I år är det C-året. Alla djur som kommer till gården ska döpas på C och idag kom 21 nya individer. Jag och min syster Anne åkte iväg till Lundhaga höns och kalkongård som säljer värphönor. 
De har öppet för hämtning måndagar och tisdagar och man ringer och beställer i förväg. Vecka 11 var kullen som är aktuell just nu 14 veckor och kostade 81 kronor. Sedan blir de två kronor dyrare per vecka så vi betalade 85 kronor för 16 veckor gamla hönor. De bör börja värpa om fyra veckor så då blir det ägg till försäljning.
Vi hade beställt 20 hönor. Lundhaga verkar vara ett populärt ställe för bilar kom och körde i en strid ström. 
Ägaren gick in i hönshuset och hämtade sex – sju hönor åt gången. Alla hönorna var helt lugna och det var skönt att se att de inte var stressade. De packades ner i kartonger och la sig tillrätta med en gång. 
Två flyttlådor och en gammal hundbur med hönor packades in i vår bil och sedan bar det av hemåt. 
Smidigt och snabbt gick det. De flesta kunderna som var där förutom oss köpte fem, sex hönor var så det verkar som om han säljer mycket till små hobbybesättningar. 
Väl hemma släppte vi ut våra gamla hönor och stängde till hönshuset så de nya fick vänja sig.
De var väldigt försiktiga till att börja med. Efter någon timme öppnade vi så gammelhönorna och tuppen kunde komma in. De blev rätt förvånade och visste inte hur de skulle hantera nykomlingarna.
De gick mest runt och tittade men ganska snart gav de sig av ut igen. De nya hönsen däremot ville inte gå ut i hönsgården. Det hela verkade trots allt gå rätt bra. Vi lämnade dem ifred och efter middagen gick vi ut för att titta till dem. Då var det ett himla liv. Gammelhönorna satt på sin vanliga pinne högst upp mot taket. Det finns gott om plats på pinnarna men de nya hönorna satt uppflugna överallt förutom på pinnarna. Där var det helt tomt och överst satt gammelhönsen och tuppen och skränade.
Inga unghöns lär sätta sig på de här pinnarna i första taget. Vi insåg att vi snabbt fick fixa till fler sittpinnar på andra ställen i hönshuset. 
De nya hönsen är helt orädda för människor och använde även oss som sittpinnar. Det känns helt omöjligt att få en överblick över dem. Caisa, Cissi, Clara, Caroline… Det kommer bli en omöjlighet att hålla reda på dem. De får nog bli namnlösa så spar vi namnen till lammen istället.
Vitlök ska helst planteras innan frosten kommer eller tidigt på våren. Vi har väntat och tänkt vara beredda när det blir kallare men den här hösten verkar inte vilja komma igång på allvar och kylan dröjer. Idag satte vi i alla fall vitlöken inför nästa år. En bädd gjordes i ordning och gödslades med hönsgödsel.
