Etikett: mönstring

Mönstring 2016

Mönstring av lamm är till för att man ska få en uppfattning om kvalité både på slaktkropp och på pälsen. Mönstraren kontrollerar också så att inget lamm är missbildat. Resultaten från mönstringen avgör vilka lamm som ska sparas till avel och vilka som ska gå till slakt. I lördags kom Ingemar och Margaretha Zachrisson från Mysten i Hemsjö för att mönstra. Vi hade tagit in fåren och lammen på fredag eftermiddag eftersom det regnade mycket. Om lammen är våta så kan det påverka mönstringsresultatet. På lördag morgon var vi fortfarande tveksamma till om det skulle fungera att mönstra men lammen hade som tur var torkat upp tillräckligt för att mönstringen skulle kunna genomföras.

Vi känner regelbundet på våra tackor och lamm så att de inte är magra. Det kan vara ett tecken på att de har parasiter eller att betet inte är tillräckligt bra. Vi tycker att de har haft gott hull hela säsongen men plötsligt på lördag morgon kändes de plötsligt väldigt magra. Vi var nervösa när Ingemar och Margaretha anlände men vi fick godkänt och alla lamm visade sig ha gott hull. Typiskt vad man kan inbilla sig när man ska bli inspekterad. P1170196

Först vägs lammen. Det är konstigt hur olika de utvecklas i vikt. Självklart har det betydelse om de är tacklamm eller bagglamm, bagglammen växer snabbare. Det påverkar dessutom om de är en eller två i kullen men vi har ett tacklamm som är fött 25 mars som vägde 34 kilo och ett tacklamm som är fött 1 maj och vägde 42. Förstår inte riktigt hur sådant går till men alla var i alla fall vid gott hull. Ett tacklamm vägde bara 31 kilo och det tyngsta bagglammet vägde 44 kilo. P1170197

25 får låter en hel del så ibland var det svårt för Margaretha att höra vad Ingemar sa. Vi tyckte ändå det var bäst att ta in alla 25 även om bara lammen skulle mönstras för annars hade det nog blivit ännu mer liv. P1170199

Efter vägningen känner Ingemar på fårets bog, rygg och lår. Varje får får ett värde på varje kroppsdel. Alla värden över sex är bra och vi hade bara åtta sexor av 45 värden. 25 sjuor och 12 åttor. Så långt bra resultat alltså. Om vi jämför med förra året så ligger vi mycket högre. Då hade vi en femma, 12 sexor, 16 sjuor och bara fyra åttor.

P1170207

Därefter inspekteras ullen. Ingemar tittar på om fällen är jämn i färgen och bedömer nyansen. I de här bedömningarna är maxpoäng fem.

Vi har allt ifrån ljust grå till mörkt grå och fick tipset att gärna spara på grå eller mörkgrå tackor för att inte få för ljus besättning. Alla våra lamm fick poäng fyra och fem för färg. Poängen är högre än förra året och då hade vi dessutom en trea.  Fem av lammen bedömdes som ljusgrå och det vägs in när vi ska bestämma vilka vi ska behålla. P1170208Sedan tittar Ingemar på hur stora lockarna är och hur bra pälshåren är. Man vill inte ha för stora lockar, vågor på hårstråna, utan de ska hålla ihop bra. Vi har lite för mycket tendens åt stora lockar och även det ska tas med i bedömningen av vilka vi ska behålla. Här hade vi två treor och resten fyror och femmor.

P1170209

Sedan bedöms pälshår och täckning och även där fick vi bra värden. Två treor på pälshåren dock men bara fyror och femmor på täckningen.

Slutligen får varje lamm ett helhetsomdöme. För att ett lamm ska behållas till avel bör ett tacklamm ha minst fyra och bagglamm minst fem. Vi hade tre tacklamm  som fick treor och alltså inte bör behållas till avel, sju tacklamm fick fyror och ett fick till och med en femma. Henne behåller vi själva till nästa år. Bland bagglammen fick en femma och resten fyror. Ett av bagglammen som fick fyra låg väldigt nära femma så vi kommer att lägga ut två bagglamm till försäljning på blocket. Vi kan få in mer pengar på att skicka bagglammen till slakt men det känns väldigt bra att kunna sälja några som livdjur. Tre av tacklammen ska vi fundera över om vi ska behålla. Vi hade inte tänkt utöka fårbesättningen till nästa år. Nu när vi fick så fina resultat så blir man genast lite sugen på att behålla alla tre och alla våra tio tackor. Då vill det till att man påminner sig om alla vaknätter under lamningen och hur fort vi varit tvungna att flytta fåren eftersom de betat av området vi gett dem. Vi ska sätta oss en dag och gå igenom alla värden och se hur vi ska göra.

