Kategori: växthus (Sida 1 av 4)

Kurs i säsongsförlängning

Hushållningssällskapet arrangerar mycket bra utbildningar och idag har jag varit på sista träffen i kursen Säsongsförlängning och mångfald vid ekologisk grönsaksodling i tunnel och mindre växthus. Kursen har dels bestått av föreläsningar on-line och dels dagens studiebesök/kursdag på Bossgården.

Under utbildningens två första halvdagsträffar on-line gick de igenom förlängning av odlingsäsongen, köp av tunnel, klimat, bevattning, belysning, växtnäringsstrategier, växtföljd med mellangrödor och växtskydd.

Idag träffades vi på Bossgården i strålande vinterväder och Jonas berättade lite om hur de lägger upp säsongsförlängningen, vilka grödor de satsar på, hur de drar upp plantor, när de planterar och hur de får jorden och växterna att må så bra som möjligt under de mycket speciella förhållanden som råder i tunnel där jorden inte utsätts för vädret på samma sätt som när man odlar på friland.

Vi diskuterade för och nackdelar med standardiserade ebb- och flodbord kontra specialbeställda, ventilation, plantuppdragning, isolering, bubbelplast, fläktar och annat intressant.

Med på kursen var odlare som bodde i närheten men också odlare som rest långt för att kunna delta. Marie Hansson från Hushållningssällskapet var också med.

Vädret var bästa tänkbara för att diskutera vinterodling. Medan vi stod i växthusen så värmde solen upp sidan som var vänd mot sydost och snön gled av och så kom det in ännu mer ljus i tunneln. Då värms den upp och sedan rasar snön ner även från den sida som vetter ifrån solen.

En av Bossgårdens tunnlar går på medar som man kan dra från ena halvan av några bäddar till andra halvan. Där sår och planterar de t.ex. betor och morötter tidigt på våren. När det sedan är dags att plantera ut gurka drar de växthuset till den andra halvan av bädden och planterar gurkan där medan morötter och betor får växa vidare utan väderskydd eller under fiber om det är en kall vår. För att kunna dra tunneln med växande gröda i bädden så har de gjort en hög tröskel och så tar de bort plasten under tröskeln för att tunneln ska kunna glida utan att skada den växande grödan.

I det största växthuset växte frodig vinterportlak, spenat och persilja som finns att skörda hela vintern.

Mycket var repetition för mig då jag läst Jonas bok säsongsförlängning hur många gånger som helst och dessutom varit på Bossgården hur många gånger som helst – men det är konstigt för det är alltid något nytt man lär sig.

Första gången jag hörde Jonas berätta om säsongsförlängning så tog jag inte till mig någonting men nu när jag själv har både persilja, vintersallat och spenat växande i tunneln så är jag mycket mer mottaglig för det som sägs.

Att få chans att gå en sådan här utbildning helt utan kostnad är helt fantastiskt. Tack Hushållningssällskapet för allt bra ni gör och tack Jonas och Sanna på Bossgården för att ni tar emot oss gång efter gång.

Att göra bäddar efter hönsen

Att ha hönsen i växthuset på vintern kan låta som en bra idé men om det är sant eller ej återstår att se. När vi väl fått ut dem ur växthuset såg den del de hade gått i ut så här.

Kakor av hårt packat material som nog till största delen bestod av hönsbajs. All grönska som fanns när de fick tillgång till växthuset är borta förutom en liten grön planta med nässlor vid ena sidan.

Av bäddarna från förra året fanns inte ett spår. Vi fick börja med att märka ut nya bäddar.

Sedan bredgrepade vi alla bäddarna. Jag och praktikant-Moa turades om och gjorde varannan bädd.

Sedan prövade vi diverse metoder för att få sönderdelat kakorna. Vi bearbetade ytan med rensjärn, kultivator och kratta och det gick men var riktigt tungt och tog väldigt lång tid.

Till slut hämtade jag hjulhackan och monterade på en kultivator som en wwoofare svetsat ihop.

