Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: permakultur

Studiecirkel i permakultur

Idag har det återigen varit kursdag på Östängs Gård. Den här gången hade vi besök av deltagarna i en studiecirkel i permakultur hos Studiefrämjandet som jag leder. Vi har träffats tre gånger tidigare och idag var det dags för ett dubbelpass på Östäng vilket kommer att följas av ytterligare tre träffar.

Studiefrämjandet har tagit fram ett studiematerial tillsammans med Ylva Arvidsson som författat boken Permakultur! Framtiden i din trädgård tillsammans med sin familj.

Studiecirkeln ges på flera platser i Västragötalands län.

Det häftiga med att leda en studiecirkel är att det får en själv att tänka till. Vi har hela tiden permakultur i bakhuvudet när vi jobbar på gården men eftersom vi varit fokuserade på att få igång verksamheten på gården så har vi på sätt och vis glömt bort zon 1 och även zon 0. Zon 0 är boningshuset där många spenderar den mesta av sin tid – fast det gäller inte riktigt oss eftersom vi mer är ute och jobbar än inne. Zon 1 är området närmast huset där man ofta planerar in sådant man besöker ofta och behöver se till flera gånger om dagen. Vår zon 1 är sorgligt eftersatt. Där finns en grusgång, en ful spireabuske, några pioner och gräsmattor med äppelträd. Den enda åtgärd vi egentligen gjort här är att plantera kryddväxter i stora krukor på altanen så vi ska ha dem nära köket.

I och med kursen har vi börjat fundera en del. En av gräsmattorna vill vi ha kvar då vi ibland har öppen gård och behöver en yta där folk kan slå sig ner och fika. Men två av gräsmattorna är mest problem då de kräver skötsel och är svåra att klippa då det är mycket träd och ojämnt.

Rakt framför huset står fem lindar som vi hamlar med jämna mellanrum. Under lindarna är det ganska fult. Vi har inte ens haft tid och ork att planera för att ta hand om takvattnet på boningshuset. Men nu har idén om att göra om hela området under lindarna till en kryddträdgård fötts. Vi vill leda takvattnet från huset under grusgången till den här ytan så vi alltid har regnvatten att vattna med.

På ytan till höger om huset finns tre äppelträd, en lind, några fula buskar och ett valnötsträd. Där vill vi så småningom göra en miniskogsträdgård med ätbara buskar och marktäckande växter. Än så länge har vi mycket kvar att göra för att bygga upp verksamheten så det lär dröja men det är roligt när studiecirkeln har satt igång tankarna igen.

Bortanför gräsmattan har vi ställt upp fårens vindskydd som vi byggt av en studsmatta och begagnade aluminiumplåtar från skroten i Bäreberg. Där finns våra baggar just nu. De ska få komma in till tackorna den 12 november. Tackorna tog vi in i veckan eftersom de skulle klippas i går. Det finns inte mycket bete längre så de kommer att få stanna i stallet med tillgång till sin vinterhage bakom. Fårstallet är också bra placerat då det är nära vårt boningshus och det underlättar när man ska ut mitt i natten för att kolla lamningar.

Innanför dörrarna har vi vår verkstad. Vi är mycket nöjde med placeringen av den då den ligger mitt på gårdsplanen. Verkstaden är nog det utrymme vi besöker oftast och det spar många steg att den är placerad där den är.

Vi pratade mycket jord och hur man kan förbättra sin jord. En av deltagarna hade tagit ett jordprov och gjort ett burktest men det behöver stå till sig lite till för att alla partiklar ska landa. Redan efter ett dygn såg man dock tydliga skiktningar.

Vädret var inte det bästa men det var uppehåll ibland och i skogsträdgården blåser det inte lika mycket. Där diskuterade vi mikroklimat, solinstrålning och värdet av att ha dammar för att jämna ut temperaturer. Vi har valt att lägga skogsträdgården där den ligger i och med att det redan fanns en damm ovanför och en nedanför ytan vi tog i anspråk.

Vi gick en sväng i skogen och pratade biotoper och varför vi försöker återskapa skogsbeten närmast vårt hus.

Vid ankorna diskuterade vi funktion. Allt man för in i sitt system bör fylla tre syften för att det ska bli så mycket kopplingar som möjligt mellan alla delar som ingår i systemet. Ankorna ger oss gödselvatten, ägg, ällingar och de äter mördarsniglar. Det har på senare tid visat sig att de fyller ytterligare en funktion = farthållare. Sedan några veckor tillbaka tillbringar de mycket tid på vår grusväg som passerar vår gårdsplan. Det gör att alla bilar som passerar på vägen håller en mycket lägre hastighet.

Kursen i permakultur har sammanlagt åtta träffar. Nu har vi läst stora delar av boken, pratat mycket teori, studerat sektorer, zoner och annat på Östäng och de resterande träffarna kommer allt mer att ägnas åt deltagarnas egna platser på jorden. Vi kommer att rita kartor och planera utifrån de tankar och idéer som deltagarna givit varandra, fått i boken och på annat håll. Det är kul att träffa samma gäng flera gånger. Tack för besöket idag!

Utflyttarkurs

I helgen har vi haft vår första egna kurs. Efter fem säsonger på gården känner vi att vi har lärt oss massor och har en del att dela med oss av. Därför gick vi ut med en bred kurs som innehöll lite av varje när det gäller vad man ska tänka på om man vill lämna staden och skaffa gård.

Det är svårt att nå ut med information så vi fick inte riktigt så många anmälda som vi hade förväntat oss. Dessutom fick vi fyra avbokningar vilket gjorde att vi bara hade fem deltagare. Så här i efterhand så var det bra. Vi har än så länge inte någon bra kurslokal och vädret var visserligen vackert men väldigt kallt. Första dagen åt vi på verandan men till kvällen insåg vi att vi behövde flytta inomhus och det fungerade att klämma in alla i vårt kök eftersom vi var så pass få.

Några av deltagarna anlände redan fredag kväll och installerade sig i wwoofhuset och i wwoofvagnen.

