En gård för omställning

Kategori: växthus (Sida 1 av 3)

Kall vår

Våra stackars praktikanter har fått sin praktik förlagd vecka 13-16. En vår som denna blir det en kall och ganska otrevlig upplevelse. Tack och lov för att vi i år faktiskt har tillgång till vår växthustunnel där det finns mycket jobb att göra för efter en förmiddag med jobb på friland är det skönt att få gå in.

Här sår vi kål och sallat i brätten. Vi har gått igenom hur man rationellt fyller brätten med jord för att få upp tempot när det är många brätten som ska sås.

I tunneln prövar vi olika tekniker för att klara av ogräset i nyanlagda ogräsrika bäddar. Här planterade vi kål för två veckor sedan och nu fyller vi på med ytterligare kålplantor.

Ogräsproblemen är minimala när vi planterar i markduk med brända hål. Lökbäddarna längre till höger har dock stora ogräsproblem och vi får se hur vi klarar upp det. All verksamhet i tunneln är testverksamhet i år. Det som funkar det funkar och det är inte någon katastrof om något misslyckats. Det har varit väldigt många kalla nätter. Även om vitkålen växt under fiberduk så ser det ut som om plantorna inte mår så bra. De kan räta upp sig men kylan ger dem en hård start i livet. Bilden ovan är tagen ifrån mitten av tunneln. Det ser ganska stort ut. Bilden nedan är tagen mot samma bäddar fast i början av tunneln. Den känns gigantisk. Här kommer vi att kunna odla mängder av tomater.

Idag har vi dragit upp trådar för att skotta upp jord så vi får ordning på alla tomatbäddar. De ska gödslas med stallgödsel som ska myllas ner och sedan får de ligga till sig så vi kan hålla lite koll på gräset innan tomaterna planteras ut. Nu vill vi ha lite värme så vi kan börja så och planterat även på friland.

Första veckan i tunneln

Nu har vi haft tunnelväxthus i en vecka på Östängs Gård. Än så länge vet vi inte riktigt vad vi tycker om det för allt har gått väldigt fort på slutet. Stommen har stått där länge men eftersom den varit utan plast så har man inte riktigt fått känsla för hur stor eller hur bra det kan vara.

Den här veckan så har Jonas jobbat med att fästa alla lister, portar och gavelplast parallellt med att jag och våra praktikanter har tagit tunneln i besiktning.

Plasten på tunneln och på gavlarnas övre delar har vi köpt ny medan dörrarna har en begagnad armerad plast på sig. Den skulle också behöva bytas egentligen men det får bli tills nästa år. Nu har vi inte tid med det. Lappa och laga är vad som gäller.

När veckan började såg det ut så här. Marken har periodvis varit täckt under förra säsongen men det är ett blåsigt läge så allt som oftast har plasten gett sig iväg från sandsäckarnas tyngd så gräset har fått nytt liv. De delar som inte varit täckta har en väldigt tjock kvickrotsmatta men oftast har faktiskt kvickroten gett med sig. Däremot finns det en hel del revsmörblomma, maskros och skräppor. Alla bäddar behöver därför rensas efter bredgrepningen men vi kör metoder för att minimera rensning i växthuset i år. Därför är få av bäddarna nakna.

Vid varje sida blir det en smal bädd.

Där planterar vi kålrabbi och majrova på ena sidan och lägger ut potatis på andra sidan.

Alla bäddarna är bredgrepade, kalkade, har fått stenmjöl och vissa har fått gödsel och som ni ser är de rensade i varierande grad. Egentligen hade jag velat rensa alla bäddarna ordentligt men i år ska vi pröva latmansmetoder i större utsträckning. Det tar emot – men är värt att testa – speciellt som tiden inte räcker till för allt.

Ytterligare två bäddar blir ”nakna” och där sätter vi lök för knippning. Där kommer vi att behöva kultivera ofta för fröogrästrycket lär vara stort. I dessa bäddar har vi rensat bort det rotogräs vi sett men inte mer än så.