Det var inte speciellt lätt att ta sig fram med den heller men jämfört med lösningarna ovan så gick det väldigt mycket fortare.

Även här fick vi turas om för man orkade inte mer än en bädd i taget.

Efter hjulhackan fick vi ändå gå över med hacka och kratta men det var bra mycket lättare när allt var sönderdelat.

Vi jobbade på och vid lunch var alla bäddar redan klara.

Sedan la vi ut droppbevattningen och la på plasten som vi använde förra året med hål i.

Därefter hängde vi upp alla tomatkrokar.

Plantorna hämtades från det andra växthuset.

35 plantor i varje bädd och sex bäddar med tomater. 210 stycken att plantera och binda upp. Allt gjordes inte på en dag men nu är alla på plats.

Växthuspyssel

Den här veckan så har vi börjat flytta ut plantorna i glasväxthuset. Där har vi byggt ett bubbelplastrum för att kunna hålla hyfsad temperatur. Just nu är det två plantbord inne i den uppvärmda delen men vi kan utvidga till fyra bord. Det gör vi dock inte förrän det verkligen behövs.

Ett av de två borden är värmebordet där en värmekabel ligger nergrävd i sand för att få en tröghet i värmen. Där står just nu kålplantor som ska gro under en fiberduk. Det är inte så mycket sådder gjorda än så länge. Kålplantor, aubergine, paprika, chilli och tomat till växthusen är sådda. Det mesta står kvar i förodlingskammaren då det är minusgrader på nätterna och vi måste få koll på temperaturerna i bubbeltältet innan vi vågar chansa på att ha de mer värmekrävande växterna där.

Idag kom sättlöksleveransen. Den levereras i nätsäckar som ligger i kartong.

Säckarna packas upp direkt för att undvika att sättlöken möglar. Det gör den lätt om den ligger instängd i kartongerna. Vi häller upp dem i backar så att det blir ett relativt tunt lager. En sort per back. I år så har vi fått fler löksorter än vad vi hade tänkt eftersom leverantören hade upptäckt att mycket sättlök var dålig. Då har de skickat ersättningssorter. Det kanske är bra för då får man testa lite nytt.

Det är bara att hoppas att det är bra sorter. Två av våra standardsorter Boga och Red Baron hade det varit problem med så vi fick Red Ray och Hercules som ersättningssorter. Har inte någon aning om det kommer bli bra eller ej. Ersättningssorterna såg helt klart bättre ut kvalitetsmässigt än våra standardsorter.

En bädd lök i tunneln blev satt direkt. En bädd på 13 meter ger ungefär 1000 satta lökar. Det är skönt att inte all sättlök ska sättas på en gång.

Vi sätter fyra rader med plantavstånd på fem centimeter för den tidiga löken. Lagringslöken däremot sätter vi med sju centimeters avstånd eftersom den står längre i bädden än knipplöken så de hinner bli större. Vi gör hål med en dibbler för att få jämna avstånd och rätt djup.

Efter sättning rullar vi över med välten för att alla lökar ska få bra kontakt med jorden.

Tre blivande kålbäddar gjordes också i ordning. Först bredgrepade vi sedan gödslade och kultiverade vi och till sist täckte vi bäddarna med markduk med förbrända hål i. Kålen ska planteras ut i början av nästa vecka men det är skönt att ligga lite före med förberedelserna eftersom man aldrig kan veta vad som händer.

Hönorna går i halva växthuset eftersom det fortfarande är fågelinfluensarestriktioner. Det är bara att hoppas på att restriktionerna hävs innan tomaterna ska i jorden.

Fågelinfluensan ställer till det

Varje vinter sedan några år tillbaka går ett larm om fågelinfluensa som gör att alla som har hönor och säljer ägg eller kött måste hålla hönorna inomhus. För stora hönsanläggningar som ändå inte låter sina hönor gå ut är detta inte något större problem. Det är inte heller lika stort problem för hobbybesättningarna då reglerna inte är lika stränga för dem. Vi har en liten besättning frigående hönor för att sälja ägg som producerats på ett, i vårt tycke, försvarbart sätt. Det ger skapar krångel när restriktionerna kommer. Våra hönor går ute under äppelträden och bor nattetid i en husvagn som vi kan flytta vid behov. Nu får vi inte släppa ut dem utan får hitta en annan lösning.