Målet med att mönstra varje år är alltså att välja ut vilka man ska behålla och då försöka få bättre och bättre värden år från år men det är också att se om några av bagglammen duger till försäljning och då kunna visa för köparen att lammet har bra värden. Det påverkar priset. Vårt finaste bagglamm kommer att kosta 2500 kronor plus moms. Det är inte jättemycket pengar med tanke på alla utgifter som vi haft under tiden. Men det avgår inte heller några extra avgifter. När vi skickar till slakt betalar vi för märken som visar återtag av slaktkroppar och skinn, själva slakten, styckningen, malning av färs, insaltning av skinn, transport till skinnberederiet, avgift för beredning och transport hem. Vi får visserligen ut ett högre pris om vi räknar samman både kött och skinn men det är under förutsättning att vi får sålt allt. Än så länge vet vi inte riktigt vad det stannar på i slutändan men det återkommer vi med.

Om någon läser detta och bor i närheten av oss så kan ni anmäla intresse för att köpa lamm- eller tackkött till info@ostangsgard.se. Vi kommer att sälja hela lamm och då brukar det bli cirka 18-20 kilo kött. När man köper hela djur på detta sättet så är det så kallad hängande vikt som gäller. Det är inte något vi hittat på utan så gör alla. Man väger alltså den hela slaktkroppen. När man sedan styckar så försvinner en del kilo i form av ben, senor och annat så lådan som sedan levereras väger mindre. En intresseanmälan är inte bindande men de som anmäler sig först hamnar först på listan. Svenskt lammkött från djur som fått gå ute och beta hela sitt liv och som levt ett bra liv utan antibiotikabehandlingar och annat kan vara svårt att få tag på. thumb_P1140240_1024

Vi kommer också till våren att sälja skinnen från våra lamm och får. I år fick vi tillbaka tre skinn från skinnberedningen. De har vi berett på tre olika sätt för att ha som exempel. Ett av skinnen är tvättbart vilket innebär att det är kromgarvat, ett är ekologiskt. Det ser nästan likadant ut men är inte riktigt lika mjukt. Det är inte tvättbart. Många som köper skinn vill hellre ha tvättbara skinn men om man frågar folk som har skinn så är det väldigt få som faktiskt har tvättat dem. Det kan vara värt att fundera över om man istället vill ha ett ekologiskt skinn. Det tredje skinnet är mattberett vilket innebär att det inte är klippt utan de långa håren är kvar. Vi vet inte vad som kommer att gå att sälja bäst och det kommer inte att finnas några skinn till salu förrän tidigast våren 2017 men om någon är intresserad så går det att skicka en intresseanmälan även när det gäller skinn. Skriv gärna i så fall hur du skulle vilja ha skinnet berett. Du kan se hur de ser ut på https://ostangsgard.se/farfallar/  Kostnaden för skinnen varierar med kvalitén så de som har anmält intresse får välja i turordning. Skinnen kommer att variera i pris och kosta mellan 1500 kronor till 2500 kronor inklusive moms.

Mönstring

Idag har vi haft Ingemar Zachrisson här för att mönstra våra får. Han assisterades av Margareta Zachrisson. Jag har tidigare gått en studiecirkel hos dem och lärt mig ganska mycket om får. De har haft gotlandsfår i många år och när vi skulle starta upp vår besättning vände vi oss till Ingemar och Margareta för att få råd och tips om var vi skulle kunna köpa tackor. De verkar känna till de flesta fårinnehavare i våra trakter och visste några som tänkte minska sin besättning. På så sätt kom vi över fem tackor som de tidigare ägarna betäckte. Baggen som betäckte våra får kommer från Lindholmen. Lindholmen ägs av Benny Averpil & Helen Björk Averpil och tittar man på topplistorna över bästa avelsbesättningarna så kommer de på femte plats i landet. Om detta visste vi i princip inte någonting när vi bestämde oss för de fem tackor som vi köpte.

