Hela den senaste veckan har varit solig och varm. Det har känts som midsommar, med ovanligt bra väder. Lövsprickning och allt som har med vår och sommar att göra har kommit snabbt.
En av de saker som vi gjort är att harva för första gången. Vi har ingen plog men grannen Richard kunde tänka sig att plöja två små fält när han ändå hade plogen monterad på traktorn. Plöjningen gick bra. Det översta jordlagret var verkligen upp- och nervänt och det syntes inte mycket grönt. Sedan ”bultade” han det plöjda med en ringvält för att mjuka upp jorden inför harvningen.
Harvningen skulle vi sköta själva. Vi hade ju redan en tallriksharv. Skönt att för en gångs skull ha redskapen på plats i god tid och till och med ha provkört!
Nej, nej! Inte en tallriksharv sa Richard. Den skär för djupt och vänder upp gräset igen.
Vi har känt på oss att det finns alldeles för många sorters harvar och att det inte bara är för skojs skull. Skulle en C-harv eller en S-harv fungera? Vi visste inte men vi visste var det stod en gammal S-harv och väntade. En traktorresa på ett par mil, 500 spänn, sedan var harven här. Storleken var en chansning. Var den för liten så skulle vi få köra över fälten många gånger. Var den för stor skulle kanske inte traktorn orka dra den. Men det var den harv som vi kunde köpa snabbt, så det bara att hoppas.
Den var naturligtvis rostig. Den hade ju inte stått i vardagsrummet, om man säger så. Men det är en enkel konstruktion så de borde gå att få den att fungera. Den heter Lilla Harrie. Det låter som den lilla modellen i en serie, men det är företaget som heter så.
Lilla Harrie är en skånsk by och där finns, eller förmodligen fanns, Lilla Harrie Verkstads AB.
Typ: HH och Serie: 11. Det betyder naturligtvis något men vi har inte hunnit leta efter bakgrund till nyförvärvet. Vårens timmar är för få.
Vi har lagt ner lite tid för att hitta en instruktionsbok på nätet, men utan att lyckas. Det finns en hydraulcylinder med tillhörande slang. Det räckte för att kunna fälla upp och ner de båda halvorna av harven. Vid transport är de båda sidorna uppfällda för att bli smalare. Den är bred nog ändå. Kör man på något kommer det att få märken.
Längst fram sitter sladdbrädor, sedan tre rader med S-formade ”fingrar” av fjäderstål som sitter ihopkopplade och är ställbara när det gäller vinkeln mot jorden. Sist sitter ”räfspinnar” som jämnar till. Kanske. Eller så har de en annan uppgift?
Harven är ganska tung men kan ändå hänga på trepunktslyften. Om traktorn hade varit utan lastare där fram så hade den nog blivit baktung.
Hydrauliken är lite i enklaste laget på vår traktor. Det är samma reglage för att höja/sänka harven och för att fälla upp/ner harvens sidor. En ventil ska ändras för att ge tryck till det ena eller det andra. Därför hoppar harven ner en bit på filmen. Reglaget var lite för lågt ställt när ventilen slogs över. Fåren står bakom kameran och påpekar att de minsann vill ha nytt bete. De är ganska bra på på det så det är svårt att glömma bort dem.
På de bearbetade ytorna ska vi så in en fårvall anpassad för våra djur.
