vinden och mätte och passade in den. Ena änden på bjälkarna vilar på stenmuren i gamla kostallet. Det hålet var bara 15 cm brett så vi fick hugga bort en del av bjälken.

Sedan upptäckte vi att det bara var 15 cm till överkanten så då fick vi även hugga bort en del på höjden.

När vi sedan la bjälken på plats visade det sig att alla längsgående balkar inte är i exakt samma höjd så då fick vi ta ner den igen och hugga ur ett jack för en av bjälkarna.

Det är lite meck men det känns väldigt bra att få friska bjälkar på plats.

Vi kommer att behöva byta ut minst två bjälkar till och några kommer vi att istället sala på på båda sidor för att inte ta några chanser med bärigheten. Maria berättade att bjälkarna förmodligen var tillverkade i gran och att gran ofta ruttnar inifrån. Det innebär att om man ser att det är ruttet på ytan men friskt på sidorna så ska man kolla noga så inte hela kärnan är bortruttnad. Fur beter sig tvärt om så där är det kärnan som inte ruttnar. Vi vet ännu inte hur många bjälkar som vi behöver byta men det lär visa sig.

Under veckan har vi i alla fall konstaterat att golvet är tillräckligt ok i andra ändan. Där har vi därför börjat bygga upp hyllor för förvaring.

Huvudanvändningen av de här 170 kvadratmetrarna kommer att bli förvaring då vi har enormt mycket prylar som kan vara bra att ha.

I veckan har vi dock gjort en rejäl rensning.

Tre lass till tippen har det blivit med ruttna golvbrädor, gammal isolering, gamla avloppsrör och diverse annat skräp. Övriga bra-att-ha-prylar har nu hamnat i olika hyllor. Långa saker som plåtar, hässjestörar, rör, hyllplan och spirorör har hamnat ovanpå reglar som vi satt i takbjälkarna.

Det är väldigt mycket kvar att göra men det roliga med sådana här jobb är att det man först tror är omöjligt att genomföra och för komplicerat för oss visar sig ofta går att lösa om man tar en sak i taget, frågar om råd och jobbar på. Inte ens en ladugårdskonstruktion är speciellt komplicerad när man börjar titta noga på hur den är gjord. Det dröjer nog några veckor innan jobbet är klart…

Ladugårdsvinden

Idag har vi påbörjat ett riktigt skitjobb på vinden ovanför gamla kostallet. Det är enda stället på gården dit ingen får gå om inte jag eller Jonas är med. På många ställen är det hål rätt igenom golvet och dessa är lätta att se men på flera ställen så är det helt enkelt så ruttet så man inte kan gå utan att riskera att trampa igenom.

Brädorna som utgör tak i ladugården utgör samtidigt golv på vinden och vi har länge tänkt ta tag i jobbet men det har tagit emot. Korna har år efter år stått och utsöndrat varm fukt och detta har påverkat brädorna i taket. Taket (golvet) består av två lager brädor med vindpapp emellan.

Vi har inte riktigt vågat oss på jobbet då vi inte har känt att det har varit säkert förrän vi hade ersatt en borttagen bjälke och en sönderruttnad stolpe men detta blev gjort 2021 så nu fanns det inte riktigt något att skylla på.

Ett ostädat hörn fyllt med betongpannor, stenullsisolering, halm, fågelskit, getingbo, plastdetaljer och lite allt möjligt är man inte jättesugen på att ta tag i men idag bet vi ihop och fyllde säck efter säck. Drygt ett dussin stora säckar väntar nu på sin sista färd till tippen.

Betongpannorna dammsögs av med industridammsugaren och golvet kom fram mer och mer.

På sikt kommer ytan här uppe att innehålla hyllor och förvaringen kommer att kunna bli överskådlig och funktionell. Nu har pinalerna bara lagts huller om buller eftersom vi ändå skulle ta tag i golvbytet. Här samsas prylar från förra ägaren med prylar som vi lagt dit i en salig röra och en hel del bör inte alls finnas här men det får vi ta tag i sedan.

Golvet är ”lagat” en gång förut genom att golvbrädorna sågats rakt av efter sista bjälken. Sedan har en bräda lagts längst med underbjälkarna och så har de lagt korta brädor från stenmuren till den löst liggande brädan. Ovanpå detta har brädor lagts åt andra hållet.

