Etikett: Permakultur

Permakultur på Sven Nils

I veckan har jag (Ylva) varit i Skåne tillsammans med Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar, Pella Thiel och Miriam Thorén från Skenora Gård på Ingarö hos Susanne Velander Vretare på gården Sven Nils, Mannarp för att göra en Permakulturdesign. Det är tredje året vi träffas för att arbeta tillsammans och det är något av årets höjdpunkt. Jag lär mig väldigt mycket varje gång och får många tankar om vad som kan utvecklas på vår egen gård och i vår närhet. 2014 gjordes den första designen i det här gänget och den var för Östäng. Fortfarande finns tankarna från den med i vår planering och alla kartor, listor och skisser sitter fortfarande på väggen på vårt kontor. Förra året var vi på Skenora gård med fyra hushåll och gott om folk på gården och nu var det dags för Mannarp. Där finns inget boningshus och gården brukas idag av Susanne som har hästar, grisar, kor, får, ankor, gäss, höns och tre hundar. Det är från denna gård vi köpte Agneta och Anni-Frid i november 2014.Susanne bor i byn Södra Rörum som ligger strax intill eftersom boningshuset på Mannarp inte är i skick att bo på.

Vi börjar alltid med att vandra runt på platsen och sedan får den eller de vi är hos berätta om platsen och vad som hänt hittills för att sedan ge en form av ”beställning” inför designen. Alltså en beskrivning av vad man vill med sin gård. Gården Sven Nils har stort behov av fler händer och det var utmaningen vi stod inför. Alla djurslag med daglig tillsyn och matning två gånger om dagen kräver sin kvinna.

Inom Permakultur används design för att planera mänskliga aktiviteter. Det kan röra sig om en gård, en trädgård en by eller en stad. Målet är att fånga upp och lagra energi som flödar genom systemet i form av sol, vind och vatten och att fördröja flöden av människor, näringsämnen m.m. Det handlar om att bygga nätverk, sluta kretslopp och finna så många kopplingar som möjligt mellan delarna i systemet.

När Susanne berättat det vi behövde veta så fick hon inte vara med längre. Tanken är att vi som besöker gården är friare i tanken och ska få en chans att tänka utan att behöva ta hänsyn till den som äger stället. Vi började med att sätta oss vid brasan och prata en i taget om och om igen för att lyfta så många tankar som möjligt. Att inte få avbryta utan vara tvungen att vänta tills de övriga tre sagt sitt innan det är ens tur igen är väldigt nyttigt. Man vet också att de andra sitter och väntar på att få prata och dela sina idéer vilket gör att man försöker fatta sig rimligt kort. Det blev ett intensivt idésprutande som avbröts av kaffe och lunch då Susanne kom tillbaka och kunde klargöra en del saker vi funderat över. Efter lunch började vi skissa på idéer och lösningar för att ha inför kvällens presentation.

Det vi jobbar med är inte en ”riktig” permakulturdesign för den tar flera år att göra. Det vi eftersträvar när vi träffas är att göra en snabbdesign som ska ge gårdsägaren massor av idéer om vad som är möjligt. Att öppna upp för nya tankar och visa på möjliga vägar för att gårdsägaren sedan ska kunna arbeta vidare utifrån det vi presenterar.

Inom Permakultur försöker man tänka i olika zoner för att få systemet effektivt. Zon 0 är det man har allra närmast och är oftast boningshuset. I zon 1 placerar man det som behöver daglig tillsyn. I zon 2 finner man grönsaker  och växthus som också kräver tillsyn men inte lika ofta som zon 1. I zon 3 förlägger man kommersiella aktiviteter som större odlingar av potatis och säd, skydd för djur och så vidare. I zon 4 finns skogsbruk, ved, virke och betesmarker. Zon 5 avsätts som vildmark där naturen får vara i fred.

Många människor som bor i lägenhet eller villa har tillgång till zon 0, 1 och 2 där de bor. Bland dessa finns många som drömmer om att flytta ut till en gård eller få tillgång till närproducerad mat eller få möjlighet att hålla djur. För många känns det oöverstigligt att köpa en gård och då letar man efter andra möjligheter.

