Efter att ha funderat över lokal matproduktion några år så har vi märkt att det råder brist på lokalproducerade varor. De producenter som vi pratat med har, tvärt emot vad vi trodde, inte några problem att bli av med sin potatis, sitt lammkött eller sina ägg. Det verkar snarare som om konsumenten får vara ute i tid för att få något.
Tittar man på JTI:s rapport så har vi stora brister i svensk matproduktion. Vi har alltså en stor brist på producenter i Sverige. Om tillgången på fossil energi stryps hastigt med 50% så skulle det bli svält i Sverige. Men varför finns det då så få producenter? Många människor vill leva på landet och vara aktiva med jorden och vi kan inte tänka oss ett bättre liv än att få vara matproducenter på vår gård. Vi älskar livet här och tycker om att ta hand om djuren och rensa ogräs.
Ändå finns det en osäkerhet i om vi kommer att lyckas sälja det som mognar just när det är moget. När det gäller långsamma, tåliga grödor som purjolök och grönkål så är det inte något problem eftersom de kan stå kvar i landet i många veckor och skördas efterhand. Det är inte heller något problem med potatis, morötter eller vitkål som passar sig bra för att lagra i vår källare under huset. Problemet är grönsaker som behöver färskkonsumeras som sallat, sommarsquash, sockerärtor, gurkor och så vidare. Vi har funderat mycket på försäljningskanaler och hur vi ska nå ut till konsumenten.
En idé är att ställa oss på torget i Alingsås varje lördag under odlingssäsong. Där kan vi möta konsumenten öga mot öga. Fördelen är också att priset som konsumenten betalar inte tillfaller några mellanhänder utan går direkt till oss som producenter. Nackdelen med det är att man aldrig vet hur mycket som går åt. Risken är att man skördar för mycket och får grönsaker över som sedan går till spillo.
En annan idé är att ta kontakt med affärer och restauranger i området och sälja via dem. Nackdelen med det är att vi inte möter våra konsumenter plus att de ofta ställer krav på volym som vi kommer att ha svårt att möta. Stora delar av det pris som konsumenterna får betala hamnar dessutom inte hos oss som producenter i detta fall.
En tredje idé är att ha öppen försäljning på gården. Nackdelen med det är att det är långt till de flesta konsumenterna. Två mil till Alingsås och en mil till Sollebrunn. Vi tar gärna emot människor på vår gård och tycker om när vi får besök men vi vill samtidigt inte uppmuntra att folk kör bil mer än nödvändigt.
Hur vi än vänder och vrider på problemet så kan vi inte känna att någon av idéerna ovan är klockrena. Det skaver lite och vi funderar över kombinationer av alla ovanstående. Risken är att vår tid äts upp av administration och torgförsäljning så vi får för lite tid över till odling.
På senare tid har vi därför allt mer börjat fundera över CSA som modell. CSA står för Community Supported Agriculture och är en term hämtad från USA. Det finns inte någon bra svensk översättning men andelsjordbruk kommer nog närmast. Det handlar om att en gård knyter ett antal medproducenter eller andelsägare till sin gård. De betalar en fastställd avgift och gården producerar sedan grönsaker för leverans antingen till ett utlämningsställe eller hem till var och en. Tanken med CSA är att medproducenterna genom att förbinda sig att betala eller rent av betala i förskott så får bonden en trygghet ekonomiskt och kan koncentrera sig på produktionen istället för att jaga kunder. Kunderna ökar samtidigt sin egen livsmedelssäkerhet. Man tryggar helt enkelt sin matförsörjning genom att ingå ett avtal med en lokal bonde.
Just nu för vi samtal med företrädare för Länsstyrelsen för att se hur vi kan utforma ett koncept inför nästa säsong. De samlar på sig erfarenheter från andra andelsjordbruk och håller på att sammanställa olika betalningsmodeller och idéer på hur man kan lägga upp systemet.
Vi tror att vi kan börja med 10-15 medproducenter första året alltså redan odlingssäsongen 2016. För att gå runt ekonomiskt behöver vi någonstans mellan 40 – 50 medproducenter men vi vill inte börja med för många så vi inte kan leva upp till människors förväntningar. Ett sådant här system fullt utvecklat skulle innebära att vi kan gå ner i lönearbete och koncentrera oss på det vi verkligen vill göra – producera bra obesprutad mat för människor i närområdet.
På vissa CSA-gårdar ställer man krav på att medproducenterna ska delta under de arbetsintensiva perioderna med ogräsrensning och skörd men vi tänker att vi snarare vill utforma det som ett erbjudande till våra medproducenter. Vill man vara med och delta i produktionen så får man det men vi vill inte ställa de kraven på stressade människor. Däremot vill vi erbjuda skördetillfällen, lammgosardagar, grillkvällar m.m. Allt för att skapa en känsla av att medproducenterna är med i processen och lär känna ”sin” gård. Kanske känner man för att komma ut och tälta och vara med någon dag och sköta om djuren eller delta i skörden.
Vi tycker att det vore bra om det poppade upp CSA-gårdar överallt. Det skulle öka säkerheten i samhället enormt om alla som ville hade möjlighet att skriva avtal med en lokal bonde som producerade maten. Därför vill vi vara öppna med hur vi planerar vårt koncept och hoppas att fler ska bli inspirerade och vilja starta upp.
Vill du bli en av våra medproducenter redan 2016? Skicka i så fall en intresseanmälan till info ( at ) ostangsgard.se. Du förbinder dig inte för något men säkerställer att du får mer information framöver. Vi kommer att beakta när intresseanmälan inkommit då vi väljer ut medproducenter för 2016 men vi kommer också att prioritera de som bor i närområdet eller i Alingsås för att minska transporterna.
I slutet av året kommer vi att presentera hur vi tänker lägga upp det inför nästa säsong. Då kommer vi att veta hur många medproducenter vi kan säga ja till redan första säsongen och vad det kommer att kosta att vara medproducent.
