Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: växthus

Växthus nedplockat

Med frysrumsäventyret förra veckan i bakhuvudet så var det med viss bävan som vi gav oss av i morse. 07.05 rullade vi mot Hökerum utanför Ulricehamn. Mycket kan gå fel när man ska plocka ner saker. Med oss i bilen hade vi diverse verktyg, stegar och, tack och lov, två arbetsvilliga tonåringar. Solen hade just gått upp när vi anlände till platsen för växthuset där vi började med kafferast.

Sen inspekterade vi dagens projekt innan vi började plocka ner väldigt många plastade vajrar som var spända från gavel till gavel.

När de spänts upp så mycket man kan så sätter man hakar runt varje båge och vrider till för att spänna ytterligare.

Det är ett högt växthus så vi fick använda vår högsta stege för att nå upp och lossa hakarna på varje båge.

Vajrarna vevade vi sedan ihop i härvor och knöt om snöre för att minska risken för trassel.

Vi kommer förmodligen inte att kunna återanvända dem eftersom växthuset vi plockade ner var 27 meter men det finns material till 30 meter. Det gör att vajrarna kommer att bli för korta men de kommer säkert till användning i något annat projekt.

Därefter plockade vi ner gavlarna. Växthuset har några år på nacken och den armerade plasten som sitter på gavlarna har blivit lite skör.

Vi skulle helst vilja ha en skjutport åtminstone i ena änden av växthuset men de här gavlarna har en dörr med gångjärn och sedan kan man lyfta hela gaveln för att öka ventilationen. Vi får fundera på hur vi ska ha det. Behålla detta eller bygga några andra dörrar på den ena eller båda gavlarna.

Efter att gavlarna var nedtagna så fällde vi båge för båge och skruvade isär dem.

Bågarna går att dela i fyra böjda delar. Mellan delarna sitter ett ”kryss” och från kryssen träs tunnare järnrör på för att hålla isär bågarna från varandra.

Bågarna är gotiska för att snö och regn ska rinna av. Det är kraftigt gods i bågarna och allt är i gott skick.

Sedan tog vi lunch i orangeriet. Det är som alltid roligt att vara på andra gårdar då man hittar fiffiga lösningar och idéer till sina egna projekt.

Oskar hade byggt orangeriet i lärk och satt fast fönstren med läkt på in och utsidan. Dörren var en skjutdörr som han byggt av tre gamla fönster.

Fiffig lösning. Studerade plåtar, upphängningar, takstolar, mur och annat intressant under lunchen.

På varje båge sitter ett stag som är fem meter långt från sida till sida. Det är den längsta delen på växthuset och går inte att dela. Från detta långa stag går sedan två stag upp till bågen för att öka stabiliteten.

Bågarna skruvades isär en efter en och alla delar bars bort och sorterades i högar.

En del delar låg på övervåningen på ladan så medan jag och Jonas angrep bottendelen medan tjejerna hämtade ner allt därifrån.

Varje båge sätts ner i ett annat kryss som är nedgrävt i marken. Mellan kryssen går korta rör som gör att det blir en linje längst med båda långsidorna.

När vi var och tittade på växthuset häromdagen var de nedre rören förankrade med ett jordankare. Dessa saknades på det här växthuset. Kanske har det tillkommit i senare modeller men det får vi kolla med Grönsta som levererar växthusen.

Brännässlor, kvickrot och annat rotogräs gjorde sitt bästa för att hålla nere kryssen och rören och på de flesta ställen var det minst en decimeter jord och rötter som vi behövde gräva upp.

Vi lastade alla bågar på kärran och alla kryss och kortare rör inne i bilen. Gavlar och de långa rören fick ligga kvar då det finns en gräns för hur mycket man kan få ombord på en kärra.

På hela dagen så var det i princip inget som krånglade, inte ens en blå tumme! Så vi kunde lämna Hökerum innan mörkret föll. Det kändes bra även om vi inte fick med oss allt utan Jonas måste åka tillbaka och hämta resten i morgon.

Växthustankar mottages tacksamt!