Det har inte varit en så hållbar lösning, som synes ovan, så vi började med att ta ned den. Då kunde vi också ställa upp en stege som vi kunde jobba ifrån eftersom det ibland känns väl osäkert att gå på golvet.

Man får hålla bra koll på var reglarna går ifall allt man står på i övrigt är ruttet.

Industridammsugaren var skönt att ha för det är mycket gammalt bôs som behöver tas bort.

På vissa ställen ser man att brädorna är ruttna men även där brädorna såg helt friska ut så gick de ibland rätt av när vi lyfte på dem.

Det är en stor yta på 170 kvadratmeter och vi hade nog en förhoppning om att en del brädor ur det övre lagret skulle gå att återanvända men efter en dags jobb är vi tveksamma till det. Många brädor såg ut som den nedan när vi väl lyft upp dem.

Vi hann en bit i alla fall men här kommer vi att kunna ha roligt många dagar framöver…

Fröbeställning inför 2022

En aktivitet som varje år kräver en hel del koncentration och tankemöda är årets fröbeställning. Skrivbordet rensas så när som på datorn.

Sedan bär jag in alla fröer som vi har kvar. Det är en hel del. Varje växtfamilj har en märkt godislåda förutom målleväxter som har två och ärtväxter som har en egen back.

Lådorna gås igenom för att se vad som finns kvar från föregående år. De flesta fröer går att spara år från år men vi brukar inte spara salladsfröer och palsternacksfröer då de ofta har sämre grobarhet efter något år.

För att kunna veta hur mycket fröer som finns kvar använder jag en liten våg. Med hjälp av 1000-frövikten kan jag räkna ut antalet fröer bara genom att väga dem vilket spar tid.

Från föregående år har jag ett excelark som vi nu går igenom och skriver in hur många bäddar av varje gröda jag tänker odla, ändrar sortnamn om vi ska byta, lägger till och tar bort grödor m.m.

I excelarket finns sortnamn, fröfirma, antal bäddar, frö per bädd, frön jag beräknar så per bädd (lite svinn räknar jag med). Sedan räknar excel ut hur mycket fröer jag har behov av i år. Jag skriver in hur mycket fröer jag redan har och excel räknar ut hur mycket fröer jag behöver köpa.

För varje år så går det fortare att göra fröbeställningen. Jag känner mig säkrare på vilka sorter jag vill odla och har börjat hitta sådant jag är nöjd med när det gäller nästan allt. En besvikelse 2021 var kvalitén på rödkålen. Klimaro som vi använde då var bra för skörd och försäljning direkt men klarade inte lagring i kylrum speciellt länge. Nu har vi fått tips på en sort från Olssons frö som heter 5105. Extremt tråkigt namn och den finns tyvärr inte som ekologiskt frö men den ska vi ändå testa kommande år i en bädd och så kör vi Klimaro i en bädd för direktskörd. Ett vanligt problem i rödkål är kalciumbrist och det kan påverka lagringsegenskaperna men vi hade inte synliga tecken på det så därför vill vi pröva en annan sort också.

Första beställningen som gick iväg var till Runåbergs fröer. De har många trevliga sorter som vi inte vill vara utan. Äggplanta eller aubergin är nytt för oss. Vi har bara odlat den då vi beställde chillifröer där några visade sig vara äggplanta. Testar också en ny broccolisort som heter Rasmus som ska ge stora bra huvuden och bra storlek på sidoskotten. Paprikan blir andra året för oss. Årets paprikaskörd var ganska misslyckad då vi satte paprikorna på skuggsidan i växthuset. De flesta plantorna blev uppätna av sniglar och övriga gav dåligt och hade dålig tillväxt. I år ska vi testa att odla dem i glasväxthuset och på solsidan i tunneln.

Runåbergs

  • Äggplanta Diamond, ekofrö
  • Tomat, körsbärs- Mei Wei, ekofrö
  • Paprika King of the North, ekofrö
  • Gurka Shintokiwa, ekofrö
  • Nyzeeländsk Spenat, ekofrö
  • Broccoli Rasmus, ekofrö

Andra beställningen gick iväg till Semenco. Där beställer vi det mesta av våra fröer. De är bra att ha att göra med och allt fler sorter i deras sortiment är ekologiska. Dock inte allt. Majsen Earlibird har vi tidigare köpt hos Lindbloms men den har utgått ur deras sortiment så den har vi i år beställt från Semenco. Vi prövar också rotselleri för första gången på många år. Vi har inte tidigare varit speciellt bra på att odla det utan knölarna har blivit alldeles för små för att vara lönsamt men något nytt ska testas varje år.

