Östängs gård

En gård för omställning

Sida 2 av 85

Gerlien och Jonas

Efter nio veckor så har de nu åkt vidare till nästa wwoofgård. Nio veckor är en lång tid och vi kommer verkligen att sakna dessa två nederländare. Vi har haft många samtal, skratt och tankeutbyte med dessa två.

När de kom var det fortfarande kall vår och vi höll på att anlägga bäddar och förlösa lamm. Nu nio veckor senare växer det i alla bäddar och lammen har växt till sig och blivit stora. Det är mycket som har hänt och man får lite perspektiv på livet på gården när det mäts i en nioveckorsperiod.

När de kom var skogsträdgården i ett bedrövligt skick och en av de första dagarna började vi att göra om gångarna med vår egentillverkade flis.

De var med när vi planterade de allra första kålplantorna på friland.

Den förmultnade fårbädden har de kört ut stora delar av till kålkvarteret.

Vårt elektrifierade snigelstaket är de delaktiga i men förutom det har de även jagat sniglar med sax och järnferramol. Staketet har de lagat och förbättrat för att stänga ute både katter och hönor.

Det är tur att vi har arbetskläder att låna ut för vädret var inte det bästa i början.

Tomatbäddarna har de varit med och anlagt, och förberett för plantering.

Gerlien innehar numer kvickrotsrekordet på 126 centimeters rot. Kvickrot är för övrigt ett av de svenska ord som de kan bäst.

Ibland har det hänt att vi har föreslagit att vi ska byta arbetsuppgift till något som går att göra inomhus men de här två har inte brytt sig om vädret speciellt mycket.

Tomatplantorna har planterats och sedan tagits omhand. De har skakats för pollinering och tjuvats.

De har varit med och röjt väg i skogen.

De har stängslat vid flera tillfällen.

Ibland har de rensat kvickrot i solsken.

Purjolöken har satts i jorden i 20 centimeters djupa hål.

Ogräs har rensats i bäddarna i tunneln. Ett ställe där vi verkligen inte haft bra ogrässtrategi i alla bäddar.

Vi har fikat och ätit lunch tillsammans varje vardag i nio veckor.

Jonas har byggt staket runt ankornas damm.

De har välkomnat Linus och Jona från Tyskland som också var här och wwoofade men också sagt hej då till dem. Linus och Jona övertog projektet med att fixa alla gångar i skogsträdgården och hann nästan helt klart innan de åkte vidare.

De har vikt ihop fiberduk, kålnät och plaster och vikt upp och lagt på dem på andra bäddar.

De har lärt känna Magnus från Trampverkstan…

och Sandra på Knutstorps gård samt övriga praktikanter på Uddetorp.

De har varit med och kört in nästan all ved.

De har också lärt känna Hansi från Gunnebo Slotts trädgårdsmästarutbildning och varit och hälsat på hemma hos honom på en ö i Mjörn.

De har rensat ogräs på knä och jag har försökt få dem att rensa så mycket som möjligt stående men det har inte alltid fallit sig helt naturligt även om det blivit lättare och lättare.

De har varit med och skördat vitkålen som de tidigare planterat.

De har skrapat färg på vårt hus fast bara lite grann vid ett tillfälle.

Gerlien har tagit hand om vår kryddträdgård.

De har skyfflat hö – och hoppat i det.

De har varit med på en öppen arbetsdag där de träffade ännu fler folk.

De har byggt och satt upp en fågelholk.

Den är byggd i trä och halvoljad istället för målad. Vill någon se hur den ser ut på riktigt så sitter den i en björk uppe vid skogsträdgården.

De har tjuvat mer tomater.

Sista dagen efter att ha tagit hand om tomatplantorna i nio veckor var det dags att äta de två första röda tomaterna av sorten Stupice.

Vi andra får vänta tills några fler mognar.

Sista dagen var de till och med på skroten i Bäreberg och fyndade!

Det är alltid lite sorgligt att säga hej då till wwoofare som varit hos oss länge. De här två rekommenderar vi verkligen till andra gårdsägare. Självständiga, initiativrika, intresserade och trevliga. Lycka till på vidare äventyr i livet!

Arbetsdag

Våra arbetsdagar är välkomna på gården. Det är dagen då så mycket händer att man har svårt att tro att det är sant. När vänner och deras vänner dyker upp och offrar en hel dag på vår gård. Under arbetsdagen har vi dessutom tid att prata med folk och nya kontakter knyts och nätverket utökas.

