Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: Planer (sida 1 av 2)

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

En fin plats

Idag har vi varit på Nolbygårds Matmarknad, som alla lördagar den här sommaren. Eftersom vi är ansvarig är vi där tidigt och sätter upp vårt tält och bord och arrangerar våra grönsaker. Det känns alltid bra. Vi trivs verkligen på Nolbygård liksom många andra människor. Men vad är det egentligen som gör att man trivs på en offentlig plats samtidigt som andra offentliga platser inte känns välkomnande alls? Idag funderade jag lite över det. Det finns något på Nolbygård som gör platsen speciell. Egentligen ligger den ganska fult. Runt omkring är det nyuppförda plåtlador med byggvaror, arbetskläder, hundmat, bilprovning, färghandel och en hel del mer . Alingsås värmeverk ligger t.ex inte särskilt långt bort. Nolbygård är en gammal bondgård och tidigare omslöts den av åkrar men Alingsås växer och mycket av åkermarken är idag industri- eller affärsområden. Åkermarken kommer aldrig mer att kunna användas som åker och det är sorgligt. Ändå trivs man på Nolbygård. Det är många små detaljer som gör det. Som en gammal rostiga skottkärran med blommor med en skylt som uppmanar oss besökare att flytta till den plats vi vill.  Ganska knäppt egentligen men det gör att man känner sig delaktig. Vi brukar flytta den så att den hindrar bilar från att köra in bland marknadsstånden. Trädgården är full med olika skyltar som manar till eftertanke och reflektion. Ett gammalt dött träd har målats rött och vid foten av trädet har någon planterat en humleplanta. Bredvid står en skylt som berättar om humle och dess historia.

I trädgården står en rälsbuss. Även det ganska knäppt om man tänker efter. Rälsen är inte ens trettio meter. Den används av människor som vill fika på Nolbygårds ekocafé och bageri men som vill vara lite för sig själva.  Man kan köpa fika i en korg som man tar med sig ut i rälsbussen om man hellre vill sitta där än i trädgården. Förra veckan var det musikfestival på scenen framför rälsbussen och ibland är det sagoläsning för barn.

I trädgården finns också skålar med vatten för hundarna och det händer att Lasse bagare bjuder fyrbenta vänner på hundgodis. Grupper av stolar inbjuder till fika i trädgården trots plåtladan i bakgrunden. Blommor är planterade i rabatterna och i krukor som står efter gångarna. Trädgården sköts av människor som arbetstränar i Nolbygårds intresseförenings regi. De får vara med och utveckla platsen till den oas det är. Rälsbussens lillebror i form av en elbil står ofta parkerad på gården. I den levereras bröd in till staden. På sidan av bilen står Amnesti Nu! #Vi står inte ut. Få företagare vågar ta så tydlig ställning som Lasse Bagare. På Nolbygård finns många människor med hjärtat på rätt ställe och kanske är det där hemligheten med platsens dragningskraft ligger. Men det är inte bara människor och hundar som tas om hand på Nolbygård. Valter Samuelsson som driver Hus till Hus är en mästare när det gäller att vårda gamla byggnader. Det gamla boningshuset som idag rymmer café, ett revisionsföretag och Ullabutta sömnad och design är varsamt renoverat med miljövänliga material och målat med linoljefärg. I lokalerna får lokala konstnärer möjlighet att ställa ut sina alster så det hänger alltid nya tavlor på väggarna. Maria Söderberg som driver Ullabutta sömnad och design syr unika klädesplagg av återvunna tyger, spillbitar från Mariedal design och av gamla tyger som hon hittat på olika ställen. Kläder med känsla som inte gör så stora miljömässiga avtryck på vår planet. På Hus till Hus kan alla som vill vårda byggnader hitta detaljer till sina hus. Gammalt byggnadsmaterial återbrukas på detta sätt. På Hus till Hus finns också massa rekvisita som används i olika filmer. En verksamhet som inte är så känd bland besökarna men en dag kanske vi får se en avdelning där dessa föremål ställs ut. Det vore fint. Gamla föremål får nya uppgifter som den här sängen som nu blivit en blomsterplantering.

Det odlas i bäddar och växthus och växer överallt. Växthuset är naturligtvis byggt av gamla återvunna fönster som ger det en alldeles speciell känsla. Nolbygård drivs och befolkas av människor som har omsorg om sin omgivning. Är det därför vi känner oss så välkomna?