Semenco

  • Blomkål Goodman, ekologiskt odlat frö – 250 frö
  • Brysselkål Dagan F1, ekologiskt odlat frö – 100 frö
  • Kinakål Bilko F1, ekologiskt odlat frö – 250 frö
  • Kålrabbi Kolibri F1, ekologiskt odlat frö – 250 frö
  • Broccoli Belstar F1, ekologiskt odlat frö – 100 frö
  • Pak Choi Green Parrot F1 – 250 frö
  • Matpumpa Uchiki Kuri, ekologiskt odlat frö – 100 frö
  • Prydnadspumpa Sweet Dumpling – 50 frö
  • Butterheadsalanova Hawking RZ, ekologiskt odlat frö – 500 pellets
  • Butterheadsalanova Barlach RZ – 100 pellets
  • Salanovakrisp Tralex RZ, ekologiskt odlat frö – 500 pellets
  • Salanovakrisp Expertise RZ, ekologiskt odlat frö – 100 pellets
  • Bataviasalanova Caravel RZ – 100 pellets
  • Jasperinas RZ, ekologiskt odlat frö – 100 pellets
  • Gul lök Boga F1 – 20 kg ekologiskt odlad sättlök
  • Gul lök Troy F1 – 5 kg sättlök
  • Gul lök Forum F1 – 5 kg sättlök
  • Rödlök Red Baron – 5 kg ekologiskt odlad sättlök
  • Rödlök Redlander F1 – 5 kg ekologiskt odlad sättlök
  • Purjolök Keeper F1 – 250 frö
  • Purjolök Runner F1, ekologiskt odlat frö – 250 frö
  • Rougella RZ F1, ekologiskt odlat – 100 frö
  • Tomat Sungold F1 – 100 frö
  • Sockermajs Earlibird F1 – 250 gram
  • Buskbrytböna Faraday, ekologiskt odlat frö – 1 000 gram
  • Palsternacka Pacific F1, förgrott – 1 000 pellets
  • Spenat Renegade, ekologiskt odlat frö – 10 000 frö
  • Rotselleri Balena F1, ekologiskt odlat frö – 500 frö
  • Rödkål Klimaro F1, ekologiskt odlat frö – 100 frö

Lindbloms beställer vi alltid mycket ifrån men allt finns inte hemma än vilket göra att vi får skicka en beställning via e-post och så plockar de ihop den när allt kommit in. Lite bökigare men mest för dem själva. Förra året var det någon sort som aldrig kom in men förhoppningsvis så funkar allt bra i år. Vi är glada att personalen tagit över firman så att den får leva vidare efter branden. Många sorter som vi vill odla finns här och mycket är ekologiskt.

  • Vintersallat Vit, certifierat ekologiskt utsäde
  • Kalibos, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
  • Forono, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
  • Cylindra, certifierat ekologiskt utsäde
  • Egyptisk Plattrund, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
  • Lucullus, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
  • Pirol, certifierat ekologiskt utsäde
  • Halblange Weiße, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
  • Sakura F.1, certifierat ekologiskt utsäde
  • Katrina F.1, certifierat ekologiskt utsäde
  • Mertus F.1 RZ
  • Petit Gris de Rennes, certifierat ekologiskt utsäde
  • Dunja F.1, certifierat ekologiskt utsäde
  • Rondini, certifierat ekologiskt utsäde
  • Kalorama F.1 RZ, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
  • Vikoria, Storlekssorterad, certifierat ekologisk utsäde
  • Westland Winter, certifierat ekologiskt utsäde
  • Sugar Baby, certifierat ekologiskt utsäde
  • Vorgebirgstrauben, certifierat ekologiskt utsäde

Olssons beställer vi minst ifrån. Mest beroende på att de inte satsar på ekologiska fröer i någon större utsträckning men också för att de har en så usel webbsida. Rödkålen ska bli spännande att testa, broccolin är extra tidig men framför allt så köper vi våra gröngödslingsfröer från Olssons.

