Författare: Ylva Lundin (Sida 1 av 79)

Krismedvetenheten börjar vakna?

På marknaden i lördags var vi med om något nytt. Flera kunder ville ha information om, och köpa grönsaker, som tål att lagras. Detta bara för att kunna bunkra inför vintern. Några ville köpa för att det var årets sista Nolbygårds Matmarknad och de har vant sig vid vår kvalité och därför hellre bunkrar hos oss än köper i livsmedelsaffären. Men minst två kunder uttryckte att det skulle kännas bra med ett lager grönsaker eftersom man inte vet vad som kommer att hända i vinter. De ställde många frågor och behövde hjälp med hur de skulle tänka och vad de skulle välja. Några ville också göra avtal med oss om leverans av lagringsgrönsaker under vintern eftersom de själva inte hade utrymme för lager. Det har aldrig hänt förut.

Vi har länge, men mer på allvar sedan 2005, funderat över samhällets sårbarhet. Det är ett av skälen varför vi började en förändring av våra liv som 2014 ledde till att vi köpte gård och började producera mat målmedvetet.

För att bygga upp ett system som kan föda många har vi valt att odla till försäljning och säljer nu våra grönsaker så lokalt vi kan. Helst hade vi sålt allt vi producerar till våra grannar i området men många av dem köper hellre sin mat i livsmedelsbutiken så vi säljer även inne i Alingsås och ibland även på någon marknad längre bort för att bygga upp systemet med en större odling.

Vi jobbar aktivt på att få fram bra produkter som vi kan lagra i kylrum och eventuellt även i jordkällare om det kniper, även om vår egen jordkällare är något för varm.

Som utgångspunkt till vad som kan sparas inför vintermånaderna kan man tänka gamla tiders julbord. Då åt man bland annat mycket kål. Vitkål och rödkål hade de förmodligen på lager i jordkällaren så då blev det brunkål och rödkål men det finns ju många andra rätter man kan göra med dessa kålhuvuden om man inte gillar gammaldags julbordsmat.

Brysselkål och grönkål kan stå kvar i landet även om det fryser så då blev det kokt brysselkål och långkål på det svenska julbordet även om långkålen mest avnjöts i Sydsverige. I Finland är det typiskt att äta kålrotslåda vid jul och kålroten går ju också att lagra fint.

Utöver kålen så lagrade man naturligtvis rotsaker. Potatisen gjorde man Jansons frestelse av och rödbetorna blev till rödbetssallat. Men man kan också lagra rotselleri, palsternacka och morötter i stuka, jordkällare eller kylrum. Purjolöken kan stå kvar i landet och om den täcks med halm kan man skörda den även om det blir tjäle.

För att få ovanstående grödor lagringsdugliga så behöver man välja rätt sort. Vi odlar till exempel tre sorters vitkål men bara en av dessa kan lagras. Vi odlar även tre sorters morötter och tre sorters rödbetor varav en passar bäst för vinterlagring. Späda sommarmorötter blir snabbt mjuka i lager medan grövre lagringsmorötter kan ligga i princip oförändrade under lång tid om de inte förlorar fukt. Gemensamt för lagringsdugliga sorter av vitkål, morot och rödbeta är att det inte är de snabbaste sorterna. Ska det bli lagringsdugligt så verkar det som om det behöver stå längre i landet och inte växa för snabbt.

I rumstemperatur kan man lagra vitlök och lök och kryddor och chilli går att torka för att ha som smaksättare. Att hänga upp en vitlöksfläta i köket blir ju dessutom trevligt. Det finns snabba och långsamma sorter även av purjolök och palsternacka. Vill du odla för att lagra så välj rätt sort och vill du köpa på dig ett lager grönsaker så fråga i affären så du får en sort som verkligen går att lagra. (Det är inte säkert att de har den kunskapen i en vanlig livsmedelsaffär)

En grönsak som vi inte använt så mycket i Sverige är vintersquash. Vi odlar flera olika sorter och fördelen med vintersquash är att du kan lagra den i rumstemperatur och äta den ända fram på våren. Det gör att även du som vill verka helt normal och inte vill skylta med att du preppar kan köpa/odla lite vintersquash och lägga dem som prydnad i vardagsrummet. Sedan kan du äta upp dem allt eftersom. Användningsområdena för vintersquash är dessutom många. Den går att ugnsrosta eller göra soppa på men också äta rå. Lägg den på pizzan så får du en annorlunda smak.