Sedan i våras så har vi en växthustunnel där vi odlar tomater på ena halvan och tidiga vårgrödor på den andra. I den delen där vi odlade tidiga vårgrödor sådde vi sedan in gröngödslingsväxter för att förbättra jorden. I den delen ska vi nästa år ha tomater men just nu så går våra hönor där.

Vi hakade helt enkelt av dörren på bortsidan av tunneln och körde dit en av husvagnarna. Sedan byggde vi en tunnel av två plankor och en plåt som leder från husvagnens öppning in i växthustunneln.

I tunneln har vi gjort en hage av elstaket dels för att hålla hönorna inne men också för att hålla rovdjur ute. På förmiddagen öppnas den automatiska luckan och hönorna kan gå ut i tunneln och på eftermiddagen när mörkret faller går de självmant in och sätter sig på sina pinnar. Sedan stängs luckan. Det fungerar alldeles utmärkt för hönorna.

När de först fick tillträde till växthuset var det fantastiskt fin växtlighet men redan efter några dagar har ytan förvandlats till öken. Salladen gick åt först.

Även om systemet fungerar utmärkt för hönorna så är det inte optimalt ur odlingssynpunkt. Dels så saboterar hönorna bäddarna som vi gjorde i ordning i våras men framför allt så gödslar de helt okontrollerat.

Vid en skörd av 100 kilo tomater så räknar man med att följande mängd näring går åt: 220 g kväve, 30 g fosfor och 370 gram kalium. Det krävs alltså förhållandevis lite fosfor men mycket kalium.

Tittar man på fördelningen mellan de tre makronäringsämnena på färsk hönsskit så ser den istället ut så här:

Kanske kommer hönorna att skita så pass mycket i tunneln så att vi kommer upp i rätt kaliumnivå men i så fall kommer vi att få alldeles för höga värden på fosfor och kväve. Nu har vi inte så mycket att välja på för vi har ingen lust att ha våra hönor instängda på det sätt som storproducenterna har. Men eftersom larmen om fågelinfluensa numera kommer varje år och tenderar att vara längre och längre så ställer det frågan om småskalig äggproduktion på sin spets.

Vi har många kunder som älskar våra ägg. Många kör långt för att få tag på dem och vill inte köpa ägg i affären. Det har känts bra att kunna leverera goda ägg från hönor som lever ett förhållandevis gott liv men frågan är hur länge vi vill hålla på med den här hanteringen? Tanken på att ha en mindre hobbyflock och bara producera ägg till oss själva blir allt mer lockande.

Hönorna verkar dock inte bry sig utan mår gott i sin nya vinterhage. Ingen blåst eller ruggigt väder, även om solen inte skiner varje dag.

Tillverka egna tomatkrokar

Vi har köpt tomatkrokar ifrån Lindbloms som vi är väldigt nöjda med. När vi planterade tomaterna i början av säsongen så räckte inte krokarna till de sista tio plantorna så vi band upp dem med vanliga snören. Nu när tomaterna blivit högre så behöver vi kunna sänka ner dem och då har tomatkrokarnas fiffiga funktion kommit väl till pass.

Idag kom vi fram till de sista tio som var fastbundna med snöre och då gick det ju inte att sänka ner dem. Vi har inte kommit ihåg att beställa fler tomatkrokar men då kom vi på att vi helt enkelt kunde tillverka egna.

Hansi spikade ner åtta grova spikar i en bräda. Måttet mellan de yttersta spikarna är 26 centimeter.

