Kategori: Uncategorized (Sida 40 av 47)

Benedictus och Birgitta

Hönshuset och hönsgården är klara! Ännu en milstolpe på gården har passerats. P1090252Idag var det hönsmarknad i Alingsås och jag och Tilda åkte dit och köpte oss herr och fru Islandshöna. Eller rättare sagt blivande herr och fru Islandshöna. De är inte färdigväxta än och lär inte lägga några ägg eller alstra några kycklingar på ett bra tag än men de är i alla fall på plats på vår gård.

Så fort vi kom hem från marknaden så var det bara att ta tag i de sista sakerna i hönshuset så att de kunde flytta in. Det verkar vara ungefär så arbetet går till här på gården. Kniven på strupen så blir det färdigt samtidigt som något annat blir nedprioriterat.
P1090275

Vi gjorde en ganska ful anläggning för sittpinnar. Enligt vad vi har hört så gillar inte kvalster metall. Därför tog vi en gammal uttjänt stege och satte på två metallkonsoller på den där vi fäste träpinnar för hönorna att sitta på. P1090276

En foderautomat, en vattenautomat och en burk med snäckskal. Det känns lite overkill till en höna och en tupp men tanken är att det ska bli fler så småningom. Enligt KRAV:s regler så får man ha sex hönor per kvadratmeter i ett hönshus. Är man inte KRAV-ansluten får man ha ännu fler. Det innebär att vi på våra 15 kvadratmeter skulle kunna ha 90 hönor även om vi går med i KRAV och 135 hönor enligt jordbruksverket. Det är inte vad vi siktar på för det känns inte som om det skulle vara snällt mot djuren. Men några fler än två får det allt bli.

På eftermiddagen kom Sara och Guillaume och gjorde klart hönsgården så i morgon ska hönorna få gå ut i den om de vågar. Guillaume byggde klart en lucka och en avsats som hönorna kan gå ut på och Sara kompletterade med en ramp som de kan gå ner för. P1090262Ska bli spännande att se i morgon vad de tycker om anordningen. När man öppnar luckan så sätter man fast den med ett rep och på så sätt så blir det ett tak över ingången. P1090261

Hönshuset har verkligen genomgått en förvandling. Det kändes nästan hopplöst ett tag men visade sig inte vara så svårt som vi först trodde. Så här såg det ut innan vi började ta tag i det. Ett tjockt lager gammalt strö med tjocka kakor av hönsskit. Ruttna fönster och väggar fulla med hål och lagningar. Det hade stått oanvänt länge och såg ut därefter. P1050370

Ett tag var vi inne på att sätta skivor för att dölja alltihop men som tur var så blev vi avrådda och förstod att det inte var helt hopplöst att putsa om väggarna.  Så småningom ska vi vitkalka även utsidan men det blev bra mycket bättre bara vi fick in nya fönster och lucka för hålet.

P1080060

Sara och Guillaume har hjälpt oss otroligt mycket med att få ordning för hönorna så därför fick de välja namn på vår första höna och tupp och det blev Benedictus och Birgitta.

P1090271Efter vad vi har hört och läst så är islandshönor en tuff ras som är duktiga på att söka föda själva. De är tydligen inte kräsna med vad de äter och lägger ägg stora delar av året. De kan ha alla möjliga färger och skiljer sig därför mycket åt när det gäller utseende även inom en flock. Enligt vissa uppgifter så förde vikingarna med sig hönor till Island och där har de sedan blivit en egen ras. Islands klimat borde härda en hönsras så att de klarar även hårda vintrar. De lär värpa stora vita ägg men ska inte vara så villiga att ruva.

P1090289Visst är det svårt att tro att det är samma hönshus? Det känns otroligt bra att det äntligen är färdigt även om det inte blev någon stängsling av skogsträdgården idag heller.

Träffade ytterligare en försäljare på marknaden som ska leverera fyra stycken Lohmanhönor till oss på tisdag. De är färdiga för att börja värpa redan så vi ser fram mot äggproduktion. Det är väldigt svårt att välja hönsras men vi tänkte börja med två olika för att se vilka vi trivs med. Kanske specialiserar vi oss framöver eller också skaffar vi ännu fler raser 😉 Vi har även tittat lite på Australorp men det är en stor ras så det känns bra med lite rutin först.

