Kategori: får (Sida 16 av 21)

Styckning

Onsdag kväll var det dags för styckning av de tre kropparna som hängt i källaren sedan i lördags. P1120162De vägde mellan 19,5 och 21,5 kilo urtagna och flådda så det var stora lamm. Det har tydligen haft bra förutsättningar våra lamm med parasitfria beten hela säsongen så de har vuxit till sig bra. P1120164De har varit upphängda på specialgjorda pinnar trädda mellan benen i bakbenen. Det blev en lite rörig vecka på gården eftersom vi samtidigt som vi slaktar och styckar lamm håller på att riva ut vårt kök, eftersom det börjat falla sönder.

Mats var på besök igen för att även lära oss att stycka. P1120166Slaktkroppen lades på bordet och en del fett i bukhålan avlägsnades. P1120195Sedan skar vi ut filéerna som sitter innanför revbenen längst med ryggraden. P1120200På lamm är filéerna väldigt små men det var roligt att få ur dem separat i alla fall.P1120196Slaktkroppen delades sedan i tre delar med hjälp av kniv och köttsåg. Den bakre delen delas sedan i bakbenen som blir stekar. Delen framför stekarna skärs till grytbitar. Mellandelen styckas till revben och till lammsadel. P1120177Överflödigt fett och hinnor avlägsnades. Ibland styckas sadeln till lammkottletter men vi valde att ha dem hela. Hade vi haft en bandsåg så hade vi kanske delat dem men nu kändes det lättare att göra dem till hela lammsadlar. P1120181Den främre delen på varje lamm består av bogstekar, nacke och övre ryggraden samt revben.P1120182Revbenen sågades av och delades med hjälp av kniv och hammare. P1120188Frambenen på varje lamm blev antingen bogstekar eller så skar vi loss köttet från benet till grytbitar. P1120207Lammnacken delades av från de bitar som sedan styckades till lammkottletter. Alla småbitar maldes till lammfärs. 
P1120211Allt fett sparades undan för att bli fågelmat.

P1120227I kväll har vi ätit lammfiléer med potatisgratin och vitlökssmör. Tillagade på en tvåplattors spis på golvet i gästrummet.

Gott!

Inlägg utan bilder

Vi vill verkligen inte ge en förskönande bild av vårt liv på landet. Vi trivs och gillar det vi gör men det är inte varje dag som saker blir som vi vill eller hoppas. Ofta försöker vi göra blogginlägg av allt och hämtar kameran så ofta vi kan. Men vissa oförutsedda händelser blir inte fotograferade. Då är det lätt att det inte blir några inlägg om dessa händelser. Det är inte för att vi inte vill dela med oss utan för att det är tråkigt med blogginlägg utan bilder. Men här kommer ett sådant i alla fall.

Häromdagen delade vi vår fårflock. Vi tog undan baggen från fåren för att vi vill ha någorlunda samtidig lammning så vi kan ta ledigt när det är dags. Eftersom vi hade haft baggen i karantän i tre veckor tyckte vi synd om honom så vi tänkte ta med de unga tacklammen tillsammans med honom så han inte skulle behöva vara ensam. Vi har ju tidigare skiljt bagglammen från tackorna (se tidigare inlägg, kameran var med…) och det gick väldigt bra. Tacklammen visade sig dock vara mer mammiga så det var ett rejält problem att få med fem tacklamm upp på kärran för att köra iväg. Vi fick ge upp så baggen fick bara med sig två tacklamm istället för fem som vi tänkt. Det var så jobbigt att försöka skilja dem åt så inte en bild blev tagen. En dag när vi kom hem från jobbet hade vi får utanför hagen. Det visade sig att baggen och de två tacklammen hade rymt ur fårstallet. Vi fattade först inte hur det hade gått till och stressade upp oss rätt mycket eftersom man inte vet vad som händer om man har lösa får. De kan bli påkörda eller så kan de förirra sig in till sina bröder och bli betäckta av dem. Vi hämtade därför fårnät och satte upp runt rymmarna. Det kändes dock inte bra så senare på kvällen släppte vi lös alla fem tackorna, de fem tacklammen och baggen och lockade in dem i en fålla. Sedan skiljde vi ut alla tacklamm och baggen och stallade in dem. Därefter lockade vi ut tacklammen i hagen igen.