  • Rödkål 5105
  • Broccoli Sirtaki
  • Morot Calibra
  • Luddvicker
  • Perserklöver
  • Subklöver
  • Bovete
  • Grönråg

Vi planerar att i år så 92 913 fröer (gröngödsling oräknat) 66 121 fröer har vi kvar sedan tidigare år och när beställningarna gått iväg så kommer vi att ha beställt drygt 35 000 frön. Siffrorna har excel räknat ut och anledningen till att antalet är så exakt är att i en ruta kan det stå 5000 morotsfrön men vintersquashfröerna är mer exakta och kan vara 13. Siffrorna ovan är dock inte alls så exakta som de verkar.

Vissa fröer som morot och rödbeta sår vi med såmaskin men det är ändå väldigt många fröer som ska i jorden.

Jul på Trampverkstan

Idag var det dags för årets julstämnigaste tillställning. När man gör ett besök på Trampverkstan i Knutstorp är det som att förflyttas bakåt i tiden. Här råder en annan typ av julstämning än den man finner i julpyntade köpcentra.

Fönstret i butiken är pyntat med ljus och juldekorationer och belysningen är det enda som drivs av el på det här stället. 12 volts el kopplad till batterier för att det ska gå att se någonting. Ingen värme så imman på fönstren är äkta.

I butiken är det uppdukat med grönsaker, ägg, must, honung och lammskinn från oss på Östängs Gård.

Men också grön tomatmarmelad, aroniamarmelad, bivaxdukar, trälådor, ljusstakar gjorda av gamla isolatorer och kugghjul, färgpigment, skokräm, krokar, spikar, skärbrädor, björkkvastar, ull, björkved, böcker och en hel del annat.

Tomtemor Maria hälsar välkommen. Det är hon som driver Trampverkstan ihop med Magnus Jacobsson.

Ute på gårdsplanen basar Hansi över de trampdrivna ässjorna där man kan grilla korv.

Innanför de här fina nyuppsatta dörrarna huserar hembygdskonsulenterna och lär ut hur man gör olika julpyssel.

Här finns också en trampdriven lampa för den som blir sugen på att sätta sig ner och läsa en bok i trampljusets sken.

Milú tar emot i ett tält och hos henne kan man köpa biljett till nissarnas verkstad samt beställa en leksak som nissarna sedan tillverkar.

På andra våning har nissarna möte inför att ta emot allas önskningar och sätta igång arbetet. Klockan 11 var det dags att öppna dörrarna.

Tomtefar satt på plats och tog emot önskningar från alla små och stora barn. Tomten sätter önskningarna på ett rep i taket och sedan firas de bort till nissarna som är beredda att börja jobba.

Alla maskiner drivs för hand. Cirkelsåg, sticksåg, svarv, borr, slipmaskin och sedan finns en mängd handverktyg dessutom. Här finns någonstans runt 300 olika hyvlar.

Det är full fart när önskningarna väl har gått iväg.

Här sågas formen till en käpphäst till.

Levande julmusik gör att arbetet går lätt.

Tomtenissan Malena lägger sista handen vid en tax på hjul som får lite målade dekorationer innan den lämnas över till ett av barnen.

Nissarna tog en välbehövlig paus i arbetet och njöt av pumpasoppan från caféet.

Solen gick så småningom ner men verksamheten var i full gång ända fram till 18.00. Missade ni detta trevliga event idag så har ni chansen igen i morgon, söndag. Då är det öppet 11-18. Välkomna!

Skördeförkläde

För några år sedan sydde jag ett vitt skördeförkläde av ett gammalt tält. Det har fungerat jättebra men efter ett par säsonger fyllt av gurkor, bönor och ärtor så gav det upp och började spricka sönder. Jag har länge tänkt att jag skulle sy fler för det är till stor hjälp i skörden och ofta är vi flera som skördar.

Nu har jag äntligen kommit till skott och sytt tre nya av ett superstarkt tyg min syster hade över. Tyget har hon köpt för att det ska vara extra slitstarkt och inte lätt kunna rivas sönder eftersom hon syr hundtillbehör på sitt företag Amoken.

Förra gången jag sydde skördeförkläde så fick jag pröva mig fram och sy om och ändra eftersom jag inte riktigt visste hur jag ville ha det.

Nu var det bara att klippa till tyget och börja sy.

Det här är formen jag utgår ifrån.

Sedan viker jag den för hand och syr ihop den nedre raka delen av kortsidorna samt fållar den sneda delen.

Den bakre delen fållas så att ett skärp kan träs igenom. I den fållen sys två ringar fast en decimeter in från kortsidan.

