När krisen eller kriget kommer till Sveriges lantbruksföretagare

Det finns två broschyrer med nästan samma titel. De är mycket olika. En skriven av MSB och utskickad till alla hushåll där kontentan är att det kan bli krig och då behöver alla privatpersoner vara beredda på att klara sig en vecka. En annan betald av MSB och Jordbruksverket med samma namn men med undertiteln ”till Sveriges lantbruksföretagare” Den senare målar upp en helt annan bild och har ett helt annat djup än den första. Frågan är varför? Vågar MSB inte adressera befolkningen som om de vore vuxna människor?

I den gula broschyren på 32 sidor som gått ut till alla hushåll får vi lära oss att vi behöver förbereda oss på kris eller krig genom att se till att vi har mat hemma så det räcker en vecka. Listan på mat i broschyren ser ut så här:

Mat
Du behöver mat som mättar, ger energi och kan förvaras i rumstemperatur. Välj mat som går snabbt att laga, kräver lite vatten eller kan ätas direkt. Skapa ditt förråd genom att ibland handla lite extra. Bra att ha hemma:
* Torrvaror: Gryn, flingor, pasta, ris, couscous, pulvermos, pulvermjölk, tortilla, hårt bröd, kex, salt, kryddor.
* Konserver: Tomater, grönsaker, frukter, färdiga rätter.
* Proteinrikt: Torkat eller konserverat kött och fisk, kikärter, bönor, linser, ost på tub.
* Fettrikt: Matolja, pesto, soltorkade tomater i olja, tapenade, jordnötssmör, nötter och frön.
* Snabb energi: Fruktkräm, sylt, choklad, honung, proteinbars, torkad frukt.
* Drycker: Kaffe, te, chokladpulver, blåbärs- och nyponsoppa, fruktdrycker, mjölkdrycker.
* Mat till barn: Välling, ersättning, gröt, barnmatsburkar.
! Ta vara på frukt och bär. Odla sådant som är ätbart i din trädgård, på din balkong
eller fönsterbräda.

Sen är det slut. Nu är det klart. Beredskapen är fixad. Broschyren väcker sååå många frågor. Vill myndigheterna att vi ska öka beredskapen på riktigt eller vill de bara checka av att de nu minsann har gett ut en broschyr så nu är det klart? Jag förstår inte vad det är för kris eller krig som kommer att drabba oss men som kommer att vara över på EN vecka? Kriserna som räknas upp i broschyren är krig, smitta, extremväder, störningar i it-system och organiserad brottslighet. Jag har svårt att se hur min veckoladdning med mat ska komma ens i närheten av att vara tillräcklig. Hur ser ett enveckaskrig, enveckassmitta, enveckasextremväder ut? Hur gick diskussionerna när det var den listan på mat som de kom fram till?

Vill myndigheterna att vi ska ha mat även under en kris borde råden vara att alla borde ha mat hemma som räcker i flera månader. De borde uppmana alla att prioritera att köpa närproducerade livsmedel för att öka primärproduktionen i närtid. Istället innehåller råden saker som pasta, ris, couscous, kikärter m.m. som är ofta är importerat.

De borde poängtera vikten av att alla som har möjlighet lär sig att odla, konservera, torka och ta till vara. En basilikaplanta på fönsterbrädan gör inte stor skillnad när det gäller mat men att lära sig odla kan göra stor skillnad vid en långvarig kris.

De borde samtidigt tala om hur de själva arbetar för att öka beredskapen kring mat och matsäkerhet för att man ska ta deras råd på allvar.

När jag läser den gula broschyren får jag känslan av att utgivaren ser ner på mig och mina medmänniskor och inte vågar tala klarspråk.

Så fick vi nys om en annan broschyr med samma namn men med undertiteln ”till Sveriges lantbruksföretagare” Den pryds av en dyster AI-genererad bild på en stor traktor på ett monokulturfält som sträcker sig långt bort mot horisonten.

Här kan man läsa att ”Sveriges lantbruk är en viktig del av totalförsvaret. Ju bättre förberett ditt företag är, desto bättre kommer hela landet att klara av svåra påfrestningar.” Vi får också veta att ”Livsmedelsproduktion är en samhällsviktig funktion och lantbruksföretag är därför samhällsviktiga verksamheter.”

De kriser som nämns i denna broschyr är:

• Strömavbrott
• Problem med import av diesel
• Problem i transportsystemet
• Datahantering och support som slutar fungera
• Elektroniska betaltjänster som inte fungerar
• Personal som inte kan ta sig till eller från arbetet

I den här broschyren tas den inhemska livsmedelsproduktionen på allvar: ”Livsmedelsproduktion är en viktig del av samhället, speciellt i kris och krig, då det finns risk för att import av livsmedel begränsas eller upphör.”

Varför saknas sådana skrivningar i den första broschyren?

Lantbrukarna uppmanas att bygga upp lager med viktiga insatsvaror såsom drivmedel, reservdelar, receptfria läkemedel, gödsel, utsäde, växtskyddsmedel samt rengörnings- och diskmedel. Det pratas inte om någon vecka utan om 25-30 % av årsförbrukningen i lager. Här kan alltså kriserna vara längre än en vecka.