I en del har vi satt lökarna kantikant och dem tänker vi skörda som salladslök. Allt för att testa olika metoder.

I bäddarna som ska täckas la vi också ut droppslangar även om droppvattensystemet är en bit bort i tid.

Skönt att slippa lyfta på dukar i efterhand. Gångarna är inte rensade alls så dem har vi täckt med tredubbel geoduk. En bädd där vi ska sätta sallat är täckt med nedbrytningsbar majsstärkelseduk. Där ligger droppbevattningen på plats under.

Eftersom droppbevattningen inte finns på plats fick vi ändå börja med att vattna ovanifrån.

I två bäddar ska vi sätta huvudkål. Vitkål i den ena och spetskål i den andra. Där rensade vi mycket begrensat men försökte luckra jorden rejält innan vi gödslade med komposterad stallgödsel. Ovanpå la vi på mypex.

Sedan brände vi hål för plantorna med en liten brännare från biltema och därefter lyfte vi på duken för att lägga i droppslang. Man kan bränna med droppslangen på plats men det kändes som att utmana ödet för mycket.

Sedan planterade vi kål. Jag har inte riktigt vågat hoppas att vi skulle få klart växthuset i tid och jag har inte riktigt varit klar över min planering eftersom jag aldrig haft ett rejält växthus förut så jag har förodlat alldeles för få plantor. En del hål får därför gå tomma så länge.

Vissa kålplantor har dessutom hamnat i glasväxthuset eftersom tunneln blev klart senare än väntat.

På med halverade vp-rör som bågar och ovan på det fiberduk. Det är kallt på nätterna fortfarande och plantorna behöver extra skydd för att klara utsättningen bra.

Nu är halva tunneln tagen i bruk och snart är det dags att ta tag i tomat/paprika/chillidelen men det får bli en annan vecka.

Sista praktikantdagen för veckan avslutades med materialvård. Eftersom vi slarvade med det i höstas så är våra redskap i stort behov av vård. Nu blev de rengjorda och metallen blev inoljad och träskaften oljade med halvolja. Det känns alltid bra att ta hand om sina saker. Tack Theres, Emma och Sandra för hårt arbete under veckan. Nu tar vi lite påskledigt.

Praktikanterna är här!

Idag kom tre praktikanter från Uddetorp hit. De läser en utbildning som heter Småskalig ekologisk grönsaksodling och ska vara här på praktik i tio dagar under våren.

Vädret var inte det bästa så vi koncentrerade oss på arbete i växthusen idag. I ena halvan skulle vi om tidsplanen hade följts redan ha planterat en hel del samt sått morötter och spenat men eftersom växthuset fick plast på sig först förra veckan och gavlarna kommit upp först i helgen, även om en del saknas, så har det inte varit möjligt. En del plantor står och stampar i sina brätten men det får ta den tid det tar.

Vi började med att sätta ner armeringsjärn för att markera bäddar och gångar i halva växthuset. Här ska vi odla tidiga versioner av de grödor som vi annars har på friland. Det blir majrova, kålrabbi, spenat, vitkål, spetskål, knipplök och sockerärtor. I den andra halvan ska det bli tomat men de ska inte ut än på ett tag så den halvan får vänta.

Jag visste att vi skulle vara flera personer så jag hade lånat in en bredgrep av min långgranne och kollega Lena Manea så alla bäddarna bredgrepades snabbt och lätt.

Därefter blev det en del rensning av rotogräs. Platsen var täckt förra säsongen men det finns ändå en hel del ogräs mest olika gräs, skräppor och maskrosor. Vi försökte rensa rimligt mycket och inte för noga.

Sedan gödslade vi och det ska vi fortsätta med i morgon för sedan var det dags för lunchrast.

Efter lunch gick vi och tittade på gödselhanteringen. Vi har komposterat fårens ströbädd och idag lastade Jonas den komposterade bädden i gödselspridaren och körde ner utanför grinden till skiftet där vi i år ska odla kål. Det är de bäddar som vi i huvudsak gödslar med stallgödsel så då är det bra att få gödseln upplagd precis utanför grinden. Gödselspsridaren av äldre modell gör ett bra jobb med att sönderdela eventuella klumpar vilket gör hanteringen mycket lättare.