Den främre delen fållas också och där sys två hakar fast längst ut mot kortsidorna.

Hakarna hakas sedan fast i ringarna som sitter i den bakre delens fåll. Det gör att tyget buktar ut både vid sidorna och rakt fram vilket gör det lätt att stoppa ner skörden. När du vill tömma så hakar du loss hakarna och tömmer ut innehållet i en skördeback.

Skördeförklädet sparar mycket tid då man inte behöver gå fram till backen hela tiden eller plocka upp skörd som hamnat utanför när du försökte pricka backen som alltid står lite för långt bort.

Tyget räckte även till en skördepåse som kan hakas fast i byxornas hällor och hängas på sidan om man inte vill ha ett skördeförkläde mitt fram.

Det känns bra att kunna använda tyg som blivit över i annan verksamhet men hade jag köpt tyget nytt kanske jag hade valt en annan färg…

Julkväll på Nolbygård

Så här års är det julmarknad mest varje helg. Vi har dragit ned på vår egen medverkan en hel del och koncentrerar oss på det som ligger nära. Hittills har vi medverkat på Dahlbogården i Hol en helg och på Vikaryds julmarknad en helg.

Nolbygård är en särskild plats för oss och där trivs vi så när Nolbygårds intresseförening kör två julkvällar så anmälde vi oss direkt.

Ett trevligt initiativ för mörkret och ljusen bidrar definitivt till julstämningen.

Hela miljön på Nolbygård med det vita upplysta före detta boningshuset, den rödmålade stora ladan med gula fönsterbågar, alla ljussatta bodarna och växthusen in trädgården tillsammans med eldtunnor och eldkorgar är som gjort för julmarknad. Att stället dessutom ligger alldeles utanför Alingsås stadskärna gör att det är lätt tillgängligt.

Bodarna som Nolbygårds intresseförening har byggt med stöd av vår lokalägda Sparbank bildar en marknadsgata ut mot stora vägen. Det är här vi har Nolbygårds Matmarknad på sommaren men bodarna fungerar bra året om.

Själva har vi inte så mycket kvar att sälja så här års. Morötter, vitkål, rödkål, brysselkål, grönkål, betor, potatis, vintersquash, purjolök, lök och palsternacka är det vi har kvar när det gäller grönsaker men det är inte mycket kvar av något av det heller. När det gäller skinn så har vi sålt slut på alla tvättbara och har bara långhåriga mattskinn kvar. Honung har vi en hel del kvar för det brukar vi inte göra så mycket reklam för under sommarsäsongen då det är många andra som vill sälja honung på matmarknaden. I år håller till och med äppelmusten att ta slut så vi sålde bara äppelmust som vi kokat med kanelstång i glas på marknaden.

Så har det varit nästan varje år för oss sedan vi startade. Vi har ökat långsamt och därför alltid haft tillräckligt med kunder till det vi producerat. Nu ska vi inte öka mer så frågan är hur många julmarknader vi kan vara med på i framtiden. Det går ju inte att delta om vi inte har något att sälja.

Med på julmarknaden var förstås också tomten. Han hade fått ett eget litet växthus där han tog emot alla stora och små barn. Missade ni detta så har ni chansen även nästa onsdag mellan 16-20. Då kör vi igen!

Sista helgen före jul är det Jul på Trampverkstan där vi också ska vara med. Det är egentligen inte någon julmarknad utan snarare en upplevelse. Tomten tar emot även där men önskningarna går direkt till nissarna i verkstaden som tillverkar leksakerna medan åskådarna ser på. Alla maskiner drivs med hand- eller fotkraft. Det är en upplevelse för alla vare sig man är barn eller gammal. Samtidigt så har granngården Knutstorps gård öppet och där kan man klappa hästar, kalvar, getter och andra djur. Bättre sätt att få julstämning går nog inte att hitta.

Vitlöksplantering

Idag när vi vaknade var det vinter och enligt SMHI kommer det inte att bli plusgrader någon gång de närmsta tio dagarna.

Lite blåsigt och rätt kallt och helst hade vi velat sitta inne men med den väderprognosen så var det inte så mycket att välja på. Igår anlände nämligen det sista vitlöksutsädet.

Det finns ännu inte någon tjäle som tur är. Jonas tog på sig att bredgrepa bädden och hämta ett lass gödsel. Det är tungt att köra skottkärra i tio centimeter kramsnö.