Lördag morgon klockan 09.00 inledde vi med fika och presentation av deltagarna. Det är roligt med kurser och träffar inom det här området för det är spännande människor som söker sig till dem. Människor med drömmar och idéer som vill utmana sig själva och göra något annat av sina liv.

Därefter presenterade vi oss och gav en bakgrund till varför vi gör det vi gör. Alltifrån ett telefonsamtal 2005 som fick oss intresserade av peak-oil och gjorde att Jonas startade www.energikris.nu och förändrade vårt liv via mötet med omställningsrörelsen 2009, försäljning av radhus och halvårslång tågluff i Asien 2012 och grundkurs i permakultur 2012 till gårdsköp 2014.

Sedan visade vi gården och berättade om med- och motgångar under våra år hittills. Läckande tak, trasiga fönster, kollapsande väggar, ruttna bjälkar och annat charmigt som man ofta stöter på när man köper en gård men också hur vi år från år lärt oss att hantera hö, sortera får och hantera de problem vi mött.

Vi var nere i förodlingskammaren och diskuterade pluggbrätten och belysning men också om hur snabbt man växer ur utrymmen som man från början tycker är väl tilltagna.

Vi tittade på verktyg, maskiner och djurutrymmen och avslutade i bigården innan en lunch på en kall veranda.

Efter lunch arbetade vi i skogsträdgården med att skörda vallört och täcka runt träden.

Deltagarna fick smaka på blåbär och sichuanpeppar och vi diskuterade mikroklimat och odlingszoner.

Sedan delade vi plantor och planterade på vårt nygrävda avlopp.

Vi diskuterade snigelbekämpning och välte en ensilagebal för att diskutera mördarsnigelägg.

Vi fortsatte i odlingen och pratade bredgrep, vikten av att täcka jorden, såmaskin, lökdippler, flammaggregat med mera.

Efter en välförtjänt fika hade Jonas en genomgång av vad man ska tänka på när man väljer sin plats på jorden. Kartor som går att hitta på nätet med jordarter, fornlämningar, höjdkurvor, växtzoner med mera gicks igenom. Hustyper och riskkonstruktioner, isolering, virkesdimensioner, skruvar, uppvärmning, solpaneler och annat diskuterades.

Sedan fick de som ville bada bastu och andra via innan vi träffades i köket för en gemensam middag och vidare diskussioner tills deltagarna ville gå och lägga sig.

Vi vaknade till en kylig morgon. Vackert klart väder men väldigt kallt. En av deltagarna, Gabriella, var uppe extra tidigt och fotograferade. Hon tyckte att ankorna gjorde sig bra i det frostiga gräset.

Morgonen inleddes med att vi hand om djuren och gick igenom varför vi skaffat de djur vi har samt för och nackdelar med dem.

Vi diskuterade hur våra hönshus har utvecklats från vårt hästsläp, till första husvagnen och till den sista som vi är mycket nöjda med.

Vi pratade får, lamningar, baggar och varför vi inte har fler får än vi har trots att vi från början siktade på 30 tackor.

Fåren är inhämtade från stora betet eftersom vi ska sortera dem inför slakten. Gabriellafoto igen.

Klockan nio var det dags för en genomgång av permakultur och hur det har påverkat hur vi tänker och hur vi planerar vårt liv på gården. Vi pratade kopplingar, kretslopp, zoner, sektorsanalys och ekologi. Därefter visade vi vårt mobila musteri och diskuterade vikten av att skaffa sig ett nätverk vilket vi gjort i och med vårt gårdssamverkansprojekt.

Sedan tog vi en lång fika med frågestund innan vi gick ut och diskuterade stängsel. Vi började med för och nackdelar med alloxnät och vad man ska tänka på om man väljer den typen av nät. Vi pratade snigelstaket och snigelbekämpning. Därefter blev det en djupdykning i elaggregat, jordning och tråddragning innan lunch. Efter lunch gick vi upp i skogen och klöv en ekstock och pratade mer stängsel.

Resten av eftermiddagen försökte vi svara upp mot det deltagarna ville ha mer av vilket visade sig vara huskonstruktioner och vad man ska titta efter när man åker på visning. Vi surfade på billiga hus på hemnet för att hitta risker och saker att tänka på och sedan gick vi igenom en del litteratur och svarade på frågor innan det var dags för utvärdering, avslut och hemfärd. Tack alla deltagare för att ni kom. Vi har haft trevligt!

Tack Gabriella för dina fina bilder!

Studiebesök från Hjo

Idag har vi haft ett heldags studiebesök från kursen Odling för självförsörjning vid Hjo Folkhögskola. Jonas Ringqvist som leder kursen var även min kursledare på vinterns kurs kring Odla till försäljning. Den här kursen har en mer praktisk inriktning med träffar på Jonas egen gård Bossgården där deltagarna får sköta en odlingsyta och lära sig massor om självförsörjningsodling. Han tog med även förra årets grupp till oss men då var det ett kortare studiebesök. Idag stannade de hela dagen och det kändes ändå som om tiden var knapp. Det är svårt att sluta prata när man väl börjat och när man har en hel gård med många olika verksamheter så blir det ändå bara lite grann om varje sak.

Vi började på verandan med en presentationsrunda så vi skulle veta vilka besökarna var. Därefter berättade jag och Jonas om vår bakgrund och om varför vi skaffat gård.

Seden tog vi en fikapaus i trädgården.

Sedan gick vi upp till hönorna och nördade på detaljer kring hur man kan inreda en husvagn för att få ett effektivt system som är lätt att sköta.

Lucköppnare, bajsbrädor, matautomater, redesstängning och annat gicks igenom. Fördelen med att ha en hel dag på sig är ändå att man hinner nörda ner sig lite grann.

Det bästa med att ha besök på gården är dock att man själv alltid lär sig något nytt. Jonas visar här hur man kan känna på en höna för att veta om hon fortfarande värper.

Jonas provkänner så han ska kunna sortera ut hönor som slutat värpa. Får man plats med två fingrar mellan benen framför kloaken så värper hönan fortfarande men om man inte får plats med två fingrar så värper hon inga ägg.