Sedan gick vi in i glasväxthuset och fyllde odlingsbrätten med jord och sådde sallat, blomkål, broccoli, salladskål och spetskål.

När fröerna hade lagts i varje plugg siktade vi jord över.

Sedan var det dags för omplantering av tomater. Vi har sått en del tomater lite för tidigt med mening. De kommer att sättas ut i växthuset på chans några veckor för tidigt. Blir det en varm vår så har vi en bra start men kommer det en köldknäpp så kommer vi ha andra tomater på vänt som kan ersätta eventuella förluster.

Dagen avslutades på verandan med dokumentation kring vad vi gjort under dagen. Jag ska försöka vara duktig på att dokumentera allt i år och då är det en hjälp att ha praktikanter. Är man dålig på att dokumentera och dessutom tycker att det är rätt tråkigt så blir det lätt att man struntar i det när man är trött i slutet av dagen.

Förodling

Nu när bakväggen i glasväxthuset är klar är det dags att göra i ordning förodlingen ordentligt. Temperaturen är ganska stabil i växthuset i och med att muren i bakkant lagrar värme. Dessutom har vi fyllt en kubikmetertank med vatten som också hjälper till att jämna ut temperaturen. Vi har också tätat överallt och satt upp bubbelplast för fönster och dörrar. Vi har satt ut en del kålplantor redan eftersom de inte är så känsliga utan klarar svalt väder bra. Snart måste vi dock få ut våra tomatplantor eftersom de inte längre får plats i förodlingskammaren. Planen för dagen var därför att bygga upp ett bubbelplasttält inuti växthuset.

I detta inre bubbelplastrum kommer det att finnas två odlingsbord. Det ena består av en formplywood med ett plåtkar ovanpå där det ligger en underbevattningsduk på. Där kommer känsliga plantor som vill ha ganska bra temperatur att stå.

Det andra är ett värmebord som också har ett plåtkar med underbevattningsduk men under så finns en sandbädd med värmekabel i. Tanken med det bordet är att kunna ställa sådder som ännu inte grott där. Många grönsaker kräver högre värme just när de ska gro men klarar något lägre temperatur senare.

Utanför det inre bubbeltältet kommer det att finnas ytterligare två odlingsbord där mindre värmekrävande grödor som kål kommer att kunna stå när de väl har grott. De mår bara bra av lite svalare temperaturer som gör att plantorna blir kraftigare eftersom de inte växer så fort.

Just nu har vi alldeles för många plantor som är förvuxna i brätten stående i växthuset eftersom den stora tunneln ännu inte är klar.

I helgen är det prioritet att få klart tunneln nu när växthuset är igång.

Att beställa plast till växthus

För ett år sedan köpte vi en stomme till ett bågväxthus. För ett halvår sedan satte vi upp den, i alla fall det mesta av den. För några dagar sedan fick vi monterat plasten på växthuset. Det var inte helt enkelt att få plasten på plats och det var faktiskt inte heller så självklart var vi skulle köpa plasten.

Vi misstänkte att plastfolien skulle kosta en slant så vi började leta på nätet efter vilka företag som säljer folie i rätt storlek. Det var svårare än vad vi trodde. De flesta som säljer bågväxthus säljer växthus som får plats i en villaträdgård och har ingen folie att sälja som är bred nog. Vårt växthus är drygt åtta meter brett och båglängden från sida till sida är tolv meter. Eftersom förankringen av plasten, och med den hela växthuset, sker genom att plasten grävs ner krävs en ganska bred plast.

Till slut fick vi fram en excel-lista med nio företag. Efter att ha mejlat och ringt visade det sig att ett av dem inte finns längre och ett annat har slutat att sälja växthus. Det finns säkert fler leverantörer som vi har missat men vår lista ser ut så här:

Det var intressant att prata med dem. De arbetar i normala fall med betydligt större anläggningar än våran men de tog sig ändå tid att beskriva och förklara. Det märktes att de har mycket erfarenhet och känner till vilka misstag som nybörjare oftast gör.