Lösningen på detta problem blir att söka sig till likasinnade. Det startas ekobyar och ekoenheter där människor försöker bygga upp en gemenskap för att finna en lösning. Det är inte ovanligt att människor som ansluter sig till dessa former deltar några år och sedan går vidare till att skaffa egna gårdar eller av andra skäl lämnar samarbetet. Många vittnar om långa möten, svårigheter att komma överens och att det kan vara kämpigt att försöka lösa de problem som dyker upp när man bosätter sig tillsammans.

Tanken som föddes under veckan var att bygga på detta. Många har ett behov av att skaffa sig något eget så man får en privat svär. Kanske kunde Mannarp bli en zon 3-5 gård för fler människor som då kan dela på skötseln medan de har sin zon 0 och 1 kvar där man bor. Där odlar man kanske sallat, tomat, gurka och annat som man vill skörda mest varje dag under säsong. Mannarp kan hysa sädesfält, potatisåkrar, djurstallar, biodling, äggproduktion. Ytorna är stora och kanske kan så många som 50 personer få sin mat ifrån gården. Kanske kan olika personer äga fåren, bina, korna, hästarna, hönorna, ankorna och gässen. Med flera ägare till de olika djurslagen blir det fler personer som kan ta hand om den dagliga skötseln. När man ändå är på gården och sköter sina djur kan man fodra och vattna de andra. Susanne som nu åker till gården minst 14 gånger i veckan kanske kan minska ner till en eller två dagar. Varje djurägare ansvarar för planering och tyngre insatser som fårklippning, slungning och så vidare men den dagliga tillsynen kan alla lära sig och hjälpas åt med.

Vi funderade också kring tillfälliga boenden i form av tiny houses eller vagnar på gården. Där kan människor övernatta eller bo periodvis för att pröva på gårdsarbetet.

Zon 3-5 gårdar kan tjäna som en idé för fler. Om alla människor i Södra Rörum vill tillhöra en zon 3-5 gård behövs fyra gårdar av Mannarps storlek. Det blir ett sätt för människor att få tillgång till bra mat, skapar delaktighet och vi tror att det kan bli ett resilient system där många hjälps åt för att få det att fungera. Flera gårdar kan också dela på vissa resurser som slungrum, tjur, galt och tillagningskök.

I förlängningen kan man tänka sig att verksamheterna på gården utvecklas. Någon kanske vill satsa på äggproduktion och skaffa 350 hönor. Någon vill kanske satsa på biodling och skaffa 20 kupor. Entreprenörer som vill skaffa sig en liten inkomst på gården kan göra det samtidigt som man producerar ägg och honung till övriga som är verksamma där. De olika småföretagen har nytta av varandra när det gäller att hjälpas åt med att få produkterna sålda men också när det gäller att skaffa insatsvaror. Alla behöver inte äga alla verktyg. Tillsammans kan man bygga upp ett livsmedelsgodkänt kök där förädling av produkterna kan ske. Man kan hjälpas åt att bygga jordkällare där man kan förvara sina produkter och man kan låta sina djur samverka genom att de får beta samma yta efter varandra för att minska parasittryck t.ex. Vinsterna vi såg med detta sätt att tänka var många.

Vi diskuterade många fler saker för Mannarp men att utveckla gården som en zon 3-5 gård var nog den mest intressanta. Nu behöver vi bara hitta ett bra namn för idén.

På kvällen presenterade vi våra tankar för Susanne och några som bor i närheten av gården.

En annan idé som jag plockade med mig hem är från en festplats som finns inne i Södra Rörum där de har en hiphop-festival en gång om året. Där har de byggt upp ett runt tak där man kan samlas. Vi har en skräpyta på Östäng som vi funderat på vad vi ska göra med. Nu föddes tanken på att bygga ett sådant tak för att ha som samlingsplats utomhus för wwoofare, praktikanter, släktkalas, fester och skolklassbesök. 

Nästa gång är det dags för Kosters Trädgårdar. Det är alltid ett privilegium att få jobba ihop med detta glada, kompetenta gäng. 

Permakulturdesign på Skenora gård

I helgen har jag (Ylva) varit tillsammans med Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och Susanne Velander Vretare från Sambruket i Sösdalabygden på Skenora Gård på Ingarö utanför Stockholm hos Pella Thiel och Miriam Thoren för att göra en Permakulturdesign.