Det visar sig att betet verkligen håller på att ta slut så vi har fått börja stödfodra i hagen. Ordningen var nu återställd. En bagge och fyra tacklamm i fårstallet och fem tackor i hagen. Våra fyra bagglamm tryggt i en hage en bit bort. Det visade sig att tacklammen och baggen hade rymt över foderbordet. Vi hade missat att skruva fast en spjäla och de hade lyckats ta sig ut den vägen, via kostallet och ut på gödselplattan. Nu när vi stallat in dem igen så var vi noga med att skruva fast alla spjälor. Baggen Glitter har fortfarande baggsele på och man kan se att han varit uppe på ryggen på alla tacklamm men framför allt på ett av dem. Vi har inte någon aning om det betyder att han bara varit upp och provat eller om han faktiskt har uträttat något. Han borde inte ha lyckats betäcka dem för de bör inte ha brunstat – men man vet aldrig. Det ska bli spännande att se. Vi kände oss vid detta laget nöjda med att vi hade alla djur där vi ville ha dem.

I hagen längst bort från gården gick våra fyra återstående bagglamm. Vi hade sex från början men har sålt två så det var bara fyra kvar. Konstigt nog så var bagglammet nummer 15009 som fått namnet Bastian fortfarande osåld trots att han fått bäst omdöme. Några dagar efter rymningen så fick vi se får utanför tackornas hage igen. Första tanken var att det var grannens men det visade sig vara våra bagglamm som tagit sig ur hagen. De stod och flåsade utanför tackornas hage och ville väldigt gärna in till dem. Vi gjorde som vi alltid gör och hämtade en havrehink och försökte locka dem med tillbaka till sin hage. (Ingen tanke på att hämta kameran här heller) Det fungerade väldigt dåligt. De följde med en bit och åt havre men när vi närmade oss deras hage så vände de och sprang tillbaka till tackorna. Vi ville verkligen inte riskera att de tog sig in och betäckte sina egna mammor. Vi kände oss väldigt orutinerade och visste inte hur vi skulle göra. Till slut lyckades vi locka in dem i ladugården där de sprang ner hyllor, välte stuprör och ställde till en väldig oreda innan vi lyckades fålla in dem med fårgrindar. Vi bestämde oss för att de skulle få vara kvar i en fålla av fårgrindar. Vi hade lyckats hitta en köpare till Bastian som skulle komma några dagar senare och ville inte riskera att uppfostra rymmarfår till dem. Det var ett väldigt liv på bagglammen men de lugnade sig så småningom när de fått vatten och mat i fållan. Då gick jag in till tacklammen och Glitter, vår snälla bagge. Vi har funderat över varför våra egna bagglamm är så ”bråkiga” och stångas och har sig medan Glitter är fantastiskt snäll. Vi funderar över om vi gjort något fel i ”uppfostran”. Gosat för mycket med dem? Men när jag öppnade grinden till tacklammen fick jag mig ett par rejäla körare av Glitter. Han var som förbytt. Spännande hur lite testosterondoft (eller vad det nu är) från bagglammen i fållan intill fick igång honom.

Vi kände oss trots allt nöjda med att ha alla får, baggar och tacklamm i de fållor som vi ville och dagen efter hämtades Bastian så nu har vi bara tre bagglamm kvar som vi ska slakta den 24 oktober. De äter hö med god aptit och det går åt väldigt mycket foder. Nu i helgen ska tackor, tacklamm och Glitter släppas ihop i vinterhagen. Bagglammen, de tre som är kvar, kommer att få stå kvar i fållan fram till slakt.

Vi hade naturligtvis velat bjuda er på bilder från våra eskapader med rymmarfår – men kameran var absolut inte det vi hade i tankarna när det här hände. Ni får hålla till godo med en beskrivning i text. Som avslutning kommer dock här en bild på Glitter. Baggen som förhoppningsvis ska betäcka alla tio tackorna så vi till våren får ungefär 20 söta lamm. P1100895

Hamling

Det står fem lindar framför boningshuset. De är typiska hamlingsträd, korta, ihåliga och utan större grenar. Dessutom är grenarna jämnlånga, så det är tydligt att de har hamlats för bara några år sedan. Och nu är det dags igen. De har vuxit till sig så att ljuset inte når in i huset.

När man beskär ett träd och sparar löven till vinterfoder för djur, då hamlar man. Det är en gammal metod. Man har hamlat redan innan man började med hö som vinterfoder. Hamlade träd kan se döende ut länge. Att hela stammens mitt ruttnat bort är inget problem. Hamlade träd lever längre än andra, kanske beror det på att de är mindre och inte lika känsliga för stormar som knäcker andra gamla träd.