Vi har nu odlat på Östängs gård i fem säsonger. Än så länge bara på friland eftersom vi inte har något växthus. Det gör bland annat att vi inte odlar tomater och slanggurka till försäljning. Vi har velat fram och tillbaka och inte vetat vad vi vill ha. Riktigt bra växthus är dyra och så stora investeringar har vi inte haft råd med än. För en månad sedan landade vi i att tillverka vår egen caterpillartunnel genom att köpa vattenrör hos Rinkaby och kröka till själva. Jag var på studiebesök hos en odlarkamrat som gjort det och vi lånade till och med en ”rörkrökarmojäng” av henne för att kröka rören.

Vi har också varit inne på att söka leader-bidrag för att finansiera ett växthus. Vi har andra odlarkollegor som fått sådana projekt beviljade och det har låtit väldigt bra men visade sig vara sämre när ansökan väl landade hos Jordbruksverket. Det stöd som det lokala leaderkontoret beviljat blev inte alls av samma storlek när Jordbruksverket tittade på ansökan.

Ett av de växthus vi tittat på är en tunnel av märket Nordic Lair från Grönsta. Vi kom så långt så vi beställde hem en offert på ett växthus på 8 gånger 21 meter men när vi såg priset så avskrev vi detta växthus som ouppnåeligt.

Sedan har vi funderat på att bygga ett orangeri/växthus i glas. Glaset har vi fått av en vän och han har också lovat att ställa upp och hjälpa till att bygga stommen till växthuset. I somras grävde vi för grunden, i alla fall till hälften.

För en tid sedan la en annan bekant ut en annons i en facebookgrupp om att han hade ett begagnat Nordic Lair att sälja. Plasten var förbrukat så det rörde sig bara om själva stommen. Jag råkade sitta vid datorn vid rätt tillfälle och anmälde snabbt intresse. Dagen efter kontaktade jag Grönsta och frågade vad ny växthusplast skulle kosta och om det fanns reservdelar att köpa. Priset för plasten var överkomligt och reservdelar fanns. Vi slog till och har nu köpt stommen till ett 8 gånger 30 meter stort växthus.

Vi tycker det låter väldigt stort men som alla odlare vi känner säger så har ingen människa någonsin stött på en odlare som anser att hen har ett för stort växthus.

Idag har vi varit hos ytterligare en odlarkollega som har ett Nordic Lair. Vi ville kolla in olika detaljer. Det var ett mycket givande besök och vi har pratat mycket om ventilation, dränering, bevattning, förodlingsanordningar, ärtstöd, förodlingsbord med värmekabel och för- och nackdelar med dubbel- och enkelplast.

Det vi framför allt var intresserade av att titta på var den här mackapären som sitter på båda sidor av växthuset. Det är en motor som styr sidoventilationen.

Motorn är sitter på en vinkelväxel som växlar ner varvtalet betydligt. Vinkelväxeln är driver en stång via två kardanknutar. Stången vrider sig så plasten på sidan rullas upp. Här är plasten nedfälld men när motorn kör igång snurrar stången långsamt och på bilden nedan är plasten upprullad.

Utanför plasten sitter ett vindnät som släpper igenom luft men hindrar vinden från att bli för stark.

I varje gavel finns två skjutdörrar. Varma dagar kan man ha båda långsidorna öppna och även båda gavlarna. Det gör att temperaturen inne i växthuset blir rimlig.

På väggen i växthuset sitter en styrpanel som är kopplad till temperatur- och vindmätare. När det blir för varmt i växthuset så rullas sidorna upp automatiskt. Det gör att man inte behöver passa utan allt styrs med automatik.

På taket sitter en vindmätare och en vindriktningsmätare som är kopplade till styrenheten inne i växthuset.

Plasten som går över nock går bara ner till en list som går längst med hela sidan ner till vindnätet.

Under vindnätet är en vajer spänd och där sitter en plast som sedan är nedgrävd i ett dike utanför växthuset.

Växthuset har en gotisk form med en rundad spets som gör att snö rasar av. I taket är plastade vajrar spända för att hålla plasten spänd. Varje både har fackverksstag som gör att det blir stabilt.

Vid varje båge är ett järnspett nedslaget som håller huset på plats.

Varje båge sätts också fast i ett fäste som är nedgrävt.

