Etikett: bevattning

Vatten och gödning

Det har varit en torr vår. Vår brunn fylls inte på tillräckligt snabbt för att vi ska kunna ha bevattning igång hur mycket som helst. Den här våren hade man helst velat sätta på spridaren och låta den gå i flera timmar och bara flytta den ibland. Men vattnet räcker helt enkelt inte för det. Med mycket odlingar och många grönsaksbäddar så finns inte tiden att gå runt och vattna allt med vattenkannor. Vattenkannor istället för spridare gör att man kan koncentrera vattnet till plantor och sårader vilket minskar vattenåtgången och gör att grödorna får ett försprång framför ogräset. Men det tar tid. Sedan vi fick upp stängslet runt grönsakerna så har det dessutom blivit krångligare när man ska öppna en grind varje gång man ska fylla på vattenkannan. Många grödor vill heller inte bli vattnade med kallt brunnsvatten utan vill gärna ha vatten som håller arton grader. Det gäller t.ex. för jordgubbar om du vill att de ska bli riktigt söta.

Vi har därför funderat en del över bevattningssystemet den här våren men inte riktigt haft tid att ta tag i det. Nu har vi dock placerat ut två stora vita kubikmetertankar som vi köpt på Blocket för 100 kronor stycket. Det har varit livsmedel i dem så de känns ok att använda. Vi la först ut markduk och på den tre EU-pallar för att få upp tanken en del så att vattentrycket ökar. Kanske borde vi använt fyra eller fem tankar för det rinner ganska sakta ur dem. Kanske ökar vi på så småningom. De fylls än så länge med hjälp av vattenslang men så småningom kommer åtminstone en av dem att fyllas med regnvatten från ett närliggande tak.

Vi kommer att placera ut ytterligare en tank till växthusbevattning och en tank för att vattna plantor utefter ladugårdsväggen. Först måste vi bara vitkalka den murade väggen bakom. Så småningom vill vi få till stånd ett system där vi kan ta tillvara vatten från alla våra tak men det ligger nog rätt långt fram i tiden.

Vi har också flyttat vår tunna med nässelvatten så den står innanför staketet bredvid en av vattentankarna. Nässelvatten är rikt på kväve, fosfor och kalium och ger ett bra näringstillskott till växterna under säsongen. Vi knökar en nätsäck full med nässlor och stoppar ner i tunnan. P1150389När nässlornas blad förmultnat och bara stammarna är kvar tar vi upp dem och knökar ner mer nässlor. Nässelvatten luktar väldigt illa så man bör inte spilla på sig. Man bör inte heller hälla upp det i en vattenkanna som läcker i botten och gå genom hela odlingen med det rinnande ner på sina skor… Då kan vi upplysa om att skorna börjar lukta riktigt illa också. Nässelvatten bör spädas  med tio delar vatten.

På odla.nu kan man läsa ”Nässelvatten innehåller stora mängder nedbrytande bakterier, vilket verkar ha en positiv effekt på marklivet. Om man använder täckmaterial på marken, så som gräs eller dylikt, verkar effekten bli extra stor. Förmodligen påskyndas nedbrytningen av täckmaterialet med hjälp av bakterierna från nässelvattnet.” Det finns inga källhänvisningar så vi vet inte om det stämmer.

P1150390Kväve, fosfor och kalium finns också i vallört. Vi har många vallörtsplantor av sorten Bocking 14. De växer till sig snabbt och får många stora blad som man kan skörda flera gånger under säsongen. Har en planta tagit sig så kan man dela den i flera. Vi skördar bladen och använder som täckmaterial men vi har nu också en tunna där vi gör vallörtsvatten på samma sätt som nässelvatten. Både tunnan med nässelvatten och tunnan med vallörtsvatten har vi köpt ifrån ett litet företag i Alingsås som köper in flytande diskmedel i dem. Sedan har vi borrat hål i dem för att sätta in en tappkran. Det gör att det blir lättare att få ut vattnet utan att spilla. Tappkranen på nässelvattnet köpte vi dyrt för 700 kronor för några år sedan från en rörfirma. Den är gjord i metall för att sättas i båtskrov men nu har vi hittat enklare kranar på Harald Nyborg för 40 kronor. Det gör att hela lösningen blir enkel och smidig. Den blå tunnan till höger har den dyra kranen som förmodligen kommer att hålla hela vårt liv medan den blå tunnan till vänster har den billiga kranen. Vi får se hur livslängden är på den. Vi har även försett vattentanken med ett fäste för slang så vi kan välja om vi vill tappa upp vatten i vattenkanna eller lägga ut slang direkt i odlingen. Men för att det sista ska fungera bra behöver nog tunnan upp en bit till. P1150388Att tunnorna dessutom är placerade precis vid odlingarna bredvid en vattentunna ökar definitivt chansen att våra grönsaker ska få ordentligt med gödning i år. Vi kommer också att ha lättare att få vattnet att räcka och hålla bättre temperatur vid bevattningen.