Vi stannade till vid baggarnas hage och pratade om solcellsladdning av stängselaggregat. Vi har köpt begagnade solpaneler på blocket och med hjälp av en regulator så kan vi hålla batteriet laddat.

Baggarna var nyfikna men höll sig på lite avstånd eftersom det var många nya människor. Vi berättade en del om att ha får men gick inte in så mycket på det eftersom de flesta deltagarna inte har stora gårdar och får kanske inte står först på det de kommer att sätt igång med.

Sedan gick vi upp till skogsträdgården och berättade om tankarna bakom den och hur vi fick den anlagd genom att ordna en kurs i skogsträdgårdsodling.

Vi pratade om träd, buskar och marktäckande växter och hur man tänker kring lä, solinstrålning och samverkan växter emellan.

Vi planterade ett nytt träd i skogsträdgården. Ett äppelträd som heter Belle de Boskop som är ganska känsligt och egentligen vill växa i Skåne. Vi ska se om det kan överleva hos oss genom att bli planterat i lä i skogsträdgården.

Vi gick även en sväng i skogen och pratade skogsbruk, monokulturer, skogsbete och hur vi tänker kring hur vi sköter vår skog.

Biologisk mångfald, betesmark, vallodling och vinterfoder till fåren blev nästa genomgång.

Strategier för att spara steg och effektivisera odlingen lyftes fram men eftersom vi vet att deltagarna ska spendera mycket tid på Bossgården och jobba i deras odlingar så tog vi odlingsbiten ganska grunt. Vi tittade på misslyckad utplantering av bönor, kvickrotsproblematik och mördarsniglarnas framfart. Vi pratade snigelstaket, vildsvinsstaket, rådjursstaket och jordning.

Efter lunch var det dags för ett praktiskt arbetsplats där varje deltagare fick plantera ett äppelträd på samma sätt som vi planterade trädet i skogsträdgården tidigare. Träden är av sorten Karin Schneider på en starkväxande stam som heter Mm 111. De planterades i två rader i förband och är början på en läplantering som ska hjälpa oss att få bukt med vinden i odlingen. Fler träd kommer att följa för att skapa en ridå mellan betesmarken och grönsaksbäddarna.

Varje deltagare fick gräva en grop, bottna med nät, plantera ner trädet men vara noga med att få ympstället över jord. Fylla på och packa med jord och sedan vika in nätet för att hindra sorken från att äta upp rötterna. Därefter på med mer jord innan trädet fick ett stamskydd och en stödpinne. Det är smidigt att ha besökare som hjälper en att plantera träd för många träd hamnade i backen på kort tid.

Det blev väldigt tydligt för deltagarna att det är bra om man kan samla många människor när man vill ha mycket gjort på kort tid och därmed var det lätt att berätta om nyttan av vårt gårdssamverkansprojekt.

Efter trädplanteringen var det dags för nörderi kring biodling.

Jonas behövde gå igenom kuporna och kontrollera om bina börjar förbereda sig för att svärma och då passade det bra att visa och berätta om biodling för deltagarna.

Han hittade en del drottningsceller och gjorde fyra avläggare under tiden som jag tog med deltagarna ner i trädgården för att prata permakultur och avsluta studiebesöket med frågestund och en runda där deltagarna fick dela med sig av sina intryck av dagen.

Öppen gård

Vi har inte någon aning om hur många som följer vår blogg men vi har börjat få en del frågor om besök och möjligheter att se Östängs Gård. Det är roligt och inspirerande. I vår kommer vi att ha öppen gård den 14:e april mellan klockan 10-16 med guidade visningar klockan 10 och klockan 13. Då är vem som helst välkommen hit och man behöver inte anmäla sig i förväg.

En höna framför en målning av en höna.

Under guidningen kommer vi att visa grönsaksodlingen, skogsträdgården, äppellunden, hönornas husvagn och hästsläp, fåren och eventuella lamm och våra ankor. Vi kommer att avsätta hela dagen för att ha tid att svara på alla frågor. Det kommer inte att finnas någon servering på gården men vill man ta med sig egen fika så är man välkommen att sätta sig i trädgården. skogen, skogsträdgården eller ute på betesmarken.

Vi kommer också att öppna upp en tillfällig loppmarknad i ladan med diverse fynd.

Köksträdgården i Mölnemad har öppet samma dag och samma tider och ligger bara fem kilometer härifrån så det går att kombinera besök på båda ställena. Andy och Lena har där ett andelsjordbruk och odlar grönsaker på friland och tomater i ett stort tunnelväxthus.

Att vi har öppet just denna dag beror på att det är Framtidsvecka i Alingsås. Det är något som vi har varit engagerade i sedan starten 2013. Förra året var det 178 programpunkter med 85 olika arrangörer på en enda vecka i Alingsås. Programmet är inte klart för i år än men håller på att växa fram på alingsas.framtidsveckan.net. Redan nu är det dock klart att Riksteaterns föreställning Nationalparken inleder veckan och det är ett fantastiskt tillfälle för dem som annars inte har råd att gå på teater eftersom det är utan kostnad under Framtidsveckan.

Det kommer att bli många intressanta föreläsningar och annat kul under veckan. Anders Wijkman kommer att prata under rubriken ”Den förbannade kortsiktigheten” och Gunnar Lyckhage kommer att prata om upphandling av mat och hur man kan göra i en kommun för att kunna upphandla närproducerade livsmedel. Det blir en heldags odlingskurs med Jonas Ringqvist på onsdagen och samma kväll kommer han att föreläsa om att odla grönsaker. Innan Jonas föreläsning kommer Ylva Arvidsson att hålla en föreläsning kring permakultur. Hon har tillsammans med sin man och dotter skrivit en mycket bra bok kring permakultur på svenska för svenska förhållanden. Men som sagt programmet är inte klart än så mycket mer är på gång som vi inte kan avslöja än. Håll koll på programmet på alingsas.framtidsveckan.net

Välkommen till Östäng och Framtidsveckan i Alingsås!