Lantbruksföretag är samhällsviktig verksamhet men det är ännu inte beslutat vilka kriterier som kommer att gälla för att lantbruksföretag ska kunna definieras som samhällsviktig verksamhet som är nödvändig för totalförsvaret. Det är alltså två olika saker och det är de verksamheter som är nödvändiga för totalförsvaret som kommer att få resurser tilldelade först. Det kan alltså innebära att lantbruksföretag inte prioriteras om det blir ransonering av diesel. Frågan är hur mycket mat som kan produceras på våra åkrar om lantbrukarna inte får tillgång till diesel?

Under många många år så har myndigheternas arbete varit inriktat på att få lantbruk att ställa om till att bli mer mekaniserade, specialiserade och större. Små gårdar har köpts upp av stora gårdar som köper större och större maskiner, naturligtvis oftast för lånade pengar. Hundratals hektar sköts av en bonde och kanske en anställd. Hade han inte haft hjälp av fossil energi så hade han behövt många hundra lantarbetare för att sköta samma areal. Det specialiserade jordbruket med stora fält av monokulturer är ekonomiskt effektiva men bara tack vare fossil energi. De är inte bra för den biologiska mångfalden, det är inte bra för mikrolivet i jorden, det är inte bra för näringsinnehållet i grödorna, det är inte bra för matkvalitén och det är inte bra för resiliensen i samhället. ”När första världskriget bröt ut år 1914 behövde varje gård i snitt försörja elva personer med mat för att landet skulle vara helt självförsörjande. År 2023 var motsvarande siffra 187 personer per gård. ” står det i broschyren följt av ”Utvecklingen har till stor del möjliggjorts av teknik som är beroende av el, fossila bränslen, mineralgödsel och växtskyddsmedel.”

Om man är det minsta insatt i hur mycket jobb det innebär för att odla mat för hand blir ovanstående två citat mycket skrämmande. Blir det verkligen kris eller krig på riktigt och inte enveckasvarianterna så är det mycket troligt att Sveriges import blir påverkat. Då kommer nästan alla gårdar i Sverige att stå helt stilla. Ingen produktion kommer att ske. ALLA sysslor på en modern gård i Sverige idag sker med traktorer och andra maskiner och kunskapen att göra det utan diesel finns inte hos bonden och definitivt inte hos den stackars stadsbo som behöver kavla upp ärmarna och försöka hjälpa till – basilikaplantan på fönsterbrädan till trots.

Sedan kommer lite text för att lugna läsaren. Det står t.ex. ”Vid normalskörd skulle Sverige klara av att tillfredsställa energibehovet vid höjd beredskap med vår egen primärproduktion. ” men lugnet infinner sig inte riktigt när det följs av följande skrivning:

• Den nuvarande produktionen bygger dock på att det skulle gå att importera samma mängd diesel, mineralgödsel, utsäde och växtskyddsmedel

OM vi inte kan importera mat så vi blir beroende av inhemsk produktion så finns det väl INGET som talar för att vi kan importera diesel, mineralgödsel, utsäde och växtskyddsmedel???

Sedan kommer flera stycken som visar att de som tagit fram broschyren vill se en annan form av matproduktion i Sverige än den som stöttats av myndigheter fram till idag.

”Historiskt sett har lantbruksföretagen själva producerat det mesta som de behövde. Det skapade ett minimalt importberoende vilket gjorde gårdarna mindre sårbara. Men det innebar också lägre produktion jämfört med i dag. Det är numera svårt att vara helt självförsörjande, men ju fler lokala råvaror ditt företag använder desto mindre sårbart blir det. Genom att återgå till vissa kretsloppsanpassade metoder kan du minska beroendet av externa leverantörer och stärka gårdens beredskap. Varje litet steg gör ditt lantbruk mer robust och hållbart”

”Ju mer energi ditt företag kan producera på egen hand, desto bättre. Om fordon och maskiner kan drivas av energi som produceras i Sverige så höjer du förmågan att kunna fortsätta producera vid kris och krig. Sträva efter att kunna driva gården som ödrift.”

”För att förbättra jordhälsan och skapa mer hållbara odlingssystem kan du vidta flera åtgärder. Genom att hålla fälten gröna året om, öka den biologiska mångfalden och vara anpassningsbar i din jordbearbetning bevaras jordstrukturen och dess ekosystem. Dessa åtgärder ökar kolinlagringen i marken som i sin tur ökar bördigheten och markens vattenhållande förmåga, vilket är särskilt viktigt i ett klimat under förändring. Samtidigt minskar risken för näringsläckage och erosion, vilket bidrar till en säkrare livsmedelsförsörjning på lång sikt”

Broschyren är betald av Jordbruksverket och MSB. Håller de med om de sista tre skrivningarna eller inte? Jag hoppas att de gör det och att vi får se en tydlig omsvängning i jordbrukspolitiken framöver där andra typer av matproduktion lyfts fram och premieras så att vi kan öka Sveriges beredskap och resiliens på ett helt annat sätt än att köpa couscous som räcker en vecka.

Från 1920-talet fram till Sveriges inträde i EU år 1995 bedrevs en aktiv jordbrukspolitik med livsmedelsberedskap som mål. Efter 1995 svängde det om till att bli ekonomiskt effektiva företag som premierades. De som kunde leverera den billigaste maten premierades och saker som kvalité, näringsinnehåll, kulturarv, biologisk mångfald och jordhälsa glömdes bort. Ska vi vända den skutan så måste väldigt mycket ändras.