En gård för omställning

Kategori: hönor (Sida 1 av 8)

Restriktionerna hävda

I helgen meddelade Jordbruksverket att det just nu inte finns några högriskområden eller restriktionszoner i Sverige. Enligt Jordbruksverket är anledningen att de flesta flyttfåglarna har kommit och att värmen gör att spridningen av viruset bromsas.

Äntligen säger vi och våra hönor. De har visserligen haft gott om plats i växthuset men förvandlade det snabbt till en öken. Nästa vecka ska vi sätta ut tomaterna så då hade vi inte kunnat ha hönorna kvar där så det här var verkligen ett välkommet beslut. Det känns dock lite konstigt att jordbruksverket inte kan dela med sig av en prognos för att vi som har fjäderfän ska kunna planera.

Jag tänker att det t.ex. på deras hemsida borde kunnat stå: Om inget utbrott hos tambesättningar inträffar innan datum XX/XX kommer vi att släppa på restriktionerna från och med XX/XX. Det måste ju ha pågått diskussioner och de måste ju ha vetat att detta skulle ske nu i fredags. Skulle det sedan bli ett utbrott så är det ju inget att göra. Som det var nu så räknade vi med att restriktionerna skulle pågå lika länge som förra året eftersom restriktionerna blivit längre och längre år för år och istället får vi släppa ut hönorna en månad tidigare.

Skönt är det i alla fall. Nu är speciallösningen med gång från husvagnen in i växthuset borta.

Husvagnen är bortforslad upp till äppelodlingen där vi dragit upp nät och satt ut pinnar för att stoppa höken. Timmervagnen fick sitta kvar så det blev ett långt ekipage eftersom husvagnen fästs i skopan.

På nya platsen öppnade vi så äntligen luckan till gröngräset.

Först kom en modig höna och sedan kom resten i en strid ström.

Härligt att äntligen få se dem ute och fantastiskt att vi fick ut dem denna helgen så att tomatbäddarna kan göras i ordning.

Kanske kan hönsen hjälpa till att plocka puppor med övervintrande rönnbärsmal. De ligger i jorden och är perfekt hönsmat. Det är i alla fall en av tankarna med att ha hönsen i äppelodlingen. Vi brukar ha få skador från insekter på äpplena men vi tyckte att vi hade fler förra året när hönsen inte fick komma ut förrän i juni.

Ankorna fick också komma ut i sin rätta miljö så nu är ordningen återställd på Östäng.

Regelverk anpassat för export

Som småskalig äggproducent får vi problem med regelverket kring fågelinfluensan. Ju längre restriktionerna varar desto större blir problemen och vi funderar nu på att helt sluta att producera ägg för försäljning, till stor del på grund av regelverket.

Vi vill inte köpa ägg där vi inte känner till produktionsförhållandena så vi kommer, om vi slutar med äggproduktion, att fortsätta att ha en hobbyflock för att vi ska få egna ägg som är producerade på ett vettigt sätt.

Vi har lite svårt att förstå hur SVA och Jordbruksverket tänker i de här frågorna och funderar allt mer på om restriktionerna är skrivna för att skydda de stora besättningarna som exporterar ägg än att skydda hönorna. Är du som läser insatt i frågan så kommentera gärna så vi kan förstå reglerna som ställer till det för oss med mindre besättningar.

Den 3 november 2021 infördes restriktioner för alla som har hönor och andra fjäderfän i Sverige. Vi vet inte när restriktionerna kommer att släppas i år men förra säsongen släpptes restriktionerna den 1 juni. Perioderna med restriktioner har de senaste åren blivit allt längre. Varar restriktionerna lika länge i år som förra året så kommer det innebära att hönorna inte får gå utomhus under sju månader av årets tolv. 58% av året måste de alltså hållas inomhus.

När vi skaffade hönor för att sälja ägg så var det inte fågelinfluensarestriktioner så vi byggde upp ett system där våra hönor kunde gå ute året runt och bo i en husvagn som vi kunde flytta på när vi ville. Sedan började det komma restriktioner och vi funderade över hur vi kunde lösa det. Eftersom restriktionerna de första åren inte varade så länge så funderade vi ut en lösning där vi kunde ansluta hönshusvagnen till vår växthustunnel och det är det systemet vi kör med just nu. Men det funkar inte om restriktionerna inte släpps förrän i juni eftersom tomaterna ska flyttas ut i maj. Det funkar inte heller om det blir en värmebölja eftersom vi inte kan öppna till växthuset eftersom vi då riskerar att släppa in vilda fåglar. Temperaturen i växthuset blir lätt för varm för hönorna varma dagar framöver.