Ridgedale permaculture

I morse ringde klockan klockan fem och det var dags att gå upp för att åka på studiebesök i Värmland. En solig och sval morgon med vacker dimma över betet. Vi åkte och hämtade upp Sara hemma hos henne och Magnus i Sollebrunn och sedan gav vi oss av mot Dalsland. Eftersom vi nästan alltid jobbar med mustvagnen eller har arbetsdag när vi träffas så var det rätt skönt att åka bil ihop så vi hade tid att diskutera med varandra. Vi stannade för en kaffepaus utanför Köpmannebro och njöt av vacker utsikt och fint väder. Det kändes lyxigt att inte behöva ta hand om djur, gräva eller flytta något hemma på gården.  Klockan tio var vi på plats på Ridgedale Permaculture och blev mottagna av Richard och Yohanna som ägt gården i Värmland sedan 2014. Ett halvår mer än vad vi ägt vår. Vi tycker att vi har uträttat rätt så mycket på vår gård men efter en dag på Ridgedale så bleknar det arbete vi utfört.

Vi började med att studera kartan över området och sedan gav vi oss ut och tittade på alla olika delar. Varje del kan lätt bli ett eget inlägg så det här får bli en överskådlig introduktion så följer fortsättningen i veckan som kommer. 

Ridgedale har över 1200 kycklingar som ger lika många ägg varje dag. Äggen säljer de på REKO-ring, via äggprenumeranter och till butiker och restauranger. Eftersom de har så många hönor måste de ha ett godkänt äggpackeri och göra salmonellaprov tre gånger om året. Två av proven kan de göra själva men ett prov måste dessutom göras av veterinär. De har tre flyttbara ”äggmobiler” som flyttas var tredje dag med 400 hönor i varje. Vi tittade en hel del på gräset och jämförde även med grannens gräs och skillnaden var väldigt tydlig. På Ridgedale flyttar korna in på ett  område först och sedan kommer hönorna. Gräset betas hårt och gödslas väl men lämnas sedan för att kunna återhämta sig ordentligt innan det betas igen. Förutom hönor för äggproduktion har de även broilerkycklingar som flyttas runt på cykelhjul. Lätta att dra för hand. Broilerkycklingarna behöver inga sittpinnar och inga reden så deras ”hus” blir väldigt mycket lättare att bygga och flytta. På vintern har de inte några broilerkycklingar och äggläggarna flyttar in i växthuset. Växthusets golv täcks med torv som sedan blandas med hönsskit under vintern. Detta används sedan att odla tomater i.

Förutom växthuset så finns flera caterpillartunnels på 4,3 meter breda och 25- 40 meter långa. De är lätta att sätta upp och flytta varje år.

För att spara steg finns vid varje odlingsyta en ställning med alla redskap. Bäddarna är 75 centimeter breda och redskapen är anpassade till den bredden. Eller rättare sagt så är bäddarnas bredd anpassade till de redskap som finns på marknaden.

Runt varje odlingskvarter finns ett vindnät. De går också in för att plantera barriärer av träd på flera ställen för att minska vindutsattheten.

Lunch fick vi i en av två gerar som finns på gården. Den andra geren används till föreläsningslokal eftersom de har kurser hela säsongerna.

Efter lunch fick vi titta på slakteriet och sedan gick vi runt själva en stund innan vi gav oss av till vårt pensionat Sillegården där vi ska tillbringa natten. När vi har mer tid ska vi skriva lite mer om varje område.

 

 

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

Öppen gård 15 april

Välkomna att besöka oss på Östängs Gård den 15 april. Då är det Framtidsvecka i Alingsås så vi passar på att ha öppet på gården mellan 10.00 och 16.00. Vi kommer att ha guidade visningar klockan 10.00, 12.00 och 14.00 men du har också möjlighet att gå runt och titta som du vill. Förhoppningsvis kommer vi att ha nyfödda lamm man kan få gosa med. Den här våren är det annars väldigt svårt att säga vad vi har att visa upp. Om snön har försvunnit kommer vi förmodligen att ha hämtat hem två små gyltor men det vågar vi inte lova. Vi har i alla fall hönor, bin, ankor, katter och får. Vi odlar i fasta bäddar och har en skogsträdgård och en äppellund. Det krävs inte någon anmälan och det kostar inte någonting. ’

Välkomna önskar Ylva och Jonas

Öppen gård på Östäng

Permakulturdesign på Kosters Trädgårdar

Sedan i torsdags har jag (Ylva) varit med Pella Thiel och Miriam Thorén från Skenora Gård på Ingarö, Susanne Velander Vretare från gården Sven Nils i Mannarp och Helena Ullmark från gården Elfvabjer hos Helena von Bothmer på Kosters Trädgårdar för att göra en Permakulturdesign. Årets höjdpunkt! Det är fjärde gången vi träffas och gör den här typen av design. Första året träffades vi på Östäng, andra på Skenora Gård, tredje på Sven Nils och nu på Koster. Helena och Stefan von Bothmer har bott på Koster sedan många år. Helena har lång erfarenhet av Permakultur och de flesta av oss andra har gjort vår PDC (Permakultur Design Course) med henne som lärare.

Vi sammanstrålade i Göteborg för vidare färd upp till Strömstad där vi tog Kosterbåten ut till Sydkoster där Helena mötte oss. Första kvällen gick åt till att uppdatera varandra på vad som hänt sedan vi sågs sist för ett år sedan och att försöka sätta oss in i de behov som vi skulle försöka adressera på Kosters Trädgårdar. Platsen är redan designad utifrån Permakulturprinciper och vi funderade nog en hel del lite till mans på vad vi skulle kunna bidra med i designväg. Vi tog en rundtur i det tilltagande mörkret ner till växthuset där Helena sått en hel del i krukor som stod på underbevattningsmattor och golvvärmeslingor. Vi gick också ner och pratade med Anna och Ida i restaurangen och tog oss ett glas vin och inspekterade den nya tillbyggnaden som rymmer bageri, kylrum, frysrum, personalutrymmen och förråd. Själva restaurangen är byggd av halmbalar medan tillbyggnaden är gjord av träullit med takisolering av cellulosafibrer. Efter en kväll med många samtal utkristalliserade sig ett behov av att finna kopplingar mellan Kosters Trädgårdar och det omgivande lokalsamhället. Helena och Stefan har en tydlig vilja att påverka samhället i hållbar riktning och insikten om att vi aldrig är hållbarare än vårt omgivande samhälle får oss att inse att det inte räcker att designa den egna gården eller platsen. Därför blev vårt uppdrag att hitta kopplingar mellan Kosters Trädgårdar och det omgivande samhället genom att identifiera möjliga aktiviteter och samarbeten. Hur ökar man kontakterna? Hur får man fler kosterbor att samarbeta och bygga nätverk? Hur involverar man ungdomar och boende på Koster i en gemensam strävan efter ett gott samhälle där människor trivs och lever i samklang med naturen? Hur ökar man Kosters resiliens?