När det gäller Nolbygårds matmarknad så kommer vi att ha igång den september månad ut men redan nu funderar vi över hur vi ska kunna driva marknaden vidare även nästa säsong. Vi vill helt enkelt spendera mer tid på den här fantastiska platsen. Tack alla ni som skapar den så vi andra kan få komma till er!

Nytt flygfoto

Vi var inne på kommunens karta för att planera det blivande avloppet när vi upptäckte att de har nya flygbilder.

De verkar ha fotograferat någon gång under försommaren. När? Det är alltid roligt att leta efter tidsmarkörer.
Man kan se att de två skiftena uppe till vänster är nästan färdigharvade och väntar på att sås, traktorn står redo för nästa vända. Man kan även se att linden bakom verkstaden är grön men att asken vid uteplatsen inte har slagit ut än. De flesta träd verkar ha hunnit grönska, äpple, päron, fläder och kastanj, men inte asken.

Man kan också se att grisarna nyligen har fått en utökad hage. Till vänster i hagen är det fortfarande grönt och det varar inte särskilt länge.

Längst ner står fåren vid den tunna vita linjen som är elstängslet. Några av dem är vid det blå sol- och vindskyddet.

Odlingarna ser ju inte så roliga ut när det inte växer något i dem. Tillsammans med presenningarna ser det ut som en välordnad soptipp. Potatisen har kommit i jorden men färskpotatisen är täckt med fiberduk. Vi skördade potatis före midsommar så det borde vara i slutet av maj eller början av april. Det kommer att finnas betydligt färre presenningar kommande säsong så vi kan se fram mot snyggare flygbilder framöver.

Nytt år – nya projekt

Ovanför de gamla garagen där vi inrett verkstäder finns ett ännu oanvänt utrymme. Det har tidigare använts för att torka säd. Gammal säd blandad med isolering och annan bråte låg kvar i ett lager över hela rummet. Igår började jag och barnen att röja ut utrymmet. Vi packade all bråte i säckar som till slut fyllde halva släpkärran. Eftersom vi inte riktigt vet vad det innehåller så får det bli tippen för säckarna. Sedan började vi riva mellanväggarna.

I ena långsidan av rummet finns en fläkt som går in i en låda som löper över hela rummet till andra sidan. I botten på lådan finns fyrkantiga hål där det suttit lådor ur åt varje sida. I botten på dessa lådor finns hålmasonit. En regel under lådorna gör att de ligger cirka fem centimeter ovanför marken. Utrymmet är indelat i tre stora fack och förmodligen hade man olika sädesslag i de olika facken. När säden tagits in satte man igång fläkten som blåste luft ut i sidolådorna och ner genom hålmasoniten så att säden torkade. På ett ställe finns ett hål i golvet med en tratt under där man hällde ner säd så man slapp bära den ner för trappan. 

Utrymmet har ståhöjd över allt och är friskt och bra i stommar men har inte någon isolering någonstans. Lådan i mitten av rummet skall också rivas bort men det är väldigt många kraftiga spikar som sitter dumt till. Tigersågen med metallblad är ibland nödvändig för att få isär allt. De som byggt det här har inte fuskat. 

Vi kommer aldrig att odla den mängden säd så vi vill använda utrymmet till något annat. Vad har vi ännu inte bestämt. Kanske blir det ett utrymme för förvaring eller också gör vi om det till bostad. Man skulle lätt få plats med två små sovrum och ett allrum. Ingången skulle i så fall få bli mellan de två garageportarna. 

