Författare: Ylva Lundin (Sida 64 av 235)

Idag har vi skördat 32 meter bädd med vitlök. Vi odlar bara en sort som heter Alexandra. Det är en hardnecksort som inte går att fläta som vi är mycket nöjda med. Vi sköljer inte vitlöken utan rensar av den värsta jorden och hänger dem på tork i knippen om tio lökar så det är lätt att hålla ordning på hur många man har.

Vitlökarna sorteras i tre högar. Alla lökar har haft samma förutsättningar, vad vi kan se, men de växer väldigt olika. Rotsystemet är alltid mycket mer utvecklat på de stora lökarna. Det vore roligt att få veta vad som gör skillnaden.

I en hög lägger vi alla som inte håller måttet. Det kan vara minilökar, spruckna lökar och skadade lökar. De går till hushållets kök.

En hög med fina stora lökar som vi kommer att skicka med i våra prenumerantkassar, REKO-kassar eller sälja på marknader eller i vår Gårdsbutik.

En hög med ”perfekta” instagramvänliga vitlökar. Stora jämna utan halslökar som vi sparar, inte för att fota till instagram utan för att ha till nästa års utsäde.

Helst hade vi skördat 100 % av den sista gruppens lökar men det viktiga är att det för varje år blir färre lökar i den första gruppen. Vi äter ganska mycket vitlök i vår familj men hellre att även vi får äta vitlök av mellangruppens utseende än att det blir vitlökar över som är osäljbara.

Vi sätter vitlöken sent på hösten. Det brukar bli någon gång i november. Då har bädden fått en grundgödsling. När vitlöken sedan börjar växa på våren så ger vi någon form av snabbare gödsel eftersom mikrolivet inte lyckas tillgängliggöra långsam gödsel vid låga temperaturer. Sedan är vi noga med att vitlöken får ganska mycket vatten.

De här åtgärderna tror vi bidrar till att vi numer har mycket större vitlökar än vad vi hade förr om åren. Förra året odlade vi bara en bädd men då räckte inte vitlöken mer än fram till jul. Nu blev det 16 backar lök som ska tas om hand och hängas på tork.

Halslökarna planterar vi i kruka inomhus i omgångar under hösten. Det gör att vi har vitlöksblast att skörda under vintern.

Vi väntar inte för länge med att skörda vitlöken utan vill ta dem innan de börjar spricka upp. Spricker de så blir lagringsegenskaperna sämre. Nu hittade vi bara en sprucken lök men hade vi väntat en vecka så hade situationen varit en annan.

Det är lätt hänt att bilder som läggs ut på nätet bara visar bilder på vackra grönsaker som ser mer eller mindre perfekta ut. Så är det inte alltid så här kommer en rapport från kålkvarteret.

Jag odlar i sju kvarter och ett kvarter kål har känts för lite. Därför odlar jag från och med i år ett och ett halvt kvarter kål vilket innebär 18 bäddar istället för förra årets tolv. Det kändes kanonbra när jag väl räknat ut en växtföljd som var tillräckligt bra för att få till så pass många kålbäddar.

När jag gjorde den teoretiska planeringen i oktober förra året så tyckte jag att jag fick till det riktigt bra. Det som jag har haft för lite av kändes det som om jag fick alldeles lagom mycket av och jag tyckte att jag lyckades planera så jag skulle ha en jämn skörd som räckte till den försäljning jag räknade med.

Teorin stämmer inte alltid överens med praktiken. Det första problemet med 18 bäddar kål istället för tolv är att det är många fler bäddar under nät där man kan förlora kontrollen över ogräset. Fram till midsommar höll vi bra koll men sedan när skörden har kommit igång på riktigt så blir det mer fokus på att skörda och mindre fokus på ogräsrensning. Det straffar sig ganska snart. Till nästa år behöver jag göra en bättre plan för ogräset.

Det andra problemet är att det blir väldigt mycket kål. Jag gillar kål men en 50% ökning var nog lite att ta i. Plantuppdragningen gick ganska bra i år jämfört med tidigare år. Jag brukar dock bli av med en hel del plantor till sniglarna precis efter utplantering så jag sår alltid många fler plantor än vad jag egentligen ska behöva.

I år har sniglarna inte tagit mer än högst sex plantor per bädd jämfört med nio av tio i en av bäddarna förra året. Det gör att jag haft många plantor över. När så musen åt upp alla grönkålsplantorna så tog jag av alla överblivna och gjorde en ”gott-och-blandat-bädd”. Det är inte att rekommendera.

I min planering står det när jag kan beräknas ha skörd. Då går man till bädden och kollar och noterar hur det ser ut. I en gott-och-blandat-bädd finns ingen struktur och ingen notering så där blir det lätt att man tappar kontrollen.

Här har vi sått kålrot men någon verkar ha tappat kontrollen även över fröerna för det finns inga rader utan ser mer ut som bredsådd kålrot. Aj, aj.

Den kalla våren som följts av den varma sommaren har också ställt till det så plantorna som sattes tidigt har tagit lång tid på sig medan plantorna som sattes senare har kommit i kapp. Vi skördar stora broccolihuvuden (1,3 kilo är rekordet) men det gör att vi har fått för mycket broccoli och missat skörda vissa huvuden som gått i blom.

Vi har redan slutskördat bäddar av vitkål, kålrabbi, majrova, spetskål, salladskål , blomkål och broccoli så nu är det dags att plantera ut kultur nummer två. Jag försöker notera allt som händer i kålkvarteret så att jag kan förfina planeringen till nästa år.

Ankorna är till stor hjälp under näten och hittar sniglar som vi inte kommer åt.

Här skördade vi blomkål för tre dagar sedan och tog av stjälken strax under tillväxtpunkten. Rötterna arbetar fortfarande för det är vått i fläckar just där plantorna suttit. Nu sätter vi ner nya plantor precis vid de gamla. Kanske får de nya hjälp av de gamla rötterna?

Kålhuvuden som inte blir skördade när de precis är färdiga angrips lätt av åkersniglar. Idag ”hittade” vi en spetskålsbädd med övervägande delen angripna huvuden som vi faktiskt inte kan sälja. Tråkigt men sådant som händer. De får helt enkelt gå till fåren som blir desto gladare.