Den första spiken sitter där man hänger upp kroken på vajern. Där nästa spik sitter knyter man fast tråden och virar upp den. Tråden på köpta tomatkrokar är nog närmare 15 meter lång och förmodligen anpassad för tomatodling i varmväxthus där tomatplantorna kan bli så långa. Kröken vid den tredje spiken är till för att den uppvirade tråden inte ska glida av. Den fjärde spiken ger en böj på långsidan som förmodligen ger hela konstruktionen den stadga den behöver. Sedan upprepas samma sak i andra änden av tomatkroken. Den är alltså helt symmetrisk för att kunna vändas vid varje nedläggning.

I filmen kan ni se hur Hansi tillverkar en krok.

Det krävs ganska tjock tråd för att det ska bli tillräckligt hållbart. Det känns bra att kunna göra sina egna tomatkrokar ifall man saknar någon enstaka någon mer gång. Jag är dock glad att vi inte ska tillverka tomatkrokar till alla våra 168 tomatplantor utan bara till tio.

Sänka tomatplantor

Vi har sex bäddar med tomater i växthuset. I princip har vi en sorts tomat per bädd. Tomaterna är uppbundna på tomatkrokar med tomatclips. När vi planterade ut tomaterna så fäste vi plantan vid snöret med ett clip. När plantan växt sig lite större så la vi till ytterligare ett clip men sedan har vi övergått till att snurra plantan runt tråden. Framför allt för att slippa ta loss massor av clips från plantorna i höst.

Det är framför allt en sort, Choclate Cherry, som växt sig hög. Plantorna i den raden är över vajerns höjd så vi kan inte längre snurra plantan runt tråden.

I och med att vi har hängt upp tomaterna på tomatkrokar så har vi i veckan börjat lägga plantorna i choclate cherryraden ner. Vi tar helt enkelt loss kroken från vajern. Vänder den ett halvt varv så att plantan får mer tråd och hänger upp kroken igen en bit längre bort på vajern. Sedan fortsätter vi med nästa planta och flyttar den plantans krok ungefär lika långt.

På detta sätt så sänks plantan ner och läggs utefter bädden. Eftersom vi täckt bäddarna med plast för att mäta med ogräset så kommer plantan att ligga på plasten. Hade vi inte haft plast så kan plantan utveckla nya rötter när nedre delen av stammen får kontakt med jorden men så kommer det inte bli för oss.

Allteftersom plantan blir för hög för att binda upp så kommer vi att snurra tomatkroken ett halvt varv och på så sätt lägga eller sänka ner plantan utefter bädden.

Huvudorsaken är förstås att kunna binda upp plantorna så de får stöd och inte bryts men det blir också mer bekvämt att skörda tomater då vi inte behöver klättra på stege för att komma åt.

Vi har köpt tomatkrokar med hampasnöre för det lät sympatiskt men de håller inte så alla krokar med hampasnöre har vi fått linda upp och sätta på annat snöre som är mer hållbart.

Tomatsorterna växer väldigt olika. Vissa satsar på att producera tjocka stammar medan andra, som choclate cherry, mer verkar tro att det är längst som är bäst.

Tomater i växthus

I år är första året som vi odlar tomater på riktigt. Vi har tidigare haft några plantor varje år och kunnat sälja några askar i veckan. I år är första året med tunnel och det är svårt. Vår tunnel är bra på många sätt. Dels är den stor så vi får bra volym vilket gör det lättare att hålla bra temperaturer och dels så kan vi öppna hela gavlarna vilket ger bra luftgenomströmning. Det går att köpa till sidoventilation men det kostar en slant och vi kände inte att vi hade tid och kunskap att sätta oss in i det. Det kan vi köpa till senare om vi känner att det behövs.

När man är på gång att starta upp en tomatodling och inte har gjort det förut så försöker man läsa på och lyssna på goda råd. Två saker hade vi snappat upp och lagt på minnet. Det ena var att vädring är mycket viktigt om man ska undvika bladmögel. Det andra var att tomater visserligen vill ha mycket näring men att man lätt ger för mycket kväve vilket gynnar bladsättning och inte tomattillverkning. Det är också lätt att man förhöjer fosforhalten i marken om man ger för mycket stallgödsel. Därför gav vi en ganska modest giva i början av säsongen och har sedan gett omgångar med kalimagnesia och kaliumsulfat samt lucernpellets vid flera tillfällen istället.