Idag går en trappa upp till övervåningen inne i verkstaden. Man skulle i så fall få isolera taket i verkstaden och det är ju faktiskt görligt. När man ändå håller på kanske man skulle isolera väggarna också så man får en varm verkstad. Vi har massor av utrymme på gården men vi har ont om frostfria grovutrymmen. Det är inte något större problem när det är sex grader varmt på nyårsafton men vi får hoppas att inte alla år blir sådana. På bilden ser man tratten där man förr hällde ner säd. De senaste dagarna har jag gått och funderat över att bygga en kryddbänk som vi ska ha utanför köksfönstret. Tanken är att kryddor blir mycket mer använda om de står nära. Vi odlade en del kryddor även förra året men då planterade vi flera olika sorter i samma kruka och till slut var det en enda härva där det var svårt att veta vad som vad vad. Nu tänker vi oss en kryddbänk med större hinkar där varje sort får sin hink med hål i botten. Vi har ju en del egensågat virke men det kändes nästan som lite slöseri att använda det. När vi höll på att riva ut lådorna fick jag idén att använda dem. Jag tog bort masoniten från två lådor. Sedan tog jag bort en brädsida också. Två sådana L skruvade jag sedan ihop till en låda. Brädorna jag tog loss satte jag ovanpå. Igår kom Sara och Guillaume förbi med tre stora lastpallar som de fått av en firma som skulle slänga dem. Kanonvirke! De bände jag isär och sedan kunde jag använda det virket att göra stag under lådan, ben och kortsidor. Det blev stabilt och tungt. Kanske gör jag fler sådana här lådor och lägger glas över så jag får drivbänkar till våren. I så fall funderar jag på att göra ena sidan lägre än den andra och fästa sluttande fönster med gångjärn. Får se vad som hinns med.

Drömmar och planer

Högsäsongen är över och arbetsbördan är plötsligt mindre. Det känns väldigt skönt men samtidigt innebär det att tankarna på alla möjligheter som finns på en gård börjar snurra i huvudet. Det är farligt att sitta ner. p1180281Det finns så mycket roligt vi kan göra. Vi tänkte dela med oss av lite planer och drömmar. En del kommer aldrig att genomföras eftersom planer ändras ju mer erfarenhet vi får. En del kommer aldrig bli av för att vi inte kommer att ha råd eller tid – men utan drömmar så skulle inget bli av.

Energi:
Solceller för elproduktion: Vi har många tak i rätt läge och skulle kunna installera solceller som täcker hela vårt årsbehov av el även om vi kör elbil. Det skulle kännas väldigt bra att producera el själv och minska behovet av kolkrafteldning på kontinenten.

Batteripack: Genom att kunna ladda batterier när solcellerna producerar mycket el så kan man minska sin elförbrukning från nätet ytterligare. Ett batteripack med rätt storlek skulle kunna försörja oss med el på nätterna under sommaren. Det skulle också kunna användas till att hjälpa till med el när vi har hög förbrukning. Det skulle minska effektavgiften som i nuläget kostar mer än själva elen.

Ackumulatortank för varmvatten: Vi har installerat en vattenmantlad köksspis som inte är igång eftersom vi ännu inte har köpt någon ackumulatortank för att lagra varmvatten. Om vi skulle elda i den utan vatten så skulle den gå sönder. Vi vill ha en tank med solslinga så att vi kan koppla in både vedspis och solpaneler på taket. Idag värmer vi vatten med el. När vi flyttade in fanns vattenburen värme i alla element och de värms med ved, men varmvattenberedarna är kopplade till el vilket gör att vi inte behöver elda för varmvatten på sommaren.

Solvärme för varmvattenproduktion: Paneler för varmvattenproduktion på taket känns givet som komplement. Då kan vi elda i köksspisen på vintern för varmvatten och mys, men slipper elda på sommaren då solen skiner. Dessutom kan vi duscha så mycket vi vill när solen värmer vattnet.

Kakelugn. Vi har en kakelugn i bruk av de tre som finns i huset. Det är en fyrkantig kakelugn i vardagsrummet. Eftersom vi har flyttat sovrummet så finns det anledning att restaurera en av de runda kakelugnarna också, den som är i gästrummet. Det skulle ge bättre värme vid elavbrott. Kanske skulle vi då passa på att installera en insats i öppna spisen i arbetsrummet. En insats har högre effekt och ger snabbare värme än en kakelugn. Å andra sidan värmer den inte under resten av natten som kakelugnar gör.

Odling:
Frukt och bärodling. Vi har beställt äpple- och päronträd som kommer till våren. De ska bli del av en framtida frukt och bärodling. Den vill vi utveckla men vi vet inte riktigt hur än. Vi tänker mångfald både när det gäller träd och buskar. Det svåra är nog att planera så att fruktträden blir lättskötta när det gäller ogräs och gödning.

Skogsträdgården: Fler träd och buskar men framför allt vill vi utveckla markskiktet med perenna grönsaker och marktäckare.

Grönsakerna: Fyra skiften färdiga med 24 bäddar i varje och därutöver fyra skiften på åkern med potatis, morötter, lök och kål.