När det gäller priserna så skiljer de något men det är inga stora hopp. En av plasterna är lite tunnare men resten är lika tjocka, 0,2 mm. De flesta har folie hemma, en del som färdiga paket och en del har jätterullar och skär till på beställning. Bredderna varierar mellan 14,2 och 16 meter. Det finns naturligtvis andra mått men för vårt växthus är det 15 meter eller mer som gäller. Vi fick uppfattningen att alla plaster som är avsedda för växthus är behandlade på ena sidan för att minska kondensdroppet.

Det skiljer en tusenlapp men det som avgjorde för vår egen del var att vi behövde lite extra prylar och några goda råd. Så vi valde Grönsta som importerar just vårt växthus även om de inte låg lägst i pris. Förmodligen så har de olika leverantörerna hämtat sin plast från den eller det fåtal som tillverkar den här sortens plast i Europa.

Stort projekt med mycket krångel

Idag var det dags att sätta plast på växthustunneln. Det har varit en hel del jobb med att få upp bågarna och med att spänna upp de 35 linorna som ska löpa längst med växthuset. Det växthus vi byggt är gjort för att tåla snömängder och då är linorna till för att plasten inte skall sjunka ner mellan bågarna.

Agneta, Kerstin och Björn kom för att hjälpa till. Det är vi tacksamma för. Vi började med att köra ut plasten som legat inomhus för att den inte skulle vara för kall. Vi valde just den här dagen eftersom SMHI lovat svaga vindar.

Vi lånade ihop en stege från vår granne Richard och två stegar från vår granne Tobias vilket gjorde att vi kunde klättra upp på flera ställen utan att flytta stegarna. Vi hade informerat oss så mycket vi kunde och sett diverse youtubefilmer om hur man lägger på plast på tunnlar. Rullen sattes på ett stålrör som lades på två bockar. Sedan fäste vi ett rep i änden av plasten och började langa upp den över den västra nocken.

Jonas stod och langade upp plasten över kanten och jag stod mitt på växthuset och drog i repet. Sakta sakta åkte plasten ut över växthuset.

Det är ett långt växthus och det gick inte helt smidigt. Det visade sig att plasten hängde upp sig på de fästen som håller de längsgående vajrarna. Vi fick använda en lång pinne och ta loss plasten vid flera tillfällen. Trots det så upptäckte vi senare att vajerfästena gjort flera små hål i plasten.

Det är tungt att langa upp plast så efter ett tag fick Björn klättra upp och hjälpa till.

Jag drog i repet och när plasten kom fram till mig så flyttade jag stegen till en ny båge och drog igen.

Vinden var inte speciellt stark så vi kunde mata på efter hand. Enda kruxet var att plasten fastnade på linornas fästen.

Jonas fick allt mer ont i armarna men till slut hade vi fått upp tillräckligt med plast för att den skulle räcka till andra ändan. En kvadratmeter eller två av den här plasten är inte tung men hela rullen är tung. Det är gränsfall att bära den på två med bra remmar. Så samtidigt som rullen minskade i storlek så blev det allt tyngre för oss som matade fram plasten.

Sedan fällde vi ner ena sidan och lade sandsäckar på. Nu blev det paus i bildtagandet för nu började de riktiga problemen. Vindbyarna blev allt starkare och sandsäckarna gjorde för lite motstånd. Alla närvarande kämpade på för att hålla plasten på plats medan Jonas försökte sätta fast den vid gaveln med en list.

Det var inte helt enkelt. Vi begrep oss inte riktigt på hur listen fungerade. Den visade sig vara väldigt motsträvig och när vi använde gummiklubba för att slå ner den så skar den i plasten.

Vinden ökade än mer och rätt som det var kastade den över all plast åt ena sidan. Det var bara att börja om och försöka få över den igen. Under en period satt Björn på plasten, mitt på en långsida. När det kom en vindby satt han ett par decimeter över marken tills byn var över. Det är stora krafter när vinden tar tag i en stor plast.