Men så började det bli problem. Bladen krullade ihop sig. Färgen på bladen såg bra ut men de var alldeles hopskrynklade. Vi försökte läsa på och det vanligaste rådet vid liknande bekymmer där ute på internet är att man gödslat för mycket. Vi tyckte det var konstigt eftersom vi verkligen inte hävt på gödsel. Förra året när vi odlade i hinkar i glasväxthuset då hävde vi verkligen på med gödsel men hade inte alls samma problem.

Eftersom vi saknar erfarenhet så är det lätt att man tar till sig information som människor i all välmening uttrycker med emfas i sociala medier. Vi höll därför igen på gödning för att se om problemet skulle bli bättre. Det blev det inte utan snarare sämre.

Nu har jag sådan tur så jag har blivit mentor i hushållningssällskapets mentorsprogram för nya grönsaksodlare. Vi skulle ha en uppstartsträff här på Östäng och då kom även Marie Hanson som är hortonom på hushållningssällskapet.

Jag bad henne titta på tomaterna och hon tyckte det såg ut som om de led av näringsbrist och när hon pekade ut tecknen på bladen så var det inte svårt att se att hon hade rätt. Att vi hållit igen på gödningen hade gett oss mer problem och inte mindre.

Enligt Marie så kan krulliga blad bero på att det är för stor ansamling av kolhydrater i bladen om temperaturskillnaderna på dagen och natten är för stora. Då hinner inte växten skicka ner tillräckligt med kolhydrater till rotsystemet och då krullar sig bladen. Men hon tror inte att det är felet hos oss.

Hon ansåg istället att det förmodligen var för torrt i tunneln. Vi har vädrat för bra helt enkelt. Jag som har fått lära mig att det är jätteviktigt att minska luftfuktigheten i ett tomathus hade först lite svårt att tro henne. Hon rekommenderar 70-80 % relativ luftfuktighet och att vi skulle köpa en Hygrometer för att mäta fukten.

Vi satte in fukt och temperaturmätare med en gång.

Det blev lite av en chock. Istället för rekommenderade 70-80% ligger vi på mellan 30-50%. Bladen krullar helt enkelt ihop sig för att minska avdunstningen. Stackars tomatplantor som dessutom har fått för lite näring den senaste tiden.

Vi satte genast in en sprinkler som sprutar en vattendimma i växthuset. Inte direkt på plantorna. Den står på större delen av dagen. Helst ska vi enligt Marie inte öppna växthusets båda gavlar utan försöka stänga inne fukten samt sprinkla vatten över plantorna flera gånger om dagen. Värmen har dock gjort det näst intill omöjligt att hålla nere temperaturen i växthuset så vi har varit tvungna att öppna båda gavlarna för att det inte ska bli alldeles för varmt. Vi har försökt att spruta vatten på utsidan av växthuset för att få ner temperaturen men det har varit svårt.

När vi tittar på mätaren så ser vi att vi som värst varit uppe i 42 graders värme i växthuset. Visserligen bara väldigt kort stund men ändå. Nattetid har den relativa luftfuktigheten varit uppe i 100% vilket ju är för högt medan vi dagtid ligger på 35-75 % Torrast är det mitt på dagen när temperaturen är som högst och sedan blir det fuktigare under eftermiddagen. När vi stänger tunneln för natten går luftfuktigheten upp rejält med en gång och ökar fram till midnatt.

Vi har också blivit mer noga med bevattningen. En solig dag kan en tomatplanta dricka 2,5 liter. Då behöver vår droppbevattning stå på i fyra timmar. En molnig sval dag kan det räcka med en halvliter så då behöver vi inte ens bevattna en timme. Vi kommer nog dock att behöva ha sprinklern på större delen av tomatsäsongen. Helt annat än vad vi var inställda på.

