Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: växthus (sida 1 av 2)

Växthusdörrar

I veckan kom det första paret skjutdörrar på växthuset på plats. Vi ville testa så det verkligen fungerade innan jag började bygga det andra paret.

Maria och Magnus kallades in för att vi skulle vara fler som tänkte kring upphängningen.

Jonas har inhandlat överdimensionerade lister för portupphängning. Listerna klarar 250 kilo men dörrarna väger bara en bråkdel.

Olika lösningar diskuterades. Vi ville inte ha en upphängning som såg för klumpig ut men ändå måste vi hitta en som blev tillräckligt stabil. Vi hade inte heller mycket utrymme att spela med utan fick anpassa oss till det som fanns.

Till slut fastnade vi för en lösning där vi fäste ett bandjärn i hjulet som sedan gick ner på båda sidor om dörren.

I den enkla dörren behövde vi fästa de två hjulen i de två långa sidostyckena. Det gjorde att hjulparen gick utanför dörren. På ena sidan spelar det inte någon roll men på sidan där den enkla dörren ska möta den dubbla så innebar det att vi inte kunde sätta ett av hjulen på ena sidostycket. Det fick bli ett hjul på ett sidostycke, ett på mittstycket och ett en bit in på överliggaren.

Vi klippte till bandjärnet med en plåtsax så det blev ett spetsigt avslut.

Skenorna gick att köpa i tremeterslängd som längst och det räckte inte riktigt till så vi fick kapa en skena med vinkelslip och skarva.

För att kunna sätta skenan tillräckligt högt mot taket blev vi dessutom tvungna att snedkapa skenan.

Maria gick och provmätte när skenorna var ”på plats” och tack och lov så hade jag mätt rätt så dörrarna passade.

En dörr uppe. Den vajar lite i vinden så därför ligger stenen för på utsidan. Där behöver vi lösa ett mothåll som tillåter dörrarna att glida utan att det hakar upp sig. För att få på dörrarna fick vi ta isär skenan eftersom marken går uppåt på ena sidan så dörren inte kan glida på där och på andra sidan så går taket ner så det inte går att få på dörren där heller.

När ena dörren var på plats var Maria och Magnus tvungna att sticka och jag och Jonas var så trötta så vi vågade inte fortsätta eftersom det då kunde blivit fel. Nästa dag monterade vi hjulen på dubbeldörren och så ringde vi Maria som kom och hjälpte oss att sätta den på plats.

Det känns oerhört lyxigt att ha skjutdörrar istället för trasig blå plast för åtminstone ena öppningen. Nu återstår bara att tillverka ytterligare två dörrar och få dem på plats men det känns inte lika akut eftersom plasten på den sidan är ordentligt fastsatt med lister hela vägen eftersom vi inte har behövt gå ut och in på mer än en sida.

Förodlingskuvös

Huvudorsaken till växthusbygget är att jag behöver mer plats för att dra upp plantor. Därför har jag i växthuset, innan det ens blev riktigt klart, byggt en kuvös med värmebord där jag ska ställa kålplantor och annat som mår bra av mycket sol men ändå kan stå lite kallare.

Bordet består av en marinplywood där jag byggt en sarg som är fem centimeter hög. Under skivan finns en regelkonstruktion som gör skivan stabil. Skivan ligger på två reglar som i sin tur ligger på fyra lecablock som jag har lagt i våg.

I taket har jag hängt upp en ställning i fyra kedjor. På ställningen har jag byggt ett tak av bubbelplast inköpt på Olssons frö.

Sedan har jag satt fast bubbelplast i ”taket” så det hänger ner en bit på golvet där jag säkrat med sandsäckar. Hörnen har jag satt ihop med klämmor men det behöver jag köpa nya för de är för klena.

Värmen i värmebordet styrs av en elektronisk termostat. Vi spar på mycket saker här på gården och denna hade vi redan hemma tillsammans med ytterligare två.