Till slut var dock plasten på plats om än med vissa hål i. Nu syns storleken på växthuset. Stort!

Revan efter listen är värre. Det vet vi faktiskt inte hur vi ska lösa.

Vi grävde ner sidoplasten och vek sedan plasten över jorden och öste på med ytterligare jord. Nu ligger den på plats och hålls fast och resten får vi ta tag i i morgon. Det var en mycket kämpig dag och vi vet inte riktigt vad vi skulle ha gjort annorlunda. Kanske hade vi lyckats bättre om det var en helt vindstilla dag. De små hålen som fästena gjort kan vi tejpa – men det känns inte riktigt bra att ha en helt ny plast som är skadad redan från början. Revorna vid fästlisterna är irriterande. Vi måste ha gjort fel eftersom listen skar av plasten när den skulle ha låst fast den. Vi får forska i detta.

Vi har många arbetsdagar som är lite hårdare än de andra. Det här var en sådan. Stort tack till de arbetsvilliga pensionärerna som gjorde det möjligt för oss att få på platsen innan våren är över! I morgon ska vi ta det lite lugnare eftersom vi båda har lite ont när vi rör oss.

Liten grävmaskin

I eftermiddags kom Daniel med sin grävmaskin som vi behöver några dagar. Det är en halvgammal Kubota i gott skick. I helgen skulle den få ett oljebyte men Daniel fick lite feeling och passade på att måla upp den lite.

Storleken på grävmaskiner verkar anges i maskinens vikt utan skopa. I det här fallet väger den 1,6 ton. ”Enåenhalvtonnare” är en vanlig storlek och det som gör denna till en marginellt större maskin är att den är extrautrustad med det som på en bil skulle vara en kofångare. Kofångaren består av 100 kg gjutjärn som, i och med att den extra vikten är placerad längst bak, ger den lilla grävmaskinen lite större kapacitet. Det ska bli spännande att gräva i morgon.

Växthus gånger två

I förodlingskammaren står några brätten kålrabbi, majrova och vitkål.

De borde planteras ut nu men inget av våra växthus är i planteringsbart skick.

En sen kall vinter har gjort att allt har blivit fördröjt och planerna får göras om. Men det är inte någon större fara med det för de tidiga sådderna för tidig skörd i tunnel var ändå bara ett test i år. Det är ett större problem att all plats i förodlingskammaren är upptagen och många brätten återstår att så redan denna vecka.

Det börjar närma sig. Jag gör fyra varv om dagen och nu är det nog fem varv kvar totalt så innan helgen bör det vara klart och sedan ska jag bara bygga ett bubbelplastrum inuti växthuset så kan jag börja flytta ut plantor. All sten i bakkant på växthuset kommer att göra stor skillnad när det gäller att hålla frostfritt i detta växthus. Förra året bestod denna vägg av röd plåt som inte ens var riktigt tät så det kommer att bli stor skillnad.

Jag gör plats för två stycken fönster i bakkanten av väggen som jag ska försöka montera automatvädring på för att inte det ska bli överhettning i växthuset. Idag visade termometern 30 grader så det kan nog behövas. På fredag ska blandaren lämnas tillbaka så det är inte mycket tid kvar.

Ju högre jag kommer desto värre blir det eftersom jag måste klättra på stege och samtidigt ha med all sten och bruk upp. Jag löser det genom att stapla grönsaksbackar upp och ned och ställer brukbaljan på dem.

Sedan försöker jag räkna ut vilka stenar jag kan behöva och lägger dem vid baljan innan jag klättrar upp men det är ofta jag felbedömt eller glömt något så det blir många klättringar upp och ner.

Samtidigt jobbar Jonas på det andra växthuset. Där ska 35 linor spännas upp mellan bågarna för att motverka att plasten säckar ihop om det blir mycket snö.

Det är högt och många bågar så även Jonas spenderar dagarna med att klättra upp och ner för stegar. När solen gått ner så gör ingen av oss speciellt många knop.

