Kategori: hönor (Sida 1 av 20)

Decentraliserad livsmedelsförsörjning

Vi har tänkt lite vidare sedan vi skrev vårt förra inlägg Livsmedelssäkerhet enligt MSB. Vi har fått en del reaktioner i meddelanden men få verkar vilja diskutera den här saken i kommentarsfältet. De kommentarer vi fått är att texten är tänkvärd, absurd, hårresande och befängd.

En av frågorna vi ställde oss i förra inlägget var hur vi skulle kunna få maten att räcka till vid ett drivmedelsstopp. I Sverige idag produceras i princip ingen mat alls utan hjälp av dieseldrivna maskiner då alla traktorer i Sverige går på diesel eller de ”hållbara” bränslena RME och HVO.

RME och HVO är dieselersättare gjorda av material från växter och djur. För att skapa RME och HVO går det åt stora mängder diesel. Vi vet alla att vi behöver sluta bränna diesel av klimatskäl och några inser också att den fossila energin kommer att bli allt dyrare att utvinna och på senare tid har det blivit allt tydligare att vi även av beredskapsskäl skulle behöva komma bort från fossildrivna maskiner.

Enda sättet som vi ser det är att decentralisera livsmedelsproduktionen och låta fler människor producera maten i mindre sammanhang. Det är inte ekonomiskt effektivt eller rationellt i dagens perspektiv, när den fossila energin finns tillgänglig och är så billig, men det skulle öka vår resiliens om vi var mindre beroende av fossila insatsvaror.

Det skulle också innebära att en större andel av människors inkomst skulle behöva läggas på mat. Det är inte många årtionden sedan som vi la över 30 % av vår inkomst på mat men idag lägger vi cirka 12 %. Vi skulle alltså kunna lägga mindre på renoveringar, semesterresor och spabad och mer på mat vilket låter som en lite trist men mycket klok idé.

Redan idag kan ett hektar mark avlöna minst 2 heltider vid småskalig grönsaksproduktion. Samma hektar kan inte försörja någon alls om man istället odlar spannmål med maskiner. Skulle alingsåsarna bara äta grönsaker producerade inom sin egen kommun skulle vi behöva vara cirka 400 producenter i Östängs skala och då odlar vi en hel del mer än André i MSB:s reklamannonser. (se tidigare inlägg i länken ovan)

Vi tycker att myndigheterna skulle behöva bli mycket mer proaktiva och underlätta för så många som möjligt att producera så mycket mat som möjligt så nära konsumtionen som det bara går. Det ökar resiliensen och minskar resursslöseriet även om det inte är ekonomiskt effektivt just nu. Matsvinnet blir mindre och kvalitén på det vi äter blir bättre. I det här inlägget så tänkte vi diskutera ägg och vad som skulle krävas för att göra äggproduktionen resilient och resurseffektiv. Vi tänker oss äggproduktion på fyra olika nivåer.

– Hushållshöns, 5 hönor
– Äggproduktion som bisyssla, 200 hönor
– Småskalig äggproduktion, 1000 hönor
– Industriproduktion av ägg (10 000 – 2 000 000 hönor)

Vi själva började med äggproduktion som bisyssla till annan produktion på gården men vi har i stort sett slutat sälja ägg. Skälet är att det svenska regelsystemet, som är en tolkning av EU-regler, kring fågelinfluensan gör att vi måste ha hönorna instängda hela vintrarna. Förra vintern försökte vi ha dem i växthuset men det blev alldeles för varmt och vi kunde inte vädra om vi ville följa reglerna. Vi var då de enda som producerade ägg till försäljning i vår kommun. (Det finns de som säljer lite på hobbynivå till grannen också förstås men övriga som säljer i vår REKO-ring kommer från grannkommuner och en del kör över fem mil)

I Sverige äter vi 247 ägg per person och år. I Alingsås kommun bor 42 000 människor. Det innebär att vi skulle behöva producera 10 374 000 ägg per år bara för att försörja alingsåsarna med ägg. (42 000 * 247).