Jag var tvungen att vänta med sista bubbelplastväggen tills Jonas kunde hjälpa mig att sänka plåtarna på väggen bakom. Så då passade jag på att lägga ut värmekabeln.

Den gula värmekabeln fick vi med när vi hämtade frysrummet som blivit vårt slungrum. Den är inte helt enkel att jobba med eftersom den är rätt styv och inte vill ligga still. Till slut kom jag på att jag kunde klippa av bitar av murarnät och fästa från kant till kant. Sedan la jag kabeln mellan de avklippta bitarna som stack upp ur murarnätet.

Den vita kabeln är temperaturgivare som styr termostaten. Båda kablarna går ut genom sargen i ett borrat hål.

När allt var på plats och inkopplat så fick kabeln eget liv och reste sig och böjde sig så jag fick justera om alltihop innan det var dags att fylla på sand.

Sanden fanns redan på växthusets ”golv” då vi grävde upp den när vi grävde för grundmuren.

Jag jämnade av sanden med en bräda.

Sanden i växthuset var rätt grov så jag jämnade av ytterligare med hjälp av finare sand. Plåtskivan som står lutad mot väggen har uppvikta kanter och den har jag låtit göra på Lorentzons plåtslageri i Alingsås.

På plåtskivan la jag en underbevattningsmatta som jag klippte till.

Jonas kom och hjälpte mig att sänka plåtarna så jag kunde bygga sista bubbelplastväggen och vattna på bordet.

Det blir rörigt när man håller på med många projekt.

När jag gjorde i ordning min förodlingskammare nere i källaren tyckte jag att jag hade enormt mycket plats och trodde inte att jag någonsin skulle behöva mer. Nu var läget akut och jag var tvungen att få ut en del plantor för att få plats att skola om tomater. Jag har skruvat fast elfästen på sidorna där jag har trätt in VP-rör. Tanken med det är att jag nattetid när det blir frost ska kunna dra över dubbel fiberduk.

Framför kuvösen ska jag sätta upp ytterligare ett bord men lite mindre ambitiöst. Det kommer bara bli en reglad skiva med en likadan plåt och underbevattningsmatta men utan bubbelplasttält och värmeslingor. Jag tänker sätta bågar precis som dem i bubbeltältet där jag kan lägga över dubbel fiberduk. När jag flyttat ut plantorna gick jag ner och sådde veckans sorter och skolade om tomater så nu är alla hyllor och även golvet fulla igen. Om mina plantor i kuvösen lever i morgon och allt har fungerat som det är tänkt kommer fler plantor att få flytta ut.

Växthus/orangeri del 10

Så var det äntligen dags att lägga tak!

Skivorna är 470 centimeter långa och 210 centimeter breda. Det gör att de är rätt så otympliga att hantera. Jag och Jonas fick hjälpas åt för detta är inte ett jobb man klarar själv. Första skivan på plats med skyddsfilmen kvar.

Den undre skyddsfilmen tar vi bort inne i ladan där vi också passar på att tejpa gavlarna. Skivan består av två skikt med ca 8 mm luft mellan. De två skikten hålls ihop och isär av längsgående tunna väggar. Utrymmet mellan väggarna har gett namn åt skivan, kanalplast. Hur som helst så måste kanalernas öppningar stängas för så att inte insekter bygger bon och damm och bös blåser in. Det sker med en tejp utan hål i överkant och en tejp med små ventilationshål på i underkant. Anledningen till hålen är att eventuellt kondensvatten ska kunna ta sig ut. Skyddsplasten veks upp så vi direkt kunde säkra skivan med skruv. Det blåser mycket hos oss och eftersom skivorna är så stora så är det lätt att vinden tar tag.

Vi hade vädertur för solen sken och vinden var måttlig.

