Kategori: hönor (Sida 4 av 20)

Vinterboende för hönorna

Vi hade tänkt ha hönorna kvar i husvagnarna över vintern. Ett tag funderade vi på att skaffa en växthustunnel och köra in dem i. Växthustunnlar som man kan köra in husvagnar i måste vara stora och de blir då också dyra så den planen fick vi lägga ner. Husvagnarna är isolerade så av den anledningen skulle det fungera bra att ha hönorna där om man fixar värme till vattnet när det är minusgrader. Men så började höstregnen. Sedan fortsatte höstregnen. Nedre delen av dräneringen på åkern där vi har hönorna har pajat ihop och i veckan insåg vi att vår plan inte fungerade.

Vi har ett hönshus inne men där hade vi planer på att göra en förodlingskammare eftersom den gamla har blivit för liten. Nu får vi hitta på något annat till sådderna men de ska ju inte i jorden förrän till våren så det problemet skjuter vi framför oss.

Vi har lärt oss en del om hönor under de här åren så de gamla sittpinnarna, bajsbrädan, belysningen och redena håller inte längre måttet. Det blev därför i veckan lite panik med att bygga ny inredning.

Vi använder vårt egna virke och tack vare en bra klyvsåg så kan vi såga upp precis de dimensioner som vi behöver. Det känns lyxigt.

Vi började med att klyva till sittpinnar. Alla mått som man behöver känna till för hönor finns på jordbruksverkets hemsida. När det gäller sittpinnar så ska varje höna ha tillgång till 15 centimeter. I praktiken så klämmer våra hönor ihop sig mer än så men vi har tagit till extra så de har mer än 15 centimeter per höna. Vi upplever att det största problemet är att några hönor sätter sig precis ovanför stegen vilket blockerar så inte alla hönor kommer upp på sittpinnarna. Därför kommer vi ha två stegar den här gången och om det inte räcker har vi möjlighet att sätta upp ytterligare en.

Sittpinnarna ska vara rundade och det fixar man lätt med en sådant här verktyg som vi inte vet namnet på. Det fungerar fint förutom när det är kvistar. Där är det lättare att jobba med en gammal hederlig hyvel.

Vi har satt upp fyra rejäla reglar – två på varje sida som vi sedan har fäst snedställda reglar mellan med rätt bra lutning. På de övre reglarna har vi fäst sittpinnarna och på två undre parallella reglar ligger själva bajsbrädan som består av två plywoodskivor. Den övre plywoodskivan ligger ovanpå den nedre så det ska vara lätt att skrapa ner bajset. I nedre kanten har vi fäst två lister med ett mellanrum precis ovanför bajstunnan. Listerna stoppar bajset från att rulla ner på golvet och det är lätt att ta av locket på morgonen och skrapa ner allt bajs i tunnan. Vi har använt trälister tidigare men då sätter sig några hönor på den och bajsar på fel ställe. I det fallet på vattenbehållarna. Nu testar vi med metallister som inte är lika lockande att sitta på. Under bajsbrädan till vänster finns ett nybyggt utrullningsrede.

Det är byggt av sex stycken 2″2 som är 120 centimeter långa, fyra stycken 80 centimeter långa och sex stycken som är lika långa som mattorna som vi köpt på Jula vilket är 60 centimeter. Väggarna bygger vi av plywood. På utsidan plywooden är två 80 centimetersreglar skruvade. Den i framkant sitter i linje med plywoodens sida och den andra sitter en bit in på plywooden. På insidan sitter en övre rak regel och sedan två snedställda med 6 graders lutning.

På dessa är sedan de sex 120 centimeters reglarna fästa med vinkeljärn. På bilden ser ni att de bakre reglarna också är fästa en bit in.

Kanske syns det bättre på bilden nedan.

120 centimeters reglarna fäste vi sedan även i det andra sidostycket.

Redet placerades mellan sidoreglarna på sittpinneanordningen.

Sedan skruvade vi fast en plywood på varje hyllplan. Vi fäste också en plywood i bakkant som inte går hela vägen ner så att äggen kan rulla ut. Sedan fäste vi en plywood som mellanvägg. Vår erfarenhet är att ett stort kollektivrede inte är optimalt då hönorna alltid väljer vänster hörn. Nu finns det två vänsterhörn på varje plan. Vi får se om det fungerar bättre.