Träd är olika känsliga för att beskäras. Lind är klart tåligast, vide, sälg, alm, ask och al är ganska tåliga. Asp är klart känsligast, bok, ek och björk är nästan lika känsliga. Så en björk kan dö om den förlorar flera grenar medan en lind bara sätter fart och skjuter ut nya.  Den som vill veta mer letar upp en gratis pdf som heter ”Hamla lövträd – En manual” av Rune Stenholm Jakobsen. Den är fantastisk och finns även att köpa som pappersbok på drygt hundra sidor. I den beskrivs de olika lövträden, hur och hur ofta de bör hamlas mm. Där står bland annat att en hamlad lind kan bli 800 år. Ingemar Zachrisson på gården Mysten i Hemsjö är en av de tyngre källorna i boken.

Vi har en extrakort lind också. Vi har tänkt på den som en buske som börjat skymma sikten men när vi planerade att hamla två lindar så  passade vi på att träna hamling utan att behöva stå på en stege

Lindbuske

Lite för stor för att vara buske.

Kortlind2

Det blev inte mycket kvar och känns nästan lite hårt. Vi hoppas verkligen att den repar sig till våren.

P1110317

Sedan blev till att tillbringa några timmar på stege. Sara är med. Många grenar, men en efter en faller de ner.

Grensåg

När man arbetar från en stege eller klättrar i träd är den här typen av såg bra att ha. Vi har visat den förr men när det gäller klättersågning tycker vi att den är bäst. När den är dubbelvikt i fickan är den ofarlig och man kan öppna eller stänga den med en hand. Den sågar vid drag, vilket ger mindre vingel uppe i trädet, och den sågar mycket i varje drag. Grenar upp till 5-6 centimeter är snabbt avklarade. Den är grym!

P1110314

Lindar växer på ett vackert sätt med lätt grönska men det blir ändå mörkt när de får bre ut sig.

Hamling1

Man ser tydligt de två nivåer som tidigare hamlare lämnat efter sig. Vi tycker nog att de långa grenresterna ska bort men det finns å andra sidan många startpunkter för nya grenar. Vi får se om vi hinner putsa träden. När man hamlar ska man göra tvärtom jämfört med att beskära vattenskott på fruktträd. Vattenskotten vill man inte ha tillbaka, därför kapar man dem alldeles intill stamman eller grenen för att barken ska växa över snittet. Vid hamling vill man ha många grenar nästa år, alltså ska det finnas en grenstump kvar så att barken inte förhindrar nya skott. Så har vi fattat det i all fall. Den som hinner läsa ”Hamla lövträd” från pärm till pärm får gärna rätta oss.

Hamling3b

En mulen dag sett från köksfönstret. Skillnad.

Alla fem lindarna lutar åt olika håll och är ihåliga. Linden till höger på bild har ett hål som är stort nog att svälja en katt. Sansa kunde lyckligtvis klättra baklänges rakt upp. Duktig katt.

Hamlingsbuntar

Av de tre träden (två och ett halvt om man ska vara petig) fick vi 75 buntar som hänger på tork i ladan. Det luktar gott och ger lite midsommarstämning på höstkanten. Löven ska bli lördagsgodis till fåren. Det blir bara två buntar per vecka men kan nog bli välkommen omväxling från hö och ensilage.