Mellan skivorna ska en plastlist fästas. Den är formad som ett liggande H där den övre delen är lite bredare än den undre. Det var relativt lätt att sätta på den på skiva nummer ett. Det var desto värre när vi skulle skjuta in skiva nummer två i H-listen. Jonas stod 210 centimeter bort och knödde medan jag försökte få skiva nummer två att gå i spår. Vi fick klippa sönder ett plastlock som vi använde för att lirka skivan på plats.

Under varje skruv sitter en metallbricka med en neopremgummipackning. Vi ska skruva i 25 skruvar i varje skiva men det går inte att nå till mitten av skivorna utan att kliva på dem. Därför skruvade vi än så länge där vi kom åt.

Det är ett stort bygge. Där tältduken sitter ska det bli öppningsbara fönster men de är inte klara än så tältduken får skydda mot vind och frost så länge.

Efter fem hela skivor blev det 70 centimeter som vi fick längdsåga ur skiva nummer sex. Den var sedan svårast av alla att få till eftersom vi inte hade någon hel H-list utan fick ta tre bitar. Vi fick klippa sönder fler plastlock och till slut kom den på plats. Nu återstår att krypa fram ovanpå kanalplasten och dra i ungefär 50 skruvar ytterligare. Vi får lägga på en byggskiva för att fördela trycket och hoppas på att inte kanalplasten tar skada.

Trädgårdsteknik

Ylva håller med Magnus hjälp på att bygga ett orangeri. Jag har ägnat mig åt annat men jag har bidragit på två sätt till bygget. Jag har tidigare hämtat ekvirke och nu var det dags att hämta de isolerande takskivorna. Jag lider mindre än Ylva av att sitta några timmar på motorvägar så det blev jag, Jonas, som fick besöka företaget Trädgårdsteknik utanför Ängelholm.

Jag träffade Jan som hade hjälpt till med att få ihop beställningen. De har mängder med saker i butikens utställning men Jag berättade att det bara var det mest sålda sakerna de hade hemma. Trädgårdstekniks katalog innehåller tydligen betydligt mer. Jag har än så länge bara studerat deras sidor med isolerade kanaltak.

Här är några bilder som visar en del av det som fanns framme. Bevattningsprylar, växthusvärmepannor för pellets och ved, ebb- och flodbord, växthus, golfbaneklippare och mycket mer,

Eftersom tjejen i receptionen frågade om jag var företag eller privatperson så antar jag att alla får komma och handla.

Det är ju lite opraktiskt att de flesta av den här typen av firmor finns i Skåne. Inte för skåningarna men för oss andra. Ängelholm ligger som tur är på västra sidan Skåne så det var bara att ta sig över Hallandsåsen, ta av till höger och knacka på.

De skivor vi hade valt var 10 mm tjocka och 2,1 meter breda. När man tänker sig den bredden så är det ganska brett men hur brett är det i verkligheten?

Svaret är att det är nästan för brett.

Vi hade beställt sex skivor. De är ursprungligen 6 meter långa och som tur är så bad vi om att få dem kapade till önskad längd 4,7 meter. Det visade sig att 4,7 meter var på gränsen till att vara för långt. I alla fall för den biltransportkärra som vi hade hyrt. Men de fick plats.

Två av remmarna som kommit med var inte kompletta. Bara tanken på att 9,87 kvadratmeter kanalplast (per skiva) skulle lätta från flaket på motorvägen gjorde mig lite kissnödig så det fick bli ett extra depåstopp hos Biltema för att komplettera med två remmar. Efter det så gick hemfärden alldeles galant. Det tar visserligen några timmar och kostar diesel men jämfört med vad det kostar att frakta paket i den här storleken så är det värt mödan.

Orangeri/växthus del 9

Nu sätter vi glas! Det är ett stort steg framåt. Växthuset har tagit mycket tid och länge kändes det som om det inte hände något men nu går det snabbt framåt. På fredag ska vi hämta kanalplast att lägga upp på taket. Det är mycket småfix kvar och en hel del speciallösningar för att ordna med vädring och annat men om taket och huvuddelen av glasen är på plats så får vi täta tillfälligt med plast för de hål där vi inte hunnit specialbeställa glas. Detta är SÅ roligt.