De senaste åren är det många som börjat med äggproduktion i mindre skala. Äggmobiler, husvagnar och andra lösningar för att kunna hålla hönor som får tillgång till bra utevistelse har poppat upp över hela Sverige. På senare tid har dock många likt oss börjat fundera på att ge upp. Så här står det på Jordbruksverkets webbsida:

”Det här gäller i ett högriskområde (tidigare skyddsnivå 2) när du föder upp eller håller fjäderfän för att producera kött, konsumtionsägg eller andra produkter som du säljer till andra:

  • Fjäderfän ska hållas inomhus. Fjäderfän får inte gå ut i någon form av inhägnad, eftersom de ska vara skyddade mot direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.
  • Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. Men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Du får ha behållare för badvatten i inhägnaden om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
  • Andfåglar, så som änder och gäss, ska fortsatt hållas separat på så sätt att dom inte har kontakt med andra fjäderfän.

Du behöver se till att dina fjäderfän har en bra stallmiljö inomhus.”

Skrivningen ”Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. ” är intressant eftersom den inte gäller hönor. Man skulle ju kunna hävda att även hönor som inte får gå ut utsätts för onödigt lidande? Enligt jordbruksverkets regelverk får man ha 9 hönor per kvadratmeter!!! Alla som har sett hönor som kommer från den typen av industriproduktion vet att de oftast inte har några fjädrar eftersom de mår så dåligt i den stressade miljön så de pickar på varandra. Tyvärr innebär fågelinfluensarestriktionerna att även många små producenter likt oss tvingas ha fåglarna instängda och jag pratade härom veckan med en liten producent som hade just 9 hönor per kvadratmeter.

Varför har vi då dessa restriktioner?
Idag ska alla hönor vara instängda i stora delar av södra Sverige eftersom det finns risk att vilda fåglar kan smitta tamfåglar. Det finns visserligen inget fall där fågelinfluensan smittat människor i Sverige utan det man varnar för är att våra hönor kan bli smittade. Skulle det ske så skulle vi behöva slakta ut besättningen. Frågan är vilket som är bäst för hönorna? Att tvingas leva nio hönor per kvadratmeter större delen av året eller att riskera att bli avlivade ifall smittan drabbar besättningen. Det verkar inte vara proportionerligt?

Den som läser vidare på jordbruksverkets webbsida kan även läsa följande: Utbrott av fågelinfluensa kan leda till exportförbud. Om en större anläggning med fler än 50 fjäderfän i Sverige får fågelinfluensa kan det innebära att Sverige eller berörda delar av Sverige inte får exportera ägg, kött och produkter från fjäderfän.

När man läser den texten så börjar man fundera på om det helt enkelt är så att vi som har små besättningar med vettig djurhållning tvingas till sämre djurhållning för att skydda de stora företagen så att de inte drabbas av exportförbud. 2021 konstaterades ett stort utbrott vid en anläggning i Mönsterås där ca två miljoner hönor fick avlivas. Det motsvarade fem procent av all äggproduktion i Sverige. Är det den typen av anläggningar som regelverket är framtaget för att skydda?

Vår livsmedelsstrategi är ”En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet” som det står som rubrik på regeringens sida följs av texten: ”En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.” Men att välja ägg från hönor som fått tillgång till utevistelse är inte längre möjligt. Så vi som vill göra medvetna val behöver istället skaffa oss en hobbyflock.

Men hävdar kanske någon – på min REKO-ring så finns det säljare som säljer ägg från frigående hönor. Jag gick in på några REKO-ringar i min närhet och hittade många mycket tveksamma texter. Det hävdas:

  • Hönsen går fritt ut och in året runt
  • Mina höns går vanligtvis fritt in och ut
  • Hönsen bor i en äggmobil som flyttas varannan dag. Fördelen för hönorna är nytt bete, minimalt med gödsel där de är och maximal möjlighet till naturligt beteende. 
  • Våra värphöns lever utomhus i äggmobiler under stora delar av året där de är helt frigående i hägn. 
  • Alla djur är frigående och matas med närproducerat foder

Antingen efterlevs inte de regler som är uppsatta eller också har dessa producenter helt enkelt inte ändrat i sina texter trots att restriktionerna infördes tredje november. Hur ska medvetna val som det skrivs om i livsmedelsstrategin kunna göras om konsumenterna inte får en chans att förstå hur produktionen sker?

