Sida 53 av 287

Mördarsnigelproblem!!!

Vi har problem med mördarsniglar men utvecklar metoder för att klara av att trots allt odla. Vi har som strategi, förutom ankor, el-snigelstaket, dagliga rundor med järnferramol, att odla ett överskott av plantor så vi har att ersätta de uppätna med. I går när vi kollade över bädden med grönkål blev jag glad över att det vara var cirka 20 % som behövde återplanteras. Grönkålen är första bädden av 18 med kål och det var där vi började gårdagens jobb. Sedan följde bäddar med majrova, vitkål, kålrabbi, rödkål, spetskål, salladskål och alla såg bra ut. Inga plantor alls som behövde återplanteras. Nu brukar grönkålen vara mest populär bland sniglarna så det var ungefär vad vi räknade med.

I bädd 16 planterade vi ner 99 plantor och det vad den sista bädden av tre broocolibäddar. De andra två fanns under fiberduk i bädd 17 och 18 och där skulle vi bara byta ut fiberduken mot kålnät. Eftersom vi har en del rotogräsproblem från det hållet odlar vi de sista två bäddarna i markduk. När vi lyfte på fiberduken visade det sig att 100% av alla plantorna var uppätna av sniglar.

Vi försår alltid 120 plantor (2 brätten) till en bädd där vi behöver 99. Det ger oss 21 plantor att ersättningsplantera per bädd. Men när två hela bäddar blir helt utraderade så finns det inte plantor så det räcker. Plantan nedan är den som klarat sig ”bäst” och den fick helt enkelt stå kvar då vi inte hade plantor så det räckte. Vi sådde ett nytt frö bredvid så får vi se vilken som klarar sig bäst.

Det blir ingen tidig broccoli på Östängs Gård i år. Frågan är om det blir någon broccoli alls.

Regelverk för försäljning av potatis

Jaha, då var det dags igen. Idag blev vi uppmärksammade på att det krävs registrering för alla som säljer potatis i Sverige. På Jordbruksverkets sida står det: ”Du ska registrera dig om du:

  • odlar 0,5 hektar potatis eller mer
  • odlar mindre än 0,5 hektar potatis och säljer potatisen på något annat sätt än direkt till konsument på den egna gården
  • packar, lagrar eller importerar potatis. Med import avses här potatis som köpts in från ett land utanför EU.

Anledningen är att man ska kunna spåra skadegörare och det är ju bra. Det kostar som minst 750 kronor att registrera sig i potatisregistret. Längre ner på sidan kan man läsa ”Det enda undantaget från kravet på märkning är vid egen gårdsförsäljning direkt till konsument.

När vi uppmärksammades på detta i en facebookgrupp för småskaliga grönsaksproducenter så var författaren till inlägget upprörd då hen sålde potatis via REKO. När jag gick in och tittade på jordbruksverkets sida hittade jag texten ”För den som odlar mindre än 0,5 och säljer potatis via en REKO-ring så finns det inte krav på registrering utan denna försäljning är att jämställa med försäljning till konsument på den egna gården.” Den meningen verkar inte ha funnits där från början utan kan nog vara tillagd vid senare tillfälle.

Jag reagerade på skrivningen och försökte ringa till Jordbruksverket för att ställa lite frågor. Den ansvariga för registret var på möte och kunde inte nås men skulle ringa upp i morgon.

Det känns märkligt att Jordbruksverket gör undantag just för försäljning via REKO. Det gör att flera frågor uppkommer:

  1. Om man har en liknande grupp som kallas något annat än just REKO. Gäller andra regler då?
  2. Om man lämnar ut kassar till prenumeranter, vilka regler gäller då?
  3. Vi har utlämning av prenumerantkassar dels i stan och dels på gården. Är bara kassar utlämnade på gården undantagna då?
  4. När vi lämnar ut kassar i stan gör vi det i samband med REKO-ringsutlämningen men det sker inte inom just REKO. Samtidigt säljer vi ibland identiska kassar via REKO vid samma tid som vi lämnar ut prenumerationskassarna. Är då REKO-kassarna undantagna men inte prenumerationskassarna trots att det är samma innehåll?
  5. Vi säljer ibland potatis på Nolbygårds Matmarknad. Det är inte många kilo på ett år. Spårbarheten är enkel då jag som odlar potatisen står på plats och säljer direkt till mina kunder. Kräver denna verksamhet en avgift på 750 kronor?
  6. Hur är det tänkt att vi som bedriver en diversifierad verksamhet ska kunna hålla koll på alla regler? Har Jordbruksverket planer på att starta register för tomater, gurka, paprika, squash, pumpa, spenat osv i framtiden? Bör vi gå in på Jordbruksverkets sida och söka på varje gröda med viss regelbundenhet så vi inte missar någon regel?

Vi odlar fem bäddar potatis. Varje bädd är 12 kvadratmeter vilket ger 60 kvadratmeter potatisodling. 750 kronor är en ganska dryg avgift för den ytan.

Det ska bli spännande att höra Jordbruksverkets motivering till sin skrivning.

Edit: Jordbruksverket har nu ändrat på webben. Se nytt inlägg.

Sorkskrämmor

Vi har inte längre några märkbara sorkproblem. Det är en lättnad då man har många som jobbar emot en när man har en liten gård. Att vara av med ett problem underlättar. Vi har bekämpat sorkarna med tre sorters fällor. Den mest effektiva heter Rufus och hon är igång dag som natt. Vi vet att hon tar sorkar eftersom hon gärna kommer och berättar för oss med fångsten i munnen.