Vi satte två bäddar 16 november och det kändes som om det var rätt tid. Rekommendationerna för vitlökssättning är ofta 2-4 veckor innan tjälen sätter in – men det är en ganska klurig instruktion då man sällan vet när det kommer att ske. Vi brukar ha som riktmärke att göra det första halvan av november så att vitlöken hinner rota sig innan tjälen kommer men eftersom vi inte hade allt utsäde då så fick det bli sättning vid två tillfällen.

Vi har de senaste åren bara odlat Alexandra som är en hard-neck sort som vi är väldigt nöjda med. Vitlöksutsäde är väldigt dyrt att köpa så vi har de senaste åren tagit eget utsäde. Det går åt 480 klyftor för en 16 meters bädd och ur varje vitlök kan man få cirka tio klyftor. Det innebär att vi behöver 48 hela vitlökar i utsäde per bädd.

Vi tjänar mycket på att ta eget utsäde även om det är lite av en chansning. De klyftor vi sparar är stora och fina och vi ser inte några tecken på skador eller angrepp. Det sägs dock att man efter ett par år får in virus eller svampangrepp så när det händer kommer vi att behöva förnya utsädet igen.

Förra året ökade vi från en bädd till två och tänkte att det skulle räcka men all vitlök har gått åt så nu står vi utan igen. Det gör att vi nu kommer öka till tre bäddar och då ville vi testa en soft-neck-sort och föll för Stephan. Vi köpte utsäde för 350 kronor och det räckte bara till 2,5 meter av bädden. Det innebär att utsäde för en hel bädd skulle kosta en bra bit över 2000 kronor. Vi sparar alltså en hel del på att ta eget utsäde.

Eftersom bäddarna där vi nu satt vitlöken inte gödslades förra året och eftersom förfruktseffekten på föregående års gröda är näst intill obefintlig så har vi gett vitlöksbäddarna en grundgödsling i samband med sättning. Nu fick bädden 90 liter komposterad fårbädd som myllades ner.

Vi satte vitlöken i tre rader med tio centimeter mellan klyftorna och sedan krattade vi igen och plattade till. Det känns rätt absurt att vara ute och jobba i bäddarna när det är snö.

Övriga bäddar är eller kommer att bli täckta för vintern med plansiloplast men det fungerar ju inte för vitlöksbäddarna. Eftersom vi inte vill att jorden ska ligga bar så täcker vi dessa tre bäddar med fårens rator. Ett tunt lager med hö som de inte har velat äta kommer på detta sätt till användning i odlingen i stället.

Förhoppningsvis kommer Stephan visa sig vara en lika bra sort som Alexandra så vi kan gå vidare med två sorter framöver. I april månad kommer vitlöksbäddarna att behöva lite extra snabbverkande näring innan mikrolivet kommer igång i marken men sedan kan de växa bra på den gödsling de fått nu.

Biokol och kompost

Igår kom Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och hälsade på. Det är alltid trevligt med besök och väldigt roligt med människor som delar många av ens intressen. Vi satt och pratade hela kvällen men efter en lång frukost var det dags att göra något.

Helena har mycket längre odlingserfarenhet än oss och är speciellt intresserad av att bygga bra jord. Att hitta på system så mängden infört material i odlingen blir mindre. Att få en jord som lever och kryllar av mikroliv och som förser växterna med det de behöver men också att skapa ny jord genom kompostering för att minska behovet av att köpa in produkter.

Därför bestämde vi oss dels för att göra biokol och dels för att lägga en seriös kompost i växthuset.

Vi har tidigare gjort biokol i kakburk i pannan men inte kommit längre än så. Helena gör regelbundet biokol i ett badkar och nu var det dags att testa det här på Östäng. Vi har ett gammalt badkar stående som vi placerade bakom ladugården.

Vi bottnade med kartong för att det inte skulle vara så kallt där vi försökte tända elden.

Sedan fyllde vi på med småpinnar och tidningspapper och satte eld. När elden väl tagit sig får man lägga på lite i taget.

Så fort man ser att det börjar bildas grått på sidorna av trät så håller träbitarna på att förvandlas till aska och det vill man inte. Förbränningen ska vara någorlunda kontrollerad så att det brinner men utan att bli aska.

Det blir en hel del väntan och vi hann med både att prata och att dricka kaffe under tiden som vi höll på.