Jag märker när jag läser igenom den här texten att den andas en viss bitterhet – något som inte är speciellt klädsamt eller konstruktivt men frustrationen är stor när man vill göra rätt och vill producera bra mat men får lägga ner för att regelverket ställer till det.

Karta över högriskområdena. Det är bara sydsvenska höglandet som går fritt i södra Sverige. Kanske är det så att flyttfåglarna inte tar den vägen? Om det är så enkelt så ligger småproducenter av ägg dåligt till. I så fall finns det ingen skillnad på bättre och sämre år. Flyttfåglarna kommer att fortsätta att flyga längs sina rutter. Några av dem har kanske fågelinfluensa, därför ska höns i Sverige leva på betonggolv. Undrar om de som satte upp regelverket tänkte hela vägen?

Fågelinfluensan ställer till det

Varje vinter sedan några år tillbaka går ett larm om fågelinfluensa som gör att alla som har hönor och säljer ägg eller kött måste hålla hönorna inomhus. För stora hönsanläggningar som ändå inte låter sina hönor gå ut är detta inte något större problem. Det är inte heller lika stort problem för hobbybesättningarna då reglerna inte är lika stränga för dem. Vi har en liten besättning frigående hönor för att sälja ägg som producerats på ett, i vårt tycke, försvarbart sätt. Det ger skapar krångel när restriktionerna kommer. Våra hönor går ute under äppelträden och bor nattetid i en husvagn som vi kan flytta vid behov. Nu får vi inte släppa ut dem utan får hitta en annan lösning.

Sedan i våras så har vi en växthustunnel där vi odlar tomater på ena halvan och tidiga vårgrödor på den andra. I den delen där vi odlade tidiga vårgrödor sådde vi sedan in gröngödslingsväxter för att förbättra jorden. I den delen ska vi nästa år ha tomater men just nu så går våra hönor där.

Vi hakade helt enkelt av dörren på bortsidan av tunneln och körde dit en av husvagnarna. Sedan byggde vi en tunnel av två plankor och en plåt som leder från husvagnens öppning in i växthustunneln.

I tunneln har vi gjort en hage av elstaket dels för att hålla hönorna inne men också för att hålla rovdjur ute. På förmiddagen öppnas den automatiska luckan och hönorna kan gå ut i tunneln och på eftermiddagen när mörkret faller går de självmant in och sätter sig på sina pinnar. Sedan stängs luckan. Det fungerar alldeles utmärkt för hönorna.

När de först fick tillträde till växthuset var det fantastiskt fin växtlighet men redan efter några dagar har ytan förvandlats till öken. Salladen gick åt först.

Även om systemet fungerar utmärkt för hönorna så är det inte optimalt ur odlingssynpunkt. Dels så saboterar hönorna bäddarna som vi gjorde i ordning i våras men framför allt så gödslar de helt okontrollerat.

Vid en skörd av 100 kilo tomater så räknar man med att följande mängd näring går åt: 220 g kväve, 30 g fosfor och 370 gram kalium. Det krävs alltså förhållandevis lite fosfor men mycket kalium.

Tittar man på fördelningen mellan de tre makronäringsämnena på färsk hönsskit så ser den istället ut så här:

Kanske kommer hönorna att skita så pass mycket i tunneln så att vi kommer upp i rätt kaliumnivå men i så fall kommer vi att få alldeles för höga värden på fosfor och kväve. Nu har vi inte så mycket att välja på för vi har ingen lust att ha våra hönor instängda på det sätt som storproducenterna har. Men eftersom larmen om fågelinfluensa numera kommer varje år och tenderar att vara längre och längre så ställer det frågan om småskalig äggproduktion på sin spets.

Vi har många kunder som älskar våra ägg. Många kör långt för att få tag på dem och vill inte köpa ägg i affären. Det har känts bra att kunna leverera goda ägg från hönor som lever ett förhållandevis gott liv men frågan är hur länge vi vill hålla på med den här hanteringen? Tanken på att ha en mindre hobbyflock och bara producera ägg till oss själva blir allt mer lockande.