Växthus: Vi vill ha ett STORT växthus med murad norrsida. I den sidan vill vi ha en eldstad av något slag så vi kan stödvärma vid tillfällig frost. Det ska vara en tung eldstad som avger mild värme under ganska lång tid. I växthuset vill vi odla tomater, gurka och paprika men också ha några träd och buskar som är extra värmekrävande.

Biokol: Någonstans, kanske norrsidan i växthuset, skulle kunna innehålla en biokolsanläggning. Där vill vi tillverka biokol av rester från skogen som vi kan gräva ner i bäddarna för att gynna mikrolivet. Det skulle dessutom ge grillkol som bonus, och värme till växthuset. Om det är möjligt med den här kombinationen så skulle vi bara kola när växthuset behöver värme.

Byggnader:
Bastu: Vi har en vagn på gång där vi vill inreda en bastu. Utanför bastun vill vi bygga en utomhusdusch. Det är skönt att kunna duscha av sig efter bastun.

Mobilt hönshus: Husvagnen som ska byggas om är redan på plats så detta projekt ligger inte långt bort i tiden. Det ger oss möjlighet att ha dubbla flockar hönor under sommarhalvåret och sedan en flock under vintern. Att inreda en vagn gör också att man kan flytta runt hönorna till nya beten.

Tillagningskök: Det finns många regler när man ska förädla livsmedel för försäljning. Det är svårt att få tillstånd att göra det i sitt eget kök mer än vid enstaka tillfällen. Vill vi få gården att gå runt ekonomiskt så är det ett viktigt tillskott med förädlade livsmedel som sylt, marmelad och saft.

Kylrum: Äpplen förvaras bäst vid noll grader. Vi har jordkällare men de är för varma. Ska man sälja äpplen under hela vintersäsongen är ett kylrum kanon att ha. Det kan också vara till hjälp vid grönsaksskörd. Då kan man skörda dagen innan en marknad och slippa gå upp så tidigt på morgonen.

Pub: Ovanför tillagningsköket har vi ett loft som är ganska ruttet. Det vill vi laga och sätta in fönster i. Sedan behöver vi bygga upp en vägg och inreda så vi får en gemensamhetslokal som går att använda sommartid. Där kan man ordna byapubbar, musikkvällar, samkväm och annat skojigt.

Grönsakspackningslinje: För att få hanteringen av grönsaker smidig behöver vi ha ett ställe nära odlingen där vi kan blada av och packa grönsaker. Det behöver vara under tak så man kan stå där både vid väldigt stark sol och vid regn. Det kan också användas för avhärdning av plantor som ska ut i landet på våren.

Marker:
Permanenta stängsel: Runt alla våra beten vill vi sätta upp permanenta elstängsel med ekstolpar och bra grindar så vi enkelt kan kan flytta runt fåren.

Skogsbeten: Vi vill restaurera de skogsbeten som funnits och som nu blivit ren skog. Det är de skogsskiften som är närmast gården. Där växer idag ekar som inte riktigt mår bra eftersom granar och tallar växer för nära. Fäller vi en del träd så kommer solen åt marken och gräset kan växa upp och ge beten åt djuren. När det är riktigt varmt på sommaren så tror vi det är bra för fåren att ha gott om träd att söka skugga under.

Vallar: Vi vill lägga om alla våra vallar med örter och andra växter som passar får. Inte så mycket rödklöver och inte så mycket grova gräs.

Damm: På vårt stora bete finns en hel del våta partier med mycket älggräs och veketåg. Där vill vi gräva ut en stor damm med en ö i. Vi kan inte plantera in fisk i våra två dammar eftersom vi har en stor population av vattensalamandrar. I en ny damm skulle vi kanske kunna plantera in fisk.

Huset:
Badrummet på bottenvåningen är dåligt ventilerat, litet och inte i speciellt gott skick. Vi tror att det finns flera dolda utrymmen under trappan och bakom skivorna mot köket. Kanske får vi förutom dusch, toalett och handfat plats med ett badkar. Badkar saknar vi. När man jobbar hårt med kroppen kan det vara väldigt skönt att krypa ner i ett bad och låta musklerna slappna av.

