Kategori: traktor (Sida 3 av 6)

De senaste dagarna har det blivit ganska mycket grubblande kring hydraulik.

• Hur bör vagnen kopplas in?
• Klarar sig ventilpaketet med enkelverkande uttag?
• Har traktorn dubbelverkande uttag om det skulle behövas?
• Hur fungerar egentligen dubbelverkande uttag?
• Varför har winchen ingen egen inkoppling?
• Har den använts med en gammal John Deere tidigare? I så fall funkar den inte innan konstanttryckspluggen är utbytt mot en enkel plugg.

Ibland finns det för mycket informationen på nätet…

Efter inkoppling fungerade ingenting. Ingenting alls.
Inte ens lastaren som fungerade dagen före.

Det blev många försök med att byta de båda slangarnas plats, ställa hydraulspakarna i hytten på olika positioner, läsa på nätet och försöka rita upp hydraulschema.

Det visade sig att winchens hydraulmotor ska gå hela tiden. Wichen aktiveras genom att en rulle dras ner av ett snöre. Rullen spänner an två kilremmar som då får winchen att röra sig. Så det är bara att dra i snöret så halar wincen in. Utdragning sker manuellt, det vill säga att men sliter och drar och håller på tills wiren är ute vid stocken. Men det är ok. Inget nytt.

Hur som helst, tryckslangen ska gå upp till winchen som sitter halvvägs upp på kranen och efter winchen så går oljetrycket till ventilpaketet. Det verkar föra med sig att trycket till lastaren uteblev eftersom lastaren och vagnen är kopplade till samma uttag. Lösningen fanns halvt gömd en bit in under dieseltanken, en ventil som helt enkelt stängde av lastaren. Efter det fungerade hydrauliken till vagnen.

Ventilpaketet sitter på en ställning som i sin tur är fäst på trepunkten. Den är naturligtvis justerbar i höjd vilket gör att bakfönstret kan öppnas och stängas när paketet är nedfällt och det går att manövrera spakarna när det är uppfällt. De sitter obekvämt långt ut men förmodligen går det att justera in dem så småningom.

Ventilpaketets inre kopplingsschema ser ut så här. Inte till så mycket hjälp än så länge. Får nog studera hydraulik lite mer först.

Planen är att sitta på knä bakåtvänd i förarstolen. Det är ganska vanligt och vissa traktorer är förberedda med vändbar stol och framför allt golvyta bakom stolen med plats för fötterna. Icke så i vår lilla Same.

Arbetsställning kunde varit bättre men det känns ändå som ett stort steg framåt jämfört med den gamla wirekranen.

Rotatorn hade som förväntat en begränsning på ett varv. Ingen stor sak, vissa lyft får göras i två etapper och det går nog att lära sig att hantera.

När alla hydrauliska funktioner verkar fungera så testades det andra uttaget. Det finns två hydrauluttag på traktorn. Det ena används av lastaren och vagnen. Går det att flytta vagnen till det andra uttaget?

Nej. Det verkar inte vara något tryck i det uttaget vilket är konstigt. Kranen kunde sänkas men inte stiga.

”Alla hydrauliska funktioner” är inte riktigt sant. Ramstyrningen är inte inkopplad ännu. Inte ens nära. Vi kommer nog att börja använda vagnen utan att koppla in den. Sedan får vi se.

Skönt att vagnen är igång i alla fall. Det är hög tid att fälla träd.

Vi tillträdde Östäng på hösten 2014 och har sedan dess hanterat de träd vi har fällt med en wirekran. Den typen av kran drivs av traktorns kraftuttag som får en vinsch att både dra fram en stock och att lyfta upp den på vagnen. Den typen av kran har tillverkats sedan 60-talet och går fortfarande att köpa ny från Sonnys maskiner i Grästorp.

Vår kran är utrustad med hydraulkolv och det är bra men det är ändå en kamp när tyngre stockar ska hanteras.

En griplastarvagn har funnits på önskelistan länge och tack vare våra sponsorer, farmor och farfar, så har vi kunnat köpa en.

Det blev en Moheda-vagn som är tillverkad utanför Bäckefors i Dalsland. Tillverkningen av griplastarvagnar finns fortfarande kvar på samma plats. Det är svårt att veta tillräckligt innan köp och vissa erfarenheter kostar arbete och pengar. Då känns det bra när mer erfarna kommenterar inköpet med kommentaren, Moheda- ja det är ju rejäla saker. Hoppas att det stämmer.

