Kategori: får (Sida 15 av 21)

Fårfällar

Äntligen kom våra skinn från Tranås. thumb_P1140209_1024

Vi slaktade ju tre baggar i höstas och skickade skinnen till beredning. Vi ville testa lite olika beredningar och var mycket spända på resultatet. thumb_P1140219_1024

Svårt att tänka sig att skinnen suttit på våra baggar. Jag hade för mig att de var mycket mörkare än vad skinnen visade sig vara. thumb_P1140214_1024

Först upp ur påsen kom en glad överraskning. Vi hade bett att få ett av skinnen så kallat mattberett. Det betyder att de inte klipper pälsen utan låter den vara kvar lång. Det är tydligen inte alla skinn som duger till det så vi visste inte om Tranås skulle tycka att det var värt det. Det ser fantastiskt ut! De som ser det vill ta på det och gosa med lockarna.thumb_P1140223_1024Nästa skinn är berett på ”vanligt” sätt vilket nu för tiden betyder att det är tvättbart. Det är den sortens skinnberedning som oftast säljs i butik. thumb_P1140225_1024

Även det skinnet såg bra ut. Det glänser nästan som silver och man kan se skillnaden mot det långhåriga skinnet som hänger bakom. thumb_P1140226_1024

Varje lock krullar ihop sig. thumb_P1140227_1024

Till skillnad från det mattberedda. thumb_P1140228_1024

Bredvid varandra syns skillnaden tydligt.

Det tredje skinnet hade vi bett att få berett ekologiskt. Det betyder att det inte är tvättbart eftersom man inte använt de kemikalier som gör att det blir tvättbart. Baksidorna har fått olika ton av de olika beredningarna.thumb_P1140234_1024

Ekologiskt berett skinn ser man sällan men vi vet inte heller om det finns efterfrågan på det eller om alla vill ha tvättbara skinn. Frågar man människor om de tvättar sina skinn brukar de flesta svara nej så kanske är det inte nödvändigt med tvättbart. thumb_P1140236_1024

Här ligger alla tre skinnen bredvid varandra.

Skinn2

Vi känner oss mycket nöjda med resultatet.

Det drar ihop sig

Våren är i antågande och tackorna blir allt tjockare om magen. Det är ännu svårt att se om alla 10 är betäckta men många av dem är det definitivt. Vi tänkte oss en väl sammanhållen lammning, allra helst under påsklovet, men vi kommer istället att få en långdragen lamningsperiod där de flesta lammar efter påsk. En förstagångslammare kommer nog att leverera vilken dag som helst. Vi försökte ta råd av flera olika mer erfarna fårägare och bestämde oss för att baggen skulle få med sig några ungtackor de veckor som han annars skulle behöva stå ensam efter karantänperioden. Enligt många vi frågade var risken inte så stor att de skulle bli betäckta eftersom gotlandsfår oftast inte blir brunstiga förrän senare på hösten. Det verkar som om det inte gäller alla tackor så vi har åtminstone en tacka som helt klart ser ut att vara klar för lamning vilken dag som helst. Därför har vi de senaste dagarna börjat göra oss klara för leverans. thumb_P1130554_1024Vi har byggt ett nytt foderbord. thumb_P1130555_1024Den här gången ett flyttbart som är 2,4 meter långt. thumb_P1130556_1024Vi tänker oss att det är bra att vara flexibla eftersom vi ännu inte har bestämt oss för hur många tackor vi ska spara till nästa säsong. thumb_P1130557_1024När en tacka lammar ställer man in henne och hennes nyfödda i en lamningsbox där de får vara en dag + en dag per fött lamm. En tacka som föder trillingar ska alltså vara fyra dagar i en lamningsbox. Sedan kan de vara ihop med andra mödrar. thumb_P1130560_1024Vi har också byggt en lammkammare av två lastpallar där vi hängt en värmelampa och där vi kan stödutfodra lammen utan att tackorna kommer åt fodret. Eftersom vi vill att lammen ska få så bra start som möjligt flyttar vi dem till en ny avdelning med ny halm så de inte får i sig parasiter i onödan. Sedan ska de ut på ett helt parasitfritt bete där det inte gått får förut.