Det innebär 28 421 ägg om dagen. (10 374 000/365). Inte ens moderna värphybrider värper ett ägg om dagen, men det är nära. För att göra det enkelt för oss så kan vi säga att det behövs 30 000 hönor i Alingsås kommun om alla alingsåsare ska äta lokalt producerade ägg.

När vi själva hade som flest hönor så hade vi 120 stycken fördelade på två grupper. Det skulle alltså behövas 250 småskaliga producenter som har äggproduktion som bisyssla i vår storlek bara i Alingsås. De finns inte och vi har svårt att se att de skulle kunna finnas i framtiden heller.

Förr var hönor vanligt förekommande i många villaträdgårdar även i stan. Hönor pickade i trädgården, gödslade träden och åt upp rönnbärsmal. De fick matrester från hushållet och kanske lite korn eller annan säd emellanåt. De fick i alla fall inte pelleterat kraftfoder bestående av fiskmjöl med alla transporter som det innebär. Ville man ha hönor så skaffade man sig det utan att fråga någon men idag regleras allt som har med matproduktion av lagar, regler och förordningar.

Hushållshöns

Om vi leker med tanken att vi helt decentraliserar äggproduktionen så att hönsen får bo i små grupper om fem stycken så skulle vi behöva 6 000 hushåll i Alingsås som skaffade höns. 6 000 hushåll som skulle skicka in punkterna nedan som enligt miljö- och hälsoskyddskontoret i vår kommun krävs för att man ska få ha höns i tätbebyggt område.

  • Vilken fastighetsbetäckning ansökan gäller.
  • Sökandes namn, adress och personnummer.
  • Fastighetsägarens namn och adress om annan än sökande.
  • Antal höns och tuppar.
  • Ritning på hönshus.
  • En redovisning för att man har kontrollerat med grannar vad de anser om förslaget. Med fördel kan ett påskrivet grannyttrande från var och en av de berörda grannarna bifogas. (grannar har inte vetorätt utan miljöskyddsnämnden beslutar men beaktar då eventuella negativa yttranden från grannar).
  • kartbild över tomten med hönshus och eventuella staket för hönsen utritade.
  • redogörelse för vad man gör med restprodukter från hönsen.

Snacka om byråkratisk lösning. Vill man öka den lokala äggproduktionen så skulle man kunna tänka sig att man istället för ovanstående lista bestämde att ALLA som har en trädgård får ha fem hönor utan tupp om man ser till att de har det bra och följer jordbruksverkets regler samt ser till att inte råttor kommer åt fodret. Blir det sedan klagomål så får man titta på det då. En lista som den ovan innebär att många avstår från att skaffa höns och få får vi inte de 6 000 hönsägare vi behöver.

Fördelen med detta blir dessutom dels att hushållavfall inte behöver transporteras till den kommunala komposten utan omvandlas till hönsbajs som sedan kan användas som gödning i den egna trädgården. Det i sin tur minskar inköpen av blå korn och andra köpta gödselmedel. Det skulle också minska pyralidskadorna som drabbat många hobbyodlare som köpt in gödselmedel.

Äggproduktion som bisyssla

Ska du ha hönor för att sälja ägg så måste du upp i antal för att det ska vara lönsamt. Det är dyrt med hönsfoder så du behöver över 200 hönor för att kunna köpa foder i bulk som du sedan förvarar i en silo. Då blir helt plötsligt sista punkten i listan ovan relevant för med 200 hönor blir det mycket hönsbajs. Om den här formen av besättningar ska serva alingsåsarna behövs det 150 besättningar på landsbygden runt om i kommunen. Men då krävs maskiner för att producera foder, packmaterial, transporter av foder, transporter av gödsel och transporter av ägg. Det mesta av dessa transporter sker med hjälp av fossil energi. 150 personer skulle behöva skaffa en äggstämpel (alla som har mer än 50 hönor behöver en sådan) och anmäla sig som primärproducenter till länstyrelsen och också anmäla sig som foderproducenter om hönorna äter något som produceras på gården. Dessa 150 personer kommer att ha en syssla som de inte kan leva av men som ändå tar mycket tid, de måste hålla hönorna instängda vid larm om fågelinfluensa och i övrigt följa alla regler och bestämmelser som finns på jordbruksverkets webbsida. Där står allt ifrån sittpinnelängd, fodertrågscentimeter per höna, minsta yta för golvyta och rede och regler för tillsyn m.m. Personerna måste utöver att ta hand om hönor även upparbeta säljkanaler och åka på reko-ringsutlämningar e.dyl.