De flesta facken är 116 cm breda och där har vi härdade glas som passar om man sätter i två stycken rutor. Den övre rutan hängs på växthusclips som sitter på den undre. Vi har köpt dem på Jordnära i Alingsås.

Stolparna på långsidan är fastsatta i urtag i bottensyllen och hammarbandet och varje stolpe har ett urtag på 10 cm i ovankant och underkant. Dessa spikas med två långa spik som kommer ut på baksidan av syllen och hammarbandet och där viks de in för att få det stabilt. Eken är så hård så det går inte att spika utan att först borra och även då är det rätt tufft att få igenom spiken.

Fönstren sätter vi fast genom att spika på tunna 35 mm breda ek-lister som vi klyvt till på vår klyvsåg. Den gör att vi kan få vilka dimensioner som helst. I överkant behövde listerna vara något bredare och då var det bara att klyva till dem på sågen.

I fredags kom Milú förbi och hjälpte till en stund. Hon blev satt på att såga till och sätta upp de lister som fattades runt de rutor som Magnus och jag satte in dagen innan.

På insidan gör vi lister i furu. Tanken är att de kommer att ruttna relativt snabbt då det är mycket fukt i ett växthus men då är det bara att klyva till och spika fast nya.

Det är skönt när man får hjälp eftersom det då verkligen märks att det blir mycket gjort.

Jonas kom också och hjälpte till med att såga av 20 centimeter av det gamla plåttaket för att det nya kanalplast-taket ska få plats.

Själv höll jag mest på att sätta upp kortlingar mellan sparrarna i taket. De första kortlingarna satte jag och Magnus upp ihop men nu behöver han vara på andra ställen så jag blev tvungen att räkna ut ett sätt att fixa det själv.

Om utrymmet mellan sparrarna är lite för litet så är det inte så stora problem att göra det själv för då kan man hamra ner kortlingen så den sitter i spänn medan man skruvar. När utrymmet är någon millimeter för stort blir det dock svårare att både hålla kortlingen på plats och skruva. Jag kom på att jag kunde sätt skruvtvingar som bortre änden vilade på medan jag skruvade den första sidan.

Kortlingarna sätts med cc-mått 80 centimeter och är mest till för att stabilisera taket.

De senaste dagarna har varit helt fantastiska. Solen har skinit och det har varit bra temperatur att jobba i. Arbetsdagarna har nu också blivit lite längre för att solen går ner allt senare.

Igår jobbade jag själv hela dagen med att spika på ytterligare lister och sätta i de sista glasen.

Även detta var en knepig uppgift att klara själv. Alla lister på utsidan går att spika på innan glasen kommer in men ingen av listerna på insidan kan spikas på innan båda glasen är på plats. Jag hämtade första glasrutan och näste nedersta spiken på listerna på insidan. Sedan vinklade jag dem utåt och satte fast dem med skruvtvingar så de lutade utåt men inte trillade. Sedan satte jag i växthusclipsen och hämtade ruta nummer två. Problemet med att få dit den var att händerna inte får plats på sidorna när rutan är på plats så jag fick vinkla in den nedersta rutan och sätta i den övre. Det var lite nervöst för trots att härdat glas är tåligt så är kanterna känsliga. När övre rutan låg i spår så vinklade jag in båda rutorna samtidigt och höll dem på plats med axeln medan jag spikade fast en list innanför övre rutan. Då vill det till att man inte lagt ifrån sig hammaren så man inte når den. När listerna på båda sidor om den övre rutan var på plats så gick det att vinkla in de undre listerna och spika fast även dem. Nu är alla rutor som passar i fack på plats men vi har många fack kvar. Till de trekantiga facken i gavlarna kommer vi att specialbeställa glas och till två fack på långsidan har Magnus lovat att tillverka fönsterbågar vi kan sätta glas i så vi får möjlighet att vädra. Söndag blir ledig dag men på måndag ska jag börja fundera över hur jag ska bygga skjutdörrarna.