För att kunna fästa mellanväggen fick vi sätta in en tvärslå i mitten mellan de två reglarna.

Plywooden skruvade vi fast med montageskruv.

Det är även ett litet mellanrum mellan mellanväggen och hyllplanet. Det är för att det får plats tre mattor i brädd och då kan man köra in mittenmattan under mellanväggen.

Två våningar med två fack i varje.

Baktill har vi fäst en bräda i slutet av varje hyllplan för att stoppa äggen från att rulla ut på golvet.

Sedan har vi fäst ett tyg i överkanten som hänger för äggavdelningen så att hönorna inte kommer åt äggen och så att äggen inte blir dammiga.

I går kväll bar vi hönor. Det är alltid bäst att göra på kvällen för då sitter de lugnt på sina sittpinnar så det är enkelt att ta dem. Håller man hönorna om vingarna så håller de sig lugna. Man kan ta en höna under varje arm så det blir ett antal gånger innan alla är på plats. Idag har de fått vara inne i hönshuset hela dagen så att de lär sig att lägga äggen i det nya redet. I morgon kommer de att få tillgång till hönsgården och framöver kommer de även att få gå löst på gårdsplanen när vi är hemma.

Utflyttarkurs

I helgen har vi haft vår första egna kurs. Efter fem säsonger på gården känner vi att vi har lärt oss massor och har en del att dela med oss av. Därför gick vi ut med en bred kurs som innehöll lite av varje när det gäller vad man ska tänka på om man vill lämna staden och skaffa gård.

Det är svårt att nå ut med information så vi fick inte riktigt så många anmälda som vi hade förväntat oss. Dessutom fick vi fyra avbokningar vilket gjorde att vi bara hade fem deltagare. Så här i efterhand så var det bra. Vi har än så länge inte någon bra kurslokal och vädret var visserligen vackert men väldigt kallt. Första dagen åt vi på verandan men till kvällen insåg vi att vi behövde flytta inomhus och det fungerade att klämma in alla i vårt kök eftersom vi var så pass få.

Några av deltagarna anlände redan fredag kväll och installerade sig i wwoofhuset och i wwoofvagnen.

Lördag morgon klockan 09.00 inledde vi med fika och presentation av deltagarna. Det är roligt med kurser och träffar inom det här området för det är spännande människor som söker sig till dem. Människor med drömmar och idéer som vill utmana sig själva och göra något annat av sina liv.

Därefter presenterade vi oss och gav en bakgrund till varför vi gör det vi gör. Alltifrån ett telefonsamtal 2005 som fick oss intresserade av peak-oil och gjorde att Jonas startade www.energikris.nu och förändrade vårt liv via mötet med omställningsrörelsen 2009, försäljning av radhus och halvårslång tågluff i Asien 2012 och grundkurs i permakultur 2012 till gårdsköp 2014.

Sedan visade vi gården och berättade om med- och motgångar under våra år hittills. Läckande tak, trasiga fönster, kollapsande väggar, ruttna bjälkar och annat charmigt som man ofta stöter på när man köper en gård men också hur vi år från år lärt oss att hantera hö, sortera får och hantera de problem vi mött.

Vi var nere i förodlingskammaren och diskuterade pluggbrätten och belysning men också om hur snabbt man växer ur utrymmen som man från början tycker är väl tilltagna.

Vi tittade på verktyg, maskiner och djurutrymmen och avslutade i bigården innan en lunch på en kall veranda.

Efter lunch arbetade vi i skogsträdgården med att skörda vallört och täcka runt träden.

Deltagarna fick smaka på blåbär och sichuanpeppar och vi diskuterade mikroklimat och odlingszoner.

Sedan delade vi plantor och planterade på vårt nygrävda avlopp.

Vi diskuterade snigelbekämpning och välte en ensilagebal för att diskutera mördarsnigelägg.

Vi fortsatte i odlingen och pratade bredgrep, vikten av att täcka jorden, såmaskin, lökdippler, flammaggregat med mera.

Efter en välförtjänt fika hade Jonas en genomgång av vad man ska tänka på när man väljer sin plats på jorden. Kartor som går att hitta på nätet med jordarter, fornlämningar, höjdkurvor, växtzoner med mera gicks igenom. Hustyper och riskkonstruktioner, isolering, virkesdimensioner, skruvar, uppvärmning, solpaneler och annat diskuterades.