Tänker man sedan på ett gammaldags skafferi så kan se rader av burkar med inläggningar framför sig. Klassisk inlagd gurka och inlagda rödbetor men det går ju också att lägga in zucchini, vintersquash, chilli och mycket annat. Tar man ett steg till och börjar syra så kan man ta tillvara gurkor, kål, lök, tomater med mera. Gillar man söta smaker så kan gröna tomater och morötter bli fantastiska marmelader.

Våra kunder har, med något undantag, inte verkat fundera så mycket över att vårt nuvarande samhälle kommer att rulla på som vanligt – fram till i lördags. Spännande! Vad är det som väcker folk just nu? Är det kriget i Ukraina, elpriset, räntorna eller något annat? Eller är det helt enkelt så att tecknen på att vi inte kan fortsätta som förut blivit så många så det till slut börjar sjunka in – åtminstone hos ett fåtal.

Vi tycker det är bra ju fler som blir medvetna om vårt samhälles sårbarhet . Vår lilla produktion inte på långa vägar kommer att räcka till för att föda kommunens befolkning med grönsaker. Vi behöver helt enkelt bli många fler som odlar.

Jobbet bakom marknadsförsäljning

Ni som träffat oss på marknader där vi säljer grönsaker ser bara ”framsidan” av vår verksamhet. Arbetet som lett fram till det vi sålde idag på Nolbygård började egentligen redan i våras då potatisen, brysselkålen och en del andra långa kulturer åkte i backen som frön eller plantor men så långt tillbaka går vi inte här utan vi börjar fredag morgon som är vår största skördedag.

I fredags började jag som alltid med att skörda sallat. Den blir alltid fräschast om den inte är uppvärmd av solens strålar innan skörd. Därför tar vi den först och lägger den i backar i kylrummet. Vi skördar det mesta i svarta plastbackar som tål hantering och som vi inte bryr oss om att vi ställer på jorden. De är också bra om man vill skölja grönsakerna då det är hål i botten. När sallaten är rengjord så läggs den istället i plastbackar med lock. Två backar sallat brukar vara lagom en marknadsdag men eftersom vi hade lite specialbeställningar så skördade vi tre backar.

Därefter var det dags att skörda kål. Den mesta kålen skördas och läggs i svarta plastbackar direkt. Kål väger mycket så här är det extra viktigt att tänka på hur man lyfter och att man har kärror som är bra för ändamålet. Spetskål, rödkål, röd spetskål, vitkål och blomkål fick följa med i första vändan. Även de packades över i vita plastbackar efter rensning.

Det mesta av kålen skördas direkt i svarta backar men så här på hösten så skördar vi broccoli i skördeförkläde då vi inte har några huvudskott kvar utan bara skördar sidoskott. Eftersom kållandet ligger längst bort tog jag på denna runda med skördeförklädet till broccoli, svarta backar samt gummiband till grönkålsknippen. Det spar mycket tid om man inte behöver gå flera gånger.

Nästa tur blev till lökskiftet för att ta upp purjolök och salladslök. Då behöver man ha med svarta backar, gummiband och en grep för purjolöken. Några kålrötter fick följa med tillbaka då det fanns plats över på kärran.

Grödorna som läggs i plastbackar ställs på röda rullvagnar som sedan rullas in i kylrummet. Ofta bär vi in en back i taget och ställer på rullvagnarna inne i kylrummet men har man mycket kål som är tungt så lönar det sig att ta ut en rullvagn och stapla hela kålskörden och sedan rulla in vagnen. Allt för att spara på kroppen.

Stapel efter stapel körs in i kylrummet som blir rätt full innan skördedagen är slut.

Klockan tre öppnar vi gårdsbutiken och då packar vi upp en hel del ur alla dessa backar och lägger det på disken i gårdsbutiken. Många grönsaker tjänar mycket i hållbarhet även om de bara kylts ner i ett par timmar innan de kommer upp ur backen igen. Att vi förvarar grödorna i backar med lock gör också att fukten bevaras och grönsakerna håller sig fräscha. Mellan klockan 15-18 ligger vissa av grönsakerna på disken och behövs det mer är det lätt att hämta i backarna i kylrummet. Klockan 18 plockar vi tillbaka grödorna i plastbackarna för natten. Vi kyler inte allt. Gurkväxter, tomater och lök får ligga framme i butiken över natten.