Den näst mest effektiva heter Glenn-Pär. Han är större och är nog den som tar de fetaste sorkarna men han är också latare än Rufus så det blir inte lika många. Hans rekordfångster släpar dock i backen när han kommer med dem.

Sen har vi kört med en vanlig mekanisk sorkfälla men även om den har fångat en och annan sork är det lätt att glömma av att vittja den och har man, som vi, väldigt mycket på gång så kan det hända att den tar död på en sork men att den sedan inte gör någon nytta då vi glömmer vittja den.

Alla dessa tre sammantaget har gjort att populationen minskat väsentligt under åren. Sorkgångar har dock hittats under potatis, jordärtskocka och i tunnelväxthuset förra året.

Alla träd vi planterat har försetts med sorkbur i nät runt rötterna så vi har faktiskt inte förlorat ett enda träd. Men när en tomatplanta gav upp i början av förra säsongen och vi hittade en sorkgång men inga rötter när vi lyfte i den så kändes det lite hopplöst. Jonas fick i uppdrag att googla fram en lösning och hittade en Wühler Sorkskrämma som vi satte ner i tunnelväxthuset och sedan hade vi inga sorkar där mer. Nu har vi köpt två till och placerat på friland.

Den är nog drygt 30 cm lång och kanske 5 cm tjock. Vi gjorde helt enkelt ett hål med spettet som syns på bilden och tryckte ner skrämman. Den bör nog sticka upp lite så att den inte glöms bort.

Den första vi köpte vibrerar var 18 sekund. Det är inte något obehagligt ljud utan som ett lågmält skrammel men det skrämmer tydligen iväg sorken. De två nya som vi har på friland har en inställning som gör att de sätter igång med ojämna mellanrum. Ljudet stör inte alls men tydligen stör det sorken. Sorkskrämmorna drivs av vanliga A batterier. Det krävs fyra stycken och de håller skrämman vid liv ett år.

Glenn-Pär har stått på diet sedan vi kastrerade honom. Den har han drygat ut med hjälp av sorkar och annan föda. Nu kanske vi behöver öka hans matranson?

Arbetsdag 2022

Igår hade vi öppen arbetsdag på gården. En av årets bästa dagar med tid att umgås och prata med människor som har samma intressen som vi samtidigt som man får väldigt mycket jobb gjort.

Högst upp på önskelistan stod färgskrapning. Ställningen har stått vid samma gavel i tre år vid det här laget och vi hinner aldrig färdigt. Vi gör i och för sig jobbet väldigt noga men ska man skrapa för att måla så känns det lika bra att göra det ordentligt.

Det är högt upp till nock och alla lägre delar av gaveln är skrapade så det jobbet kunde bara utföras av dem som inte är höjdrädda.

Några höjdrädda trotsade rädslan och tog sig trots allt upp. Modigt och bra för de satt och skrapade länge för att inte behöva klättra upp och ner.

Solveig som är duktig på att snickra tog på sig att byta ruttna panelbrädor och läkt. Fasaden har ursprungligen haft hattläkt men när de tidigare ägarna bytt har de på vissa ställen satt på vanliga smala läkt utan profil. De byter vi ut mot hattläkt för det är bra mycket snyggare.

Huset är glädjande friskt i panelen och även om vissa delar behöver bytas så är det mesta friskt.

Det tar lång tid att skrapa varje kvadratmeter men eftersom vi var många som jobbade den här dagen blev det trots allt en hel del gjort. Nästan så man kan börja inbilla sig att vi kommer hinna måla i år.

Utsikten är det i alla fall inte fel på när man kommer upp i nock. Den stökiga ”gräsmattan” är en blivande miniskogsträdgård. Där har vi planterat flera bärbuskar och ett plommonträd. Sedan tidigare fanns där två äppleträd och ett valnötsträd.

Än så länge är det mesta brunt i odlingen. Den ser stor ut när man ser allt på en gång.

Emma klöv och staplade ved, något som alltid verkar behöva göras även om det borde varit klart för länge sedan.

Långt ut på betet pågick den tredje arbetsuppgiften vilket var att dela vårt stora bete i två genom ett staket på längden.

Spett för att göra hål och sedan i med lärkstolpar.

Korna var nyfikna och ville helst vara med.

För att komma åt ordentligt med släggan så kan en upp och nedvänd drickaback fungera bra.

Hansi hade med sig en stolpnedslagare som funkade bra att slå ner stolparna med om man inte gillar slägga. Den väger en del vilket är bra när stolpen ska ner. Mindre bra om den lyfts för högt, fastnar på stolpen och trillar ner på skallen. Men det hände bara två gånger…

Det tog ganska lång tid innan en enda stolpe kom upp. Vi justerade dragningen flera gånger tills vi hade räta linjer med två brytpunkter där hjul låter trådarna löpa lätt. Vi hann sätta upp drygt 20 stolpar, montera på isolatorer och dra tre trådar innan dagen var över. Härligt!

Mobilen räknade till 16 000 steg den dagen. De flesta var nog fram och tillbaka längs med det nya stängslet.

Dagen var mestadels bra vädermässigt men vid lunchtid kom ett rejält regn. Det innebar att vi helt oplanerat fick städat i verkstaden och ladugården.

Ett gott gäng som ställer upp och tar i ordentligt. Tack snälla vänner för allt jobb!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