Till slut var hela badkaret fullt med brinnande restprodukter från diverse byggprojekt på gården och efter ett tag var det dags att släcka innan allt förvandlats till aska. Man kan välta ut allt och lägga tillbaka de träbitar som inte förkolnat än och fortsätta med en omgång till men eftersom vi även ville lägga en kompost innan Helena skulle ge sig av så fick det räcka med en omgång. Det innebär att de översta träbitarna inte blev förkolade utan de får vi ta med nästa gång vi ska göra biokol.

Vi släckte allt med hjälp av vattenslangen och sedan välte vi ut det hela på gårdsplanen så det skulle svalna.

Den största delen hade förvandlats till kol men de översta fick vi raka undan. Biokolet ska vi sedan smula sönder till småbitar och tillföra komposten nästa gång vi vänder den. Sedan hamnar kolet tillsammans med komposten i odlingarna som jordförbättrare.

Kolets porositet gör att det blir ett bra ställe för alla mikroorganismer att hålla till och genom att gräva ner biokol i marken så binder vi ner mer kol.

Sedan var det dags att samla material till komposten. En back ruttna äpplen, en hink färskt hönsbajs, lökblastrens, resterna efter spritade kokbönor, halm från ankorna, rator från fåren, egengjord flis, löv och material från en okontrollerad oförbränd kompost fick följa med till växthuset.

Där la vi allt i lager i en fyrkant. Vi försökte hålla kanterna raka för att få volym på komposten då det är lättare att få upp värmen om högen inte är för liten.

Fårens rator band ihop det hela bra. Vid grönsakssköljen har vi en kompost stående där vi tippar i sådant som vi tar bort från grönsakerna vid sköljning. Där hamnar allt möjligt och den sjunker ihop efterhand men det är inte någon kontrollerad procedur och vi har varken koll på temperatur eller vad för material som hamnar där. Därför var det skönt att få den tömd och kunna använda materialet i vår nya kompost.

För att få in lite mer kolrikt material så använde vi oss också av träflis och av ihopkrattade löv.

Sedan vattnade vi med ankornas badvatten för att få igång processen ordentligt.

En liten ramp upp gjorde att det var lättare att tömma materialet uppepå högen.

Till sist bäddade vi in det hela i fårull från vårklippningen. Den är ändå svår att använda till annat då den är full av bös och skräp.

Till slut satte vi i komposttermometrar och dem ska vi kolla av varje dag för att se om/hur temperaturen stiger. När kompostens innetemperatur varit hög i några dagar kommer vi att gräva om komposten så att de yttre delarna hamnar i mitten. På så sätt kommer allt material att komma upp i temperatur och vi får en bra förbränning.

Vi la en kompost enligt konstens alla regler i höstas med våra praktikanter men den låg utomhus och vi glömde av att täcka den ordentligt. Dessutom glömde jag sedan av att kolla temperaturen så hela processen blev lite misslyckad. Den här gången ska det bli bättre…

Fågelinfluensan ställer till det

Varje vinter sedan några år tillbaka går ett larm om fågelinfluensa som gör att alla som har hönor och säljer ägg eller kött måste hålla hönorna inomhus. För stora hönsanläggningar som ändå inte låter sina hönor gå ut är detta inte något större problem. Det är inte heller lika stort problem för hobbybesättningarna då reglerna inte är lika stränga för dem. Vi har en liten besättning frigående hönor för att sälja ägg som producerats på ett, i vårt tycke, försvarbart sätt. Det ger skapar krångel när restriktionerna kommer. Våra hönor går ute under äppelträden och bor nattetid i en husvagn som vi kan flytta vid behov. Nu får vi inte släppa ut dem utan får hitta en annan lösning.

Sedan i våras så har vi en växthustunnel där vi odlar tomater på ena halvan och tidiga vårgrödor på den andra. I den delen där vi odlade tidiga vårgrödor sådde vi sedan in gröngödslingsväxter för att förbättra jorden. I den delen ska vi nästa år ha tomater men just nu så går våra hönor där.

Vi hakade helt enkelt av dörren på bortsidan av tunneln och körde dit en av husvagnarna. Sedan byggde vi en tunnel av två plankor och en plåt som leder från husvagnens öppning in i växthustunneln.

