Kategori: byråkrati (Sida 2 av 3)

Gårdsmöte

Idag har jag och Jonas haft en heldags gårdsmöte. För att kunna koncentrera oss och inte bli störda så hyrde vi ett rum inne i Alingsås där vi kunde breda ut oss och vara i fred. Vi tog hand om djuren på morgonen och sedan åkte vi på konferens.

Rummet var Studiefrämjandets minsta mötesrum för ett dussintal personer med vidhängande storkök. Luften räckte till, om vi säger så.

Gårdsmötet är planerat sedan länge och vi har haft en dagordning på gång i ett gemensamt dokument som vi fyllt på efter hand. Det hjälper oss att vara lite mer i takt med varandra när det väl är dags. Dagordningen innehöll bland annat ett pass för utvärdering med följande rubriker:

  • Vad har gjort oss glada under året som gått?
  • Vad har fungerat bra?
  • Vad har inte fungerat?
  • Hur har arbetsuppgiftsfördelningen fungerat?
  • Hur har respektive arbetsbörda känts?
  • Wwoofare, praktikanter
  • Produktionsgrenar
  • Säljkanaler

Det som gjort oss glada är bland annat vår plats på jorden, tystnaden, vår stora fest, skörd av honung och grönsaker, kvalitén på våra lammskinn, tomatodlingen, vår ”nya” traktor som fungerar, att våra barn mår bra, att vi har stugan i Tylösand att åka till, att vi är friska, att vi sålt allt vi producerat, Glada Grisen, verandan, gårdssamverkan och att vi lyckas skapa förhållanden för människor som besöker vår gård så att de trivs och att vi till slut tog beslutet att sluta med höns för äggproduktion.

Det som fungerat bra under året som gått är:

  • Bevattningen
  • Växthusen
  • Systemet för att att in lös-hö
  • Slungrummet
  • Försäljningen
  • Arbetsfördelningen
  • Grönsaksprenumerationerna
  • Produktionen av honung och must
  • Odlingen
  • Vårt inbördes samarbete

Under varje fråga tänker vi en stund var och en och skriver ner våra tankar. Sedan jämför vi. Det vanligaste är att vi inte föreslår samma saker men att vi känner igen oss i varandras förslag och idéer. För varje förslag så blir det också en diskussion som kan ge uppslag till lösningar eller att vi bara konstaterar läget.

När det gäller områden som inte fungerat bra kom vi fram till följande:

  • Bevattningsspridarna gör att vi slösar vatten
  • Skötseln av skogsträdgården
  • Vårt egna hö är inte bra nog, dessutom för lite
  • Utrymmet där vi har målarverkstan
  • Värmesystemet i vårt hus
  • Förodlingen behöver filas på
  • Antalet wwoofare har varit för få
  • För många arbetsdagar per vecka för oss själva
  • Jonas har varit borta för mycket på annat jobb
  • Sorkangrepp
  • Ogräs i kvarter sju
  • Att avsluta säsongen i odlingen har blivit försenat
  • Höstningen (Vi kallar listan med alla saker vi måste göra innan vintern så)
  • Praktikanterna (många fungerar bra men många uteblir, blir sjuka, avbryter.)

Vi tittade igenom listan över arbetsfördelning som vi gjorde på förra årets gårdsmöte och justerade en del. I stort sett har vi följt arbetsfördelningen och det är till stor hjälp. Vi har så mycket vi gör på gården så vi kan omöjligt lägga oss i allt båda två. Därför har var och en av oss huvudansvar för olika saker som ska göras. Det gör att om du inte är ansvarig så kan du helt släppa den biten och slipper ha i bakhuvudet vad som behöver bli gjort. Jonas har t.ex. som ansvar att ta hand om djuren. Han är huvudansvarig för deras dagliga skötsel. Men det innebär naturligtvis inte att jag inte tar det de dagar han åker till jobbet t.ex. men Jonas ser till att det finns foder, saltstenar och annat som behövs. Han ser till att katterna vaccineras, kastreras och kommer till veterinär vid behov.