Befolkningen på Koster har minskat med 60 personer de senaste sex åren och är nere på runt 300 personer. Minskningen gäller alla åldersgrupper förutom de över 65. Andelen pensionärer är 42% och medelåldern är 55 år. Det finns fortfarande en skola på ön men den är ständigt nedläggningshotad. Problemet är inte att det saknas jobb på Koster för de finns. Problemet är snarare att fastighetspriserna är så höga så de hus som säljs går till fritidsboende med god ekonomi. Ett annat problem är att båtarna inte går så bra kvällstid vilket gör att det är svårt att pendla in till fastlandet om man bor på öarna.

När det gäller turisterna är situationen en annan eftersom turistströmmen ständigt ökar. Koster är fantastiskt. En lugn miljö med vacker natur. Årligen kommer ungefär 300 000 turister till Koster. Kosters Trädgårdar har ett rykte långt utanför Koster. Förmodligen har de flesta svenskar som intresserar sig för permakultur eller odling hört talas om Helena von Bothmer och det är årligen många, framför allt unga människor, som kommer till Kosters Trädgårdar som volontärer, wwoofare, praktikanter, kursdeltagare eller för att jobba i restaurangen. Från början drevs restaurangen av Stefan och Helena själva men nu drivs den av ett kooperativ. Det som odlas i trädgården utanför restaurangen och i växthuset en bit bort säljs i gårdsbutiken eller till restaurangen. Det finns dock ett stort behov av mer matproduktion under sommarhalvåret för att alla turister ska få mat ifrån ön.

Detta är bakgrunden till den designuppgift som vi tog oss an. En design som utgår ifrån permakulturens tre grundtankar. Fredag morgon började med frukost och en rundtur i omgivningarna i ett snötäckt landskap. Snö är vackert och lägger sig som en förlåtande matta över allt grått och brunt i naturen. Alla ljud blir lägre och på Koster där det nästan inte finns några motorfordon blir det magiskt. Vi diskuterade och funderade och samlade på oss fakta, anekdoter och intryck. Sedan gick vi tillbaka in och försökte jobba utifrån Looby Macnamaras Design Web. Vi hade också principerna bakom Permakultur som utgångspunkt. 

Vi började med att identifiera visionen: Ett samhälle med välmående människor i samklang med naturen. Därefter tittade vi på vilka aktörer som kan finns till hjälp med att förverkliga visionen. Hembygdsföreningen, Strömstads kommun, fastboende på Koster, Kosterhavsförvaltningen, turister med flera. Hur kan alla samverka för att nå visionen. Vi försökte också identifiera begränsningar och gamla mönster som kan verka som hinder i arbetet men som kan gå att bryta om man adresserar dem på ett annat sätt. Därefter övergick vi till att spåna idéer kring vad en kan göra. Alla idéer skrevs ner på lappar som vi sedan sorterade i olika områden. Under sorterandet väcktes nya idéer och fler lappar fick skrivas. De områden vi identifierade var kommunikation, ökad produktion och ökade kopplingar till bygden.

Vill en påverka sin omgivning är kommunikation en mycket viktig del. Mycket som görs på Kosters trädgårdar är självklart för dem som lever och verkar där men kanske inte för besökaren. Vi diskuterade vikten av subjektivitet på hemsidan och möjligheten att bjuda in andra på Koster att finnas och synas i trädgården. En ökad produktion av ägg är dels en inkomstkälla men också ett sätt att kommunicera med köparna. Genom att informera om hur hönorna lever och samverkar med odlingarna kan förståelsen ökas för ekosystemet och för de kopplingar som eftersträvas inom permakultur.  Kanske skulle en till och med kunna hyra ut sommarhönor för dem som vill pröva på att äga höns under en begränsad tid?I anslutning till trädgården finns ett nybyggt toaletthus med komposttoaletter. På så sätt kan näringsämnen i bajs och kiss tas tillvara och användas för att gödsla grödor. För många människor kan det kännas främmande och därför är det viktigt att informera om varför de har valt den här lösningen istället för vanliga spoltoaletter. Annars kan det uppfattas som ett val gjort för att det är billigare trots att det är ett mycket medvetet val utifrån hållbarhetstanken. Det finns en skulpturpark bakom restaurangen. I den har det byggts ett hus i samklang med naturen. Husets tak har fått anpassa sig till en tall som växer på platsen. Det är vackert och väcker förmodligen många tankar hos besökaren. På hönshusets vägg hänger tre svarta tavlor med information. Vi identifierade behovet av fler skyltar med korta texter på fler ställen i trädgården för att medvetandegöra besökarna och få dem att tänka till.

Att skapa delaktighet på Kosters Trädgårdar kan bland annat uppnås genom att till exempel bjuda in skolans elever till att bygga fågelholkar som de sätter sina namn på och som sedan får hängas upp i trädgården. Det kan leda till en diskussion om biologisk mångfald och göra att eleverna känner att de är välkomna på platsen. Vi föreslog också att en skulle sätta upp skyltar som pekar ut möjligheten till vandringar genom trädgården ut i naturreservatet. Ju fler människor som rör sig i området desto fler kontakter kan skapas. 