P1120756I november 2014, när vi tog över Östängs gård, var de hos oss en helg och hjälpte oss att göra en design på vår gård. Materialet från den helgen hänger på väggarna på vårt kontor och är en stor hjälp i vårt arbete med att utveckla gården.

Susanne är något av en expert på historiska kartor så vi började med att ta fram och studera kartor över området från 1700-talet och framåt. P1120765Skenora gård ligger vid en havsvik och på markerna finns också en sjö. P1120751Gården har många små åkrar insprängda i en varierad skog och där finns ideala förhållanden för grönsaksproduktion, frukt- och bärodling och småskalig djurhållning. Närheten till restauranger och konsumenter i Stockholm ger dessutom gården bra förutsättningar för att producera bra mat för avsalu. På gården bor tre syskon och några av deras barn och ytterligare barn finns på gården sommartid och vid större helger.

När man gör en design på en annan gård väcks många tankar kring den egna gården och det är mycket lärorikt även för oss som är där på besök. P1120766Där finns flera grisar varav några är släkt med Agneta och Anni-Frid och vi diskuterade vintervatten, stängsling, slakt, korvproduktion och mycket annat. P1120769Där finns en häst vilket gjorde att vi pratade om hästdrivna redskap i grönsaksodling. Hästarna är lättare än traktorer och bidrar inte till markpackning på samma sätt. De kan med lätthet dra enklare redskap för markberedning och rensning. Att integrera djuren i odlingen har många fördelar. Grisar t.ex. är bra på att äta mördarsniglar och sorkar och bökar upp mark för kommande odling.

Vi pratade också om fyttbara vinterstallar till fåren. Har man en sådan kan man låta fårens ströbädd byggas upp under vintern. Istället för att sedan mocka ut den kan man med hjälp av en traktor flytta huset till nästa ställe och låta grisarna rumstrera om i bädden för att sedan få en mullhaltig odlingsyta som är gödslad.

Höns, gäss och kalkoner kan med fördel integreras i frukt- och bärodlingar eftersom de kan hjälpa till med att beta markvegetationen under träden samt hålla efter skadeinsekter. Med hjälp av flyttbara hönshus kan man ha dem i odlingarna under sommaren och sedan flytta in dem i växthuset efter odlingssäsong. Att de flyttbara husen får stå tomma under vintern och bli riktigt kalla minskar parasittrycket och att man har dem i växthuset på vintern gör att de även där minskar trycket av skadeinsekter.

En ordentlig permakulturdesign tar lång tid att göra och startar alltid med noggranna studier av platsen både genom att man besöker den och genom kartstudier och intervjuer med människor på plats. P1120763Helst ska man studera platsen under ett helt år innan man gör några genomgripande förändringar. Detta för att se var frosten ligger kvar längst, var växterna börjar växa tidigast, var det blir vattensjukt och så vidare. Eftersom vi bara hade en helg på oss så blir det en light-variant av en design som mer ska tjäna som en inspiration för människorna på gården så de kan arbeta vidare med designen själva. Vi började ändå med en rejäl promenad runt ägorna för att identifiera styrkor och möjligheter och sedan började vi skissa på hur vi tänker oss att gården kan utvecklas. Skenora gård med sitt läge, sin natur och sin tillgång till människor ger väldigt mycket möjligheter och redan idag pågår en hel del positiva saker som är värt att arbeta vidare med.

P1120771Där finns till exempel förmodligen världens första pengafria pub som heter Glada Grisen. Den huserar i ladan och dit bjuder man in grannar, vänner och invånarna på gården med jämna mellanrum. En lokal konstnär har bidragit med grisskulpturen i trä på väggen. P1120773Var och en tar med sig något som brukar förekomma på en pub. Det kan vara något att dricka, något att äta eller ett instrument att spela på. Sedan är allt gratis och man delar på det som finns. Ett trevligt sätt att umgås och lära känna grannarna omkring sig. Kanske blir det en gladagrisenpub på Östäng någon gång i framtiden?