Lördag morgon vid sju-tiden tömmer vi kylrummet på backar. De rullas ut i mellanrummet och bärs sedan genom butiken ut till lastbilen.

Det mesta läggs i emaljkärl och exponeras så som kunderna kommer att möta dem om ett par timmar.

Kvar utanför butiken blir allt fler plastbackar som sedan kommer att diskas för att kunna fyllas igen nästa vecka. Det som kunderna inte ser är lagerdelen i lastbilen. Det vi får plats med att visa upp räcker inte för en marknadsdag så vi har ett lager med oss.

Där får vi plats med fem staplar med fyra backar i varje stapel. Mer än så kan vi inte få med oss men oftast räcker det.

Sedan ska ett extra bord, en ställning för fårskinn, några kundkorgar, några extra beställningar och lite annat knös in också.

I passagerarsätet ligger två backar äppelmust och en trave fårskinn. Framför passagerarsätet ligger dagens matsäck, specialbeställningar på tio kilo zucchini, 13 kilo Uschiki kuri och lite annat. Ungefär kvart över åtta anländer vi till Nolbygård och då står redan en del andra säljare och väntar. Sedan ställer vi i ordning allt. Går ut med skyltar, pratar med andra säljare och ser till att det ser snyggt ut och framför allt att så många varor som möjligt ligger i högar för att möta kunderna.

Vi öppnar tio men många kunder kan inte riktigt hålla sig utan kommer en stund innan så snart börjar grönsakerna sin väg ifrån vår lastbil mot nya äventyr i någons kök.

Fram mot dagen börjar det tunnas ut. Ju mer du har på bordet desto mer säljs så det vill till att flytta fram varor, packa upp lådor och flytta om så att det inte ser tomt ut för då avstannar försäljningen.

En skål med bönor som den här blir inte någon storsäljare. Bönorna låg i början av dagen i en större bytta som var rågad. Den fyllde jag på efter hand ur en plastback i förrådet och försäljningen gick kanon. Men till slut finns det inte mer att fylla på så då får man byta till en mindre skål men till slut så ser det ändå ut som om det snart är slut och då avstannar försäljningen.

Brysselkålen sålde också bra hela dagen fram tills på sista timmen när jag inte hade mer att fylla på med. Det är ett konstigt fenomen som gör att jag nästan alltid har ett morotsknippe med mig hem. I princip varje kund kan köpa morötter men när det bara ligger ett knippe kvar så avstannar försäljningen helt.

Backarna töms under dagen och när det är dags för stängning så finns det inte mycket kvar att plocka fram. Då packas allt in i bilen igen och det bär av hem till gården igen. Där packas en del in i självbetjäningsbutiken och resten läggs tillbaks i backar för att förvaras i kylrummet tills de behövs. Idag var det sista gången vi stod på Nolbygårds Matmarknad för säsongen. Nästa lördag ska vi istället pröva hur det är att stå på Bondens Marknad i Haga i Göteborg. Välkomna dit ni som bor i Göteborg!

Glada Grisen 2

I lördags kväll var det dags för andra tillfället för den pengafria puben Glada Grisen. Jag var iväg och sålde grönsaker på Nolbygård under dagen och Jonas kämpade på med att få ordning på gödsellimporna på gödselplattan. Jag hade några ärenden att uträtta i stan och sedan körde jag hem och packade ur bilen. När jag plötsligt tittade på klockan visade den halv fem och jag kunde fortfarande höra traktorn från gödselplattan. Eftersom Glada Grisen öppnar kl 17 så blev det lite bråttom. Vi hade lånat borden från puben ner till musteriet och ytorna i puben behövde torkas av. Efter en hel dags gödselarbete behövde Jonas dessutom duscha.

Bra samarbete och totalt fokus på det allra nödvändigaste gjorde att vi trots allt var klara 17.00. Vi hade till och med fått igång Glada Grisens spellista på spotify innan de första gästerna dök upp.

Först ut var Hansi, vår praktikant från förra året, tillsammans med sin dotter. Vi hann prata en del innan nästa gäst trillade in.

Sen trillade det in gäster allt eftersom och så småningom var vi runt 20 personer.