Vi tycker naturligtvis att våra får är jättefina men eftersom vi är part i målet så har vi inte riktigt trott på vår egen bedömning. Därför var det väldigt spännande att få fåren mönstrade idag. Man kan inte mönstra får som är genomblöta men idag skulle det inte regna så vi lät dem vara ute i hagen. Efter lunch började det dock regna så vi fick ta in alla i fårstallet. De hann bli lite våta vilket kan dra ner bedömningen på deras lock eftersom vätan tynger pälsen. De är vana vid att följa efter oss när vi går med en hink men vi var lite osäkra på om de skulle vilja följa med inomhus. Lammen har ju inte varit inne mer än sina allra första dagar men det var inte något problem. Alla följde snällt med in och sedan ville alla bagglammen gosa med Jonas. P1100807

Ingemar hade med sig sin egen våg där vi lyfte upp lammen och låste fast deras huvuden. P1100827De flesta fann sig rätt bra men några lamm tyckte att det var otäckt till att börja med.P1100829 Först noteras lammens vikt. Bagglamm bör väga 45 kilo och tacklamm 40 kilo innan de skickas till slakt. Ett av våra bagglamm och ett av våra tacklamm hade redan nått slaktvikt. Enligt Ingemar så är det lättare att hålla fåren med bra beten de första åren man har får. Beten som betats av får år efter år blir sämre och sämre och det kan till slut vara svårt att få upp lammen i slaktvikt.

För att baggarna ska vara bra att ha till avel så tittar man på kroppens uppbyggnad. Det bör helst vara brett mellan skulderbladen så man får in två fingrar. P1100852

Benen bör vara raka och fina. Ett av våra bagglamm hade inte speciellt snygga ben.

P1100816Klövarna pekade rätt ut på frambenen som synes i bilden ovan och bakbenen var veka. Men de flesta bedömdes som ok.
P1100832Tänderna inspekterades också och Ingemar tittade efter missbildningar. P1100839Ibland händer det att lamm föds tvåkönade men det gällde inte något av våra.

Därefter noterades kroppens tillväxt. Man tittar på bog, rygg och lår. P1100847Bogen och låret känner man på med båda händerna så att musklerna är välfyllda. De ska ge bra stekar. Ryggen ska vara välfylld men man ska kunna känna ryggraden ordentligt, annars är kroppen för fet. P1100835Det kan man också känna genom att föra handen över revbenen. Om man knyter sin egen näve så ska revbenen kännas ungefär som över fingrarna framför knogarna. Känns det mer som ovanpå handen så är kroppen för fet och känns det som på knogarna så är kroppen för mager. För varje kroppsdel så sätts en siffra. Vi fick många sexor och sjuor men även några åttor. Vill någon läsa mer om mönstring så finns här en utförlig pdf.  Kroppsdelarnas poäng vägs ihop till ett sammanlagt värde som anges som en bokstav på EUROP-skalan. E får man för väldigt svällande kroppar och P för väldigt magra kroppar. Vi fick R- och O+ vilket är ungefär i mitten.

Därefter tittar man på färg. Det finns många nyanser från ljusgrå till mörkgrå och färgen får också ett värde. P1100834Man vill inte ha för stora skiftningar i pälsen. Det ska helst vara samma färg över hela skinnet. P1100815Man tittar inte på de yttersta lockarna utan det är färgen närmast huden man är intresserad av. I protokollet noteras om det är skiftningar i färg och var den uppträder.

P1100844Locken bedöms också. Stora, medelstora eller små lockar. Helst ska locken vara stor som en snickarpenna och hålla ihop bra. Om man drar i en lock ska den dra ihop sig igen. Bästa värde här är 6 och det fick inget av våra lamm men vi hade flera femmor.

Vidare får varje lamm ett värde för pälshår där man tittar på glans, grovlek och silkighet och slutligen tittar man på täckning vilket betyder pälsens täthet. Helhetsbedömningen är en siffra där man väger samman alla pälsegenskaperna. Här ska man ha så högt värde som möjligt.Skärmavbild 2015-08-26 kl. 21.51.21

 

Sammantaget så blev resultatet bättre än vad vi vågade hoppas på. Alla våra fem tacklamm bedömdes värda att bevara som livdjur. Det innebär att vi inför nästa säsong har dubblat vår fårbesättning. Av bagglammen så var det framför allt ett som bedömdes som avelsvärdigt. Nummer ”nollnio”. Vi får se om vi hittar en köpare till honom. Nu ska vi själva leta bagge till våra tio tackor som ska betäckas i oktober.

 

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