Hönorna verkar dock inte bry sig utan mår gott i sin nya vinterhage. Ingen blåst eller ruggigt väder, även om solen inte skiner varje dag.

Har vi överlistat vår duvhök?

Detta är en andra version av ett inlägg vi skrev för några dagar sedan. Inga ändringar men vi måste posta ett nytt för att kunna länka på facebook på ett bra sätt.

Under de tre senaste säsongerna har vi drabbats av att en duvhök tar hönor.

Vi är lite kluvna inför hökproblemet. Duvhök är ingen utrotningshotad art men det gör ju inte att vi vill skjuta den även om det hade varit tillåtet. I gamla tider då äggens protein var viktig för människors hälsa och svälten lurade bortom nästa missväxtår var saken en annan. Men så ser det inte ut för oss. Vi har egentligen råd att låta en hökhona föda upp sina ungar på våra hönor, men det finns andra sidor. Den första är naturligtvis att hönorna drabbas på ett sätt som visserligen är ”naturligt” men ändå grymt.

För oss människor är det inte roligt att hitta resterna av en höna efter att först höken och sedan korpar varit på plats hela natten. Då kan det se ut så här:

Vi har hunnit rädda flera hönor när tuppen har skrikit sitt speciella ”anfall-från-luften-läte” tillräckligt länge för att vi ska hinna reagera. Då springer någon av oss runt lagårn varpå höken flyger iväg från sitt offer. Det är en stor blå-grå hona som flyger med tunga vingslag. Hon har två olika reträttvägar att ta till beroende på var hon satt på sin höna. Det verkar som att hon plockar hela bröstkorgen ren innan hon sprättar upp och därmed dödar sitt byte. Det tar tydligen lite tid eftersom vi har lyckats rädda upp emot tio hönor på det här sättet. De ser döda ut till de lyfts upp. Då springer de i säkerhet till tuppen och de andra under husvagnen, helt nakna där fram.

Vi har testat några olika varianter för att avskräcka vår duvhök. Det första försöket bestod i att måla stora ögon på masonitskivor som enligt säkra källor på nätet skulle skrämma bort alla rovfåglar. Det fungerade inte.

Nästa försök kom sig av att en av våra wwoofare tyckte synd om hönorna och ville sätta upp nät över delar av hönsgården. Hon fick göra det men eftersom höken anföll utanför nätet så fick det bli större och större under förrförra året. Till sist kanske det fungerade men det är lite svårt att säga eftersom hösten kom och attackerna kan ha slutat av det skälet. Det fanns nackdelar med att ha ett nät över en äppelodling men det växer ju upp nya toppar.

Men i år kom vi på en idé som verkar fungera. Höken hade tagit flera hönor i de ganska trånga gångarna som är mellan raderna med äppelträd. De är skickliga flygare men hon är ganska stor och har inte råd att skada någon vinge. Förmodligen sitter hon och spanar i något av träden som finns utanför den inhägnade äppelodlingen tills hon vet hur hon ska gå tillväga.

Vi satte upp stängselpinnar av plast i gångarna. Vi satte dem med några meters mellanrum. Höken skulle kunna attackera eller landa mellan pinnarna men hon skulle inte kunna följa efter en flyende höna som är betydligt snabbare till fots än när den flyger. Så var planen.

Och den fungerade. Inga fler dödade hönor i någon av gångarna. Det dröjde ett par veckor innan en höna hade gått åt igen, den här gången nedanför äppelraderna. Det var beviset. Höken hade tvingats att vänta till den kunde ta en höna på en öppen yta som var längre bort. Det var bara att skaffa fler pinnar. Nu ser det ut så här i vår äppelodling:

Pinnarna kommer att vara i vägen när gräset klipps. Det sker ju egentligen bara under en månad kring midsommar, kanske tre gånger, så då får vi ta smällen att flytta runt pinnarna.

Vi kan inte lova att detta fungerar för andra men det verkar som att det fungerar för oss. Höken får i så fall vänja sig vid att skaffa mat på svårare sätt än på Östängs höns-servering.

Har vi överlistat höken?