Konceptet Glada Grisen bygger på att alla tar med sig vad man tycker ska finnas på en bra pub. Om alla pubar var som Glada Grisen vore det bra. Utbudet kom nämligen att utgöras av goda korvar, rökt fårfiol, nötter, chips, öl, vin, kombucha, tomater, äppelmuffins, ukuleleframförande, spik-i-stubbe-tävling, sång och vackra blommor. Precis vad som behövdes för att göra andra upplagan av Glada Grisen till den trevliga tillställning det blev.

Att vi själva sedan kunde släcka lamporna vid stängning, gå över gräsmattan in i huset och borsta tänderna och stupa i säng gör att konceptet känns ännu bättre.

Kort ställtid innan och kort ställtid efter och ändå han vi med många timmars trevligt umgänge med helt rätt människor!

Arbetsdag på Spåretorp 2022

Idag har det varit arbetsdag hos Jennie och Görgen på Spåretorp. Som vanligt började vi med fika. En viktig del i våra arbetsdagar är de samtal och det erfarenhetsutbyte som sker vid fika och lunch.

Samtalsämnen som avhandlades under dagen var bland annat solceller, hemmabatterier, att starta företag, avskrivningsregler, asbestsanering med mera. Alltid lär man sig något.

Arbetet bestod i att fixa till några takpannor som hamnat snett. Gamla tegeltak behöver ses över med jämna mellanrum så att vatten inte läcker in. Det håller i många många år om det får en översyn då och då. Många tegeltak byts idag ut mot plåttak då det är mycket billigare att lägga vilket är tristmen fullt förståeligt.

Vi som inte klättrade på taket tömde ett uthus på stängselstolpar och brädor för att frigöra ett utrymme som ska användas för utfodring av hästar.

Arbetet underlättades mycket av att det fanns en fyrhjuling med tillhörande släpkärra att använda. Det blev då också ett tillfälle för en som inte tidigare prövat att köra fyrhjuling att göra det. Viss backträning med släp blev det också.

Ett gäng började med att fylla pallkragar med jord och växtmaterial i det nyuppsatta växthuset och några odlingslimpor utomhus fick ett nytt täcke med ensilage.

Det här var tredje arbetsdagen för året och fortfarande återstår några gårdars arbetsdagar.

Utnyttja de lokaler vi har

Sedan vi flyttade ut på gården och startade upp verksamheter så har vi byggt en hel del utrymmen. Det kostar pengar och resurser och därför känns det viktigt att utnyttja vart och ett av dem så mycket som det går. Från start hade vi inte några bra lokaler där det gick att hålla plusgrader vintertid vilket gjorde att mycket kånkades in i vårt vardagsrum, kontor, tvättstuga och en del ner i vår jordkällare under huset där det är lågt till tak. Det funkar så länge man producerar till sig själva och till lite försäljning men nu när verksamheten är uppe i volym krävs lager och torkutrymmen.

Det första vi byggde i den här vägen var gårdsbutiken. Den är inrymd i ett gammalt garage som varken hade port eller isolering 2014. Vi har byggt en vägg där vi satt in dörr och fönster med bra isolervärden och isolerat väggar och tak men golvet är det ursprungliga cementgolvet så isoleringen är inte jättebra. Vi håller minst fyra plusgrader där större delen av året med hjälp av ett elelement men blir det långa perioder av kyla så kommer vi att stänga av elen och ta bort det som är frostkänsligt därifrån.

Från början hade vi utrymmet avdelat i två avdelningar där den bakre delen, bakom fårskinnen, tjänade som lager och det främre som butik. Vi hade ett vanligt kylskåp som vi fått gratis som enda kylmöjlighet. I början nyttjade vi bara butiken på sommarhalvåret så väggarna var de ursprungliga plankväggarna utan isolering. Nu är försäljningsdisken längst bak i affären och vi har en displaykyl där kunderna kan ta vad de vill ha under veckan. På kylen hänger alla prislistor och när vi inte är på plats så väger kunderna själva in sina varor och lägger pengar i en burk eller swishar. På fredagarna har vi gårdsbutiken bemannad.

Väggarna är isolerade och vi har satt in bänkar och hyllor och under hyllorna bakom juteväv kan vi ställa backar med sådant som ska lagras tillfälligt i väntan på försäljning som vitlök och vintersquash. Vi behöver också utrymmet för att förvara påsar, askar och annat förpackningsmaterial. Att få affären klar och isolerad var ett stort lyft och vi blev av med lagret av papperskassar inne i vårt boningshus.