I år har vår arbetsbörda varit stor. Trots det är vi inte stressade vilket vi diskuterade en hel del. Vi kommer fram till att vi dels har kontroll över vår egen situation och bestämmer själva men också att vi börjar att få så pass mycket rutin på det vi gör så vi kan prioritera och välja vad som måste göras. Anledningen till för stor arbetsbörda är i huvudsak att Jonas har sagt ja till att hjälpa fler kommuner som energirådgivare på konsultbasis då de har svårt att hitta folk och har drabbats av sjukskrivningar. Jobbet där har blivit mycket större än vad som gick att förutse på grund av att många människor har panik på grund av elpriserna. Samtidigt har Ylva sagt ja till att vara med som pedagogisk konsult i ett EU projekt. Där är arbetsbördan som beräknat men tillsammans har det blivit lite för mycket.

Det har å andra sidan gjort att vi i år har haft en del inkomster som gör att vi kan investera i solpaneler. Vi hade planer på det redan förra året men eftersom bankerna inte ansåg att vi var säkra att låna ut till så fick vi skjuta på de planerna.

Vi är inte helt nöjda med årets wwoofare och praktikanter. Alltså – vi är nöjda med de som varit här. De har varit grymma men vi har fått för många återbud, avhopp och sjukdomsbesked samtidigt som vi sagt nej till flera. Nästa år ska vi snarare överbelägga än underbelägga och så ska vi testa hur det går.

Inför dagen har vi gjort en hel del sammanställningar över våra olika produktionsgrenar på gården. Det är väldigt intressant att se vad som ökar och hur det påverkar totalen. På gården är grönsakerna definitivt den största inkomstkällan och också där vi lägger mest arbete.

Honungen har ökat mycket det senaste året och det beror på att vi skaffat fler samhällen men också att Jonas har haft en mentor som han har fått goda råd ifrån samt vårt nya slungrum som gör arbetet lättare. Nästa år kommer diagram-ytan för ägg att ha försvunnit helt. Äggen har hjälpt oss att skaffa kunder men nu har många kunder hittat oss och kommer för att köpa grönsaker, must och honung så äggen är inte längre lika viktiga. Men förmodligen hade vi inte haft den försäljning på dessa varor i den utsträckning som vi har om vi inte hade lockat hit kunderna med ägg först.

Säljkanaler behövde vi inte diskutera så mycket. Jag är den som är ansvarig för att planera och marknadsföra försäljningen och det är oftast jag som sköter det rent praktiska med skörd, REKO, prenumeranter och marknader. Jag har en plan för nästa år vilket jag kommer skriva mer om i ett annat inlägg då det kommer att bli en hel del förändringar.

Utvärderingen tog hela förmiddagen och sedan var det dags att promenera iväg för att äta lunch på stan vilket inte händer allt för ofta i vårt liv. Trevligt att sitta ner och bli serverad och att unna sig en dubbel espresso efteråt.

Eftermiddagen startades med en övning som vi gjort i princip varje år sedan vi träffades. Den går ut på att vi var och en ägnar en stund åt att fundera över hur vi vill ha det om fem år och om tio år. Vad vill vi ha uppnått då och hur vill vi leva våra liv. För länge sedan, innan vi insåg allvaret i vart världen var på väg, så innehöll min sådan lista att köpa två off-road motorcyklar och spendera en sommar med att köra runt på Island. Nu handlar det mer om att utveckla gården. Det är skönt när vi idag jämför våra listor och kommer fram till att vi båda känner att vi har valt rätt och vill stanna på gården både om fem år och om tio år. Om det sedan blir så eller ej har vi inte någon aning om men vi tycker båda så mycket om våra liv så det är vad vi vill just nu.

Nästa punkt på dagordningen, Årshjulet, enades vi om att bordlägga till senare. Vi har ett årshjul uppsatt på väggen på vårt gemensamma kontor där återkommande sysslor och arbetssjok finns markerade. Det behöver uppdateras och justeras men då behöver vi ha gott om tid och idag räckte inte tiden.

Istället diskuterade vi vad vi vill förändra till nästa säsong och utöver det jag redan skrivit om wwoofare, praktikanter, arbetsfördelning och säljkanaler så diskuterade vi hur vi ska få tag på mer äpple till musteriet samt hur vi ska lägga upp inlämningssystemet av äpple så det blir smidigare nästa år. Vi pratade också en hel del om hur vi ska öka våra semesterdagar. Vi är båda överens om att vi är nöjda med kortare semestrar men att vi vill att de ska vara fler än de har varit i år. Jonas vill köra mer motorcykel och jag vill åka mer skidor och plocka mer svamp. Att åka bort över jul som vi ska göra i år känns också bra.