Under de tre senaste säsongerna har vi drabbats av att en duvhök tar hönor.

Vi är lite kluvna inför hökproblemet. Duvhök är ingen utrotningshotad art men det gör ju inte att vi vill skjuta den även om det hade varit tillåtet. I gamla tider då äggens protein var viktig för människors hälsa och svälten lurade bortom nästa missväxtår var saken en annan. Men så ser det inte ut för oss. Vi har egentligen råd att låta en hökhona föda upp sina ungar på våra hönor, men det finns andra sidor. Den första är naturligtvis att hönorna drabbas på ett sätt som visserligen är ”naturligt” men ändå grymt.

För oss människor är det inte roligt att hitta resterna av en höna efter att först höken och sedan korpar varit på plats hela natten. Då kan det se ut så här:

Vi har hunnit rädda flera hönor när tuppen har skrikit sitt speciella ”anfall-från-luften-läte” tillräckligt länge för att vi ska hinna reagera. Då springer någon av oss runt lagårn varpå höken flyger iväg från sitt offer. Det är en stor blå-grå hona som flyger med tunga vingslag. Hon har två olika reträttvägar att ta till beroende på var hon satt på sin höna. Det verkar som att hon plockar hela bröstkorgen ren innan hon sprättar upp och därmed dödar sitt byte. Det tar tydligen lite tid eftersom vi har lyckats rädda upp emot tio hönor på det här sättet. De ser döda ut till de lyfts upp. Då springer de i säkerhet till tuppen och de andra under husvagnen, helt nakna där fram.

Vi har testat några olika varianter för att avskräcka vår duvhök. Det första försöket bestod i att måla stora ögon på masonitskivor som enligt säkra källor på nätet skulle skrämma bort alla rovfåglar. Det fungerade inte.

Nästa försök kom sig av att en av våra wwoofare tyckte synd om hönorna och ville sätta upp nät över delar av hönsgården. Hon fick göra det men eftersom höken anföll utanför nätet så fick det bli större och större under förrförra året. Till sist kanske det fungerade men det är lite svårt att säga eftersom hösten kom och attackerna kan ha slutat av det skälet. Det fanns nackdelar med att ha ett nät över en äppelodling men det växer ju upp nya toppar.

Men i år kom vi på en idé som verkar fungera. Höken hade tagit flera hönor i de ganska trånga gångarna som är mellan raderna med äppelträd. De är skickliga flygare men hon är ganska stor och har inte råd att skada någon vinge. Förmodligen sitter hon och spanar i något av träden som finns utanför den inhägnade äppelodlingen tills hon vet hur hon ska gå tillväga.

Vi satte upp stängselpinnar av plast i gångarna. Vi satte dem med några meters mellanrum. Höken skulle kunna attackera eller landa mellan pinnarna men hon skulle inte kunna följa efter en flyende höna som är betydligt snabbare till fots än när den flyger. Så var planen.

Och den fungerade. Inga fler dödade hönor i någon av gångarna. Det dröjde ett par veckor innan en höna hade gått åt igen, den här gången nedanför äppelraderna. Det var beviset. Höken hade tvingats att vänta till den kunde ta en höna på en öppen yta som var längre bort. Det var bara att skaffa fler pinnar. Nu ser det ut så här i vår äppelodling:

Pinnarna kommer att vara i vägen när gräset klipps. Det sker ju egentligen bara under en månad kring midsommar, kanske tre gånger, så då får vi ta smällen att flytta runt pinnarna.

Vi kan inte lova att detta fungerar för andra men det verkar som att det fungerar för oss. Höken får i så fall vänja sig vid att skaffa mat på svårare sätt än på Östängs höns-servering.

Nya hönor

I förrgår kväll åkte vi på kvällstur för att köpa hönor. Vi hade beställt 120 stycken varav grannen Adele ville ha fem. Vi kom hem efter solnedgången, tog upp dem ur flyttkartongerna och placerade dem på sittpinnar. Det är fördelen med att komma hem när det är mörkt. Vi sätter dem på sittpinnarna och de stannar kvar över natten och en del av dem fattar då med en gång att det är där man sover.

