Alternativ livsmedelsstrategi

Omställningsnätverket har gett Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer Von Bremen i uppgift att ta fram en alternativ livsmedelsstrategi. En strategi som, till skillnad från den officiella som fokuserar på export och effektivisering, har maten i fokus. Hur ska vi kunna producera bra mat för befolkningen på ett resilient sätt?

Den alternativa livsmedelsstrategin presenterades på Omställningskonferensen. Strategin har som övergripande mål att representera ett nytt samhällskontrakt mellan lantbruket, livsmedelsindustrin och medborgarna. Målen bygger på jordbrukets, jakten, samlandet, fiskets och renskötselns tre grundläggande roller:
– Att producera mat åt medborgarna,
– Att vårda landskapen med alla dess invånare, samt
– Att utveckla vår kultur.

Författarna är själva bönder och driver ett mindre jordbruk; Sunnansjö gård i Uppland men de har också skrivit flera böcker och är aktiva i samhällsdebatten kring mat och matproduktion. Ann-Helen driver bloggen Hungry and Angry och Gunnar Trädgården Jorden. De är definitivt pålästa och insatta i området och vi önskar att de fått vara med och påverka och ta fram Sveriges officiella livsmedelsstrategi.

Den alternativa strategin börjar med en problembeskrivning. Där kan man bland annat läsa ”För hundra år sedan fanns det 400 000 gårdar i Sverige där de flesta hade minst en mjölkko, någon gris och några höns. I dag finns det 56 000 gårdar i Sverige och av dessa har färre än 2 600 gårdar mjölkkor och endast 860 föder upp grisar till slakt. ”

Vi har många ladugårdar i Sverige och när man åker runt på landsbygden och ser alla ladugårdar med en del byggd i sten så har det i nästan i alla fall varit produktion av mjölk i den delen. Tänk på det nästa gång du åker runt. Det är enormt många gårdar som haft en småskalig produktion av mjölk. På dessa gårdar fanns det förmodligen åtminstone hönor också men kanske också en gris för hushållsbruk.

”Specialisering och storskalighet handlar i huvudsak om att sänka kostnader, i första hand arbetskostnader, och inte om att effektivisera användningen av mark eller externa resurser. Att gårdarna blir större betyder inte heller att produktionen blir högre. Trots den långt drivna rationaliseringen är lönsamheten i jordbruket mycket låg.”

På jordbruksverkets sida kan man hitta följande tabell som visar att det är de små jordbruken som försvunnit.

”Importen av mat har ökat snabbare än exporten och självförsörjningsgraden av många livsmedel har sjunkit. Det stora undantaget är spannmål, där Sverige har ett stort överskott som exporteras. Även det som produceras inom Sverige är idag nästan helt beroende av import av kritiska insatsvaror som drivmedel, reservdelar, konstgödsel, foder, veterinärmediciner och bekämpningsmedel samt
specialingredienser för livsmedelsindustrin.”

En studie, Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv, gjord av MSB 2018 pekar just på att det är de småskaliga diversifierade gårdarna med flera ben att stå på som har möjlighet att fortsätta sin produktion i kris medan de storskaliga gårdarna som specialiserat sig på en gröda eller ett djurslag inte kan fortsätta sin produktion över huvud taget.

Sverige motarbetar idag aktivt satsningar på småskaligt jordbruk i EU. Våra politiker vill ha strukturrationaliseringar och allt större gårdar men medför sårbarheter. Hur sårbara är vi när t.ex.

• En tomatodlare odlar mer än 60 procent av de svenska tomaterna.
• En äggproducent producerar 15 procent av alla svenska ägg.

Den alternativa livsmedelsstrategin har många förslag till åtgärder och som småskaliga bönder känner vi att det är mycket vi håller med om. Efter tio år i yrket har vi stor förståelse varför så många av våra kollegor lägger av. Unga människor får bättre betalt oavsett vilken anställning de tar och då slipper de jobba kvällar och helger. Medelåldern bland svenska bönder ligger på 55 år men många är över 70 och jobbar fortfarande.

Härom veckan blev jag (Ylva) kontaktad av ett konsultföretag som ville att jag skulle delta i en studie om arbetsmiljön. Hela studien var totalt omöjlig för mig att fylla i. Som exempel så skulle jag ange hur mycket jag jobbade. Som mest gick det att fylla i ”heltid” och det kändes som ett skämt under en säsong där vi har drunknat i äpplen samtidigt som allt ska slutskördas i odlingen och lammen ska till slakt.

Åtgärderna i den alternativa livsmedelsstrategin jämfört med det som nämns i den officiella vore definitivt ett steg i rätt riktning.