Småskalig äggproduktion

Tänker vi oss istället att vi ska ha personer som ska kunna försörja sig på sin äggproduktion så måste vi upp i besättningar på 1 000 hönor eller mer. Då räcker det med att 30 personer i Alingsås kommun sadlar om för att bli äggproducenter. Då kan du definitivt köpa bulkfoder och har tid att ta hand om djuren och upparbeta säljkanaler. Du måste då förutom det som gällde för producenterna ovan bygga ett godkänt äggpackeri, genomlysa 1000 ägg om dagen och utföra salmonellakontroller regelbundet.

Industriproduktion av ägg

Idag produceras de flesta äggen i Sverige på större anläggningar där hönorna räknas i många tusental eller i några fall i miljoner. De flesta som har varit inne i en sådan anläggning känner tveksamhet inför att äta den typen av ägg när man sett miljön som hönorna lever i. Frigående höns inomhus kan låta bra men det innebär upp till nio hönor på varje kvadratmeter. Förutom att det är frågan om djurplågeri så blir det också ett system som kräver massor av fossil energi för foderframställning, fodertransporter, packmaterial för äggen, transporter av äggen och ett gödselberg som heter duga.

Leker vi nu med tanken på att en större kris drabbar Sverige så vi inte får tillgång till importvaror. Då är det bara hushållshönorna som skulle kunna fortsätta. De andra produktionsformerna skulle varken kunna få tag i foder eller bli av med äggen. Det är en ganska oroande tanke. Speciellt om man tänker lite vidare och inser att det gäller all matproduktion.

Så vad borde MSB göra?

Enligt oss så är det sådana här diskussioner som MSB borde fundera kring och sedan konfrontera andra myndigheter så vi får en kraftig minskning av regler och byråkrati. En samordning mellan alla myndigheter måste till för att underlätta all form av småskalighet inom livsmedelsproduktionen på alla områden. Alla som vill bidra genom att producera livsmedel i mindre skala ska uppmuntras, stödjas och applåderas. Vi kommer att behövas!

Goda nyheter

I höst har Alingsås kommun fått en ny äggproducent. Om fyra veckor kommer vår långgrannes hönor börja värpa och då kan vi skicka våra äggkunder dit. De som har köpt våra ägg till nu är människor som tycker våra ägg smakar mycket bättre än affärens och som inte vill stödja industriproduktion av ägg. Det känns bra. Hennes mål är att på sikt öka till 1000 hönor och sedan behöver Alingsås kommun bara ytterligare 29 äggproducenter i den storleken.

Restriktionerna hävda

I helgen meddelade Jordbruksverket att det just nu inte finns några högriskområden eller restriktionszoner i Sverige. Enligt Jordbruksverket är anledningen att de flesta flyttfåglarna har kommit och att värmen gör att spridningen av viruset bromsas.

Äntligen säger vi och våra hönor. De har visserligen haft gott om plats i växthuset men förvandlade det snabbt till en öken. Nästa vecka ska vi sätta ut tomaterna så då hade vi inte kunnat ha hönorna kvar där så det här var verkligen ett välkommet beslut. Det känns dock lite konstigt att jordbruksverket inte kan dela med sig av en prognos för att vi som har fjäderfän ska kunna planera.

Jag tänker att det t.ex. på deras hemsida borde kunnat stå: Om inget utbrott hos tambesättningar inträffar innan datum XX/XX kommer vi att släppa på restriktionerna från och med XX/XX. Det måste ju ha pågått diskussioner och de måste ju ha vetat att detta skulle ske nu i fredags. Skulle det sedan bli ett utbrott så är det ju inget att göra. Som det var nu så räknade vi med att restriktionerna skulle pågå lika länge som förra året eftersom restriktionerna blivit längre och längre år för år och istället får vi släppa ut hönorna en månad tidigare.