Inne i växthuset har Sasha byggt odlingsbänkar fyllda med sand och värmekabel. Det gör att hon kan hålla bra temperatur på sina förodlingar. På samma plats finns ytterligare två växthus. Ett bågväxthus med dubbel plast med en fläkt som håller lufttrycket uppe mellan de två plasterna så man får ett isolerande luftskikt. Olle som har det växthuset är inte helt nöjd med konstruktionen. Dubbla lager plast ger mindre ljusinsläpp den tid man behöver det som mest. Visserligen blir det varmare i växthuset men ljuset är enligt honom ett större problem. Han rekommenderade istället enkelt plast för att få mer ljus och att man täcker över bäddarna med fiberduk för att få extra värme på natten.

Vi tittade på ett tredje växthus som hade takventilation istället för sidoventilation. Det är lite bredare än det växthus vi köpt men längden är den samma. Detta växthus står på samma plats som det med sidoventilation men är alltid mycket varmare heta dagar. Sidoventilation låter alltså som en bättre idé.

Jag har haft ett långt samtal med en annan odlarkollega som har lång erfarenhet av växthus och han rekommenderade dubbel plast på hela vårt hus men efter besöket idag känner vi oss tveksamma.

Nu vill vi att alla ni som har erfarenhet av växthus och läser detta ger oss alla synpunkter som ni har så vi ökar vår beställarkompetens innan det är dags för oss att beställa. Dubbel eller enkel plast? Sidoventilation på båda sidorna eller räcker det med en? Och allt annat som ni vill delge oss.

På tisdag åker vi och plockar ner våran tunnel. Efter denna veckas frysrumsnedplockning är vi faktiskt måttligt sugna. SMHI lovar 3 plusgrader och regn. Men vi är ändå glada för att vi tagit ett steg närmare att ha ett växthus även om vi är tveksamma på om vi kommer att odla något i det redan i år.

Tack för alla råd och all hjälp från alla håll och kanter! Jag älskar odlarkollegor!

Bossgården och Wardins Gårdsprodukter

Idag har vi varit på studiebesök med vårt projekt Gårdssamverkan och mobilt musteri. Det är det sista innan projektet avslutas runt årsskiftet. Idag bar det av till Bossgården utanför Falköping där Jonas Ringqvist tog emot. Han och hans fru Sanna odlar grönsaker för försäljning på marknader, via prenumerationer och REKO-ring. De har lång odlingserfarenhet på över 20 år. Jonas är också kursledare för den halvtidskurs som jag ska gå i vinter. 

Gården de bor på är en gammal gård där uthusen har vasstak. Bara det ger poäng. 

Det är härligt med studiebesök bland likasinnade så man kan nörda ner sig i pluggbrätten och vilka storlekar som är optimala. Bossgården har en odlingstunnel där de har fyra bord för att driva upp plantor. Borden kan hålla vatten och är precis avpassade för brättena. 

Sedan några år tillbaka så har de en kylcontainer där de använder halva för att skölja och packa grönsaker och halva som kylrum. Kylrummet gör att de kan skörda kontinuerligt och därmed minskar stressen. 

Just nu fanns det inte så mycket i kylrummet mer än massor av vitkål. 

Packavdelningen värms upp av kylaggregatet vilket är en stor fördel så här års men inte lika positivt mitt i sommaren. 

Jonas har också byggt en löktork. Ett mindre utrymme där de lägger in den nyupptagna löken med blast i säckar ovanpå pallar. 

I ena hörnet finns en fläkt som blåser ner luft till botten av utrymmet under pallarna. Luften passerar upp genom löklagret och torkar därmed ut löken. 

På bossgården odlar de i fasta bäddar som de anlägger med hjälp av en gammal potatiskup som de tagit bort mittenkupen på. Gångarna blir v-formade och väldigt smala men efter att man gått i dem och kört med hjulhacka så breddas gångarna efter ett tag. 

För att minska arbetet så täcker Bossgården alla skördade bäddar med plansiloplast. Plansiloplastens svarta sida läggs uppåt eftersom det ökar värmen i jorden och därmed aktiviteten längre in i den kalla perioden. När Jonas lyfte på plasten såg man tecken av ett enormt mikroliv därunder. Bossgården täckodlar inte med organiskt material men täcker ofta bäddarna antingen genom att grödorna sätts tätt eller med plast eller markduk. Organsikt material tillförs i form av komposterad ströbädd från får och kor samt genom att skörderester hackas ner i bäddarna. 