Orangeri/växthus del 8

Ingenting av det vi byggt tidigare här på gården har fått så många inlägg som vårt nya växthus och det är inte slut än. Det är så roligt att lära sig nya saker och så många tekniker i detta bygge som vi inte kunde tidigare. Idag har vi satt i de första glasen.

Igår jobbade jag själv eftersom Magnus var iväg på annat.

Jag började med att såga upp 44 kortlingar som ska sitta mellan sparrarna i taket. Fyra kortlingar med cc-mått 80 centimeter i varje mellanrum.

Sedan började jag såga till och göra urtag i alla sparrarna. I ena änden är det ett enkelt jack. Den änden ska ligga ovanpå regeln i gamla lutans vägg.

I andra änden är dels ett urtag där sparren ska träs över hammarbandet och dels ett avslut. Till dessa har Magnus gjort en mall. Jag gjorde en sparre klar i taget och satte upp dem efter hand. Satte också fast en kortling för varje sparre jag satte upp för att få avståndet rätt.

I hammarbandet ska också göras ett urtag som möter urtaget i sparren så det är rätt mycket jobb för varje. Jag hann få upp fem sparrar och gjort i ordning även de fem sista i lampans sken.

I dag kom Magnus tillbaka och vi började göra hål för dymlingar som ska hålla tapparna på plats inne i stolparna.

Magnus har fått tag på 18 millimeters rundstav i ek men eftersom stolparna är färska och rundstaven är torr så behövde vi borra ett hål som var något större. Jag köpte ett 19 millimeters plattborr som vi filade till så det blev 18,5 millimeter stort. Tanken är att stolparna krymper så att dymlingarna kommer att sitta fast ordentligt. Krymper stolparna för mycket så kan det spricka om skillnaden är för stor.

Dymlingarna slås sedan i hålen.

Här är en av tio dymlingar på plats.

I bottensyllen och i hammarbandet har vi gjort 30 centimeters halvt i halvt. Eftersom ek är så hårt så borrade vi hål innan vi spikade i spikar som höll ihop det som överlappade.

Det är mycket mätande, lodande och kontroll med vattenpass innan alla vinklar och stolpar är som de ska. Vi fick använda spännband för att dra hammarbandet i precis rätt läge innan vi satte fast vissa av sparrarna.

När vi spikade hammarbandet så använde vi spik som gick rätt igenom och som vi sedan krökte på undersidan för att få det extra hållbart.

Här är alla sparrarna äntligen på plats och innan Magnus var tvungen att åka för dagen så satte vi även i våra första glasrutor.

På utsidan spikade vi på lister. Sedan satte vi dit ett glas och hängde på växthusglas-S (förmodligen har de något namn) där vi sedan ställde glasruta nummer två och så satte vi lister även på insidan.

Det är mycket jobb kvar än men det här kändes verkligen som en milstolpe. Nu har jag i läxa att spika på lister för alla rutor på utsidan, klyva till lister som ska sitta på insidan, spika fast de sista stolparna, sätta fast alla kortlingar men det får bli i morgon.

Orangeri/växthus del 7

Idag har det hänt grejer på växthusbygget.

Vi började med att fixa till hörnsparren på gavel nummer två. Det är många urtag som ska göras för alla stolpar.

Sedan satte vi upp allting och mätte alla vinklar och såg till att alla stolpar var lodräta.

Hörnsparren fick urtag för alla stolparna så att hälften av sparren togs bort.

Alla stolparna fick sneda urtag som motsvarar taklutningen.

Änden på varje sparre skall sågas till så det blir ett mjukt avslut.

Botten på varje stolpe ska ha ett tapphål.

Urtag för stolpar längst hela långsidan har vi gjort redan tidigare.

Urtag för sparrarna i hammarbandet ska sågas till. Marken runt växthuset är mjuk så man får vara lite försiktig med var man ställer stegen.