I tunneln har vi gjort en hage av elstaket dels för att hålla hönorna inne men också för att hålla rovdjur ute. På förmiddagen öppnas den automatiska luckan och hönorna kan gå ut i tunneln och på eftermiddagen när mörkret faller går de självmant in och sätter sig på sina pinnar. Sedan stängs luckan. Det fungerar alldeles utmärkt för hönorna.

När de först fick tillträde till växthuset var det fantastiskt fin växtlighet men redan efter några dagar har ytan förvandlats till öken. Salladen gick åt först.

Även om systemet fungerar utmärkt för hönorna så är det inte optimalt ur odlingssynpunkt. Dels så saboterar hönorna bäddarna som vi gjorde i ordning i våras men framför allt så gödslar de helt okontrollerat.

Vid en skörd av 100 kilo tomater så räknar man med att följande mängd näring går åt: 220 g kväve, 30 g fosfor och 370 gram kalium. Det krävs alltså förhållandevis lite fosfor men mycket kalium.

Tittar man på fördelningen mellan de tre makronäringsämnena på färsk hönsskit så ser den istället ut så här:

Kanske kommer hönorna att skita så pass mycket i tunneln så att vi kommer upp i rätt kaliumnivå men i så fall kommer vi att få alldeles för höga värden på fosfor och kväve. Nu har vi inte så mycket att välja på för vi har ingen lust att ha våra hönor instängda på det sätt som storproducenterna har. Men eftersom larmen om fågelinfluensa numera kommer varje år och tenderar att vara längre och längre så ställer det frågan om småskalig äggproduktion på sin spets.

Vi har många kunder som älskar våra ägg. Många kör långt för att få tag på dem och vill inte köpa ägg i affären. Det har känts bra att kunna leverera goda ägg från hönor som lever ett förhållandevis gott liv men frågan är hur länge vi vill hålla på med den här hanteringen? Tanken på att ha en mindre hobbyflock och bara producera ägg till oss själva blir allt mer lockande.

Hönorna verkar dock inte bry sig utan mår gott i sin nya vinterhage. Ingen blåst eller ruggigt väder, även om solen inte skiner varje dag.

Hansi på Stora Torstö

Idag har vi varit på utflykt till vår praktikant Hansi. Han bor på en ö i Mjörn så vi blev hämtade med båt i Sjövik.

Eftersom Alingsås ligger vid Mjörn så är det en sjö som vi känner väl till och vi har till och med bott på Lövekulle camping två gånger fem månader före och efter att vi tågluffade med barnen i Asien 2011-2012. Vi har också haft en kompis som har växt upp på en av öarna i Mjörn men ändå så hade vi båda väldigt dålig koll på permanentbostäderna som faktiskt finns på flera av öarna där ute. Idag är det bara bofast befolkning på två av öarna och en av de bofasta är alltså praktikant-Hansi.

Hansis hus är det till vänster i bild. en liten, mysig timrad stuga med lågt till tak.

Själva har vi tre kakelugnar men en rörspis är härligt. Lite rustikare med mängder av charm.

Vi började med fika och sedan gick vi runt och tittade och diskuterade Hansis planer för sin verksamhet. Vi diskuterade plantuppdragning, bäddläggning, stängsling, växthus, djurhållning och mycket annat. Redan denna säsong har Hansi odlat en hel del men planen är att utöka odlingen och därför ligger en hel del mark under plast för att ta död på rotogräs.

Det finns fyra boningshus på ön och alla har det bott människor i permanent förut men nu är det bara Hansi som gör det. I forna dagar har det funnits hästar, kor, grisar, hönor och en rejäl fruktodling där det producerades frukt som såldes ända upp i Stockholm. Ön hade en egen hästdriven kvarn för att mala mjöl. Vi hade tur med vädret även om det blåste rätt kallt. Ön är en riktig idyll med röda hus med vita knutar, en gigantisk ladugård och gamla bokar och ekar.

Vi hade klätt oss i arbetskläder eftersom vi ville återgälda några av alla arbetstimmar Hansi har lagt ner på Östäng men han var först lite motvillig. Till slut hittade vi en gigantisk sten som vi fick hjälpa honom att välta bort innan lunch.

En Grålle är alltid en Grålle.

Efter lunch bar vi upp glasskivor som förvarades ute på en flotte i sjön men som skulle tas upp inför ett växthusbygge.

Hansi har förberett sig för den delen av vintern då isen varken bär eller brister. En hydrokopter ligger redo. Folkvagnsmotor med flygplanspropeller. Hur fräck som helst!

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