Skafferi: Vår tvättstuga är inrymd i en utbyggnad på vänster sida om huset. Där står också en frys och så finns där några garderober. Garderoberna sitter på norrväggen och det skulle kunna gå att dela av utrymmet så att norra delen blir ett kallskafferi. Ju mer vi bor på gården desto större känns behovet av ett kallskafferi. Vi har visserligen jordkällare men vi saknar ändå vårt ”gå-in-skafferi” som vi byggde i vårt radhus. Där kan man ha alla burkar sylt, inläggningar, saft, marmelad samt förråd av torrvaror och annat. Vi har ett väldigt litet kyl så ett skafferi skulle underlätta.

Varje normal människa inser att listan ovan är helt orimlig. Hur skulle vi kunna ha råd med alla investeringar och framför allt hur skulle vi kunna ha tid att genomföra allt? Men vi kanske inte är helt normala människor för någonstans inom oss så känns det som rimliga planer mer än ouppnåeliga drömmar. Vi får se om tio år. Då ska vi plocka fram den här listan och kolla.

 

 

 

 

Årets grönsaksförsäljning

Ni som följt vår blogg vet att vi inför den här säsongen hade planer på att starta CSA (Community Supported Agriculture). Det innebär att man säljer andelar av skörden innan säsongen. Andelsägarna får sedan en del av det som skördas. Tanken är att man som odlare ska få in pengar när det är dags att göra årets investeringar i form av fröer och annat man behöver. Man delar också på risken. Slår alla sådder fel så blir andelarna mindre men om det blir ett bra år så blir andelarna större.

Det blev inte något CSA i år. Det finns många skäl till det men det främsta skälet är nog att vi inte är bra på att hantera om vi inte kan leva upp till de krav vi ställer på oss själva. Vi skulle helt enkelt må dåligt av om våra andelsägare blev besvikna. Tänk om de förväntar sig mer än vi kan leverera. Eller om vildsvinen bryter sig in och äter upp allt.

Istället har vi försökt sälja på lite andra sätt. Dels har vi sålt en del honung, ägg och potatis i vår lilla självbetjäningsbutik nere vid vägen. Det har fungerat väldigt bra. Vi har inte någon koll på vilka våra kunder är men saker försvinner och pengar hamnar i burken. Vi fyller på när det är slut och vittjar lådan med jämna mellanrum. Många frågar oss om vi verkligen får ha det i fred och så vitt vi kan bedöma så är det bara ärliga människor som besöker butiken.

Vi har också haft öppen försäljning på gården vid ett par tillfällen. Det har varit riktigt roligt. Vi tycker om att ha människor på vår gård och vi tycker om att möta våra kunder och låta dem välja precis det de vill ha. Det känns bra att kunna tipsa om recept och leverera helt färska nyskördade grönsaker. Vi tror också att det ger ett mervärde att människor får se var grönsakerna har växt och hur vi integrerar odlingar och djur för att skapa ett så hållbart system som möjligt. Att sälja direkt på gården ger oss också möjlighet att hämta mer om något tar slut och behöver därför inte skörda för mycket i förväg.

p1170496En marknad har vi hunnit med och den 1 oktober ska vi vara med på Nolby gårds höstmarknad. Marknader är också roligt. Samma kundmöte men utan möjligheten att visa gården och dess verksamhet. På en marknad har vi chans att möta människor som annars inte hade tagit sig ut till oss. Nackdelen gentemot gårdsförsäljning är att man måste uppskatta vad man kommer att sälja och skörda allt i förväg. Det är inte lika lätt att komplettera om något tar slut.

Vi har också sålt en del grönsaker till arbetskamrater och till människor som kommit upp till gården. Det är trevligt med besök men det är inte alltid man har tid att skörda just när kunden kommer.

Merparten av grönsakerna vi sålt har vi levererat till en liten butik inne i Alingsås som heter Planeten och en del har vi sålt till Lindelövs restauranger. En gång har vi prövat att leverera till en inköpsförening där människor vill köpa närproducerade varor. Vi kommer även att slakta ett antal lamm i år. De är redan tingade och det visade sig vara lätt att få kunder till lammkött.

Som ni märker så har det spretat rätt rejält i år. Det är medvetet eftersom vi har velat testa olika typer av försäljning för att se vad som passar oss bäst.

p1170473Vi är halvvägs när det gäller uppbyggnaden av grönsaksodlingen. 2018 kommer vi att producera fullt ut så mycket som vi har tänkt oss. Det kommer att vara minst dubbelt så mycket grönsaker som idag. Förhoppningsvis mer eftersom vi lär oss hela tiden. Vi kommer också att utöka med frukt och bär och öka mängden hönor och honung. Så småningom kommer vi även att utöka fårbesättningen. Frågan som kvarstår är dock hur vi bäst säljer det vi producerar.