Detta har varit ännu en djungel att sätta sig in i. Efter några vintrars studier så visste vi på ett ungefär vad vi ville ha.

Vi ville inte ha för stor vagn. Vi har två traktorer som båda är ganska små. En på 50 hästkrafter och en på 60. För stora vagnar är onödigt bökiga och våra traktorer kanske inte kan driva gripkranen eller dra hem ett fullt lass uppför backen. Storleken brukar anges i ton efter ungefärlig maximalt last och den vi fick tag på är på 8 ton. Den finns även som 10-tonnare med enda skillnaden att däcken är kraftigare.

Forhaga mekaniska verkstad har gjort kranen som enligt skylten är av modell 220C från 1986. Med tanke på att den i år kommer att fylla 34 år så ser den ut att vara i gott skick.

Vagnen ser kanske rostig ut men jämfört med många andra på Blocket så har denna ovanligt mycket färg kvar. Skogsarbete sliter på grejerna.

Här syns även vinschen som ska dra in stockarna. Även den drivs av hydraulik. Flottare kranar har fjärrstyrning av vinschen via radio. denna har också fjärrstyrning men det är via snöre.

Gripklon styrs av en dubbelverkande hydraulcylinder som ska ha kraft till att både stänga och öppna. Runda burken överst på bilden är rotatorn som kan vrida gripklon. Alla rotatorer kan inte vrida sig hela varvet runt. Vi får se hur det är med denna.

I överkant på den här bilden syns en av de två (tror att de är två… kanske är det en dubbelverkande?) hydraulcylindrarna som vrider hela kranen. Längre ner i bilden ovan syns nästan inte en av de saker vi ville ha. Ramstyrning. Det innebär att balken som håller fast vagnen vid traktorn kan justeras lite i sidled. Det syns som att balken går in i en ”låda”. Inne i lådan sitter en hydraulcylinder som sköter den lilla rörelsen höger-vänster. Det är svårt att backa ett sånt här ekipage med precision. Ett av skälen är att hitchkroken som håller vagnen sitter alldeles bakom bakaxeln. Det gör att stora traktorrörelser ger små utslag på vagnen och det blir ett tröttsamt back och fram och back och fram för att få vagnen dit den ska. Med ramstyrning kan vagnen riktas om en smula och det gör en stor skillnad.

Det finns ganska många hydrauliska funktioner på vagnen. Dels har kranen två hydraulcylindrar för att kunna lyfta, sedan har den en (eller om det är två) för att vridas. En dubbel för gripklon och så en för ramstyrningen. Den sista hydraulfunktionen är vinschen.

Många vagnar har två hydraulcylindrar till och det är hydrauliska stödben. På denna vagnen fälls de ner manuellt dvs. varje stopp kräver att föraren går ur och fäller ner dem. Efter att skockarna på platsen är på kärran så ska de fällas upp igen. Lika manuellt. Det finns byggsatser för några tusenlappar och många installerar hydrauliska stödben. Vi får se hur stort besvär det är med manuella ben. Efter att ha hanterat en wirekran några vintrar så känns det som ett lyxproblem.

All hydraulik ska ju hanteras och det sker med de här reglagen. Just nu så hänger ventilpaketet upp och ner. Vi får se var det placeras. En vanlig plats är att hänga det utanför traktorns bakruta så att spakarna kan hanteras inifrån traktorn under förutsättning att föraren står på knä i stolen. Vi får se var det hamnar.

Stödben med äkta mekanik.

Sista bilden blir på ventilpaketets gavel. Vi har bara gläntat på dörren till hydraulikens underbara värld och det kommer att bli lärorikt att koppla in vagnen på traktorns hydraulsystem. Vi vet i alla fall att P står för Pressure eller Pump och att T står för Tank. Det är en standardiserad märkning. Slangen som är kopplad till T ska vara en så kallad fri eller öppen retur. Den ska inte ha något tryck i sig utan oljan ska kunna rinna fritt tillbaka till tanken.

Det skumma är att den inte gör det utan i stället går upp till vinschen. det finns mycket att lära sig här. Tur att det finns forum som www.maskinisten.net. Där finns det ett enormt kunnande om allt sånt här och dessutom håller alla en hövlig ton. Rekommenderas.