Droppbevattningen fungerar!

Vi har berättat tidigare om att det inte var enkelt att veta vilka delar som behövs för bygga en anläggning för droppbevattning. Idag var det premiär med en timmas testkörning.

Vattnet kommer in i bågväxthuset i den gulsvarta 19-mm slangen till vänster. Vattnet har fullt tryck så därför har vi ett tappställe för vattenkannor till vänster. Åt höger kommer först en kulventil och sedan ett lamellfilter som kan behövas eftersom vi använder ytvatten. Efter filtret sitter ett solblekt tidur från Biltema och en svart förtjockning som är en tryckreducering. Den sänker trycket från 4-5 bar ner till 2,5 bar. Till sist en gardena koppling och en klen 12 mm slang som för vattnet till droppslangarna.

Droppslangarna har en öppning var 30:e centimeter och vid en första snabb inspektion ser alla ut att fungera.

För att se hur mycket vatten som kommer ur ett droppställe under en timma ställde vi en godislåda under droppslangen och tyngde ner lite med en säck för att vattnet inte skulle hamna utanför. Enligt tillverkaren ska ett droppställe ge 6 dl vatten per timma. Trycket spelar faktiskt mindre roll. Varje droppställe har en inbyggd flödesbegränsare som minskar flödet vid högre tryck. Fiffigt. Det innebär att droppställena ger samma vattenmängd även om slangen är mycket lång med det tryckfall som alltid kommer med långa slangar.

Filmen visar att droppställena har olika intervall mellan dropparna. Jag antar att vattendroppar i allmänhet har samma storlek men det kanske kan variera lite beroende på hur slangen ser ut vid hålet. Jag såg inte hur det uppmätta hålet droppade men det gav ca 5 dl under en timma. Tillräckligt bra för att det ska gå att ge tomaterna lagom mycket vatten.

Kall vår

Våra stackars praktikanter har fått sin praktik förlagd vecka 13-16. En vår som denna blir det en kall och ganska otrevlig upplevelse. Tack och lov för att vi i år faktiskt har tillgång till vår växthustunnel där det finns mycket jobb att göra för efter en förmiddag med jobb på friland är det skönt att få gå in.

Här sår vi kål och sallat i brätten. Vi har gått igenom hur man rationellt fyller brätten med jord för att få upp tempot när det är många brätten som ska sås.

I tunneln prövar vi olika tekniker för att klara av ogräset i nyanlagda ogräsrika bäddar. Här planterade vi kål för två veckor sedan och nu fyller vi på med ytterligare kålplantor.

Ogräsproblemen är minimala när vi planterar i markduk med brända hål. Lökbäddarna längre till höger har dock stora ogräsproblem och vi får se hur vi klarar upp det. All verksamhet i tunneln är testverksamhet i år. Det som funkar det funkar och det är inte någon katastrof om något misslyckats. Det har varit väldigt många kalla nätter. Även om vitkålen växt under fiberduk så ser det ut som om plantorna inte mår så bra. De kan räta upp sig men kylan ger dem en hård start i livet. Bilden ovan är tagen ifrån mitten av tunneln. Det ser ganska stort ut. Bilden nedan är tagen mot samma bäddar fast i början av tunneln. Den känns gigantisk. Här kommer vi att kunna odla mängder av tomater.

Idag har vi dragit upp trådar för att skotta upp jord så vi får ordning på alla tomatbäddar. De ska gödslas med stallgödsel som ska myllas ner och sedan får de ligga till sig så vi kan hålla lite koll på gräset innan tomaterna planteras ut. Nu vill vi ha lite värme så vi kan börja så och planterat även på friland.

Första veckan i tunneln

Nu har vi haft tunnelväxthus i en vecka på Östängs Gård. Än så länge vet vi inte riktigt vad vi tycker om det för allt har gått väldigt fort på slutet. Stommen har stått där länge men eftersom den varit utan plast så har man inte riktigt fått känsla för hur stor eller hur bra det kan vara.