De har förmodligen aldrig suttit på pinne tidigare men de var medgörliga. Kvällen efter hade majoriteten klivit uppför landgången och satt sig på pinnar men mellan 40-50 stycken hade inte fattat utan kurade i olika hörn på golvet. Första gången vi var och köpte unghöns så släppte vi in dem i sin bostad dagtid och sedan fick vi lyfta upp i princip allihop på kvällen. Nu när vi hämtar kvällstid blir arbetet mycket mindre krävande.

Blixtbilderna blir sällan bra men här är en grupp på 14 hönor i ett hörn. De har inga problem att hålla värmen men vi vill att de ska vänja sig vid att sitta på pinne. Så vi lyfter upp alla golvhönor på kvällarna tills de har lärt sig. Det tar några dagar men är väl värt besväret. I stället för att skita på golvet så skiter de på bajsbrädan som är enkel att skrapa av. Skiten samlas i en tunna som hjälper till att gödsla vår vall. Kutterspånet på golvet behöver inte heller bytas lika ofta vilket sparar tid.

Hönsen är 16 veckor just nu så det dröjer ca fyra veckor innan de börjar att lägga ägg. De beter sig som osäkra hönor även på så sätt att de klungar sig snarare än att sitta på bekvämt avstånd från varandra.

Alla fattar ju inte finessen med pinne även efter att de tagit sig upp till sovplatsen. De lär sig nog så småningom.

Semester på Koster

Förra veckan tog jag (Ylva) 2,5 dagars semester mitt under högsäsongen för grönsakerna. Det har inte hänt förr och kommer kanske aldrig hända igen men skönt var det.

Vår yngsta dotter jobbar i Kosters Trädgårdars restaurang den här sommaren så huvudsyftet med resan var att hälsa på henne. Jonas fick ta över sista timmen på Nolbygårds Matmarknad så jag hann med ett tåg. I Göteborg mötte vår äldsta dotter upp och så åkte vi tåget upp till Strömstad.

Att ta båten ut till Koster ger lite semesterkänsla även om det snarare var höstväder än sommarväder. Vinterjackan var på och med oss hade vi 15 kilo sallat och fem kilo sockerärt som Kosters trädgårdars restaurang beställt.

På lördag kväll åt vi fantastiskt goda pizzor i växthuset på restaurangen. Trevlig kväll med båda döttrarna.

På Kosters Trädgårdar kan man vara säker på att man får mat lagad av bra råvaror. Inga tillsatser och inga halvfabrikat. Hela stället är trevligt och atmosfären är vänlig. Här trivs både människor och natur eftersom hela stället är designat enligt permakulturprinciper. Helena och Stefan von Bothmer är de som byggt upp Kosters Trädgårdar. Idag drivs restaurangen som ett kooperativ och Helena koncenterar sig mest på odlingen och Stefan på guidningar i naturen och på havet.

Växthuset är begagnat och utforslat till Koster där det byggts upp i ny design. Tre taknockar och i mittensektionen finns en murad vägg med kamin.

Både vinstockar och fikonträdet imponerar och ger en försmak för hur det kanske kan komma att se ut på Östäng om sådär 15 år. Vårt fikonträd står fortfarande i en kruka.

På söndagen umgicks jag med Helena. Vi hälsade på hönsen och diskuterade inhängnader, nät, foder, ohyra och annat. Sedan jobbade vi i tomatväxthuset ett par timmar. Helena är en van odlare och duktig på tomater. Jag insåg snabbt att jag är alldeles för mesig när det gäller att beskära mina tomater. När vi jobbade hade jag tid att ställa alla möjliga frågor som jag har inför att vi nästa säsong ska sätta upp ett tomatväxthus.

Jag gillar att umgås med folk medan man jobbar. Det blir intressanta samtal och nya frågor. På måndagen var det dags att ge sig av hemåt där ogräs och annat väntade.

Har ni semester kvar och inga planer så rekommenderas ett besök på Kosters Trädgårdar varmt.

Vill ni lära er mer om hur Helena lyckas med tomater så kolla in Kosters Trädgårdars youtubekanal.

Hönsfoder

Vi är inte anslutna till Krav eller EU-ekologiskt men vi gillar idén att mat bör produceras på ekologiskt vettigt sätt och vi använder varken konstgödsel eller giftiga bekämpningsmedel.