Alla idéer kopplar på ett eller annat sätt till varandra och vi försökte se hur olika aktörer på Koster genom våra idéer kunde bli en del av en större helhet. Det kommer att byggas nya bostäder på Koster för att locka fler fastboende till ön. Trots att befolkningen minskar så finns det inte massa tomma hus utan de ägs av sommargäster. Billiga bostäder kan få fler att flytta till Koster. Kan en då locka unga entreprenörer som vill producera livsmedel i olika former så kan självförsörjningsgraden öka och fler finna sin utkomst ifrån ön. Vi diskuterade, att med Stadslandet i Göteborg som förebild, om man i samarbete med kommunen kunde få igång fler grönsaksodlingar. Klimatet är bra, avsättning för grödorna finns redan och bra jordar finns också. Kunnande i grönsaksodling finns redan på Kosters trädgårdar så förutsättningarna är goda. Det finns mycket mer att säga kring designen vi gjorde men det kan räcka så länge. På lördag förmiddag efter frukost var det dags för presentation.

Vi fick chans att berätta om våra idéer för Helena, Ida och Jonathan. Ida är ansvarig för odlingarna på sommaren tillsammans med Helena och Jonathan har tidigare varit lärling på Kosters trädgårdar och är ni inne i en diplomeringsprocess inom permakultur med Helena som handledare. Därefter var det dags att avsluta och packa ihop för hemfärd. Trötta, fulla av idéer och nöjda gav vi oss av mot båten.

Färjan tar cirka 40 minuter in till Strömstad. Inte värre än att ta tåget från Alingsås till Göteborg. Det borde inte vara ett hinder men upplevs ändå som ett av många.

På kajen stod Helena och vinkade av oss. Vi hoppas att hon är nöjd med resultatet. Vi var i alla fall eniga om att vi allihop har fått nya idéer kring hur vi kan utveckla våra egna platser. Nästa gång vi ses kommer att vara i januari eller februari 2019 på Östängs Gård. Vårt arbete på gården tar avstamp i den design dessa människor gjorde i oktober 2014 då vi tog över gården. Då lade vi upp en fyraårsplan för utvecklandet av gården. Vi följer den inte slaviskt men känner att vi ändå är på god väg att förverkliga många av de tankar som uppkom den helgen i oktober. Det kommer att bli mycket spännande att tillsammans med detta kompetenta gäng lägga upp kommande planer. 

Länkar till tidigare träffar:

Skenora Gård

Sven Nils

Permakultur på Sven Nils

I veckan har jag (Ylva) varit i Skåne tillsammans med Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar, Pella Thiel och Miriam Thorén från Skenora Gård på Ingarö hos Susanne Velander Vretare på gården Sven Nils, Mannarp för att göra en Permakulturdesign. Det är tredje året vi träffas för att arbeta tillsammans och det är något av årets höjdpunkt. Jag lär mig väldigt mycket varje gång och får många tankar om vad som kan utvecklas på vår egen gård och i vår närhet. 2014 gjordes den första designen i det här gänget och den var för Östäng. Fortfarande finns tankarna från den med i vår planering och alla kartor, listor och skisser sitter fortfarande på väggen på vårt kontor. Förra året var vi på Skenora gård med fyra hushåll och gott om folk på gården och nu var det dags för Mannarp. Där finns inget boningshus och gården brukas idag av Susanne som har hästar, grisar, kor, får, ankor, gäss, höns och tre hundar. Det är från denna gård vi köpte Agneta och Anni-Frid i november 2014.Susanne bor i byn Södra Rörum som ligger strax intill eftersom boningshuset på Mannarp inte är i skick att bo på.

Vi börjar alltid med att vandra runt på platsen och sedan får den eller de vi är hos berätta om platsen och vad som hänt hittills för att sedan ge en form av ”beställning” inför designen. Alltså en beskrivning av vad man vill med sin gård. Gården Sven Nils har stort behov av fler händer och det var utmaningen vi stod inför. Alla djurslag med daglig tillsyn och matning två gånger om dagen kräver sin kvinna.

Inom Permakultur används design för att planera mänskliga aktiviteter. Det kan röra sig om en gård, en trädgård en by eller en stad. Målet är att fånga upp och lagra energi som flödar genom systemet i form av sol, vind och vatten och att fördröja flöden av människor, näringsämnen m.m. Det handlar om att bygga nätverk, sluta kretslopp och finna så många kopplingar som möjligt mellan delarna i systemet.

När Susanne berättat det vi behövde veta så fick hon inte vara med längre. Tanken är att vi som besöker gården är friare i tanken och ska få en chans att tänka utan att behöva ta hänsyn till den som äger stället. Vi började med att sätta oss vid brasan och prata en i taget om och om igen för att lyfta så många tankar som möjligt. Att inte få avbryta utan vara tvungen att vänta tills de övriga tre sagt sitt innan det är ens tur igen är väldigt nyttigt. Man vet också att de andra sitter och väntar på att få prata och dela sina idéer vilket gör att man försöker fatta sig rimligt kort. Det blev ett intensivt idésprutande som avbröts av kaffe och lunch då Susanne kom tillbaka och kunde klargöra en del saker vi funderat över. Efter lunch började vi skissa på idéer och lösningar för att ha inför kvällens presentation.

Det vi jobbar med är inte en ”riktig” permakulturdesign för den tar flera år att göra. Det vi eftersträvar när vi träffas är att göra en snabbdesign som ska ge gårdsägaren massor av idéer om vad som är möjligt. Att öppna upp för nya tankar och visa på möjliga vägar för att gårdsägaren sedan ska kunna arbeta vidare utifrån det vi presenterar.

Inom Permakultur försöker man tänka i olika zoner för att få systemet effektivt. Zon 0 är det man har allra närmast och är oftast boningshuset. I zon 1 placerar man det som behöver daglig tillsyn. I zon 2 finner man grönsaker  och växthus som också kräver tillsyn men inte lika ofta som zon 1. I zon 3 förlägger man kommersiella aktiviteter som större odlingar av potatis och säd, skydd för djur och så vidare. I zon 4 finns skogsbruk, ved, virke och betesmarker. Zon 5 avsätts som vildmark där naturen får vara i fred.

Många människor som bor i lägenhet eller villa har tillgång till zon 0, 1 och 2 där de bor. Bland dessa finns många som drömmer om att flytta ut till en gård eller få tillgång till närproducerad mat eller få möjlighet att hålla djur. För många känns det oöverstigligt att köpa en gård och då letar man efter andra möjligheter.