En tanke som vi arbetar med är att hitta ett bra ställe inne i Alingsås där vi kan sälja på lördagarna. (Vi har ett ställe i åtanke men allt är inte klart än) Vi tänker att vi i så fall skulle börja veckan innan midsommar med nypotatis, honung, ägg och sedan öka på sortimentet allteftersom det blir skördeklart. I så fall så behöver vi skörda en hel del lördag morgon men mycket går att skörda under fredagen. Därför kan vi kombinera marknadsförsäljning på lördagarna med öppen försäljning på gården under fredag eftermiddag eftersom vi ändå vet att vi är hemma och skördar då. Vi vill prioritera kunder i närområdet så därför känns det bra att ha öppen försäljning på gården en dag i veckan kombinerat med självbetjäningsbutiken resten av veckan.

Fördelen med den lösningen är också att vi inte alltid behöver skörda det som folk beställer utan kan erbjuda det vi själva har skördeklart. När man levererar till inköpsföreningar, restauranger och butiker så beställer de inte alltid det som är mest panik att skörda. Det kan bli så att de vill ha stora kvantiteter av det vi för tillfället har lite av och små eller inga kvantiteter av det vi har massor av. Vi kommer dock även nästa år att leverera till vår favoritbutik Planeten.

p1170475Vi funderar fortfarande på CSA och kanske kommer vi så småningom att våga pröva det men förmodligen inte nästa säsong heller.

Äntligen här

Stor del av vintern har gått åt till att förbereda för att vi ska kunna ta emot wwoofare. Vi hann nästan färdigt. Så kom de då äntligen våra första wwoofare. Först ut var Becky och Lasse. Becky är amerikan och Lasse är från Sverige. Senast bodde de i New York men nu har de tänkt flytta till Sverige. De kom i söndags och redan på måndag morgon klockan åtta var de i full gång och jobbade. Tanken är att de jobbar mellan åtta och två mot att vi står för mat och husrum. En fantastisk idé som vi verkligen gillar.

P1150128Det första vi satte dem på vad att rensa rödbetsbäddar. Ju mer man rensar fram till midsommar desto lättare blir det sedan brukar rutinerade grönsaksodlare säga – men det är inte alltid man hinner med så bäddarna var rejält fulla med ogräs. P1150141Bäddarna täcktes sedan med gräsklipp som vi fått av grannen. Det märks en väldig skillnad i mängden ogräs i de bäddar vi har hunnit täcka om man jämför med de otäckta.

P1150140Sedan fick de börja gräva var sin bädd. Hälften av årets bäddar är grävda men det återstår fortfarande 12. P1150142Kvickroten är tät med långa rötter. Ytan borde varit täckt – men det har den inte varit. Varje kvickrotsstrå har en lång rot som man bör få upp hel. Det är verkligen ett tröttsamt jobb och i sommarvärmen vi har nu så orkar man inte mer än några timmar på förmiddagen.

Lasse kom på eget initiativ på att han kunde konstruera en vattenkärra av en gammal cykelkärra som vi har. P1150143Det ser lovande ut.P1150163Fler bilder kommer när det är klart. Nere i odlingskammaren skolade vi om de gurk- och squashplantor som behövde mer jord.P1150144Som alltid så har vi fler plantor än bäddar. P1150146Vi tog därför en stycke mark som så småningom ska bli gräsgång för att ge oss gräsklipp till bäddarna. P1150148Marken där är full av ogräs och ojämn och vi inser att vi inte kommer hinna göra gräsmatta där i år. Därför luckrade vi upp marken med bredgrepen. Vi drog bort det värsta ogräset och gödslade med hästgödsel. Sedan täckte vi med svart nedbrytbar majsstärkelseplast. Det är ett jobb som är omöjligt att göra på en person. Rullen är tung och man måste täcka kanterna med jord innan den blåser iväg. P1150151I den gjorde vi sedan hål och sedan planterade Becky och Lasse drygt 150 grönkålsplantor. P1150155Planteringen blev väldigt mycket noggrannare gjord än om vi hade gjort den själva. P1150157Ogräset kommer att växa igenom plasten så småningom men då har grönkålen kommit så långt så den klarar sig ändå. Becky klöv den ved som återstod för i år. Nu är det klart. Ett dåligt samvete som plötsligt bara försvann. P1150176Dessutom hann hon med att snickra ihop en hög biramar som snart kommer att behövas om bina fortsätter att flyga som de gör. Det är en syssla som vi borde ha hunnit med under vintern. P1150182Normalt kännetecknas arbetet på gården med att vi angriper det mest panikartade. Plötsligt idag kände vi att vi hann med ”ej panikartade saker”. Vi började ge oss på sådant som istället kan kategoriseras som nödvändiga. P1150186Kanske kommer vi innan sommaren är slut ner på avdelningen önskvärda.