Därför ger vi våra hönor ekologiskt vegetabiliskt hönsfoder. Det är i form av pellets och vi köper det på säck men det är ganska dyrt. När vi började med hönor kostade en säck foder 139 kronor. Den innehåller 15 kilo. Varje höna äter upp till 150 gram om dagen vilket gav en foderkostnad på 1,39 kronor om dagen. Sedan förra sommarens torka så har priset gått upp till 199 kronor inkl. moms vilket gör att foderkostnaden per höna och dag blir 1,99 kronor. De värper nästan ett ägg om dagen vilket innebär att hälften av de fyra kronor som vi har tagit för äggen går till foder. Vi ska dessutom betala moms på 54 öre per ägg plus att hönorna kostar i inköp och ska ha snäckskal och omsorg.

Det har gjort att vi har ringt runt för att hitta billigare foder. Det är svårt för alla har i princip samma pris för säckarna när man köper en eller ett par i taget. Till slut hittade vi en möjlighet att köpa en hel pall på Slutarps kvarn. Det är visserligen en bit att köra men priset blev istället runt 1,50 per dag och höna. Det billigaste priset vi hittat här omkring är 170 kronor säcken om man köper hel pall. Jonas tog lastbilen till Slutarp för att hämta. En pall innehåller 40 säckar och gick in på flaket. 600 kg är helt ok last för Transportern.

15 kilo är rätt tungt att lyfta när man ligger på knä.

Fyra säckar på varje skottkärrelass gav 10 turer in till hönorna.

Vi förvarar normalt fodret i tunnor med lock men det går bara i tre säckar i en tunna så nu fick vi stapla säckarna på golvet.

Vi har bestämt oss för att höja priset på våra ägg till 4,50 om man inte köper ett helt flak för då tar vi 130 kronor flaket.

4,50 minus 0,90 i moms minus 1,50 i foder ger ett netto på 2,10 per ägg. Då har vi inte räknat med inköp av husvagn, luckstängare, redesstängare, mattor, hönor, stängsel m.m. Man blir inte rik på hönor heller men så är det med primärproduktion. Maten vi köper i butik har blivit så billig så det är svårt för små producenter att få lönsamhet över huvud taget.

Och med lönsamhet räknar vi inte med någon lön. Inte i det här läget.

Hur kan andra sälja ägg för under två kronor styck frågar sig kanske någon. För det första så köper de foder i bulk vilket pressar priset. Men då måste man köpa tre ton i taget och eftersom hållbarheten bara är sex månader på fodret så fungerar inte det i små besättningar. För det andra så har dessa hönor det inte så bra även om det står att de är frigående. Frigående inomhus betyder bara att de inte går i små burar utan tusentals i en stor hall. De får aldrig gå ut och de får definitivt inte endast ekologiskt foder. I ett envåningsystem får man ha 9 hönor per kvadratmeter men det kan vara fyra våningar i ett sådant stall. Varje våning måste vara 45 centimeter högt. Det får dock aldrig vara mer än 20 hönor per kvadratmeter golvyta.

Väljer man ekologiska ägg så kommer man genast upp i pris. 3,83 kronor styck för frigående. I ekologisk produktion får man ha upp till 3000 hönor per hall. I Sverige måste hönor i ekologisk produktion ha tillgång till utevistelse. I hallen får man ha sex hönor per kvadratmeter. 2016 kom ett larm om att ekologiska ägg innehöll mer dioxin än andra ägg. Så här skriver naturskyddsföreningen: ”Ekologiska höns får delar av sin proteintillförsel från fiskmjöl istället för syntetiska aminosyror vilka är förbjudna inom den ekologiska produktionen.” Syntetiska aminosyror låter inte så bra men dioxin är ju inte heller bra. Nu har man enligt KRAV jobbat med ett foderprogram och fått ner dioxinhalterna men fortfarande så ger alltså många stora eko-äggsproducenter sina hönor fiskmjöl.

Vi har en bekant som känner en familj som föder upp KRAV-ägg. De satsade för några år sedan på att bygga nya stallar och ökade sin besättning till 6000 hönor. Då meddelade distributören att de skulle sluta hämta KRAV-ägg om besättningen bestod av mindre än 7000 hönor.

Bryr man sig det minsta om hur hönor har det så välj därför ägg från en lokal producent som har hönor i små flockar. Du får dessutom godare ägg på köpet. Ägg som inte smakar fiskmjöl och som har en gulare gula eftersom hönorna har det bättre.