Vi diskuterade också vilka investeringar vi vill göra innan årsskiftet och vilka praktiska jobb vi vill satsa på under vintersäsongen. Det stora, som vi har funderat över i många år, är vårt energisystem. Vi vill på sikt ha en kombination av vedeldning i pannrummet, myseldning i kakelugnar, vedspis i köket, solvärmepaneler, solceller och hemmabatteri. Det är många investeringar och lösningar att fundera på men vi tror att vi börjar se hur vi ska få till det.

Halv fyra stängde vi mötet för idag. Nu har vi listor och tankar på diverse olika papper som ska sammanställas så vi vet vem som ska göra vad och helst även när. Jag tog bussen hem till gården och Jonas fortsatte ner till Tylösand där han ska jobba några dagar i stugan vid havet. Där är det mörkt, blåsigt, kallt och underbart.

Livsmedelssäkerhet enligt MSB

Inom omställningsrörelsen brukar man säga att när politikerna väl gör någonting så är det för lite och för sent. Det är inte så konstigt eftersom det är svårt att fatta tuffa beslut i en demokrati. Är man för radikal som politiker så får man inte fortsätta ha makt. Men ibland blir det väl lamt…

Häromdagen var det en helsidesannons i vår lokaltidning från MSB. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Melleruds kommun hänger på och lägger upp en video som också producerats av MSB på sin facebooksida.

Det fungerade inte med en inbäddad video men här är länken:
https://fb.watch/f_9FhUMPic/

Inget ont om Andrés morötter men de kommer inte att räcka till dem som bor i huset bakom. I annonsen ges ett exempel på en kris, att IT-systemet har drabbats av en störning. När det gör det så kan André inte handla så då kan han istället äta sina morötter. På allvar?

Kontrasten mellan allvaret i situationen och förslaget på en lösning gör att det nästan blir komik. Men det är ju inte det minsta lustigt. Hur gick snacket när annonserna gjordes? Förmodligen var det ursprungliga förslaget lite mer verklighetsnära och kunde uppfattats som att det finns en framtida fara. Det är visserligen förmodligen det som MSB egentligen vill säga, ”Du måste se till att dina barn får mat även om affären inte kan sälja till dig”, men de vågar inte.

På MSB:s hemsida står det bland annat:
Det sker idag ingen statlig beredskapslagring av livsmedel i Sverige, och det finns inget utpekat ansvar på en statlig myndighet att säkerställa tillgången till livsmedel.

Så det är upp till dig själv. Du ska kanske bli kompis med André?

Budskapet är kanske tänkt för att läsas mellan raderna? De som fattat, de fattar. Övriga får skylla sig själva när butiken inte kan förse folk med mat.

De här annonskampanjerna måste kostat miljontals kronor med tanke på att det har varit layoutare, filmare, reklamare m.fl. inblandade förutom att det kostar mycket med helsidesannonser i mängder av lokalpress. Kunde de pengarna satsats bättre?

Om vi ska se till att vi har mat vid en mycket tillfällig kris som en störning i IT-systemet eller en lite längre kris som kanske varar några veckor då våra gränser stängs av någon anledning så tänker vi att det finns andra åtgärder som skulle ge mer effekt såsom:

  • ge kommunerna i uppdrag att anställa småskaliga grönsaksproducenter såsom Göteborgs stad har gjort på modellodlingen i Angered.
  • ge kommunerna i uppdrag att säkerställa att de handlar upp så mycket lokalt som möjligt (jo det går trots upphandlingsregler)
  • ge kommunerna i uppdrag att avsätta mark till odlingslotter så alla medborgare som vill får möjlighet att odla i närområdet
  • uppmana allmännyttan att avsätta mark/pallkragar för att de som bor i området skall kunna odla
  • se över tillgång på fröer inom Sverige
  • ge hushållningssällskapet i uppdrag att upprätta verktygshubbar för utlåning av tvåhjulstraktorer och andra redskap för de som vill påbörja småskalig grönsaksproduktion
  • inrätta ett startstöd som kan ges till småskaliga livsmedelsproducenter som fyllt 26 år
  • göra om investeringsstödet för jordbruksföretag inom råvaruproduktion så det blir möjligt att söka för belopp under 100 000, som även gäller för begagnade redskap samt förenkla ansökningsförfarandet till ett minimum
  • uppmana kommuner att ställa någon plats i kommunen till förfogande för de som vill sälja lokalproducerade livsmedel samt se till att det utfärdas ett generellt polistillstånd för dessa aktiviteter och att aktiviteten är kostnadsfri
  • stötta REKO-ringarna så de som vill alltid har rätt att bedriva direktförsäljning på dessa platser
  • skriva in någonting i styrdokumenten för grundskolan om att eleverna ska få förståelse för hur mat blir till och att de lär sig att odla, konservera och förädla livsmedel.

Det är mycket positivt att MSB äntligen vaknat och börjat jobba med vår livsmedelssäkerhet men det känns lite yrvaket när man idag den 6 oktober hittar följande text på MSB:s sida:

Annars hade just deras målbild varit mycket intressant att läsa. Hur många morötter behöver André odla? Eller om vi vänder på frågan, hur många André behöver Sverige? Det är dessutom lite lustigt att de tar just morötter som exempel då det är en av de få saker som vi är nästan självförsörjande på.

Värt att notera är dock att procentsatserna ovan förmodligen skulle minskas till nära noll på alla livsmedel om tillgången på fossil energi ströps. Få matvaror som inte produceras på hushållsnivå kan fortsätta produceras om vi inte har drivmedel till traktorer och andra maskiner. Det finns i princip inga tyngre maskiner inom jordbruket som drivs fossilfritt.

Jordbruksverket har också saker att säga om livsmedelssäkerhet. Under rubriken ”Hela kedjan från jord till bord måste fungera” står det bland annat ”En enskild faktor som skulle få stor påverkan i en kris är brist på driv­medel, eftersom behovet av transporter är stort. Till exempel så producerar Sverige tillräckligt mycket spannmål för vår egen konsumtion, men om det inte finns driv­medel kan inte spannmålet köras till kvarnen för att malas och mjölet kan inte köras ut till bagerier och butiker.

Jordbruksverket antyder att vid en drivmedelsbrist kommer vete att sås, ogräsbekämpas, skördas och torkas utan diesel. Det vet naturligtvis att det inte blir något spannmål alls vid en brist på drivmedel. Kanske väljer de exemplet med kvarnen för att även barn ska förstå men det gör att allvaret försvinner och återigen lutar det åt komik. Vetet går ju att äta av dem som nära åkern om det produceras. De kan koka eller mala med vad som helst för att äta det. Men utan diesel så blir det inget spannmål. Det blir heller inget biodrivmedel då även det produceras med hjälp av diesel.

Förutom att satsa på André så verkar det hittills mest vara byråkratiska lösningar hos MSB. De är kanske bra men svåra att överblicka. T.ex. ”En högre regional nivå inrättas genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. I varje civilområde ska mellan två och sju länsstyrelser ingå. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.”

Den här typen av organisation kan vara viktig men den kostar pengar för samordnare, kommunikatörer, datorer, nya loggor, möbler, IT-system m.m. Kanske kunde en del av de pengarna använts till listan ovan?

Det är lite svårt att veta vad MSB vill säga. Vi ser två olika tolkningsar:

  1. MSB vill tipsa om hur vi ska klara av en kris
  2. MSB vill, på samma sätt som de tidigare gjort, berätta för alla svenskar att det är upp till var och en att inte svälta vid en längre kris.

Om syftet är budskap 2 så är budskapet lite dolt, men ändå enkelt.

Om budskapet är 1 så är MSB i början på ett rejält misslyckande. Om de vill leda Sverige till en påtaglig livsmedelssäkerhet så har de oddsen emot sig. De som arbetar med saken på MSB är säkerligen både intelligenta och välutbildade men frågan är hur mycket närkontakt med råvaruproduktion och lantbruk de har. Förstår de hur hårt reglerad produktionen är och hur många lagar och regler som lantbrukare behöver förhålla sig till? Förstår de hur hårt primärproducenter sliter för att få tiden och ekonomin att gå ihop? Har de någon förståelse för hur lite livsmedel som faktiskt skulle finnas tillgängliga vid ett drivmedelsstopp?