På söndagen samlades de boende på gården samt några närboende för att lyssna på en presentation av vårt förslag. P1120776

Tre generationer samlade för att se vad de kan göra av sig gård i framtiden. Vilka möjligheter!P1120777

Lövkrattning och permakultur

P1120305Idag har vi krattat löv. En syssla som nog aldrig hade blivit av om vi inte betraktat löven som en tillgång istället för ett problem. Att försöka se problem som tillgångar kan vara utmanande men just när det gäller löv så har vi redan efter ett år på gården bevis för att man kan ha nytta av dem. När vi tog över gården för lite drygt ett år sedan var lövkrattning en av de första sakerna vi gjorde. Alla löv, eller i alla fall många löv, samlades upp och lades i en binge byggd av lastpallar. P1120304Där har de legat ett år och förvandlats till jord. Höstlöven innehåller inte så mycket näring men i detta fallet är det bara en fördel eftersom det är näringsfattig såjord vi vill ha. En del löv tar längre tid på sig så de får ligga kvar ett år till men två stora baljor fulla med såjord blev det i alla fall ifrån förra årets löv redan efter ett år. Hela bingen var dessutom full av mask. Ju mer man odlar desto mer positiv till daggmaskar blir man. Utan dem och andra nedbrytare hade det varit svårt att bygga upp jordar.

Inom permakultur (som är ett designsystem för att skapa hållbara permanenta system) finns många tankar som är med oss i den här sysslan. Permakultur handlar inte i första hand om att designa vackra platser, även om det ofta även blir så, utan om att designa system som inte läcker material eller pengar, de behöver inte heller mycket insatsvaror. P1120306Vanligt i många ”normala” villaträdgårdar är väl annars att man samlar in alla löv på hösten i stora sopsäckar som man med en fossildriven bil kör till  tippen. På våren tar man sedan bilen och åker till ett köpcentrum och köper jord som tillverkats någon annanstans, paketerats i plastsäckar och transporteras långa sträckor. Om man istället försöker se avfallet som en tillgång och sparar på sina löv i speciella lövkomposter slipper man massa transporter, plastförpackningar och annat. Man sparar dessutom en hel del tid som annars hade gått åt till inköp. En bärande tanke i permakultur är att man ska sluta kretslopp och fördröja flöden. Få saker att stanna inom systemet, i detta fall vår gård, och vara till nytta där.

En annan positiv sak är att man vet precis vad som är i den jord man använder eftersom man tillverkat den själv. En annan bärande idé inom permakultur är att om man för in något i systemet så bör det man för in lösa minst tre problem. P1120307Idag i trädgården så hade vi sällskap hela tiden av våra hönor. Om man inte tänker permakultur så kan man bli irriterad på att de går och sprätter ut lövhögarna när man precis krattat ihop dem. Men det de gör är ju att leta mat och kanske kommer våra äppleträd att drabbas av färre skadeinsekter eftersom hönorna finns i trädgården och äter upp dem. Tänker man permakultur behöver man aldrig tveka på att skaffa höns. De ger oss:

  • Ohyrebekämpning
  • Gödsel
  • Matavfallskonsumtion
  • Sällskap och trivselkänsla
  • Ägg
  • Kött
  • Pengar

Istället för tre funktioner så ger de oss sju. Vi ska ha fler höns. P1120308Ju fler kopplingar mellan olika delar på gården det går att hitta desto bättre är det. Djuren och odlingarna är ömsesidigt beroende av varandra och väl integrerade. Hönorna får rester från odlingarna och fruktträden och ger gödsel som vi sedan använder i odlingen.

Lite av resultatet från förra årets lövskörd. Nu ska den få stå till sig i baljan tills det är dags att så. Då kommer vi att sålla den först för att bli av med alla större partiklar. P1120303I augusti samlade vi in gräsklipp och blandade med sand. Det beskrev vi i ett blogginlägg som vi kallade Jord till nästa år. Den jorden ska vi ha och plantera i eftersom den innehåller mer näring än såjorden. När frön gror behöver de inte ha så mycket näring. Det kan till och med vara en nackdel. Jord tillverkad av höstlöv passar då bättre eftersom den blir näringsfattigare. När man planterar kan man med fördel bottna krukan med näringsrik planteringsjord och toppa med såjord. Då slipper fröet för mycket näring när det gror men när rötterna växer till sig så når de ner till den mer näringsrika planteringsjorden vilket gör att man inte behöver skola om plantorna lika fort.

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