Kategori: wwoof (Sida 8 av 16)

Airbnb

Vi har börjat hyra ut vårt gårdshus via Airbnb när det inte används av wwoofare och praktikanter. Hittills har vi haft två gäster. En från Skåne som skulle jobba tillfälligt i Alingsås under en vecka och nu har vi en gäst från Tyskland som ska arbeta i Vårgårda i elva dagar.

Airbnb har ett bra system för omdömen. När vi har haft en gäst så uppmanas vi att skriva ett omdöme om hen. Först när vi skickat in vårt omdöme så kan vi läsa det omdöme som gästen skrivit om oss. Det gör att ingen är rädd för att skriva negativa omdömen. Det har vi annars märkt är ett problem med omdömena på wwoof-sidan. Där ser man direkt de omdömen som skrivs om en och då är många wwoofare rädda för att skriva negativa omdömen. Flera wwoofare vi har haft har varit på andra gårdar och vi har fått höra en del skräckhistorier men de har inte vågat skriva negativa omdömen vilket är synd. På Airbnb är det dock en annan ordning. Nu har vi inte några problem med negativa omdömen vare sig det gäller wwoof eller Airbnb. Så här lät vårt första:

”Otroligt mysigt och härligt ställe! Jättesnälla och tillmötesgående värdar! Finns allt som behövs. Ett plus för den vedeldade bastun.”

Att gästerna vet att de får ett skrivet omdöme gör att de sköter sig exemplariskt. De vill inte få en kommentar om att de lämnat stället i oordning och därför känns det ganska lugnt att hyra ut på detta sätt.

Sajten är väldigt lätt att använda som värd. Du får tips hela vägen när du lägger upp din annons och de talar fortlöpande om för dig vad du behöver förbättra för att nå bättre resultat. De tar hand om betalningen och sätter sedan över vår del på vårt konto. Otroligt smidigt!

Airbnb skapar väldigt många möjligheter på landsbygden. Där finns ofta gäststugor och tomma boendeytor som går att hyra ut. Det blir en chans för gäster att se annat av Sverige än hotellen i städerna och ofta är det mycket billigare än att bo på hotell. Frågan är dock vad det gör med hotellnäringen? Söker man på Alingsås så finns 30 boende och om man söker på Sollebrunn så finns 20 boenden. Det går att hitta stugor vid sjöar, på gårdar och strax utanför staden. En del erbjuder hela hus, ett rum i sitt eget hus eller en lägenhet. I vårt område kan man hyra ett helt hus med 12 bäddar för 1400 kronor per natt.

Några förfrågningar har vi fått avböja – som den som frågade om det var gångavstånd till skidstadion i Grästorp eller den som frågade om det låg nära stationen i Trollhättan men annars så fungerar kommunikationen med gästerna väldigt smidigt. Det går till exempel att spara meddelanden man skrivit till gästerna. Vi har t.ex. sparat en vägbeskrivning som vi använder till varje gäst. Sajten skickar ut en påminnelse när ankomstdatum närmar sig så man inte ska missa något.

Vår annons hittar ni på:

https://www.airbnb.se/rooms/30657489?s=51

Wwoof-säsongen är över

I fredags åkte vår sista wwoofare hem och det markerar slutet på wwoofsäsongen som pågått sedan i maj. Tolv wwoofare har varit hos oss i år från Italien, Frankrike, Irland och Tyskland.

Alla har de satt spår på gården vilket gör att de kommer att finnas med oss många år till. Vår första wwoofare Anna från Italien var hos oss länge och det var suveränt att ha någon i början av säsongen. Hon lärde sig snabbt att så och plantera och vi hade stor nytta av henne. Det är svårt att få tag på wwoofare i början av säsongen. De flesta vill komma i juli och augusti men det är i maj som behovet är som störst. Anna tog som projekt att bygga snigelstaket och en sparrisbädd men gjorde också en egendesignad fågelholk. 

Efter Anna kom två fransyskor, Marthe och Cosette. De åtog sig att göra i ordning vår nya ankdamm. Alla projekt ska prydas av en skylt och många wwoofare jobbar långt efter arbetstid för att få det så snyggt som möjligt. Därefter dök två Irländare, Michael och Elaine upp. De tog som sitt projekt att bygga och stensätta en pergola i grönsaksodlingen. 

Sandra, Sandrine och Lea kom direkt efter Elaine och Michael och åt dem drog vi fram en gammal rostig balvagn som de förvandlade till Sveriges snyggaste fårvagn. Den visade sig fungera alldeles utmärkt när vi skulle skilja lammen från tackorna. Fransmännen har dominerat i år och efter detta gäng dök Simon, Manon och Julie upp. De klöv ekstolpar och konstruerade en förvaringslåda för grisarna och ankornas foder. De fick också vara med och skörda äpplen och inviga den nya mustvagnen. 