Ett flyttbart foderbord gör att vi kan dela av och göra en ny yta de tackor som lammat. Sedan kan vi använda samma foderbord om vi vill utöka inför nästa säsong.

thumb_P1130559_1024Vi har också sett över det material som man behöver ha till hands vid lamning och hängt upp i cykelkorgar på fårgrindarna. Bra att kunna ta med sig hela korgen in till den lammande tackan ifall något skulle gå fel. Där finns bland annat glidmedel, handskar, selen (grundämnet, inte något koppel) och desinfektionsmedel . Sedan har vi en låda med ytterligare material i fårhuset. Vi hoppas dock att vi får lika smidiga lamningar i år som förra året så vi slipper ingripa och gå in och justera fellägen men lite nervöst är det.

Vi har också passat på att gå över hagen och se över stängslen. thumb_P1130566_1024Vi har två vinterhagar till fåren så de kan växla och gå vartannat år i varje hage. Också det för att minska parasittrycket. Hagarna är stängslade med fårnät med en eltråd över. När de små lammen kommer behöver man också en eltråd nära marken på insidan så att de små lammen inte irrar sig utanför stängslet. Förra året när vi gjorde staket kände vi oss väldigt osäkra och funderade mycket innan vi fick till det. Det kändes skönt att det i år faktiskt redan hade blivit lite rutin kring att sätta eltråd. Vi behövde inte fundera så mycket utan kunde redan från början packa en back med allt vi behövde och sedan bara gå in i hagen och utföra jobbet. Känns skönt att vi lär oss och faktiskt har nytta av våra kunskaper redan efter en säsong. thumb_P1130570_1024

Djurägare

Efter en dag på jobbet så är det skönt att komma hem till gården och alla djuren. Traktorn har varit trasig ett tag men idag fick vi äntligen igång den igen så vi kunde flytta ett av grisarnas hästsläp in i en ny hage. P1120372Det är området som ska grävas till grönsaksbäddar nästa säsong. Där har vi i år odlat diverse biväxter och andra insektsväxter. Nu ska grisarna få jobba på under vintern så nästa års grävning blir något lättare än årets. P1120371Hagen som grisarna har varit i nu i november är helt lerig. De verkar inte ha något emot det men det är inte så mycket växter kvar att böka upp så det kändes bra att äntligen kunna flytta dem.

Det är smidigt med grisar eftersom man lätt stänglar in dem med en eller två låga eltrådar. De är så känsliga för elen så oftast räcker det med en låg tråd. Långa tider även utan el, men vi vågar inte chansa. Eftersom det var nära mellan hagarna så spände vi denna gången bara upp två trådar så de hade en passage in i nya hagen.

De verkade väldigt nöjda och gick runt och utforskade hela hagen.
P1120376Vissa växter smakar helt klart bättre än andra.

Synd bara att kvickroten inte är deras favorit. I går fick jag lära mig att man kan koka kvickrot till grisarna så ska de gilla det bättre. Frågan är dock om vi någonsin får det gjort.

Hos fåren hade det hänt grejor idag.

Glitter har varit dålig i magen ett par dagar. Förmodligen för att vi ville stärka upp honom med lite kraftfoder. Han är magrare än alla tackorna förmodligen för att han har annat att tänka på än att äta. Därför började vi ge honom kraftfoder så han skulle orka med att betäcka alla våra tackor. Men då pajade hans mage ihop och han fick diarré. Nu har vi slutat med kraftfoder igen och han är påtagligt piggare och idag hade han betäckt två av de äldre tackorna. P1120384Det innebär att han har två gammeltackor kvar att betäcka. I år var det just de två tackorna som lammade sist. En vecka efter de andra. Det kanske blir likadant nästa år. P1120387Glad blir man i alla fall när man ser att ens djur mår bra och ännu gladare av att se blåfärgade ryggar på tackorna så vi kan börja vänta oss lamm till våren.