Sädesmagasinet

Vi vill ta emot wwoofare nästa säsong. Wwoof står för world wide opportunities on organic farms och innebär att människor som vill få nya upplevelser och lära sig om jordbruk kommer och bor på gården. De arbetar 4-6 timmar cirka fem dagar i veckan i utbyte mot mat och husrum. Idag finns det 189 wwoof-gårdar i Sverige och de flesta vi pratat med är mycket nöjda med arrangemanget. Vi vill ha wwoofare dels för att vi behöver fler händer i grönsaksodlingen men också för att vi tycker om att ha människor på gården. Ofta är det unga människor som kommer som ser wwoof som en möjlighet att se nya delar av världen utan att det kostar en massa pengar. P1050377Tanken är att göra om vårt sädesmagasin till en tillfällig sommarbostad. På så sätt kan vi ta emot två till fyra wwoofare åt gången som kan sköta sig själva när de vill och äta frukost och kvällsmat för sig själva och övriga måltider ihop med oss. P1120438Det är dock lite jobb kvar men vi har ju vintern på oss. Idag började jobbet på riktigt även om vi tidigare har fuskat lite genom att riva ut ett golv och sätta in en ny dörr. Sara och Guillaume var på besök och gjorde att vi trots få timmar ändå hann gräva undan det mesta som krävs för att kunna lägga ner dräneringsrör.P1120441På huset sitter en brevlåda där tidningen har levererats i många år. Det innebär att tidningsbudet har kört fram och efter många års körning har det bildats en vall med gräs, jord och grus som förstört nedre delen av panelen. P1120465 Detta är annars den sida av huset som är i bäst skick. Det mesta jobbet som ska göras ska göras inomhus och det är tur för när klockan var fem idag var det så mörkt så vi inte kunde jobba vidare utan extra belysning. P1120450Det är förmodligen också så att många dagar framöver så kommer vädret göra att vi hellre jobbar under tak. P1120469Även om det blir ett litet hus så tror vi att det kommer att bli väldigt mysigt som tillfällig sommarbostad. Längst ner kommer det att bli en köksdel med trinett, en halvtrappa upp ett vardagsrum och ovanpå köksdelen ett sovloft. P1120467

Det finns som sagt en del kvar att göra. Arbetsplaneringen är indelad i tre faser för att vi ska få en överblick av vad som är kvar och i vilken ordning vi ska jobba. Vi vet av erfarenhet dessutom att det tillkommer en hel del jobb efterhand. Skärmavbild 2015-11-28 kl. 20.53.42Ett bra exempel på dubbla känslor. Det känns både helt övermäktigt och pirrande roligt att få sätta igång.

Möten med människor

Lördagen bjöd på riktigt uselt väder. När vi planerade att få besök av Ecotopia Biketour såg vi nog en solig dag framför oss. De ville träffa människor från området och speciellt människor från Omställning Alingsås så vi hade planerat arbetsuppgifter och picknick i solskenet. Vi såg framför oss hur människor från många länder målade ladan med falu rödfärg, slog med liar på rad och hade det allmänt trevligt. När vi tog del av väderleksrapporten för minst tionde gången (i hopp om att den hade ändrats) fick vi till slut ändra planen. Vi hoppades fortfarande att det skulle komma människor till gården även om vi insåg att de inte skulle bli så många och något måste vi ha som de kunde göra tillsammans. Vi hämtade hem hasselslanor och förberedde så det gick att göra hasselstaket under tak, plockade fram verktyg för att riva ett golv och förberedde för bygge av fågelholkar. Regnet verkligen öste ner och de slipade liarna fick stanna i verktygsskjulet men det blev trots allt rätt så mycket gjort.