Innan mörkret föll fick vi upp en sparre förutom hörnsparrarna och medan mörkret föll så det inte gick att fota längre så fick vi upp både gavel nummer två och hela hammarbandet. I morgon ska jag såga till 44 kortlingar och göra avslut och urtag i alla sparrarna. Kanalplast till taket är beställt och snart ska det hämtas och sättas upp.

Orangeri/växthus del 6

Det går framåt med växthuset men aldrig lika snabbt som man vill. Vi tillverkar del efter del men det är många delar som måste vara klara innan man kan sätta upp något ordentligt.

Jag har lärt mig göra tappar, tapphål, urtag och avslut på taksparrar. Vi jobbar med yxa, stämjärn, bandkniv och klubba och det går snabbare och snabbare för varje sak man gör. Jag är inte lika snabb som Magnus än och det blir inte lika perfekt men det är roligt att se att man utvecklas.

I tapphålen ska stolparna ställas ner. Det är viktigt att hålet motsvarar tappen på stolpen och att sidorna på både tapp och hål är raka. På varje kortsida blir det fyra stolpar som fästs på detta sätt. På långsidan har vi gjort en enklare variant.

Bottensyllen sätts fast med en avkapad gängstång som borrats ner och fästs i muren.

I syllen har vi gjort en nedsänkning för en fyrkantig bricka och en mutter som vi skruvat åt.

Bakre väggen kommer till att börja med utgöras av lutans plåtvägg men så småningom ska vi mura en röd tegelvägg där för värmelagring.

Vi har satt upp gaveln provisoriskt för att se att allt är ok och sedan tagit ner och justerat det som behövts.

Bandkniven kommer då till användning ihop med hyveln.

I hörnen möts långsidans hammarband med halvt i halvt urtag med en bjälke i kortsidan som också har ett halvt i halvt urtag. Hörnstolpen har en tapp som går igenom tapphål i både hammarbandet och bjälken.

Taksparren som binder ihop gaveln fästs i den gamla lutan.

Den dras fast av en genomgående gängstång med bricka och bult på vardera sidan.

Första kortsidan uppe. Mittensektionen kommer att få två skjutdörrar och sedan ska det sättas in glas i sidopartierna. Min läxa till nästa gång blir att göra urtag till resterande stolpar på långsidan.

Orangeri/växthus del 5

Idag har jag varit för mig själv och jobbat. Så här års jobbar jag halvtid med att samordna Framtidsveckan i Alingsås. När jag vaknade i morse var det nio minusgrader och det kändes inte helt optimalt när man ska stå ute och såga så jag började jobba inne vid datorn med olika Framtidsveckegrejor efter att jag hade skött om djuren men efter kaffet så hade temperaturen stigit och solen tittade fram. Det är en oerhörd lyx att kunna styra sin arbetstid. Efter några timmars jobb blev jag trött i armarna och då gick jag in och jobbade ett pass vid datorn igen.

Magnus är den som arbetsleder träarbetet på växthuset så oftast väntar jag tills han kan vara med men idag skulle 12 stycken stolpar tillverkas och igår hade vi gått igenom hur det skulle göras.

Hörnstolparna kommer vi att bygga i 4″4″ men resten kommer att göras i 3″3″. Hörnstolparna fäster vi i upphuggna hål i syllen och där vill jag att Magnus är med så det blir rätt men de övriga 12 stolparna ska vi fästa halvtihalvt. Det innebär att vi tar bort hälften av stolpen och sedan gör vi motsvarande urtag ur bottensyllen och hammarbandet för att fästa stolparna. Vi har inte helt räknat ut hur höjden än så jag kunde bara förbereda ena änden på stolparna.

Först måste man såga rakt i änden. Finns det sprickor eller stora kvistar så får man såga bort dem.

Med en vinkelhake ritar man först ett streck innanför det man vill ha bort och man ritar också ett streck på båda sidorna.