Sedan fick de som ville bada bastu och andra via innan vi träffades i köket för en gemensam middag och vidare diskussioner tills deltagarna ville gå och lägga sig.

Vi vaknade till en kylig morgon. Vackert klart väder men väldigt kallt. En av deltagarna, Gabriella, var uppe extra tidigt och fotograferade. Hon tyckte att ankorna gjorde sig bra i det frostiga gräset.

Morgonen inleddes med att vi hand om djuren och gick igenom varför vi skaffat de djur vi har samt för och nackdelar med dem.

Vi diskuterade hur våra hönshus har utvecklats från vårt hästsläp, till första husvagnen och till den sista som vi är mycket nöjda med.

Vi pratade får, lamningar, baggar och varför vi inte har fler får än vi har trots att vi från början siktade på 30 tackor.

Fåren är inhämtade från stora betet eftersom vi ska sortera dem inför slakten. Gabriellafoto igen.

Klockan nio var det dags för en genomgång av permakultur och hur det har påverkat hur vi tänker och hur vi planerar vårt liv på gården. Vi pratade kopplingar, kretslopp, zoner, sektorsanalys och ekologi. Därefter visade vi vårt mobila musteri och diskuterade vikten av att skaffa sig ett nätverk vilket vi gjort i och med vårt gårdssamverkansprojekt.

Sedan tog vi en lång fika med frågestund innan vi gick ut och diskuterade stängsel. Vi började med för och nackdelar med alloxnät och vad man ska tänka på om man väljer den typen av nät. Vi pratade snigelstaket och snigelbekämpning. Därefter blev det en djupdykning i elaggregat, jordning och tråddragning innan lunch. Efter lunch gick vi upp i skogen och klöv en ekstock och pratade mer stängsel.

Resten av eftermiddagen försökte vi svara upp mot det deltagarna ville ha mer av vilket visade sig vara huskonstruktioner och vad man ska titta efter när man åker på visning. Vi surfade på billiga hus på hemnet för att hitta risker och saker att tänka på och sedan gick vi igenom en del litteratur och svarade på frågor innan det var dags för utvärdering, avslut och hemfärd. Tack alla deltagare för att ni kom. Vi har haft trevligt!

Tack Gabriella för dina fina bilder!

Studiebesök från Hjo

Idag har vi haft ett heldags studiebesök från kursen Odling för självförsörjning vid Hjo Folkhögskola. Jonas Ringqvist som leder kursen var även min kursledare på vinterns kurs kring Odla till försäljning. Den här kursen har en mer praktisk inriktning med träffar på Jonas egen gård Bossgården där deltagarna får sköta en odlingsyta och lära sig massor om självförsörjningsodling. Han tog med även förra årets grupp till oss men då var det ett kortare studiebesök. Idag stannade de hela dagen och det kändes ändå som om tiden var knapp. Det är svårt att sluta prata när man väl börjat och när man har en hel gård med många olika verksamheter så blir det ändå bara lite grann om varje sak.

Vi började på verandan med en presentationsrunda så vi skulle veta vilka besökarna var. Därefter berättade jag och Jonas om vår bakgrund och om varför vi skaffat gård.

Seden tog vi en fikapaus i trädgården.

Sedan gick vi upp till hönorna och nördade på detaljer kring hur man kan inreda en husvagn för att få ett effektivt system som är lätt att sköta.

Lucköppnare, bajsbrädor, matautomater, redesstängning och annat gicks igenom. Fördelen med att ha en hel dag på sig är ändå att man hinner nörda ner sig lite grann.

Det bästa med att ha besök på gården är dock att man själv alltid lär sig något nytt. Jonas visar här hur man kan känna på en höna för att veta om hon fortfarande värper.

Jonas provkänner så han ska kunna sortera ut hönor som slutat värpa. Får man plats med två fingrar mellan benen framför kloaken så värper hönan fortfarande men om man inte får plats med två fingrar så värper hon inga ägg.

Vi stannade till vid baggarnas hage och pratade om solcellsladdning av stängselaggregat. Vi har köpt begagnade solpaneler på blocket och med hjälp av en regulator så kan vi hålla batteriet laddat.

Baggarna var nyfikna men höll sig på lite avstånd eftersom det var många nya människor. Vi berättade en del om att ha får men gick inte in så mycket på det eftersom de flesta deltagarna inte har stora gårdar och får kanske inte står först på det de kommer att sätt igång med.