P1100402

Golvet i sädesmagasinet togs upp. Delar av det var helt ruttet eftersom det stått en läckande frysbox där. Tyvärr visade det sig att två bjälkar var ruttna och måste bytas. P1100460

Under golvet fanns en mindre soptipp som fick sorteras i olika fraktioner. P1100463P1100461Tanken är att göra om sädesmagasinet till gäststuga. Det kommer att kunna bli kanonfint men det finns en hel del kvar att göra. P1100467I väggen hittade vi bland annat tre gamla råtthål men det är ju inte så konstigt eftersom det är ett gammalt sädesmagasin. Nu är vi i alla fall igång. Målet är att ha den klar till nästa sommar och när man väl startat blir arbetet så mycket lättare. P1100405

Ett gäng tillverkade fågelholkar. Ett viktigt arbete för att gynna den biologiska mångfalden. P1100419Vi har planer på att sätta upp fågelholkar ”över allt”. Tanken med det är att få så många fåglar som möjligt att häcka på vår gård. En svart-vit flugsnappare till exempel äter upp till 2400 myggor per dag och därför vill vi gärna ha många sådana. Ju fler arter vi får att trivas på vår gård desto bättre. Arbetet resulterade i fem nya fågelholkar. P1100407I en av lutorna skedde tillverkning av flyttbara hasselstaket. De är gjorda så att tre av pinnarna är spetsade och går ner i marken. De är ungefär 2 meter långa och tanken är att de ska vara lätta att flytta och sätta ner där de behövs i odlingen. När man planterar vindkänsliga grödor kan det vara bra att sätta upp ett staket som skydd. P1100415Vi fick ihop fyra staket och det räcker för att pröva om vår gissning håller. Det borde minska vinden tycker vi. P1100429

Sedan berättade vi från Omställning Alingsås om vad vi gör och varför och så fixade vi mat och åt tillsammans på verandan. Trots vädret så blev det en trevlig dag med många nya bekantskaper och möten. P1100436

En av deltagarna Sasha är från Tyskland som bygger cykelkärror i trä. P1100441

I en av kärrorna färdas Knoedel som är en hund som deltagarna i cykeltouren hittade instängd i en container för två år sedan och som har följt med sedan dess. Se mer av Sashas cykelkärror på hans webbsidaP1100443

Vem som helst kan följa med cykelturen. Eftersom även dagen bjöd på regn så har de stannat även idag så om någon vill hänga med dem i morgon när de cyklar vidare så lämnar de Östängs gård på måndag morgon på väg till Norge via Bohuslän. Läs mer om hur de upplever resan på Ecotopias webbsida.

 

Idag är det mest andra som jobbat

Så kan det bli ibland. Tre fjärdedelar av familjen är på semester och jag har haft en god vän på besök. Jag har inte fått så mycket gjort men ändå händer det grejer på gården. Jag fylls ibland av tacksamhet över alla snälla människor som vi har runt omkring oss som så osjälviskt ställer upp och hjälper till. P1100326

På förmiddagen dök Sara upp och angrep bädd nummer 23. P1100323Efter någon timme dök Agneta och Lasse upp och fixade dörrarna till slungrummet så nu fungerar även de. P1100327Sedan kom Guillaume och hjälpte till med rensningen av bädd 23. På kvällen dök vår arrendator upp och betesputsade en del av betesmarken som mest är fylld med tistlar och veketåg. Det området har korna undvikit eftersom det inte funnits så mycket där att äta men förhoppningsvis kommer de nu att vilja beta även det området.

P1100329På sikt måste vi nog göra något annat med den delen av beteshagen. Det är för mycket vatten som inte rinner undan så det kommer aldrig att bli en bra betesvall av marken. Kanske är det bäst att göra en damm men det känns inte som ett projekt som vi ska påbörja i det närmaste.

P1100324Odlingarna börjar arta sig och vi kommer att gå i mål med årets beting. Utöver betinget på 24 bäddar har vi dessutom odlat en hel del grönkål, purjolök, majs och broccoli på nästa års beting (Till höger bortanför Sara) med hjälp av majsstärkelseduk för att täcka ut ogräset.

Äldre inlägg

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