Inne i odlingstunnlarna är det inte slut på säsongen. Här växer vinterportlack, machesallat, spenat m.m. I en annan tunnel växte huvudsallad för skörd i november. Salladen växer långsammare så här års men den växer ändå under fiberdukstunnlar inne i växthustunneln. Sallaten såddes i brätten i augusti och planterades ut i september. Det är en större risk att odla så här års. Allt lyckas inte lika bra som under sommarsäsongen men det går ändå att ha färska grönsaker på det här sättet långt in på vintern. Arrangemanget med tunnel i tunnel ger tio graders högre temperatur i de små tunnlarna jämfört med utetemperaturen under vintern.

Sedan gick vi och tittade på Jonas fantastiska hönshus. Det är byggt på hjul. Här visar Jonas utrullningsredet som bör ha en lutning på 7 grader för att vara optimalt och inte byggda på känsla som våra är… Det finns speciella redesmattor att köpa. Vi använder vanlig astroturf men de riktiga redesmattorna har hål vilket gör att man inte behöver ta ut och rengöra dem lika ofta.

På andra sidan kliver hönorna in bakom skynket för att lägga sina ägg. På eftermiddagen när äggen hämtas så fälls träställningen som hönan står på upp och fäster i elektromagneten som sitter till höger om skynket. Elektromagneten håller fast ställningen tills hönorna har gått och satt sig för kvällen. 

I andra änden av hönshuset finns sittpinnarna ovanför en gödselbinge där allt gödsel samlas upp och töms efter behov. Ovanpå gödselbingen ligger ett galler för att hönorna inte ska gå i skiten. 

Det finns två lampor i hönshuset. En ovanför sittpinnarna och en ovanför golvet. Den ovanför golvet släcks först med hjälp av en timer. Den ovanför sittpinnarna är svag och ger bara ett ledljus och släcks även den via en timer men en timme senare än den andra lampan. Det gör att hönorna tar sig upp mot ljuset där lampan finns. När den väl släcks bör alla hönor sitta på plats och då släpps också ställningen framför redena ner eftersom de är kopplade på samma timer. På morgonen när hönorna vaknar så är redena öppna så hönorna kan gå in och lägga ägg. Man slipper alltså hönor som sover i redena vilket gör att man slipper mycket av smutsen där. 

På utsidan är en lucka fäst som även den är kopplad till en timer. Luckan stängs och öppnas långsamt och gör att man slipper passa på hönorna. Luckan kan styras av timer eller av ljussensor.

I år har de utökat odlingarna med  ytterligare 1000 kvadratmeter och en tvåhjulstraktor. Både Sanna och Jonas arbetar heltid med odlingarna och i år har de dessutom kunnat ha en person anställd på halvtid för att sköta skörden. De börjar komma upp i storlek så en tvåhjulstraktor lönar sig trots att den kostar en hel del i investering. De använder den som gräsklippare, för att hacka sönder skörderester och för att ytkultivera bäddarna. 

Det är fascinerande att de på den lilla yta de har uppodlat kan försörja sin egen familj och dessutom ha en anställd. 

På bilden ovan ser ni hela området. Den fyrkantiga grå delen till vänster är den del de anlagt odlingsbäddar på i år. Det är inte stor yta och ändå så produktiv. Tänk så mycket mat som skulle kunna produceras i Sverige om man la upp det hela annorlunda. 

Sedan nördade vi en del på såmaskiner. Den övre är en Sembdner köpt på Lindbloms som Jonas i princip bara använder till att så rädisor med. Den undre är en Jang köpt på Johnnys Selected Seeds som de använder till det mesta andra. 

En såmaskin vill vi verkligen ha. Vi pratade också om krattor, stutar, säljkanaler, lerklining och massa annat. Sedan åt vi medhavd matsäck innan vi åkte vidare till Wardins gårdsprodukter. Där tog Maria Wardin emot och började med att visa oss sitt tillagningskök. Där gör hon sirap, marmelad, tomatsås och mycket annat. De har fått sitt kök godkänt trots att de inte har kommunalt vatten. De använder gårdens vatten till disk men om de behöver vatten i själva produkterna så har de kommunalt vatten som de hämtar i dunkar.