Skönt är det i alla fall. Nu är speciallösningen med gång från husvagnen in i växthuset borta.

Husvagnen är bortforslad upp till äppelodlingen där vi dragit upp nät och satt ut pinnar för att stoppa höken. Timmervagnen fick sitta kvar så det blev ett långt ekipage eftersom husvagnen fästs i skopan.

På nya platsen öppnade vi så äntligen luckan till gröngräset.

Först kom en modig höna och sedan kom resten i en strid ström.

Härligt att äntligen få se dem ute och fantastiskt att vi fick ut dem denna helgen så att tomatbäddarna kan göras i ordning.

Kanske kan hönsen hjälpa till att plocka puppor med övervintrande rönnbärsmal. De ligger i jorden och är perfekt hönsmat. Det är i alla fall en av tankarna med att ha hönsen i äppelodlingen. Vi brukar ha få skador från insekter på äpplena men vi tyckte att vi hade fler förra året när hönsen inte fick komma ut förrän i juni.

Ankorna fick också komma ut i sin rätta miljö så nu är ordningen återställd på Östäng.

Regelverk anpassat för export

Som småskalig äggproducent får vi problem med regelverket kring fågelinfluensan. Ju längre restriktionerna varar desto större blir problemen och vi funderar nu på att helt sluta att producera ägg för försäljning, till stor del på grund av regelverket.

Vi vill inte köpa ägg där vi inte känner till produktionsförhållandena så vi kommer, om vi slutar med äggproduktion, att fortsätta att ha en hobbyflock för att vi ska få egna ägg som är producerade på ett vettigt sätt.

Vi har lite svårt att förstå hur SVA och Jordbruksverket tänker i de här frågorna och funderar allt mer på om restriktionerna är skrivna för att skydda de stora besättningarna som exporterar ägg än att skydda hönorna. Är du som läser insatt i frågan så kommentera gärna så vi kan förstå reglerna som ställer till det för oss med mindre besättningar.

Den 3 november 2021 infördes restriktioner för alla som har hönor och andra fjäderfän i Sverige. Vi vet inte när restriktionerna kommer att släppas i år men förra säsongen släpptes restriktionerna den 1 juni. Perioderna med restriktioner har de senaste åren blivit allt längre. Varar restriktionerna lika länge i år som förra året så kommer det innebära att hönorna inte får gå utomhus under sju månader av årets tolv. 58% av året måste de alltså hållas inomhus.

När vi skaffade hönor för att sälja ägg så var det inte fågelinfluensarestriktioner så vi byggde upp ett system där våra hönor kunde gå ute året runt och bo i en husvagn som vi kunde flytta på när vi ville. Sedan började det komma restriktioner och vi funderade över hur vi kunde lösa det. Eftersom restriktionerna de första åren inte varade så länge så funderade vi ut en lösning där vi kunde ansluta hönshusvagnen till vår växthustunnel och det är det systemet vi kör med just nu. Men det funkar inte om restriktionerna inte släpps förrän i juni eftersom tomaterna ska flyttas ut i maj. Det funkar inte heller om det blir en värmebölja eftersom vi inte kan öppna till växthuset eftersom vi då riskerar att släppa in vilda fåglar. Temperaturen i växthuset blir lätt för varm för hönorna varma dagar framöver.

De senaste åren är det många som börjat med äggproduktion i mindre skala. Äggmobiler, husvagnar och andra lösningar för att kunna hålla hönor som får tillgång till bra utevistelse har poppat upp över hela Sverige. På senare tid har dock många likt oss börjat fundera på att ge upp. Så här står det på Jordbruksverkets webbsida:

”Det här gäller i ett högriskområde (tidigare skyddsnivå 2) när du föder upp eller håller fjäderfän för att producera kött, konsumtionsägg eller andra produkter som du säljer till andra:

  • Fjäderfän ska hållas inomhus. Fjäderfän får inte gå ut i någon form av inhägnad, eftersom de ska vara skyddade mot direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.
  • Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. Men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Du får ha behållare för badvatten i inhägnaden om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
  • Andfåglar, så som änder och gäss, ska fortsatt hållas separat på så sätt att dom inte har kontakt med andra fjäderfän.