Strecken på sidorna är till för att få snittet rakt hela vägen.

Med en vanlig fogsvans sågar man några millimeter rakt över stolpen.

Sedan följer man strecket ner längst sidan och sågar någon millimeter där också hela vägen.

Sedan gör man likadant på motstående sida.

Därefter kan man såga hela vägen ner. Nu kommer fogsvansen att följa de försågade linjerna.

När man sågat rent kollar man så man får kärnan utåt. Där är virket hårdast och lämpar sig bäst för att vara utåt där regn och vind kommer åt.

Sedan mäter man ut var stolpen ska delas av.

Med ritsen markeras hälften.

Ritsens streck blir så svagt så det blir lättare att se om man fyller i med blyerts.

Sedan sågar man precis som när man sågade av ändan fast denna gång bara ner till ritsens streck.

Magnus jobbar bara med handverktyg men eftersom jag var själv idag så fuskade jag med vår nya Makita i nästa moment.

Den går att ställa in så man sågar precis så djupt som man önskar.

Ja lade fem stolpar bredvid varandra och sågade flera perfekt djupa snitt i den delen som ska huggas bort. Jag sågade dock inte det innersta snittet med Makitan utan med fogsvans då det är väldigt lätt att det inte blir perfekt rakt. Övriga snitt spelar dock inte någon roll.

Sedan tog jag en stor träklubba och slog på de uppsågade delarna som då ganska enkelt lossar.

Delarna kan sedan plockas bort en efter en.

Ytan som inte blir perfekt måste fixas till.

Allt trä ner till ritsens linje ska bort.

Magnus använder oftast yxa här men jag tycker det är så lätt att hugga fel så jag tog stämjärn och gummiklubba istället.

Hela ytan huggs så ren man kan.

Sedan tas det sista med två olika hyvlar.

Ytan blir inte perfekt men jag hoppas att jag får godkänt i morgon när Magnus kommer tillbaka.

Tolv stolpar färdiga i ena änden. Ju fler jag tillverkade desto bättre gick det.

Orangeri/växthus del 4

Igår råkade vi på en annons om rött tegel som bortskänktes så idag så har Jonas hämtat första lasset efter jobbet. Det innebär att vi förmodligen kommer att mura en bakvägg på växthuset. Tanken med det är att stenen lagrar dagsvärmen och nattsvalkan så att växthuset får jämnare temperatur över dygnet. Förhoppningsvis innebär det mindre frostrisk och dessutom blir det väldigt snyggt. Jag har länge drömt om detta men röda tegelstenar har blivit dyra även begagnade och det går åt många sten till en hel vägg.

Jag och Magnus har fortsatt med bygget idag. Det har varit mycket mätande och räknande för att försöka fundera ut vilka rutor vi kan använda för att få tillräckligt bra taklutning. Det är roligt att jobba med Magnus för han har många fiffiga verktyg. Den här ritsen (heter förmodligen något annat) använde vi för att mäta ut var vi ska göra urtag i bottensyllarnas delar.

Längst med ritsen tas sedan trät bort med stämjärn, yxa och hyvel.

Den här fiffiga amerikanska borrmaskinen drivs av två handvevar. Fördelen med den är att man vet att hålet blir lodrätt vilket kan vara svårt om man borrar med en vanlig borrmaskin.

De borrade hålen bearbetades sedan så vi fick ett fyrkantigt tapphål som går genom båda bottensyllarna i hörnet. Tanken är att vi där ska sänka ner hörnstolpen.

Vi spände ett snöre längst långsidan för att mäta in så att alla delarna låg rätt. I morgon ska jag tillverka alla stolparna och sedan ska jag och Magnus jobba vidare på fredag.

Den röda plåtväggen som syns till höger kommer alltså i framtiden förhoppningsvis att täckas av röda tegelstenar. I mitt huvud kommer det att bli ett fantastiskt fint växthus.

« Äldre inlägg

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