Vi har lagar som reglerar foderursprung, arbetstider, markanvändning, gödselhantering, vattenkvalitet, EU-anpassning, byggnadsgodkännande, djurregister, djurtransporter, slaktinspektioner, kyltemperaturer mm. etc. osv. Dessa lagar är bra eftersom de minskar risken för att djur eller människor far illa. Vid en krissituation kommer lagarna däremot att göra det mycket svårt att snabbt få fram mer mat. När krisen blir tillräckligt djup tappar stat och myndigheter greppet, då är läget ett annat och människor kommer helt enkelt att strunta i regler. Det kloka kanske hade varit att, utan att tumma på djur och människors situation, försöka ta tag i regelstyrning och annat som sätter käppar i hjulet på producenterna redan nu innan vi får en kris. Det finns t.ex. regler som säger att om du har fler än 50 hönor måste du stämpla dina ägg även om du bara säljer direkt till kund vilket gör att många skaffar 49 hönor. Kanske kunde en del avgifter för att vara med i olika register eller för olika kontroller osv. tas bort? Många gånger är det EU:s direktiv som ligger bakom regelkrångel. Det måste finnas kreativa och intelligenta sätt att hantera dem och inte bara ryggmärgsmässigt skicka krånglet neråt i producentledet.

Det är kanske när både MSB och Jordbruksverket förminskar problemet och talar till oss som om vi vore barn, som det verkligen finns anledning att bli orolig? Om MSB:s kampanj och Jordbruksverkets information är det som ska bereda oss på en eventuell kris är det dags att vi tar tag i saken själva. Myndigheterna är uppenbarligen illa skickade att möta ett stort allvar. Det de gör är uppenbarligen för lite och för sent.

Regelverk för försäljning av potatis

Jaha, då var det dags igen. Idag blev vi uppmärksammade på att det krävs registrering för alla som säljer potatis i Sverige. På Jordbruksverkets sida står det: ”Du ska registrera dig om du:

  • odlar 0,5 hektar potatis eller mer
  • odlar mindre än 0,5 hektar potatis och säljer potatisen på något annat sätt än direkt till konsument på den egna gården
  • packar, lagrar eller importerar potatis. Med import avses här potatis som köpts in från ett land utanför EU.

Anledningen är att man ska kunna spåra skadegörare och det är ju bra. Det kostar som minst 750 kronor att registrera sig i potatisregistret. Längre ner på sidan kan man läsa ”Det enda undantaget från kravet på märkning är vid egen gårdsförsäljning direkt till konsument.

När vi uppmärksammades på detta i en facebookgrupp för småskaliga grönsaksproducenter så var författaren till inlägget upprörd då hen sålde potatis via REKO. När jag gick in och tittade på jordbruksverkets sida hittade jag texten ”För den som odlar mindre än 0,5 och säljer potatis via en REKO-ring så finns det inte krav på registrering utan denna försäljning är att jämställa med försäljning till konsument på den egna gården.” Den meningen verkar inte ha funnits där från början utan kan nog vara tillagd vid senare tillfälle.

Jag reagerade på skrivningen och försökte ringa till Jordbruksverket för att ställa lite frågor. Den ansvariga för registret var på möte och kunde inte nås men skulle ringa upp i morgon.

Det känns märkligt att Jordbruksverket gör undantag just för försäljning via REKO. Det gör att flera frågor uppkommer:

  1. Om man har en liknande grupp som kallas något annat än just REKO. Gäller andra regler då?
  2. Om man lämnar ut kassar till prenumeranter, vilka regler gäller då?
  3. Vi har utlämning av prenumerantkassar dels i stan och dels på gården. Är bara kassar utlämnade på gården undantagna då?
  4. När vi lämnar ut kassar i stan gör vi det i samband med REKO-ringsutlämningen men det sker inte inom just REKO. Samtidigt säljer vi ibland identiska kassar via REKO vid samma tid som vi lämnar ut prenumerationskassarna. Är då REKO-kassarna undantagna men inte prenumerationskassarna trots att det är samma innehåll?
  5. Vi säljer ibland potatis på Nolbygårds Matmarknad. Det är inte många kilo på ett år. Spårbarheten är enkel då jag som odlar potatisen står på plats och säljer direkt till mina kunder. Kräver denna verksamhet en avgift på 750 kronor?
  6. Hur är det tänkt att vi som bedriver en diversifierad verksamhet ska kunna hålla koll på alla regler? Har Jordbruksverket planer på att starta register för tomater, gurka, paprika, squash, pumpa, spenat osv i framtiden? Bör vi gå in på Jordbruksverkets sida och söka på varje gröda med viss regelbundenhet så vi inte missar någon regel?

Vi odlar fem bäddar potatis. Varje bädd är 12 kvadratmeter vilket ger 60 kvadratmeter potatisodling. 750 kronor är en ganska dryg avgift för den ytan.

Det ska bli spännande att höra Jordbruksverkets motivering till sin skrivning.

Edit: Jordbruksverket har nu ändrat på webben. Se nytt inlägg.

Regelverk anpassat för export

Som småskalig äggproducent får vi problem med regelverket kring fågelinfluensan. Ju längre restriktionerna varar desto större blir problemen och vi funderar nu på att helt sluta att producera ägg för försäljning, till stor del på grund av regelverket.

Vi vill inte köpa ägg där vi inte känner till produktionsförhållandena så vi kommer, om vi slutar med äggproduktion, att fortsätta att ha en hobbyflock för att vi ska få egna ägg som är producerade på ett vettigt sätt.

Vi har lite svårt att förstå hur SVA och Jordbruksverket tänker i de här frågorna och funderar allt mer på om restriktionerna är skrivna för att skydda de stora besättningarna som exporterar ägg än att skydda hönorna. Är du som läser insatt i frågan så kommentera gärna så vi kan förstå reglerna som ställer till det för oss med mindre besättningar.

Den 3 november 2021 infördes restriktioner för alla som har hönor och andra fjäderfän i Sverige. Vi vet inte när restriktionerna kommer att släppas i år men förra säsongen släpptes restriktionerna den 1 juni. Perioderna med restriktioner har de senaste åren blivit allt längre. Varar restriktionerna lika länge i år som förra året så kommer det innebära att hönorna inte får gå utomhus under sju månader av årets tolv. 58% av året måste de alltså hållas inomhus.

När vi skaffade hönor för att sälja ägg så var det inte fågelinfluensarestriktioner så vi byggde upp ett system där våra hönor kunde gå ute året runt och bo i en husvagn som vi kunde flytta på när vi ville. Sedan började det komma restriktioner och vi funderade över hur vi kunde lösa det. Eftersom restriktionerna de första åren inte varade så länge så funderade vi ut en lösning där vi kunde ansluta hönshusvagnen till vår växthustunnel och det är det systemet vi kör med just nu. Men det funkar inte om restriktionerna inte släpps förrän i juni eftersom tomaterna ska flyttas ut i maj. Det funkar inte heller om det blir en värmebölja eftersom vi inte kan öppna till växthuset eftersom vi då riskerar att släppa in vilda fåglar. Temperaturen i växthuset blir lätt för varm för hönorna varma dagar framöver.

De senaste åren är det många som börjat med äggproduktion i mindre skala. Äggmobiler, husvagnar och andra lösningar för att kunna hålla hönor som får tillgång till bra utevistelse har poppat upp över hela Sverige. På senare tid har dock många likt oss börjat fundera på att ge upp. Så här står det på Jordbruksverkets webbsida:

”Det här gäller i ett högriskområde (tidigare skyddsnivå 2) när du föder upp eller håller fjäderfän för att producera kött, konsumtionsägg eller andra produkter som du säljer till andra:

  • Fjäderfän ska hållas inomhus. Fjäderfän får inte gå ut i någon form av inhägnad, eftersom de ska vara skyddade mot direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.
  • Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. Men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Du får ha behållare för badvatten i inhägnaden om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
  • Andfåglar, så som änder och gäss, ska fortsatt hållas separat på så sätt att dom inte har kontakt med andra fjäderfän.