Grönsaksodling

Det är bara att konstatera att vi ligger hopplöst efter. Målet för i år är 24 bäddar och idag blev bädd nummer 9 klar. En bit kvar att gräva alltså. Största anledningen till att vi är försenade är nog att vi har gjort mycket annat. Bland annat mycket stängsling, lamning och så lönearbete som ska hinnas med men en starkt bidragande orsak är också kvickorten. Vi gräver och rensar varje jordkoka för hand. Kvickroten läggs i säckar och kommer att bli finfin planteringsjord om två år. Just nu tjänar säckarna som tyngder för att hålla presenningar på plats. Om fyra år planerar vi att ha fyra kvarter med 24 bäddar i varje kvarter. Ett av kvarteren har vi täckt med pressening med förhoppning om att den ska vara kvickrotsfri när det är dags. P1080057

I kvarter tre odlar vi potatis ovanpå tidningspapper under halm. Fast vi har inte tillräckligt med potatis för att täcka hela skiftet så vad vi ska göra med resten är inte bestämt.

P1090180I kvarter två bökar Agneta och Anni-Frid och där hoppas vi att de får bukt med kvickroten om de får böka hela denna säsong. Det skulle kännas fint om det bara var att lägga sarger på plats och skotta i jorden från gångarna, täcka dem och sedan börja odla. Men så bra kan det nog inte vara?P1080304Men i årets kvarte är det bara gräva och rensa som gäller. Säck efter säck fylls och på nio bäddar har det blivit 14 sopsäckar kvickrot. Det är inte utan att man misströstar ibland. Idag har jag haft en relativt ostörd dag i bädd nummer nio men det tar nästan en hel arbetsdag per bädd. P1080307

Det kommer att bli vackert när det är klart – om vi inte ger upp innan. Att grönsaksodlingen hamnar på detta skifte är att det ligger närmast huset så det är lätt att ta sig dit samt att vi har tillgång till vatten för bevattning vid det lilla röda huset. P1090179

Vid det lilla röda huset har vi placerat en tunna med kran på. Tunnan fyller vi med vatten och i den gula säcken ligger nässlor som vi fyller på allteftersom. Sedan tappar vi ur näringsrikt nässelvatten i vattenkannor. Vi späder med vatten och vattnar alla växter som ser ut att behöva mer näring. Så småningom när vi hinner ska vi även sätta upp ett par IBC-tankar och fylla dem med vatten så vi inte behöver vattna växterna med iskallt brunnsvatten.P1090208Vi har utfodrat grisarna med havre i vinter eftersom vi fick tag på närproducerad kravcertifierad sådan. Det är dock inte så lätt att se skillnad på havre och kvickrot när bara några blad sticker upp så det är svårt att veta om man slarvat med rensningen eller om det är havrekorn som grott.
P1090204

I bädden med bondbönor behöver man ju inte tveka utan där är det bara att dra upp allt. I bädden med purjo är det svårare eftersom det är lätt att få med en purjolök i farten. P1090207

Mellan bäddarna täcker vi med tidningar och fårull. Det sägs att sniglarna inte gillar fårull och inte heller rådjuren. Får se om det hjälper. Det känns dock bra att täcka med naturliga material. Ullen från våra egna får räckte i år dock bara till en gång så vi har fått en hel del från annat håll. P1090205

I den här bädden har vi börjat med kvistar och grenar från äppleträden. Sedan har vi fyllt på med hästgödsel, kompost och jord. Sedan har vi täckt allt med halm och här ska vi så småningom plantera ut gurka. P1090203

Jorden ska helst inte ligga bar så när en bädd är färdiggrävd täcker vi den med markduk. Under markduken börjar havre och kvickrot ta fart och sedan kan man göra ytterligare en rensning innan man sår.
P1090202

Purjon och dillen har kommit upp. Bädden är nyrensad och i måndags planterade Sara ut nya purjoplantor där det saknades. En del av de först utplanterade har vissnat eller blivit rensade av misstag. P1090201

Tre rader med åtta bäddar i varje rad är målet. Dessutom vill vi ha många hasselstaket som vindskydd. Det blåser rätt så mycket på fältet men vår första hasselstaketprototyp visar sig hjälpa en del. P1090200Ingången till grönsaksodlingen markeras av ett armeringsjärn. Något kommer att klänga på det armeringsjärnet framöver men vi har ännu inte bestämt vad. P1090197Morotssådd på gång. Idag har det varit en fantastisk dag med sol och varmt väder. I växthuset håller vi på att avhärda plantor. Salladen har kommit upp fint och vi har alldeles för många tomatplantor. Det gör att vi vågat plantera de som ska växa i växthuset i sommar. Blir det för kalla frostnätter och de stryker med så har vi ersättningsplantor att ta till. P1090223