Sedan gick vi upp till skogsträdgården och berättade om tankarna bakom den och hur vi fick den anlagd genom att ordna en kurs i skogsträdgårdsodling.

Vi pratade om träd, buskar och marktäckande växter och hur man tänker kring lä, solinstrålning och samverkan växter emellan.

Vi planterade ett nytt träd i skogsträdgården. Ett äppelträd som heter Belle de Boskop som är ganska känsligt och egentligen vill växa i Skåne. Vi ska se om det kan överleva hos oss genom att bli planterat i lä i skogsträdgården.

Vi gick även en sväng i skogen och pratade skogsbruk, monokulturer, skogsbete och hur vi tänker kring hur vi sköter vår skog.

Biologisk mångfald, betesmark, vallodling och vinterfoder till fåren blev nästa genomgång.

Strategier för att spara steg och effektivisera odlingen lyftes fram men eftersom vi vet att deltagarna ska spendera mycket tid på Bossgården och jobba i deras odlingar så tog vi odlingsbiten ganska grunt. Vi tittade på misslyckad utplantering av bönor, kvickrotsproblematik och mördarsniglarnas framfart. Vi pratade snigelstaket, vildsvinsstaket, rådjursstaket och jordning.

Efter lunch var det dags för ett praktiskt arbetsplats där varje deltagare fick plantera ett äppelträd på samma sätt som vi planterade trädet i skogsträdgården tidigare. Träden är av sorten Karin Schneider på en starkväxande stam som heter Mm 111. De planterades i två rader i förband och är början på en läplantering som ska hjälpa oss att få bukt med vinden i odlingen. Fler träd kommer att följa för att skapa en ridå mellan betesmarken och grönsaksbäddarna.

Varje deltagare fick gräva en grop, bottna med nät, plantera ner trädet men vara noga med att få ympstället över jord. Fylla på och packa med jord och sedan vika in nätet för att hindra sorken från att äta upp rötterna. Därefter på med mer jord innan trädet fick ett stamskydd och en stödpinne. Det är smidigt att ha besökare som hjälper en att plantera träd för många träd hamnade i backen på kort tid.

Det blev väldigt tydligt för deltagarna att det är bra om man kan samla många människor när man vill ha mycket gjort på kort tid och därmed var det lätt att berätta om nyttan av vårt gårdssamverkansprojekt.

Efter trädplanteringen var det dags för nörderi kring biodling.

Jonas behövde gå igenom kuporna och kontrollera om bina börjar förbereda sig för att svärma och då passade det bra att visa och berätta om biodling för deltagarna.

Han hittade en del drottningsceller och gjorde fyra avläggare under tiden som jag tog med deltagarna ner i trädgården för att prata permakultur och avsluta studiebesöket med frågestund och en runda där deltagarna fick dela med sig av sina intryck av dagen.

Ägg

Vi är stolta över våra goda ägg. Att hönorna går utomhus i solen och äter gräs och småkryp gör mycket för både utseende och smak. Det är det många kunder som tycker också så vi har haft problem att få fram tillräckligt med ägg. Nu har vi dock slagit på stort och köpt in 100 nya hönor. Vi har dem fortfarande i små flockar om 50 hönor. De nya hönorna bor i var sin husvagn och den gamla flocken som nu är 30 hönor bor i ett hästsläp. Vi håller på att utveckla konceptet för att det ska bli så lättskött som möjligt så vi orkar med att ha tre flockar med hönor. Vi har kommit en bra bit på väg.

Nu har de nya hönorna börjat värpa men de behöver träna ett tag innan de får till det ordentligt. I början lägger de miniägg. De är jättesöta men inte riktigt de frukostägg som vi är vana vid.

Under 40 gram väger de flesta medan våra vanliga ägg ligger runt 70 gram.

Innehållet i det lilla ägget väger bara 24 gram.

Proportionerna mellan gula och vita verkar vara ungefär den samma i de små äggen vilket gör att gulan är väldigt liten.

Efter att de lagt miniägg ett tag brukar det komma ett jätteägg med dubbel gula innan de börjar lägga ägg av vanlig storlek. Vecka 24 räknar vi med att de har kommit igång ordentligt så då kommer vi att börja leverera till de som beställt prenumeration av ägg varannan vecka.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