P1120393Innan det blev helt mörkt han vi sopa ut allt strö ur hönshuset och fylla på med nytt spån. P1120395

Skinnberedning

P1110934Vi har hemslaktat tre bagglamm. Skinnen ifrån dem ska skickas på skinnberedning. När lammen är slaktade så drar man av skinnen. P1110999Man skär bara upp dem vid buken och vid benen. I övrigt drar man för allt man är värd. P1120005När skinnen är dragna av kroppen så försöker man få bort så mycket fett man kan genom att dra. P1120008Skinnen ska svalna i 30 minuter till en timme innan man saltar in dem för att de ska hålla sig. P1120152Man brer ut ett skinn och häller på 3-5 kilo stensalt. Det är viktigt att skinnet är sträckt så det inte är några veck. Svårast är det att få saltet att ligga kvar i ytterkanterna. P1120154Därefter lägger man på ytterligare ett skinn och så på med salt och så fortsätter man så tills alla skinnen är saltade. P1120159Efter en vecka har saltet dragit ut det mesta av vattnet ur skinnet och det är dags att lägga på ytterligare ett lager salt som får ligga på i en vecka.P1120280Därefter skakar man av saltet och rullar ihop dem med skinnsidan inåt. P1120281 Skinnen ska packas först i dubbla plastsäckar och sedan i en kartong. P1120282Sen skickar man paketet till garveriet. Man fyller i en följesedel där man anger hur man vill ha skinnet behandlat. Vi har valt att skicka våra skinn till Tranås skinnberedning AB. Det är ett garveri som garvar skinnen i Sverige. Det finns ytterligare ett garveri i Tranås som heter Donnia Skinn AB. Det är lite lurigt för det är lätt att ta fel. Donnia skickar sina skinn för beredning i Bosnien. De gör säkert lika bra jobb i Bosnien som i Tranås men vi tycker det är viktigt att vi bevarar kompetens i Sverige så därför väljer vi Tranås skinnberedning AB.

Det är inte bara att skicka in sina skinn för först måste man välja hur man vill ha dem tillbaka. Man kan få pälsen klippt till 18 mm om man vill använda skinnen till att sy kläder, hantverk eller klä om möbler. Vill man ha längre päls kan man välja 35 mm. Detta är det vanligaste och det är sådana skinn man brukar se i barnvagnar, på möbler eller golv. I båda fallen slipas lädersidan och skinnen blir tvättbara i maskin.

Berederierna använder krom för att garva skinnen på dessa sätt. Vill man inte att de använder krom kan man begära att få sina skinn beredda ekologiskt. Då blir det 35 mm med slipad lädersida. Det blir ett biologiskt nedbrytbart skinn som inte är tvättbart i maskin men som går att kemtvätta.

Man kan också välja oklippta skinn. Då är det höga krav på att skinnen är fria från halm och annat skräp. Problemet med oklippta skinn kan vara att ullen lätt tovar ihop sig om man använder skinnet att sitta på till exempel. Det är dock väldigt dekorativa skinn som är vackra att titta på. När jag besökte en fårgård för något år sedan hade hon några sådana skinn som var otroligt vackra. Det är inte alla skinn som passar till denna form av beredning.

Frågan är då vad man ska välja. Eftersom det är första gången som vi skickar in skinn så är det svårt. Vi tog kontakt med Tranås och frågade om de kunde välja åt oss och det sa de ja till så det kommer att bli en överraskning. Helst skulle vi vilja ha ett ekologiskt, ett 35 mm kromgarvat och ett oklippt men vi får se vad de anser. Det vore roligt att få några olika så man kan jämföra.

Priserna hos de båda garverierna varierar. Donnia är klart billigast och tar 310 för 18mm, 325 för 35, 390 för oklippta och 360 för eko. Tranås skinnberedning tar 381 för 18 mm, 420 för 35 mm och 397 för oklippt och 440 för eko.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