Fårklippning

Idag var det dags för frisören. P1110589Alla tackorna skulle klippas så jag började morgonen med att göra i ordning en fålla att samla fåren i, ett utrymme för själva klippningen och halmade upp fårens vinterbostad dit färdigklippta får fick vara tills alla var klara. P1110590I klipputrymmet städade jag golvet ordentligt och gjorde i ordning ett bord att sortera ullen på. P1110593I vinterfållan blev det ett tjockt lager halm samt lite hö på foderbordet så de skulle ha något att sysselsätta sig med efter klippning. P1110599Hämtade fåren i hagen med hjälp av havrehinken. Glitter är inte så van vid havrehink som våra tackor men han följde med flocken så det blev inte några problem. P1110601Tackorna är så vana att följa hinken så jag drar mig inte längre för att flytta fåren själv. I början såg vi alltid till att vi var flera hemma när vi skulle flytta eftersom vi kände oss osäkra på vad som skulle hända men nu känns det helt tryggt. Kanske dumt för rätt som det är kanske det kommer en bil eller en hund som skrämmer dem. P1110610De gick snällt in i fållan och var nyfikna på vad som skulle hända.  Jag hann sedan göra i ordning en ny beteshage av flyttbara nät och hann ta hand om alla andra djur innan Magnus Gustavsson kom som avtalat halv tio. P1110611Magnus klipper många får varje år och är ganska upptagen men eftersom han bor i en grannby så passar det ganska bra  att han klipper våra får. Fårklippare kan man hitta på fåravelsförbundets hemsida. Förutom att klippa får så är Magnus författare som skrivit två böcker. Den första ”En liten del av världen” har jag läst och rekommenderar. Det är en trevlig och tänkvärd bok. Hans andra bok har jag ännu inte läst. Jag har svårt att få tiden att räcka till bokläsning i år.

P1110615På golvet i klipputrymmet vill Magnus ha en skiva att klippa på eftersom det skadar saxen om han kommer emot cementgolvet. Vanliga fårsaxar ser ut ungefär som en hårtrimmer fast större men Magnus som är proffs har en sax med fristående motor som hängs upp i taket. Det spar ryggen och motorljudet blir en bit ifrån djuret och klipparen.P1110624 Så småningom vill vi lära oss att klippa själva. VI har prövat både med handsax och med maskinsax och det är inte jättesvårt även om det tar väldigt mycket längre tid när man är ovan.

Får ska klippas minst en gång om året. När man klipper på våren så är ofta ullen full med halmströ och smuts så den ullen brukar de flesta inte ta till vara men höstull från gotlandsfår som gått ute kan man till och med sälja även om det inte är mycket pengar man får. Toarps säteri tar emot men då behöver man åka med ullen till något av deras uppsamlingsställen och det kostar tyvärr mer än vad de betalar. Man kan också lämna in ullen till t.ex. Ull i väst som ligger här i Loo. Då får man betala 450 kronor per kilo för att få ullen bearbetad och spunnen. Just nu är det inte en utgift vi vill ta på oss men så småningom vore det trevligt att få tillbaka sin egen ull som garn. Vi vet inte vad vi ska göra med ullen våra tio tackor har givit oss men något blir det.

P1110625Ullen på magen och nederst på benen lägger man åt sidan men ullen på sidor och rygg tas om hand och rensas från skräp. P1110647Eftersom fåren gått ute så är det inte mycket skräp i den. P1110620Sedan läggs ullen i en papperssäck eftersom den är fuktig. Mellan varje tackas ull läggs tidningspapper och när säcken är full knyts den igen. Den ska sedan förvaras torrt och svalt och inte stående på cementgolv.

Magnus klipper snabbt och hanterar tackorna varsamt men bestämt. P1110619Ankorna kom och tittade på. Gammeltackorna tar det lugnt medan de små som fötts i år är vildare. De har ju inte varit med om denna behandling förut så de är nog lite rädda. När en tacka var klar släpptes hon in i vinterstallet tillsammans med baggen. Det var väldigt smidigt att ha en fålla utanför, ett utrymme för klippning och sedan en fålla där klippta kunde vara. Förra gången vi klippte så försökte vi fösa ut den klippta tackan till de andra igen och sedan hämta in en ny men då var det svårt att få någon att vilja bli klippt. Nu fanns det ju kompisar på andra sidan så många gånger var det bara att öppna grinden så ville någon komma in.

Ullen är helt fantastisk. P1110637Vågiga skimrande lockar som det ska bli roligt att göra något av. P1110640En del är mörkgrå och andra nästan silverfärgade. P1110643En del är smålockiga och andra storlockiga. P1110648Vi lät bli att klippa Glitter. Han är så liten i jämförelse med några av tackorna och enligt flera forum på nätet kan det påverka hur de ser på honom. Jag vet inte om det stämmer men så fick det bli. Det såg lite roligt ut med honom full med ull bredvid alla tackor. P1110657Man ser så olika färg tackorna har när de är nyklippta. De små tacklammen på bilden är nästan silverfärgade. P1110664När alla var klippta var det dags att gå ut i hagen igen.

P1110665Nytt bete är alltid gott men frågan är hur länge det räcker. Kan bli dags att stödfodra med hö snart. Man märker att återväxten är mycket sämre nu när det börjar bli kallare.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