Sist ut för säsongen var Julia från Tyskland. Hon byggde ett insektshotell till solitärbin och steklar. Wwoofsäsongen ger oss en struktur för arbetet som fungerar och det har många fördelar. Hade vi jobbat ensamma under högsäsongen så hade vi förmodligen slitit ut våra kroppar ännu mer. Börjar man med ett grävningsarbete en dag så blir det lätt att man fortsätter med det hela dagen vilket sliter hårt på kroppen. Wwoofarnas schema ser ut så här:

  • 8.00-10.00 Djurskötsel och sedan hårt arbete såsom grävning, vedhantering, stängsling
  • 10.00 Fika
  • 10.30-12.00 Grönsaksarbete såsom ogräsrensning, plantering, skörd, sådder
  • 12.00-12.45 Lunch
  • 12.45-15.00 Eget projekt

Eftersom vi jobbar med dem så blir det också vårt schema. Det gör att vi får en varierad dag där vi växlar sysslor under dagen. Efter lunch sköter sig wwoofarna mer eller mindre själva vilket ändå ger oss gott om tid för det som vi behöver göra. Då blir det oftast mer trädgårdsarbete som fortsätter långt efter att wwoofarna slutat för dagen. Men det hårda arbetet portionerar vi ut till två timmar varje morgon. Det kan vara grävning, vedbärning eller trädplantering.

Att wwoofarna får hand om djuren varje morgon är också något som vi tycker fungerar väldigt bra. Dels så gillar de det – även om det för vissa tar emot att skrapa hönsens bajsbräda, åtminstone i början. Dels så hinner vi ta fram alla verktyg och förbereda så det hårda arbetet kan starta direkt när de är klara med djuren. Eftersom betet har varit begränsat i år så har vi promenerat baggarna till nytt bete vid flera tillfällen. Det är ungefär som att gå ut med en hund. Och att hundens kompis, dvs Enock, bara följer med gör det ännu trevligare.De flesta wwoofare som kommer är inte speciellt vana vid hårt kroppsarbete så de skulle ändå inte klara av att gräva mer än en och en halv timme om dagen. Tycker de att arbetet är tråkigt så vet de att det snart är fika vilket gör att de håller i och jobbar hårt i alla fall.

Trädgårdsarbetet är också strukturerat på så sätt att vi jobbar i kvarter ett på måndag, kvarter två på tisdag, kvarter tre på onsdag och kvarter fyra på torsdag. Tanken med det är att inget kvarter ska bli helt bortglömt utan få rejält med tillsyn och ogräsrensning en gång per vecka. På fredagarna gör vi allt som vi inte hunnit med de andra dagarna om vi inte skördar. Kvarter fyra har blivit lite styvmoderligt behandlat i år eftersom skörd för REKO-ringarna har tagit tid från det vanliga arbetet under torsdagarna så det får vi fundera ut en lösning på till nästa år. Vi har även ett skifte utanför våra kvarter där vi odlar potatis, lök, lite kål och annat. Det har inte hunnits med alls i år. Kanske lägger vi ner det helt till nästa år.

Många wwofare vill se så mycket som möjligt av Sverige och pröva på svensk kultur. De lånar cyklar och tält av oss och en del lånar även fiskeutrustning eller vår kanot. Eftersom det varit så varmt i sommar har det blivit mycket bad och några har vi tagit med till Hawaiihôla som är ett vattenfyllt grustag i närheten. 

Vi försöker också bjuda på en del svensk traditionell mat och de flesta utsätts för sill och potatis inklusive nubbe och sång. Förra veckan fick vi ett meddelande från Frankrike med film och bildbevis på att svenska traditioner sprids över världen. Tydligen drack de vin till sillen men det är i sin ordning att ta till sig nyheter stegvis.

Manon, Simon och Julie

Idag på morgonen åkte våra wwoofare. De har varit här i drygt två veckor vilket ju inte är så mycket men de har verkligen hunnit med en hel del. Åtta gamla krusbärsbuskar är flyttade ut ur skogen till vår bärodling, stöd och vajrar till äppleodlingen är på plats, alla ekstolpar är kluvna, hönsens vinterhönshus är skurat, ett ny sträcka snigelstaket är påbörjad, diken för rörnedläggning är uppgrävda och sedan igengrävda igen, grönsaker är skördade, bäddar är rensade, verkstaden är städad, djuren har tagits om hand varje morgon, med mera. Idag tog de bussen tillbaka till Frankrike via Oslo med väskorna packade med sill.  Svensk kultur i form av nubbevisor, punktlighet och att alla hälsar på varandra på landet tar de med sig tillbaka liksom något mer vältränade kroppar och nya insikter.  Att ha wwoofare till hjälp i odlingen är fantastiskt. Tre wwoofare ger sex extra händer och om man bara är noga med hur man instruerar dem så gör de ett kanonjobb. I början när de skördar går det ganska långsamt men de ökar snart takten och blir till stor hjälp.  Här skördas squash till gårdsbutiken. 