Du behöver se till att dina fjäderfän har en bra stallmiljö inomhus.”

Skrivningen ”Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. ” är intressant eftersom den inte gäller hönor. Man skulle ju kunna hävda att även hönor som inte får gå ut utsätts för onödigt lidande? Enligt jordbruksverkets regelverk får man ha 9 hönor per kvadratmeter!!! Alla som har sett hönor som kommer från den typen av industriproduktion vet att de oftast inte har några fjädrar eftersom de mår så dåligt i den stressade miljön så de pickar på varandra. Tyvärr innebär fågelinfluensarestriktionerna att även många små producenter likt oss tvingas ha fåglarna instängda och jag pratade härom veckan med en liten producent som hade just 9 hönor per kvadratmeter.

Varför har vi då dessa restriktioner?
Idag ska alla hönor vara instängda i stora delar av södra Sverige eftersom det finns risk att vilda fåglar kan smitta tamfåglar. Det finns visserligen inget fall där fågelinfluensan smittat människor i Sverige utan det man varnar för är att våra hönor kan bli smittade. Skulle det ske så skulle vi behöva slakta ut besättningen. Frågan är vilket som är bäst för hönorna? Att tvingas leva nio hönor per kvadratmeter större delen av året eller att riskera att bli avlivade ifall smittan drabbar besättningen. Det verkar inte vara proportionerligt?

Den som läser vidare på jordbruksverkets webbsida kan även läsa följande: Utbrott av fågelinfluensa kan leda till exportförbud. Om en större anläggning med fler än 50 fjäderfän i Sverige får fågelinfluensa kan det innebära att Sverige eller berörda delar av Sverige inte får exportera ägg, kött och produkter från fjäderfän.

När man läser den texten så börjar man fundera på om det helt enkelt är så att vi som har små besättningar med vettig djurhållning tvingas till sämre djurhållning för att skydda de stora företagen så att de inte drabbas av exportförbud. 2021 konstaterades ett stort utbrott vid en anläggning i Mönsterås där ca två miljoner hönor fick avlivas. Det motsvarade fem procent av all äggproduktion i Sverige. Är det den typen av anläggningar som regelverket är framtaget för att skydda?

Vår livsmedelsstrategi är ”En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet” som det står som rubrik på regeringens sida följs av texten: ”En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.” Men att välja ägg från hönor som fått tillgång till utevistelse är inte längre möjligt. Så vi som vill göra medvetna val behöver istället skaffa oss en hobbyflock.

Men hävdar kanske någon – på min REKO-ring så finns det säljare som säljer ägg från frigående hönor. Jag gick in på några REKO-ringar i min närhet och hittade många mycket tveksamma texter. Det hävdas:

  • Hönsen går fritt ut och in året runt
  • Mina höns går vanligtvis fritt in och ut
  • Hönsen bor i en äggmobil som flyttas varannan dag. Fördelen för hönorna är nytt bete, minimalt med gödsel där de är och maximal möjlighet till naturligt beteende. 
  • Våra värphöns lever utomhus i äggmobiler under stora delar av året där de är helt frigående i hägn. 
  • Alla djur är frigående och matas med närproducerat foder

Antingen efterlevs inte de regler som är uppsatta eller också har dessa producenter helt enkelt inte ändrat i sina texter trots att restriktionerna infördes tredje november. Hur ska medvetna val som det skrivs om i livsmedelsstrategin kunna göras om konsumenterna inte får en chans att förstå hur produktionen sker?

Jag märker när jag läser igenom den här texten att den andas en viss bitterhet – något som inte är speciellt klädsamt eller konstruktivt men frustrationen är stor när man vill göra rätt och vill producera bra mat men får lägga ner för att regelverket ställer till det.

Karta över högriskområdena. Det är bara sydsvenska höglandet som går fritt i södra Sverige. Kanske är det så att flyttfåglarna inte tar den vägen? Om det är så enkelt så ligger småproducenter av ägg dåligt till. I så fall finns det ingen skillnad på bättre och sämre år. Flyttfåglarna kommer att fortsätta att flyga längs sina rutter. Några av dem har kanske fågelinfluensa, därför ska höns i Sverige leva på betonggolv. Undrar om de som satte upp regelverket tänkte hela vägen?

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