Nu har vi plockat isär den Johnson-Su kompost som vi startade för ett år sedan. Den är inte vänd utan har varit i stort sett orörd under ett års tid. Förra årets Agroforestrypraktikanter var med och gjorde denna vår första Johnson-Su och detta årets Agroforestrypraktikanter fick ta isär den gamla och anlägga en ny.

Vi har tidigare skrivit tre inlägg om Johnson-Su om någon vill titta lite mer på bakgrunden.

Sedan tredje inlägget skrevs har vi inte gjort mycket med komposten mer än att titta till den emellanåt. Vi har konstaterat att svamptillväxten har varit omfattande. Svamp har helt enkelt poppat upp på ytan. I övrigt har vi inte rört komposten.

Den tredje mars tog vi isär den. Vi trodde det skulle vara svårare än vad det var och att vi skulle bli tvungna att montera isär hela cylindern.

Men vi lossade helt enkelt märlorna som höll fast armeringsnätet mot pallen och sedan hjälptes vi åt att lyfta hela cylindern uppåt. Det gick utan större problem.

Materialet i komposten hade sjunkit ihop till ungefär hälften. Vi kunde direkt konstatera att vi tog isär komposten alldeles för tidigt. Här kunde vi ångrat och och satt tillbaka cylindern igen men jag ville verkligen undersöka resultatet efter ett år så vi fortsatte att riva isär komposten.

Materialet bestod fortfarande av till stora delar oförmultnad träflis. Vi använde oss av backar med hål i och sållade materialet för att separera det.

Ungefär en fjärdedel hamnade i backen till höger och tre fjärdedelar var fortfarande oförmultnad flis som vi kommer att använda i våra vanliga komposter.

Det fanns väldigt många små, små kompostmaskar i. När temperaturen efter den initiala temperaturökningen gick ner till 30 grader förra vintern tillsatte vi en del mask från vår gödsellimpa. De har helt klart blivit fler.

Efter ett tag välte vi över hela klumpen med kompost för att kunna sätta tillbaka cylindern igen. Det visade sig nämligen att stora delar av komposten var helt genomfrusen och inte gick att sålla alls.

Sedan satte vi tillbaka cylindern och satte i rören med hål i.

Veckan efter var det dags att fylla den igen. Praktikanterna hade tillsammans med Jonas tillverkat massor av grenflis efter att ha beskurit äppleträd och buskar.

Vi blandade detta med fermenterat äpple från musteriet och ankskit och hönsskit.

Allt blandades i skottkärror och vattnades för att bli helt genomblött. Sedan hälldes det i backar och fick stå till sig en del innan vi hällde i det i komposten.

Det gick mycket smidigare den här gången eftersom hela komposten redan var byggd och alla rör redan hade hål. Det var bara att blanda och hälla i. Vi toppade med ett lager ensilage-rator från fåren och sedan satte vi i termometrarna.

11 mars gjorde vi detta och tio dagar senare så hade temperaturen stigit till över 50 grader. Nu ska rören tas bort så mer syre kommer ner i hålen och sedan ska kompostmask tillsättas när temperaturen har sjunkit till 30 grader.

Den här komposten kommer att få ligga orörd i två år innan vi tar isär den. Eftersom vi har en lång köldperiod i Sverige med tjäle så avstannar mikrolivets arbete under flera månader. Johnson-Su och de flesta efterföljarna arbetar i andra klimat där det inte blir frost. Då kan man säkert få en mer fullständig förbränning redan efter ett år men här i Sverige tar det nog längre tid.

Vi gillar trots allt metoden. Skönt att ha en stor kompost som sväljer massor av flis och som vi inte behöver vända utan bara låta vara. Skulle vi kunna öppna den och allt var mer eller mindre förbränt så hade det helt klart varit en resurs.

Vi hoppas att kunna slippa köpa påsjord och tänker att materialet från Johnson-Su skulle kunna vara en resurs i den processen. Vi har gjort ett försök med sådd av spetskål i en sådan blandning men mer om det i ett annat inlägg.