Här skördar de mangold till REKO-ringsutlämning.

Vår wwooflista innehåller många saker att välja mellan. Vi räknar aldrig med att listan ska bli tom utan att varje omgång wwoofare ska åta sig ett projekt som de slutför. Det här gänget har dock betat av en hel del från listan. Vi har fått ekstockar av Richard som vi använt till stängsling men vi har inte hunnit klyva upp alla utan de har blivit liggande på gårdsplanen. Simon blev sugen på att lära sig och med lite instruktioner från Guillaume så blev det ett riktigt bra resultat.  Knepet är att få snittet rakt så att det inte bär iväg åt något håll. Man vill ju ha stolparna så raka som möjligt.  En regning dag gav de sig på hönsens vinterbostad. All gödsel och strö kördes ut och golv och väggar skurades.  Det känns bra att inte ha hönorna i samma utrymme året runt utan att de har en sommarbostad och en vinterbostad. Vi tänker oss att det minskar risken för ohyra.
Förra vintern hade vi en liten flock hönor som nu har fått flytta till Sara och Guillaume. Vi vet inte riktigt vad vi ska ha detta utrymme till i vinter men det behövdes hur som helst städas. 

De flesta wwofare får äta några sorters inlagd sill med färskpotatis, smör, gräslök, nubbe och allt som hör till. Det här gänget åt mer sill än de flesta som har provat vår svenska specialitet.

Istället för att göra en fågelholk bad de om att få konstruera en behållare för foder åt grisar och får. Upprinnelsen till det är att när vi skördar så lägger vi rens och osäljbara grönsaker åt sidan och detta går sedan till djuren som foder. Grisarna får t.ex. alla förväxta gurkor, en del squash och lite annat. Fåren får alla kålblad, rödbetsblad och så vidare.

Nu har vi två fack där vi kan sortera och sedan är det bara att köra en skottkärra intill och skrapa ur allt. 

Som alltid så är det viktigt att wwoofarna får lämna avtryck på gården. Stabilt bygge som kommer att påminna oss om Manon, Simon och Julie. 

Sveriges snyggaste fårtransport

Lea, Sandra och Sandrine har tagit sig an en gammal balvagn och konverterat den till en fårtransport. Den stod bortglömd och överväxt bakom andra redskap. Golvet bestod av gamla plankor som var helt ruttna. Första jobbet blev att ta bort dem och inspektera underredet som såg rostigt men ganska friskt ut. I det läget kom Alingsås Tidning på besök och gjorde ett reportage om våra wwoofare. När de gamla plankorna var borta liksom den mesta växtligheten transporterade vi ner vagnen så de kunde stå i skuggan och jobba. Där hade de också närmare till kapsågen som användes flitigt. Golvet byggdes upp av två lager brädor som skruvades i varandra. Sidorna byggdes upp av osb-skivor som oljades på ena sidan och målades vita på den andra. Alla rostiga stag sandpapprades av och oljades in med kokt linolja. Sedan fäste de skivorna genom att ta genomgående bult till en skiva på utsidan om järnstängerna. Våra wwoofare inspireras av varandra. När de ser ett projekt som andra wwoofare gjort vill de göra ännu bättre. Det gör att vi får en allt mer estetiskt tilltalande gård. Lea är duktig på att måla och tjejerna diskuterade fram och tillbaka vad de ville ha för motiv på vagnen. Till slut fastnade de för en fransk barnsaga ”Den lille prinsen” och motiven blev utifrån den med tillägg av en svensk och en fransk flagga. 

Idag blev fårtransporten klar. På ena sidan finns tre får som heter Lea, Sandra och Sandrine.

Bak på vagnen finns en otäck varg som vi hoppas att fåren inte skräms av. Tjejerna har svetsat på gångjärnen. Deras första svetsprojekt i livet.

På gångjärnen har de fäst en ramp som går att fälla ner så att fåren kan gå upp i vagnen på den.

På fredag åker Sandrine hem till Frankrike igen medan Lea och Sandra stannar ytterligare en vecka. Nu ska vi bara testköra vagnen också och se om fåren gillar den.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