Det andra vi byggde var ett kylrum bakom affären. Längst in bakom all bröte ser man en dörr på bilden ovan. Där kan man gå rätt igenom ett litet utrymme och komma ut i grönsakssköljen. Till höger innanför den dörren ligger kylrummet och till vänster ligger butiken. Kylrummet är byggt av sandwichpaneler från ett begagnat kylrum med bra isolervärde. Vi byggde det i en befintlig ”luta” bakom garaget. (En luta är ett tak som lutar ut från en befintlig byggnad och som oftast har väggar på tre sidor) Det gjorde att vi redan hade ett tak.

Mellan kylrummet och affären byggde vi ett utrymme som numer går under namnet mellanrummet. Det är isolerat och där kan vi också hålla frostfritt. Vi tog upp en dörr från affären bak till mellanrummet så att man når till kylrummet, lutan och grönsakssköljen från affärens bakre dörr.

I mellanrummet finns alltså fyra dörrar; en till affären, en annan dörr ut mot grönsakssköjen, en tredje ut mot resten av lutan som vätter mot tunnelväxthuset och en fjärde till kylrummet. Det gör att det är lätt att nå mellanrummet från växthusen och frilandsodlingen och sedan kan man välja om sakerna ska in i butiken eller in i kylrummet. Under säsong förvaras här gurka, tomat och zucchini men också en del förpackningsmaterial. När detta utrymme blev färdigt kunde butiken utnyttja hela gamla garaget istället för bara halva som tidigare. Det blev ett lyft och kändes nödvändigt allt eftersom verksamheten växte. Mellanrummet utnyttjar vi också som frölager under vintern och det var också här vi tidigare förvarade all lök. Det gör att vi slipper lökförvaring i tvättstugan.

Kylrummet används i första hand för att kyla dagens skörd. Allt som mår bra av att kylas ner läggs i plastbackar med lock eller ställs i hinkar om det behöver vatten och så ställer vi backarna på hjulförsedda vagnar.

Det gör att det är lätt att flytta runt och komma åt. Kylrummet används också för vinterlagring av kål och rotsaker. De lagrar vi på pall med pallkragar. Vi sätter i en stor plastpåse i pallkragen och klipper hål i hörnen så eventuell väta kan rinna ut och sedan lägger vi kål direkt i den påsen.

Morötter lagrar vi på samma sätt men packar först i nätkassar då det underlättar hanteringen. Kylrummet används också till att kyla ner nyupptappad honung under några dagar direkt efter att de hällts på burk. Vi ympar vår honung och när vi sedan tappar upp den blir processen bäst om burkarna får stå i kylrummet några dagar. Därefter lagrar vi alla honungsburkar i affären och/eller mellanrummet beroende på var det finns plats. Det gör att vi slipper honungsburkar på kontoret inne i huset. Taket på kylrummet och mellanrummet används för förvaring av markduk och bubbelplast.

Nästa rum vi byggde var slungrummet som också är byggt av återanvända sandwichelement. Det har vi byggt inne i ladan vilket innebär att vi slapp tänka på väderbeständigt tak där också. Vi hade ett slungrum redan tidigare men där var det svårt att hålla värme, svårt att få plats och svårt att få bitätt. Nu har vi gott om utrymme, bänkar, hyllor och golvyta. Där förvarar vi nu alla biredskap, honungsburkar och annat som behövs för honungsproduktion. När sista slungningen för säsongen är gjord är det dags att skörda pumpor och vintersquash. Då får de åka in i slungrummet en tid för att värmebehandlas. Här är det lätt att hålla varmt och torrt. När de ligger i värme direkt efter skörd hårdnar skalet och skaftet torkar ihop. Det gör dem mer skyddade för angrepp och därmed mer hållbara.

Vi lägger dem i svarta plastbackar som vi ställer på rullbara vagnar så att vi enkelt kan flytta omkring dem ifall vi behöver komma åt något. När de legat i värmelager ett tag så får de komma ner till affären i backar som förvaras under hyllorna inför försäljning.

Det är många backar som vi nu slipper ha i vårt vardagsrum. Taket på slungrummet har blivit lager där vi förvarar lister, rör och andra långa saker som vi använder sällan.