Lösningen på detta problem blir att söka sig till likasinnade. Det startas ekobyar och ekoenheter där människor försöker bygga upp en gemenskap för att finna en lösning. Det är inte ovanligt att människor som ansluter sig till dessa former deltar några år och sedan går vidare till att skaffa egna gårdar eller av andra skäl lämnar samarbetet. Många vittnar om långa möten, svårigheter att komma överens och att det kan vara kämpigt att försöka lösa de problem som dyker upp när man bosätter sig tillsammans.

Tanken som föddes under veckan var att bygga på detta. Många har ett behov av att skaffa sig något eget så man får en privat svär. Kanske kunde Mannarp bli en zon 3-5 gård för fler människor som då kan dela på skötseln medan de har sin zon 0 och 1 kvar där man bor. Där odlar man kanske sallat, tomat, gurka och annat som man vill skörda mest varje dag under säsong. Mannarp kan hysa sädesfält, potatisåkrar, djurstallar, biodling, äggproduktion. Ytorna är stora och kanske kan så många som 50 personer få sin mat ifrån gården. Kanske kan olika personer äga fåren, bina, korna, hästarna, hönorna, ankorna och gässen. Med flera ägare till de olika djurslagen blir det fler personer som kan ta hand om den dagliga skötseln. När man ändå är på gården och sköter sina djur kan man fodra och vattna de andra. Susanne som nu åker till gården minst 14 gånger i veckan kanske kan minska ner till en eller två dagar. Varje djurägare ansvarar för planering och tyngre insatser som fårklippning, slungning och så vidare men den dagliga tillsynen kan alla lära sig och hjälpas åt med.

Vi funderade också kring tillfälliga boenden i form av tiny houses eller vagnar på gården. Där kan människor övernatta eller bo periodvis för att pröva på gårdsarbetet.

Zon 3-5 gårdar kan tjäna som en idé för fler. Om alla människor i Södra Rörum vill tillhöra en zon 3-5 gård behövs fyra gårdar av Mannarps storlek. Det blir ett sätt för människor att få tillgång till bra mat, skapar delaktighet och vi tror att det kan bli ett resilient system där många hjälps åt för att få det att fungera. Flera gårdar kan också dela på vissa resurser som slungrum, tjur, galt och tillagningskök.

I förlängningen kan man tänka sig att verksamheterna på gården utvecklas. Någon kanske vill satsa på äggproduktion och skaffa 350 hönor. Någon vill kanske satsa på biodling och skaffa 20 kupor. Entreprenörer som vill skaffa sig en liten inkomst på gården kan göra det samtidigt som man producerar ägg och honung till övriga som är verksamma där. De olika småföretagen har nytta av varandra när det gäller att hjälpas åt med att få produkterna sålda men också när det gäller att skaffa insatsvaror. Alla behöver inte äga alla verktyg. Tillsammans kan man bygga upp ett livsmedelsgodkänt kök där förädling av produkterna kan ske. Man kan hjälpas åt att bygga jordkällare där man kan förvara sina produkter och man kan låta sina djur samverka genom att de får beta samma yta efter varandra för att minska parasittryck t.ex. Vinsterna vi såg med detta sätt att tänka var många.

Vi diskuterade många fler saker för Mannarp men att utveckla gården som en zon 3-5 gård var nog den mest intressanta. Nu behöver vi bara hitta ett bra namn för idén.

På kvällen presenterade vi våra tankar för Susanne och några som bor i närheten av gården.

En annan idé som jag plockade med mig hem är från en festplats som finns inne i Södra Rörum där de har en hiphop-festival en gång om året. Där har de byggt upp ett runt tak där man kan samlas. Vi har en skräpyta på Östäng som vi funderat på vad vi ska göra med. Nu föddes tanken på att bygga ett sådant tak för att ha som samlingsplats utomhus för wwoofare, praktikanter, släktkalas, fester och skolklassbesök. 

Nästa gång är det dags för Kosters Trädgårdar. Det är alltid ett privilegium att få jobba ihop med detta glada, kompetenta gäng. 

Utedass

P1120270I höstas rullade Sara och Guillaume in stommen, som skulle bli utedass, i ladan. De har sedan varit här allt som oftast under vintern och snickrat och designat. Tanken med utedasset är framför allt att man inte ska behöva gå in i huset när man är ute och jobbar med leriga skor och skitiga kläder men också för att ta tillvara urinen och sprida det på gräsmarker som gödning.

Att rulla in stommen var ganska enkelt och gjordes på två personer tack vare att vi monterat två hjul under. Efter en vinters snickrande var vikten en helt annan och vi har bävat lite för hur vi ska kunna rulla ut det igen. Att göra det på två personer var inte att tänka på så i lördags när vi råkade få besök av Sofia och David från Dalarna tillsammans med Sara, Agneta och Lasse så var det bara att hugga i och börja rulla. thumb_P1140183_1024För att staga upp dasset fäste vi två långa reglar på var sin sida så vi skulle kunna vara många att dra. thumb_P1140194_1024

Några styrde och några knuffade och det gick över förväntan.

Så fort det var på plats så greppade Agneta penseln och började måla med falu rödfärg. thumb_P1140205_1024

Det tog inte lång tid innan allt var målat. thumb_P1140241_1024

Sedan skulle hjulen monteras av men det var inte helt lätt eftersom vi var tvungna att med hjälp av spett som hävarm först palla upp dasset så hjulen gick att komma åt. thumb_P1140245_1024Väl på plats skruvade vi på trappan och monterade skylt och fågelholk. thumb_P1140248_1024Inuti satte vi upp porslinstallrikar med lokala motiv, hängde upp handdukar och dassrullar samt fyllde vattencisternen med tvättvatten. thumb_P1140250_1024Vattentoaletter som blandar kiss och bajs gör att det blir svårt att ta tillvara näringen sedan. Blandningen stinker dessutom kraftigt. Vårt utedass har en sits som heter Dass-Isak som gör att urinet hamnar i ett hål som har en slang kopplad till sig. thumb_P1140252_1024Slangen leds ut genom väggen och hamnar i en hink med lock som vi grävt ner i marken. Man spolar med en mugg vatten. Urinet luktar naturligtvis en del men inte lika illa som urin-bajs-blandning. I urin finns könshormoner, bland annat östrogen från kroppen och från p-piller. När det gäller vattenmiljöer är könshormoner en miljöfara som kan förstöra könsutvecklingen hos fiskar och andra vattenlevande djur, men på land är det inte samma sak. På land bryts östrogenet ner ganska snabbt och ansamlingen av könshormoner i åkermark påverkas tydligen mer av kogödsel än av människo-urin.