Droppbevattning

Vi har än så länge inte använt oss av droppbevattning. Den största anledningen till det är nog att vi inte har haft växthus tidigare och då får man ju hjälp av regnet när det gäller bevattning. Åtminstone de flesta år. 2018 var ett undantag men då klarade vi bevattningen eftersom en dam gav oss en bevattningsanläggning som hon inte behövde längre. Med den följde sju stycken vattenspridare av kyrkogårdsmodell. Vi har ändå tänkt att vi vill ha underbevattning eftersom det är så vattenbesparande jämfört med att vattna ovanifrån.

I år ska vi försöka få upp vår växthustunnel så i veckan anlände vår beställning från Waterboys. Vi har träffat på dem flera gånger förut bland annat på odlardagarna och de ger ett väldigt proffsigt intryck. Alla odlare vi känner har beställt sina bevattningsanläggningar från just Waterboys och det känns skönt att inte behöva välja bland massor av olika firmor. Så här ser delarna ut:

  • 1 rulle DripNet PC 500 meter
  • 2 stycken Tryckregulatorer R20 2,5 bar
  • 40 stycken 12x16x12 mm T-anslutningar
  • 10 stycken 17/16 mm kulventiler i plast
  • 2 stycken lamellfilter R20 0,13 mm
  • 40 stycken M42 Hanslutstycke KXV 76
  • 60 stycken droppslangsförankring
  • Alltihop gick på 7245 kronor

Från vänster: Lamellfilter, Tryckregulator (det fanns ställbara men det som inte finns kan inte gå sönder), Kulventil, Ändstopp (slangen ska gå genom båda ringarna och vecket som bildas stoppar vattnet), T-rör för vanlig 1/4-tums trädgårdsslang, Förankring.

För att bevattningsanläggningen ska fungera behöver vi dra vatten fram till växthusets mitt och det kommer vi att göra med en vanlig vattenslang. På vattenslangen kommer vi först att koppla en huvudkran så vi kan slå av allt vatten ute i växthuset ifall något skulle gå fel. Därefter följer en T-koppling så vi får en tappvattenkran om vi vill bevattna sådder och annat ovanifrån. På det andra utloppet på T-kopplingen kommer vi att sätta en tryckregulator som tar ner vattentrycket till 2,5 bar som det ska vara i droppbevattningsslangarna istället för 4-5 bar som det är annars.

Därefter kopplar vi in ett filter som ser till att vattnet inte för med sig massa partiklar som sätter igen droppslangarna.

Efter filtret hamnar ytterligare en T-koppling så vi får en slang som går ut till vardera halva av växthuset. På var och en av dem kommer vi att sätta en enkel timer så vi kan vrida på hur länge vi vill att bevattningen ska vara igång.

Efter timern går det två slangar längst mittgången i växthuset och vid varje bäddkortsida fästs två droppslangar per bädd.

Vår vana trogen så har vi nog överplanerat en smula och kanske beställt några saker i onödan. Många klarar sig utan kulventiler och har mycket få förankringspunkter men det blir lätt så här vid beställning utanför våra erfarenheter.

Droppslangen är en DripNet PC med hål var 30 centimeter. Vi trodde att den skulle vara tung och ohanterlig men hela rullen gick att lyfta med en hand. Droppslagsförankringsspik håller slangen på plats i bäddarna och i slutet på varje slang sätts ett ändstopp.

Så här ser droppställena ut i närbild. Det syns att det sitter någon fiffig plastgrej på insidan av varje droppställe. Huvuduppgiften för ”grejen” är (om vi har fattat rätt) att den stryper flödet vid högre tryck och öppnar mer vid lägre tryck. Tanken är att det ska komma ungefär lika mycket vatten ur droppställena i början och slutet av slangen.

Droppslangen finns bara att köpa i 500 meters längder så vi kommer att få slang över till vårt andra växthus plus att det blir ytterligare längder över som vi kommer att lägga i salladsbäddarna bland annat.