Det sista utrymmet var vår löktork som vår praktikant Hansi byggt till största delen. Det finns i samma luta som kylrummet. Det använder vi för att torka de åtta bäddarna lagringslök som vi odlar. När vi skördat löken lägger vi den helst på bädden ett par dagar för att förtorka men om det inte är torkväder så lägger vi in den med grön blast i säckar som packas noga i löktorken. Säckarna läggs om lott så luften inte ska hitta någon enkel väg ut. Sedan sätter vi på en fläkt som skickar ner luft under alla säckarna som ligger på ett galler av trärillor. När löken är torr stänger vi av fläkten och låter löktorken övergå till att vara ett löklager. Så länge vi har mycket lök kvar så ligger den där och vi kan sätta in ett elelement tillfälligt ifall det skulle bli frost men eftersom även löklagret är byggt av sandwichpaneler så krävs det många minusgrader eller minusgrader över längre tid för att det ska frysa. När vi sålt merparten och löken inte längre tar så stor plats brukar vi flytta över den till affären i backar under bänkarna så vi inte behöver värma löktorken alls.

Alla dessa byggnationer har kommit ur upplevda behov. Vi hade inte någon aning om vad vi behövde när vi startade och gjorde alltså INTE upp en plan för hur vi skulle bygga. Men allt eftersom verksamheten ökade och vårt hus svämmade över av saker som hörde till verksamheten och inte till vårt privata liv så fixade vi det ena bygget efter det andra. Nu känner vi att vi har kommit till en punkt där vi kan vara nöjda ett tag även om affären, mellanrummet och slungrummet är väl belamrat med all äppelmust vi producerar vissa perioder på året. Får vi drömma så kanske vi kan tänka oss ett kylrum för äpplen, ett lagerrum för äppelmust och andra produkter som är lättåtkomligt med kärror och kanske till och med en lokal för livsmedelsförädling – men det är inte heller någon plan utan bara tankar.

Arbetsdag på Snickarbo 2022

I söndags var vi på arbetsdag hemma hos Sara och Guillaume. Nummer två av årets arbetsdagar i vår gårdssamverkansgrupp. Vi på Östäng brukar inleda årets arbetsdagar någon gång i april – maj då vi vet att vi behöver få något stort jobb gjort inför säsongen. Övriga gårdar i gruppen brukar ta det lugnare i början av året men plötsligt så här i september så känns det dags så nu blir det några arbetsdagar framöver.

Hos Sara och Guillaume var det en del fårvård på programmet. Bland annat så skulle en del klövar klippas och något öra märkas. Några gårdar i gruppen har inte några får och då blir detta ett bra tillfälle att få vara med och träna fårhantering så man är mer redo den dag de första fåren ska köpas in.

De i gruppen som kan något delar alltid med sig till övriga och det ger en trygghet för alla oss stadsbor som flyttar ut på landet och har luckor i vårt kunnande.

Så här i slutet av säsongen så vet alla som odlar att ogräset lätt tar över. Skörden prioriteras framför rensning och det blir lätt så att allt ogräs går i frö och så blir det än värre nästa säsong.

Är man ensam om det så blir det lätt att inget blir gjort men kommer ett helt gäng på arbetsdag så händer massor utan att man själv behöver göra allt.

Vi rensade jordgubbsrevor, planterade jordgubbsrevor i krukor, drog bort ogräs i gångar som sedan täcktes med tidningspapper och ull och rensade och täckte bäddar.

Sara och Guillaume har inte någon traktor men har skaffat en slåtterbalk istället som de slår allt gräs med. En smidig liten maskin som alla som ville fick provköra.

Städat bland krukor och brätten i ladugården blev det också och så hann vi naturligtvis med massa samtal, fika och lunch.

Mathantverkssafari och KonstAnten

Första helgen i september är det mycket som händer. Sommarmånaderna är över och alla är tillbaka i vardagslunken och då passar det bra att ställa till med olika arrangemang. Här i vårt område arrangeras varje år en konstrunda runt sjön Anten som har fått namnet KonstAnten. Vi har inte så mycket konst att erbjuda men när människor ändå är ute och far så kan vi lika gärna ha öppet. I år hörde de av sig från arrangörerna och frågade om vi ville sponsra arrangemanget så då fick vi även vara med på KonstAntens karta.

KonstAnten har generösa öppettider från 11-18 både lördag och söndag. Det är ett mycket trevligt arrangemang där över 30 medlemmar och ett antal gästkonstnärer ställer ut hemma i sina ateljéer och i lador och samlingslokaler. I Gräfsnäs samverkar också flera konstnärer kring en gemensam utställning.