Avhärdning är en tråkig syssla. Tidigare har det alltid inneburit att vi burit ut plantor på morgonen och in dem på kvällen. Nu har vi gjort en rullande avhärdningskammare av en gammal sjukhussäng som vi kör in och ut ur ladan. I botten har vi lagt en presenning och ovanpå den en underbevattningsduk. Sedan har vi satt i VP-rör som vi täckt med fiberduk och däri står de plantor som ska avhärdas. P1090221

Kanske inte så snyggt? Men praktiskt. I förodlingskammaren, som fungerar kanonbra, växer det så det knakar. Tempot på grävningen i grönsakslandet måste snart öka om vi ska få plats med allt som växer i källaren. P1090218

Det blir mycket spännande att se hur det här ska sluta. Vart ska alla ta vägen?P1090212

Trots alla utrymmen så är det trångt om plats så några tomatplantor har fått flytta ut i hinkar vid ladugårdsväggen. Så småningom vill vi ha något mer permanent här än två fönster och lite fiberduk. Men just nu får det duga. P1090209

 

Potatis

IMG_2494Vi hinner inte gräva och äger inte någon plog men vi vill ha potatis så därför prövar vi ett, för oss nytt sätt att odla potatis. Vi har fått gamla tidningar från diverse olika håll samt hämtat överblivet tidningspapper på rulle på ett tryckeri. Idag gödslade vi en yta av kvickrotsodlingen och täckte den med tidningspapper. Sedan la vi ut potatisen på tidningarna och täckte med ensilage och halm. Egentligen ska man vattna innan man lägger ut potatisen men eftersom regnet öste ner så hoppade vi över den detaljen.

IMG_2496Det ska bli spännande att se om det kommer att fungera. Vi hoppas på massor av stora fina potatisar. Enligt vad vi har hört kan detta vara ett bra sett att bryta ny mark för odling. Flera som provat berättar att de andra året har fin jord på plats som de lätt kan gräva nya bäddarJag funderar på om det kan innebära tidigare skörd i och med att potatisarna är täckta med halm och inte kall jord. Tack Olivia och Sara för hjälpen!

Hur ska vi klara detta?

P1080955Idag har vi vägt och märkt trillingarna. Det visade sig att den yngsta av dem väger ett kilo mindre än sina syskon. P1080974Det är inte bra eftersom det då finns stor risk att hon blir undanknuffad av de större lammen och hamnar efter. Tackan ser också helt avmagrad ut så henne får vi stödfodra för att hon ska orka med sina tre små lamm. Kanske är det bara för att hon nyss såg så enorm ut som hon nu ser så mager ut men även det har vi nybörjare lite svårt att bedöma.

Eftersom vi inte har någon rutin så gick tankarna direkt igång på hur vi bäst beter oss. Första tanken var att vi skulle bli tvungna att stödmata det minsta lammet med mjölk. Tanken var att hon skulle gå kvar hos tackan men få lite tillskott. Vi ringde till en erfaren fårägare som jag gått kurs hos och fick rådet att istället försöka hålla undan något av de större lammen när vi är inne hos lammen så den lilla får dia klart. Det har vi bestämt oss för att göra. Det har varit så pass lång tid mellan de tidigare lamningarna och denna så vi inte tror på att adoptera bort ett lamm. Dessutom verkar tackan gilla alla sina tre även om hon verkar trött.

Idag har vi gett henne färska gröna blad flera gånger dessutom och hon äter med god aptit. Vi hoppas att vi kan stötta henne och hennes lamm så mycket som möjligt så att allt går vägen. Eftersom det är tacklamm det är frågan om och vi vill öka upp vår besättning så behöver vi ju inte ha upp tacklammet i slaktvikt till hösten. Det gör alltså inte så mycket om hon inte ökar i vikt så snabbt så länge som hon mår bra. P1080937

Fortfarande en tacka kvar. Snart blir hon omdöpt till klotet. Det finns nog risk för trillingar där med.

P1080884

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