Ovanför slangen sitter en glasflaska. Tanken är att flugor som lockats in i dasset ska dras mot ljuset och flyga in i flaskan istället för att surra omkring under sitsen. Bajset hamnar i en tunna som står innanför en lucka i bakre väggen.  En näve sågspån ska i också. Bajstunnan får stå ett halvår eller mer, sedan gräver vi ner de förmultnade resterna.thumb_P1140253_1024

Luckan gör att det är lätt att tömma eftersom man inte behöver lyfta tunnan. thumb_P1140254_1024Sara och Guillaume ska ha stort tack för vårt fina dass och Agneta ska ha stort tack för målningen i rekordfart. Sofia, David och Tilda ska ha tack för att ett ganska tungt dass kom på plats.

På söndag förmiddag var allt klart innan vi öppnade gården för visning och på måndag kom Sara och Guillaume förbi och kunde beskåda slutresultatet. thumb_P1140347_1024Det obligatoriska kungaporträttet saknas naturligtvis inte. thumb_P1140366_1024

Permakulturdesign på Skenora gård

I helgen har jag (Ylva) varit tillsammans med Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och Susanne Velander Vretare från Sambruket i Sösdalabygden på Skenora Gård på Ingarö utanför Stockholm hos Pella Thiel och Miriam Thoren för att göra en Permakulturdesign.

P1120756I november 2014, när vi tog över Östängs gård, var de hos oss en helg och hjälpte oss att göra en design på vår gård. Materialet från den helgen hänger på väggarna på vårt kontor och är en stor hjälp i vårt arbete med att utveckla gården.

Susanne är något av en expert på historiska kartor så vi började med att ta fram och studera kartor över området från 1700-talet och framåt. P1120765Skenora gård ligger vid en havsvik och på markerna finns också en sjö. P1120751Gården har många små åkrar insprängda i en varierad skog och där finns ideala förhållanden för grönsaksproduktion, frukt- och bärodling och småskalig djurhållning. Närheten till restauranger och konsumenter i Stockholm ger dessutom gården bra förutsättningar för att producera bra mat för avsalu. På gården bor tre syskon och några av deras barn och ytterligare barn finns på gården sommartid och vid större helger.

När man gör en design på en annan gård väcks många tankar kring den egna gården och det är mycket lärorikt även för oss som är där på besök. P1120766Där finns flera grisar varav några är släkt med Agneta och Anni-Frid och vi diskuterade vintervatten, stängsling, slakt, korvproduktion och mycket annat. P1120769Där finns en häst vilket gjorde att vi pratade om hästdrivna redskap i grönsaksodling. Hästarna är lättare än traktorer och bidrar inte till markpackning på samma sätt. De kan med lätthet dra enklare redskap för markberedning och rensning. Att integrera djuren i odlingen har många fördelar. Grisar t.ex. är bra på att äta mördarsniglar och sorkar och bökar upp mark för kommande odling.

Vi pratade också om fyttbara vinterstallar till fåren. Har man en sådan kan man låta fårens ströbädd byggas upp under vintern. Istället för att sedan mocka ut den kan man med hjälp av en traktor flytta huset till nästa ställe och låta grisarna rumstrera om i bädden för att sedan få en mullhaltig odlingsyta som är gödslad.

Höns, gäss och kalkoner kan med fördel integreras i frukt- och bärodlingar eftersom de kan hjälpa till med att beta markvegetationen under träden samt hålla efter skadeinsekter. Med hjälp av flyttbara hönshus kan man ha dem i odlingarna under sommaren och sedan flytta in dem i växthuset efter odlingssäsong. Att de flyttbara husen får stå tomma under vintern och bli riktigt kalla minskar parasittrycket och att man har dem i växthuset på vintern gör att de även där minskar trycket av skadeinsekter.

En ordentlig permakulturdesign tar lång tid att göra och startar alltid med noggranna studier av platsen både genom att man besöker den och genom kartstudier och intervjuer med människor på plats. P1120763Helst ska man studera platsen under ett helt år innan man gör några genomgripande förändringar. Detta för att se var frosten ligger kvar längst, var växterna börjar växa tidigast, var det blir vattensjukt och så vidare. Eftersom vi bara hade en helg på oss så blir det en light-variant av en design som mer ska tjäna som en inspiration för människorna på gården så de kan arbeta vidare med designen själva. Vi började ändå med en rejäl promenad runt ägorna för att identifiera styrkor och möjligheter och sedan började vi skissa på hur vi tänker oss att gården kan utvecklas. Skenora gård med sitt läge, sin natur och sin tillgång till människor ger väldigt mycket möjligheter och redan idag pågår en hel del positiva saker som är värt att arbeta vidare med.

P1120771Där finns till exempel förmodligen världens första pengafria pub som heter Glada Grisen. Den huserar i ladan och dit bjuder man in grannar, vänner och invånarna på gården med jämna mellanrum. En lokal konstnär har bidragit med grisskulpturen i trä på väggen. P1120773Var och en tar med sig något som brukar förekomma på en pub. Det kan vara något att dricka, något att äta eller ett instrument att spela på. Sedan är allt gratis och man delar på det som finns. Ett trevligt sätt att umgås och lära känna grannarna omkring sig. Kanske blir det en gladagrisenpub på Östäng någon gång i framtiden?

På söndagen samlades de boende på gården samt några närboende för att lyssna på en presentation av vårt förslag. P1120776

Tre generationer samlade för att se vad de kan göra av sig gård i framtiden. Vilka möjligheter!P1120777

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