Samtidigt var det Mathantverkssafari i Västgötalandet som utgår ifrån Varatrakten där mathantverkare gått samman och arrangerar ett mathantverkssafari på våren och ett på hösten. Ska man delta ska man vara med båda helgerna. Det som är bra med detta arrangemang är att det är gjort av producenterna själva vilket gör att fokus hamnar på rätt saker.

Besökarna som åker till minst tre producenter kan vara med i ett lotteri där vinsten är ett presentkort som gäller hos någon av producenterna. Det är tyvärr inte så många producenter som är med runt oss utan fokus är fortfarande runt vara. Men vi hoppas att fler och fler producenter vill vara med härikring. Vi hade en hel del besökare som kom uppifrån Trollhättan och Vänersborg och det var roligt med nya bekantskaper.

Som alla andra helger under säsong sedan sju år tillbaka så var vi dessutom på Nolbygårds Matmarknad på lördag 10-14 så vi fick kalla in vänner till hjälp hemmavid på den tiden.

Clara skötte caféet i trädgården och det var många besökare som valde att ta en fika i det vackra vädret.

Det är trevligt när trädgården fylls upp av besökare. Många ville prata odling och flera vandrade runt i skogsträdgården som för många är ett nytt begrepp. Eftersom vi inte kunde vara överallt så hade vi satt upp skyltar med information om det som vi tror att människor kan vara intresserade av.

En del besökare hade tidigare läst om oss i tidningen Åter eller följer vår blogg och passade på att besöka oss nu när vi hade öppet.

Gårdsbutiken var välfylld och storsäljarna denna dag bland grönsakerna var helt klart Rondini och majskolvar.

Jonas lät besökarna smaka på försommarhonung, högsommarhonung och sensommarhonung för att visa på de stora skillnader som samma bikupor kan leverera vid olika tidpunkter på säsongen beroende på vad som blommar i naturen.

Dessutom tog vi emot äpplen för mustning.

Vi gillar att ha öppen gård och tycker om när människor besöker oss.

Många av besökarna ägnade mycket tid åt att inspektera alla våra fågelholkar. Kanske berodde det på att det var konstintresserade KonstAnten-besökare.

Tomat- och chillisås

I växthuset har vi 198 tomatplantor och de ger många tomater. Det mesta går åt till kunder men i lördags var tomaterna fler än kunderna köpte så idag testade vi att göra tomat- och chillisås. På sikt vill vi kanske förädla en del av våra produkter men det ligger ett par år framåt i tiden då vi inte har något bra tillagningskök och för lite tid för att ta tag i att göra ett. Vi har tvekat fram och tillbaka under flera år och kanske blir det aldrig så att vi kommer till skott med ett förädlingskök.

Det är i alla fall kul att testa. Vi kan kalla det produktutveckling så får vi se om det blir använt som en produkt till salu i framtiden.

I vårt hushåll lagas sällan (aldrig) mat efter recept. I stället så utgår vi ifrån de råvaror som finns och så blir det vad det blir. Recept används som inspiration. Ska man utveckla en produkt så blir det viktigt med recept men då vill vi utveckla våra egna. Även här används andras recept som inspiration men för en gång skull så har vi idag skrivit ner vad vi gjort och vilka mängder vi använt.

Idag har vi gjort en tomat- och chillisås baserat på till allra största delen egna råvaror. Salt och olivolja har vi köpt in men vitlök, chilli, paprika, tomater och nyslungad honung kommer ifrån gården.

Chillin skars på längden och fröerna behölls. Paprikan skars i bitar och där sköljdes fröerna bort. Chillin och paprikan rostades i ugnen.

Vitlöksklyftorna skalades och grovhackades.

Sedan fick de göra chillin och paprikan sällskap i ugnen medan tomaterna sköljdes och sönderdelades.

Olivolja värmdes i en tiolitersgryta och sedan frästes chilli, paprika och vitlök kort innan tomaterna lades i.

Jonas har slutskördat honung i dagarna och några ramar hade för hög vattenhalt så då fick de ersätta socker i såsen. Vår egen äppelcidervinäger användes också.

Alltihop kokades och skummades av. Det blev en sötstark tomat- och chillisås.

Den är nu hälld på glasburkar som steriliserats i ugnen och där vi sedan fyllt ända upp, satt lock på och vänt upp och ner för att ingen luft ska kunna ta sig in. Vi borde nog kokat ihop såsen något mer än vad vi gjorde men nu får vi testa detta och se vad vi själva tycker om den.