Fotograf på besök

I helgerna har vi haft min bror med familj på besök. Det är alltid trevligt och ibland resulterar det i att vi får några foton skickade till oss. Varje gång slås man av skillnaden mot de foton vi normalt publicerar på vår blogg. Den här gången är det fokus på våra hönor. Håll till godo!

Dagslistan avklarad

Idag var listan lång. Vi jobbar ofta efter listor för att komma ihåg allt vi behöver göra. Ofta när någon av oss har en heldag hemma så tar vi tag i något större projekt men idag hade jag gjort en lång lista på småsaker som trängts undan. Det är trevligt med småsakslistor för man får stryka ofta. Redan innan förmiddagskaffet hade jag hunnit ta hand om djuren, haft ett telefonmöte och isolerat en dörr.

Ladugården värmdes förr i tiden av korna. De alstrar mycket värme och förmodligen hade de aldrig problem med minusgrader i ladugården. Vi har allt mindre problem eftersom vi gör åtgärder efterhand. Att vi fick renoverat alla järnfönster så de fick hela rutor gjorde stor skillnad. Sedan har vi lagt skivor över alla hål där brädorna ruttnat sönder så värmen inte ska kunna stiga rätt upp. Dörren som syns på bilden gjorde Lasse åt oss i somras. Där satt tidigare en skiva men den var inte i gott skick och dessutom ful. Dörren sitter högt över marken på utsidan och används aldrig så den är helt enkelt fastskruvad och går inte att öppna. Vi fick en säck isolering över när vi isolerade gårdsbutiken. Därför satte jag igång och pappa dörren idag.

Sedan gjorde jag precis som i affären att jag satte en papp på insidan också och fyllde på med eco-fiber innan jag skruvade upp brädor.

Eftersom hela ladugården ser rätt förskräcklig ut så använde jag spillbitar. Det blev inte så snyggt men det blev tätt. Sedan satte jag fast plast innanför fönstren så det blev en luftspalt på tio centimeter. Jag tänker att det också borde hjälpa mot kylan. Sen ersatte jag en lucka som suttit för ett ventilationsrör så värmen inte smiter rätt upp och ut. Det är ändå inte någon risk att det blir dålig ventilation i ladugården så länge vi inte fixar taket. Hönorna ger 10-15 W var så de hjälper till att värma ladugården. Förra vintern höll det sig frostfritt större delen av vintern trots minusgrader ute och i år blir det nog ännu bättre med de här åtgärderna.

Efter kaffet var det dags att släppa in Totoro till tackorna. Vi har satt för grindar så de inte kan ta sig ut och de får vara kvar tills de har vant sig vid varandra. Baggen blir ofta helt till sig när han kommer in till tackorna och jagar dem. Eftersom vi inte vill att någon av dem ska skada sig så får de vara inne de första dagarna. De har ändå gott om plats. Totoro har fått en sele med färgdyna på sig så vi kan se när han betäckt en tacka.

Det dröjde inte länge innan han försökte men det blev inte mer än ett försök för tackan var inte riktigt redo. I gruppen av tackor finns inga av våra ursprungstackor kvar längre utan den äldsta tackan är född här på gården 2015. I gruppen finns också några tackor som föddes i våras och de har växt till sig bra. Men så har vi lilla Felicia. Henne tog vi ur gruppen innan vi släppte in baggen för hon är för liten för att betäckas.

Hennes mamma hade bara en spene och hennes bror var duktigare på att ta sig fram än hon. Vi stödmatade henne så länge vi fick tag på henne men hon hatade att bli flaskmatad så när hon blev lite större ute på betet så gick det inte längre. Hon är väldigt söt och tillgiven men gick inte att skicka till slakt och kan inte gå med baggen så henne har vi fått flytta ut till vår sällskapsbagge, eunucken Enok.

Resten av dagen har jag skördat palsternackor och purjolök, packat lök, städat i ladugården, märkt must och honung, bäddat rent i wwoofhuset, burit upp saker på loftet i ladan, rensat ull inför julmarknaderna, jobbat med Framtidsveckan, haft besök av odlingsvänner, tagit ner en hylla och satt upp en annan, grävt upp och paketerat vallört och packat en kasse grönsaker som ska levereras i morgon. Listan är tom och nu tar jag kväll.

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