Verkligheten vs. drömmen

Sedan vi blev med gård har vi gjort en hel del investeringar som varit mer eller mindre akuta samt en hel del som varit mindre akuta men väldigt roliga – som en fårbesättning, en hönsbesättning och en skogsträdgård.P1090880

Alla investeringarna var sådant som vi hade tänkt ut innan vi tillträdde gården – på den tiden då vi hade gott om tid att fundera, läsa på och prata om vad vi ville. Nu när vi har bott på gården i åtta månader upptäcker vi att vi inte drömt så mycket det sista. Vi har ju varit helt upptagna med att förverkliga våra drömmar och ta hand om allt som vi inte räknat med skulle hända. Det växer saker på fel ställen. Det går sönder saker vid fel tillfällen. Vissa moment måste helt enkelt prioriteras upp som att fåren måste ut på bete eller plantor måste ut i landet. Det gör att alla ”att göra listor” blir inaktuella så fort de är gjorda. Livet följer helt enkelt inte planen.

Igår kväll hade vi dock en kväll då vi satte oss ner och pratade om vad vi skulle vilja göra på gården i framtiden. Listan blev lång och en hel del är nog ouppnåeligt men det är roligt att drömma och fantisera. Bland önskemålen fanns:

  • Minst 100 kvadratmeter stort växthus med tung stenvägg mot norr med massugn i samt flera stora vattentankar för värmetröghet.
  • Solvärmeanläggning för varmvatten. Helst en som kopplas på vår befintliga veduppvärmda anläggning. Idag värms duschvattnet med eldriven varmvattenberedare medan elementen värms av en vedeldad panna.
  • Solcellsanläggning för elproduktion. Helst så stor att den kan förse en elbil med energi utöver hushållsel
  • Andel i ett närbeläget vindkraftverk
  • Betesputs
  • Livsmedelsgodkänt kök
  • Bagge
  • Galt
  • Renovera sädesmagasinet så vi kan ta emot wwoofare nästa säsong
  • Flyttbart, hållbart regn och vindskydd till fåren
  • Viltstaket och snigelstaket runt grönsaksodlingen
  • Hjulhacka
  • Fruktpress och äpplerivare
  • En stirlingmotor för el och värmeproduktion (Nu var det sen kväll)

Sedan finns det en hel del saker som inte kräver så mycket pengar men som vi skulle vilja tillverka på sikt:

  • Sarger till årets 24 bäddar och nästa års 24 bäddar på 1.20*5 meter
  • En radmarkerare anpassad för bäddarna med tre, fyra och fem rader. Den ska vara 1,18 bred så den går innanför bäddarnas sarger och snabbt drar upp önskat antal rader. Tänker att man kan göra en med flera hål för pinnar där man kan byta ut dem så man får önskat antal rader.
  • En djupluckrare som är 1.18 bred och som man ställer sig på och vickar för att luckra på djupet i bäddarna.
  • En cykeldriven rensningsmaskin med hjulen utanför bäddarna där man ligger på mage för att spara ryggen.
  • Ett ränne ovanför fårens vinterbostad för förvaring av foder
  • Ett nytt grishus ifall vi får kultingar så Agneta och Anni-Frid behöver var sin bostad
  • Ett mobilt hönshus så vi kan få ut hönorna på fälten efter fåren för att minska parasittrycket
  • Bänkar i skogsträdgården
  • Fler fågelholkar
  • Fasta staket runt alla skiften
  • En soldriven tork
  • En biokoltillverkningsanläggning för att binda kol och använda som jordförbättring
  • Bevattningsanläggning med självtryck där vi tar vara på regnvatten
  • Bastu (Jonas idé (sent) var att dra ihop folk och bygga en i skiftesverksteknik under en dag)

Ja ni ser. Drömmar finns fortfarande…

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