Du behöver se till att dina fjäderfän har en bra stallmiljö inomhus.”

Skrivningen ”Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. ” är intressant eftersom den inte gäller hönor. Man skulle ju kunna hävda att även hönor som inte får gå ut utsätts för onödigt lidande? Enligt jordbruksverkets regelverk får man ha 9 hönor per kvadratmeter!!! Alla som har sett hönor som kommer från den typen av industriproduktion vet att de oftast inte har några fjädrar eftersom de mår så dåligt i den stressade miljön så de pickar på varandra. Tyvärr innebär fågelinfluensarestriktionerna att även många små producenter likt oss tvingas ha fåglarna instängda och jag pratade härom veckan med en liten producent som hade just 9 hönor per kvadratmeter.

Varför har vi då dessa restriktioner?
Idag ska alla hönor vara instängda i stora delar av södra Sverige eftersom det finns risk att vilda fåglar kan smitta tamfåglar. Det finns visserligen inget fall där fågelinfluensan smittat människor i Sverige utan det man varnar för är att våra hönor kan bli smittade. Skulle det ske så skulle vi behöva slakta ut besättningen. Frågan är vilket som är bäst för hönorna? Att tvingas leva nio hönor per kvadratmeter större delen av året eller att riskera att bli avlivade ifall smittan drabbar besättningen. Det verkar inte vara proportionerligt?

Den som läser vidare på jordbruksverkets webbsida kan även läsa följande: Utbrott av fågelinfluensa kan leda till exportförbud. Om en större anläggning med fler än 50 fjäderfän i Sverige får fågelinfluensa kan det innebära att Sverige eller berörda delar av Sverige inte får exportera ägg, kött och produkter från fjäderfän.

När man läser den texten så börjar man fundera på om det helt enkelt är så att vi som har små besättningar med vettig djurhållning tvingas till sämre djurhållning för att skydda de stora företagen så att de inte drabbas av exportförbud. 2021 konstaterades ett stort utbrott vid en anläggning i Mönsterås där ca två miljoner hönor fick avlivas. Det motsvarade fem procent av all äggproduktion i Sverige. Är det den typen av anläggningar som regelverket är framtaget för att skydda?

Vår livsmedelsstrategi är ”En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet” som det står som rubrik på regeringens sida följs av texten: ”En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.” Men att välja ägg från hönor som fått tillgång till utevistelse är inte längre möjligt. Så vi som vill göra medvetna val behöver istället skaffa oss en hobbyflock.

Men hävdar kanske någon – på min REKO-ring så finns det säljare som säljer ägg från frigående hönor. Jag gick in på några REKO-ringar i min närhet och hittade många mycket tveksamma texter. Det hävdas:

  • Hönsen går fritt ut och in året runt
  • Mina höns går vanligtvis fritt in och ut
  • Hönsen bor i en äggmobil som flyttas varannan dag. Fördelen för hönorna är nytt bete, minimalt med gödsel där de är och maximal möjlighet till naturligt beteende. 
  • Våra värphöns lever utomhus i äggmobiler under stora delar av året där de är helt frigående i hägn. 
  • Alla djur är frigående och matas med närproducerat foder

Antingen efterlevs inte de regler som är uppsatta eller också har dessa producenter helt enkelt inte ändrat i sina texter trots att restriktionerna infördes tredje november. Hur ska medvetna val som det skrivs om i livsmedelsstrategin kunna göras om konsumenterna inte får en chans att förstå hur produktionen sker?

Jag märker när jag läser igenom den här texten att den andas en viss bitterhet – något som inte är speciellt klädsamt eller konstruktivt men frustrationen är stor när man vill göra rätt och vill producera bra mat men får lägga ner för att regelverket ställer till det.