Timrarna kommer vi att köpa på Biltema

Waterboys har varit med på alla tre odlardagar som varit. Den här gången var de med digitalt och gav ett erbjudande på tio procent till alla som deltog i odlardagarna. Det kändes som ett fint erbjudande som dessutom gjorde att vi fick beställt i tid och inte i sista stund som det annars lätt kan bli. Det bästa är nog nästan att man kan ringa till Waterboys och att de tar sig tid att förklara. De har ett gediget kunnande som de gärna delar med sig av.

Tryckluft

Just nu går den mesta av min tid åt åt att förbereda för murning av växthusväggen. Leran är på plats i hinkar i ladugården sedan igår.

Jag har satt upp ett par presenningar bakom lutans reglar för att vi ska kunna nödvärma växthuset när vi har murat ifall vädret skulle slå om. Det får inte bli minusgrader om lerputsen ska må bra.

Att mura med begagnade stenar känns bra på många sätt men att göra rent dem från gammalt kalkbruk, lerbruk och cementbruk är inte lika roligt.

Fram tills idag är detta de verktyg jag arbetat med. Det tar tid! Dessutom får man ont i armen av att slå och slå och slå. Det är nästan så jag börjat misströsta om att få alla stenar rena tills det är dags att börja mura. Jag försöker rengöra några sten varje dag men det är enorma mängder kvar att knacka rent. Ibland lossar det lätt men när det är cementbruk så kan man stå och slå väldigt länge utan egentligt resultat.

I torsdags sa Jonas att han trodde att vi hade en mejselhammare för tryckluft liggande någonstans. Vi letade fram den men den fungerade inte. Jag tänkte inte så mycket mer på det utan knackade vidare. Jonas köpte en ny mejselhammare för 249 kronor på Jula när han ändå körde förbi och vi drog igång vår lilla röda kompressor och testade.

Jag har aldrig riktigt förstått det där med tryckluft. När vi flyttade hit till gården var det en av de första sakerna som Jonas ville inhandla. Eftersom jag inte hade någon kunskap på tryckluftsområdet fick han fria händer och köpte en stor blå sak som vi har i ladugården. Jag använder den ibland för att pumpa däck men det är i princip allt. Jonas använder den ganska ofta till att lossa muttrar som rostat fast, till att blåsa rent saker med mera.

För ett tag sedan fick vi en liten röd kompressor av Jonas far när de sålde sitt hus och flyttade till lägenhet. Jag tyckte kanske att det räckte med en kompressor men Jonas (som i en något större utsträckning än jag tycker att saker är bra att ha i reserv) hävdade att det var bra att ha en stor stationär och en liten som man kan flytta med sig. Eftersom det är han som använder kompressorerna så blev det så.

Vår lilla röda kompressor fick igång mejselhammaren och plötsligt blev målet att få alla stenar rena inte lika avlägset. Snabbt och lätt knackade mejseln loss både kalkbruk och cementbruk. Kompressorn tappade dock kraften ganska snabbt så då fick jag låta den vila och knacka för hand en stund tills kompressorn fått upp trycket igen. Helt acceptabelt tyckte jag.

Jonas kom dock dragande med vår stora kompressor som är väldigt tung och mer att betrakta som stationär men när vi kopplade in den så var det inga tryckproblem längre. Det hela kändes ännu bättre för nu behövde jag inte pausa alls.

Ganska snart började det dock krångla och mejseln fastnade, maskinen pös istället för att jobba och trycket gick ner trots att det var tryck i kompressorn. Det som skulle underlätta visade sig istället ta mer tid än om jag hade knackat för hand.

Jonas lösning på det problemet blev att titta efter dyrare mejselhammare men det var sen lördag eftermiddag så han kunde inte åka iväg och köpa någon utan vi fick skruva isär, olja, skruva isär igen, vrida, olja, fixa och dona och problemen löstes och kom tillbaka och löstes igen. Nu tror jag att jag har börjat förstå mig på mejselhammaren så i morgon kommer allt att fungera perfekt och massor av röda stenar ska slippa sin cement. Trots en del krångel under dagen så förstår jag nu Jonas positiva inställning till tryckluft. Sicken grej!

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