Den här veckan så har Jonas jobbat med att fästa alla lister, portar och gavelplast parallellt med att jag och våra praktikanter har tagit tunneln i besiktning.

Plasten på tunneln och på gavlarnas övre delar har vi köpt ny medan dörrarna har en begagnad armerad plast på sig. Den skulle också behöva bytas egentligen men det får bli tills nästa år. Nu har vi inte tid med det. Lappa och laga är vad som gäller.

När veckan började såg det ut så här. Marken har periodvis varit täckt under förra säsongen men det är ett blåsigt läge så allt som oftast har plasten gett sig iväg från sandsäckarnas tyngd så gräset har fått nytt liv. De delar som inte varit täckta har en väldigt tjock kvickrotsmatta men oftast har faktiskt kvickroten gett med sig. Däremot finns det en hel del revsmörblomma, maskros och skräppor. Alla bäddar behöver därför rensas efter bredgrepningen men vi kör metoder för att minimera rensning i växthuset i år. Därför är få av bäddarna nakna.

Vid varje sida blir det en smal bädd.

Där planterar vi kålrabbi och majrova på ena sidan och lägger ut potatis på andra sidan.

Alla bäddarna är bredgrepade, kalkade, har fått stenmjöl och vissa har fått gödsel och som ni ser är de rensade i varierande grad. Egentligen hade jag velat rensa alla bäddarna ordentligt men i år ska vi pröva latmansmetoder i större utsträckning. Det tar emot – men är värt att testa – speciellt som tiden inte räcker till för allt.

Ytterligare två bäddar blir ”nakna” och där sätter vi lök för knippning. Där kommer vi att behöva kultivera ofta för fröogrästrycket lär vara stort. I dessa bäddar har vi rensat bort det rotogräs vi sett men inte mer än så.

I en del har vi satt lökarna kantikant och dem tänker vi skörda som salladslök. Allt för att testa olika metoder.

I bäddarna som ska täckas la vi också ut droppslangar även om droppvattensystemet är en bit bort i tid.

Skönt att slippa lyfta på dukar i efterhand. Gångarna är inte rensade alls så dem har vi täckt med tredubbel geoduk. En bädd där vi ska sätta sallat är täckt med nedbrytningsbar majsstärkelseduk. Där ligger droppbevattningen på plats under.

Eftersom droppbevattningen inte finns på plats fick vi ändå börja med att vattna ovanifrån.

I två bäddar ska vi sätta huvudkål. Vitkål i den ena och spetskål i den andra. Där rensade vi mycket begrensat men försökte luckra jorden rejält innan vi gödslade med komposterad stallgödsel. Ovanpå la vi på mypex.

Sedan brände vi hål för plantorna med en liten brännare från biltema och därefter lyfte vi på duken för att lägga i droppslang. Man kan bränna med droppslangen på plats men det kändes som att utmana ödet för mycket.

Sedan planterade vi kål. Jag har inte riktigt vågat hoppas att vi skulle få klart växthuset i tid och jag har inte riktigt varit klar över min planering eftersom jag aldrig haft ett rejält växthus förut så jag har förodlat alldeles för få plantor. En del hål får därför gå tomma så länge.

Vissa kålplantor har dessutom hamnat i glasväxthuset eftersom tunneln blev klart senare än väntat.

På med halverade vp-rör som bågar och ovan på det fiberduk. Det är kallt på nätterna fortfarande och plantorna behöver extra skydd för att klara utsättningen bra.

Nu är halva tunneln tagen i bruk och snart är det dags att ta tag i tomat/paprika/chillidelen men det får bli en annan vecka.

Sista praktikantdagen för veckan avslutades med materialvård. Eftersom vi slarvade med det i höstas så är våra redskap i stort behov av vård. Nu blev de rengjorda och metallen blev inoljad och träskaften oljade med halvolja. Det känns alltid bra att ta hand om sina saker. Tack Theres, Emma och Sandra för hårt arbete under veckan. Nu tar vi lite påskledigt.

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