Karta över högriskområdena. Det är bara sydsvenska höglandet som går fritt i södra Sverige. Kanske är det så att flyttfåglarna inte tar den vägen? Om det är så enkelt så ligger småproducenter av ägg dåligt till. I så fall finns det ingen skillnad på bättre och sämre år. Flyttfåglarna kommer att fortsätta att flyga längs sina rutter. Några av dem har kanske fågelinfluensa, därför ska höns i Sverige leva på betonggolv. Undrar om de som satte upp regelverket tänkte hela vägen?

Fågelinfluensan ställer till det

Varje vinter sedan några år tillbaka går ett larm om fågelinfluensa som gör att alla som har hönor och säljer ägg eller kött måste hålla hönorna inomhus. För stora hönsanläggningar som ändå inte låter sina hönor gå ut är detta inte något större problem. Det är inte heller lika stort problem för hobbybesättningarna då reglerna inte är lika stränga för dem. Vi har en liten besättning frigående hönor för att sälja ägg som producerats på ett, i vårt tycke, försvarbart sätt. Det ger skapar krångel när restriktionerna kommer. Våra hönor går ute under äppelträden och bor nattetid i en husvagn som vi kan flytta vid behov. Nu får vi inte släppa ut dem utan får hitta en annan lösning.

Sedan i våras så har vi en växthustunnel där vi odlar tomater på ena halvan och tidiga vårgrödor på den andra. I den delen där vi odlade tidiga vårgrödor sådde vi sedan in gröngödslingsväxter för att förbättra jorden. I den delen ska vi nästa år ha tomater men just nu så går våra hönor där.

Vi hakade helt enkelt av dörren på bortsidan av tunneln och körde dit en av husvagnarna. Sedan byggde vi en tunnel av två plankor och en plåt som leder från husvagnens öppning in i växthustunneln.

I tunneln har vi gjort en hage av elstaket dels för att hålla hönorna inne men också för att hålla rovdjur ute. På förmiddagen öppnas den automatiska luckan och hönorna kan gå ut i tunneln och på eftermiddagen när mörkret faller går de självmant in och sätter sig på sina pinnar. Sedan stängs luckan. Det fungerar alldeles utmärkt för hönorna.

När de först fick tillträde till växthuset var det fantastiskt fin växtlighet men redan efter några dagar har ytan förvandlats till öken. Salladen gick åt först.

Även om systemet fungerar utmärkt för hönorna så är det inte optimalt ur odlingssynpunkt. Dels så saboterar hönorna bäddarna som vi gjorde i ordning i våras men framför allt så gödslar de helt okontrollerat.

Vid en skörd av 100 kilo tomater så räknar man med att följande mängd näring går åt: 220 g kväve, 30 g fosfor och 370 gram kalium. Det krävs alltså förhållandevis lite fosfor men mycket kalium.

Tittar man på fördelningen mellan de tre makronäringsämnena på färsk hönsskit så ser den istället ut så här:

Kanske kommer hönorna att skita så pass mycket i tunneln så att vi kommer upp i rätt kaliumnivå men i så fall kommer vi att få alldeles för höga värden på fosfor och kväve. Nu har vi inte så mycket att välja på för vi har ingen lust att ha våra hönor instängda på det sätt som storproducenterna har. Men eftersom larmen om fågelinfluensa numera kommer varje år och tenderar att vara längre och längre så ställer det frågan om småskalig äggproduktion på sin spets.

Vi har många kunder som älskar våra ägg. Många kör långt för att få tag på dem och vill inte köpa ägg i affären. Det har känts bra att kunna leverera goda ägg från hönor som lever ett förhållandevis gott liv men frågan är hur länge vi vill hålla på med den här hanteringen? Tanken på att ha en mindre hobbyflock och bara producera ägg till oss själva blir allt mer lockande.

Hönorna verkar dock inte bry sig utan mår gott i sin nya vinterhage. Ingen blåst eller ruggigt väder, även om solen inte skiner varje dag.

« Äldre inlägg

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