På ett ställe i odlingen så har de byggt upp höga bänkar i form av två E vända mot varandra där de täcker och odlar tidigt på året. Bra skördehöjd var det dessutom. 

I den gamla ladugården har de gjort i ordning en utställningslokal men vattenhoar och utgödslingsrännor är bevarade. 

När man är ett nördgäng på studiebesök så kan man gå igång på det mesta.

En del av oss gick igång på en dieseldriven, vevstartad tvåhjulstraktor medan andra mest gick igång på ett sågverk.

Wood-Meizer LT10 var ett väldigt smidigt sågverk som var lätt att sköta och inte krävde mycket handkraft.  Eftersom det är dyrt att få virke uppsågat så är vi många i projektet som är sugna på ett sågverk. Kan man dessutom få det mobilt som musteriet så kan vi ju enkelt köra det mellan gårdarna. 

Hos Wardins har de en bär och fruktodling inhägnad med Alloxnät precis som vi. Längst ner har de behövt sätta upp hönsnät eftersom hararna har gnagt sig igenom alloxnätet. Det problemet har inte vi haft än men det gäller att vara vaksam. 

Wardins odlar helt annat än Jonas och Sanna. Här har man gräsmatta där man jordfräser upp bäddar som man sedan täcker med gräsklipp hela säsongen. Anledningen till att man vill ha gräsmatta är just att man använder gräsklippet som gödning. Här täcks inte någonting med plast. Varken jorden eller grödorna. Inte ens kålen täcks med insektsnät under säsongen. Två helt olika studiebesök hos kunniga människor som villigt delade med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Trötta men nöjda åkte vi hem igen. I morgon ska vi invintra mustvagnen.

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

Bevattning

När det regnar ute är det lätt att glömma att vattna i växthuset. Vi har en tunna stående inne i växthuset. P1100927Dels tjänar den som värmeutjämnare men framför allt är det bra att ha tempererat vatten på plats där man vill vattna. Vi fyller på tunnan med slang och då är vattnet för kallt. Slangar har vi köpt på loppmarknader. P1100931Det verkar som om många människor köper på sig slangvindor som de sedan inte använder för det har varit lätt att komma över bra sådana till billigt pris. Eftersom vi har mycket att göra så har det hänt mer än en gång att vi har vridit på kranen och gått och gjort andra saker medan tunnan fylls på för att sedan glömma bort det hela. Det har resulterat i att tunnan fyllts och vattnet sedan runnit över och dränkt hela växthusgolvet. Vi har därför inhandlat en timer från Biltema. En mycket enkel mekanisk som man vrider upp. P1100924Nu kan man glömma av att man fyller på tunnan och komma tillbaka efter en lång tid utan att den runnit över. Det känns skönt. P1100930I tunnan har vi gjort ett hål och satt i en rätt dyr men väldigt stabil kran. Från kranen går en kort slangbit för att man enkelt ska kunna fylla vattenkannorna. P1100928Vi har försökt med droppslang men vattentrycket verkar bli för lågt för den typ vi köpt så i år blir det vattenkanna. Systemet måste trimmas på till nästa år. I växthuset har det växt chilli, tomat, gurka och paprika. P1100936Chillin har fungerat bättre i kruka än i de fasta bäddarna. P1100932Tomaterna har fungerat hyfsat men de är väldigt sena på grund av kylan så frågan är hur många som hinner mogna. P1100933Paprikan har några frukter men det känns inte som succé precis. Vet inte om jag tycker paprika är värd att odla. Har aldrig lyckats riktigt bra med den. P1100935Gurkan har inte gett många frukter än men de som blivit har varit goda. Resultatet i växthuset är på det hela ganska mediokert. Jag tror att jorden behöver bytas ut till nästa år. Växterna behöver dessutom ha mer tillsyn och regelbundnare bevattning än vad de fått i år. Egentligen vill vi ha ett växthus på minst 100 kvadratmeter. Men det får bli i framtiden.      

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