Med alla råvaror som vi har så skulle vi med mycket få inköpta ingredienser göra många olika produkter för försäljning såsom:

Sylt; svart vinbär, röda vinbär m.fl.

Marmelad; morot, rabarber, gröna tomater m.fl.

Inläggningar; rödbetor, gurka, vintersquash m.fl.

Mjölksyrat; vitkål, morot, rödbeta m.fl.

Örtsalt; ramslök, rödbeta, selleri m.fl.

Vinäger; äppelcidervinäger

Fast det blir ju nästan en heltid till, och frågan är vem som har den tiden?

Löktorkning påbörjad och veden inburen

Idag kom åska och regn efter många dagars solsken. Det innebar att vi gjorde ett sista ryck med att fylla vedförrådet med torkad ved och att vi startade igång löktorken.

Målet är att ha ved för två år men nu har vi nog ved så det räcker för tre eller åtminstone två och ett halvt.

Vårt vedhus rymmer många kubik och när dagen var över var det staplat upp till taket ända fram till dörren. Ändå ligger många staplar kvar utomhus och all ved är inte ens uppkapad och kluven.

Våra wwoofare och Jonas ansvarade för veden och jag och vår praktikant för löken.

Vi lossade löken för flera dagar sedan och den låg först i bäddarna men sedan behövde vi vattna och ville undvika att vattenspridarna skulle stänka vatten på löken som stod på tork så vi flyttade in den i backar till gårdsplanen. Där har vi idag packat den i säckar. Vi har märkt varje säck med vilken löksort som finns i säcken då vi vill ha lite koll på vilka lökar som klarar sig bäst i lager i vinter. Vi hade lite för mycket lök som ruttnade förra året.

Därför var vi i år också väldigt noga med att sortera ut lök som redan visade tecken på att ruttna. Vet inte om det är att betrakta som mycket eller lite men en bottenskyla rutten lök av innehållet i säckarna på bilden ovan.

Löken har ruttnat vid roten och jag har inte någon aning om vad det beror på.

Mycket av blasten är fortfarande grön även om årets skörd är mycket torrare än förra årets. Då hade vi sån otur med vädret så vi fick lägga in helt grön lök i torken. Vi staplar säckarna omlott så luften ska tvingas upp genom lökarna och inte hitta en enkel väg. Nu kommer temperaturen att öka i löklagret och målet är att få upp värmen i löken för att få den lagringsduglig.

Vi är extremt nöjda med årets skörd. Det finns fler lökar som ser ut som den till vänster än den till höger. Många har en diameter på sju centimeter och så stora lökar har vi aldrig tidigare fått. Någon enstaka stor lök men inte så här, så de flesta håller en stor storlek. Frågan är vad den goda skörden beror på. Det behöver vi fundera mer på.

Matens dag

Idag har vi båda varit på matens dag på Hofsnäs herrgård. Vi höll på att missa att anmäla oss i år eftersom det varit uppehåll under Corona. Sist vi var med på Matens dag var 2019 men nu var det dags igen.

Vi var inställda på att det skulle bli varmt och åkte därför i god tid för att kunna hitta en plats där vi kunde ställa oss med solen i ryggen så alla grönsaker kunde få skugga.

Jonas som skulle erbjuda provsmakning på honung hamnade mitt i solen men han gillar värme så det fick gå med mycket vätska och solkräm.

När värmen tog sig runt lastbilen fick jag hänga upp skynken som solskydd.

Till slut fick vi flytta även på Jonas då värmen blev påfrestande. Honungen hamnade i skuggan i alla fall och även större delen av Jonas.

Matens dag ordnas av LRF och förutom att man kan köpa lokalproducerad mat så är de politiska partierna representerade och det arrangeras en politisk debatt inriktad på jordbruksfrågor. Det är bra att de frågorna lyfts upp och debatteras. Vi kunde dock inte riktigt hänga med i debatten då vi hade kunder även då.

Matens dag är ett trevligt arrangemang som lockar många besökare från trakten. Vi upplevde att det var något färre besökare än vad det var tidigare år men vi hade ändå god försäljning och åkte hem mycket nöjda med dagen.

Värmen var dock så påtaglig så det blev stopp både för bad och glass på vägen hem.

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