Vi började redan nio i morse med en kort genomgång. Huvuduppgiften för dagen var att stängsla 2,4 hektar av grannens mark där våra får och grannens kor kommer att beta. Richard och vi har börjat kalla den för ”Bengts kulle”. Det är ju viktigt att veta i vilken hage som det ena eller andra har skett.

Bengts kulle har tidigare varit betesmark men får många år sedan planterades en del och resten blev också skog men nu ska betesmarken återskapas.

En del av marken är någorlunda bördig men det mesta är tunna jordar på bergknallar.

Det är verkligen en liten kulle med lite utsikt över dalen.

Vi delade upp oss i tre lag och utgick från den nya transformatorstationen som hamnar i ett hörn men utanför betesmarken. Ett lag mätte ut och satte ner stolpar åt ena hållet och ett annat gjorde samma sak åt andra hållet. Ett tredje lag tog sekatörer och grensaxar och gick för att förbereda ett område på andra sidan kullen där det var mycket sly. Resten av sträckan hade Richard förberett med trimmern dagarna innan så det var lätt att se var stängslet skulle dras.

Vi gjorde paus vid tio och samlades för fika och presentationsrunda. Ska man bygga nätverk är det viktigt att känna till vilka som är med så man kan prata mer med de man vill.

Efter fikat fortsatte stängslingsarbetet. Ibland stötte vi på sten och där behöver vi borra för att sätta stängselpinnar men det väntar vi med till en annan dag. Målet var att få ner så många stolpar som möjligt och det gick fort eftersom vi var så många. Ganska snart insåg vi att vi behövde fler arbetsuppgifter.

Efter lunch var det därför bara några stycken som gick tillbaka till stängslingsjobbet. Några märkte ut höjder på stolparna och andra skruvade fast isolatorer för tråddragning senare. Några fortsatte att rensa sly men några började också köra in ved och ett gäng satte upp en bjälke i lutan där vi ska bygga vår tredje version av löktork. Klockan tre öppnade sig himmelen och vi satte oss på verandan under tak och hade vätskepaus. Vi var rätt trötta allihop så vi bestämde oss för att avsluta dagen och kände oss väldigt nöjda med det.

Tack Clara, Magnus, Maria, Sara, Nael, Guillaume, Solveig, Johanna, Milú, Richard, Jonas, Gerlien, Hansi, Emma och Johan för att ni kom idag!

Hö och regn

Den här tiden på året är det dags att ta in hö att ha som vinterfoder till fåren. Vi försöker att ta in löshö. Det fungerar bra för oss med de maskiner vi har tillgång till. Fåren tycker om höet. Men om vi ska kunna få in något hö så måste vädret vara någorlunda på vår sida.

Jag kollar upp väderprognosen löjligt ofta och den förändras lite för ofta för att det ska kännas bra. För att en höskörd ska fungera bör det finnas minst tre dagar utan regn framöver. Nu är det naturligtvis inte bara att vänta på uppehåll. Gräset är först för kort, sedan lagom och strax efter det börjar proteinhalten sjunka. Vi är inte särskilt kunniga inom detta men vi tror att vi börjar få lite koll på när det är läge att skörda hö. När vi hade fem torra dagar i sikte var det dags. Tyvärr så avslutas de torra dagarna med ett utlovat rejält regn nu på måndag så det finns inte så mycket marginal. I morgon, söndag, har vi årets arbetsdag på Östäng. Vi hade planerat att stängsla men kanske skulle vi behöva hässja hö i stället?

Slåtterbalken är ett av de nyaste redskapen på gården och fungerar kanonbra. Sedan var det bara att vänta, lufta, vänta. lufta och vänta igen. Det var höga temperaturer, mindre vind än önskvärt och fuktigare än optimalt. Det verkar som att försommarens torra luft försvann redan i mitten av maj i år.

När gräset var nästan helt torrt kom en lite regnskur tillsammans med åska. Några kunder berättade att andra ställen fått en rejäl rotblöta,men vi hade klarat oss och bara fått några droppar. Visst skulle det vara bra med regn men helst efter att höet är under tak.

Under tiden som jag strängade höet började ytterligare ett åskmoln byggas upp i väster. Det var bara att fortsätta och det gick faktiskt bra. Jag såg hur det regnade några kilometer bort men inte en droppe kom på vårt hö.

Maskinerna trasslade lite men strax efter niotiden idag hade vi fått in årets höskörd. Kanske blir det en till, vi får se.

Odlingskurs på Östäng

Idag har det varit odlingskurs på Östäng för tredje gången den här våren. Ett tillfälle per kurs mellan 10-15. Det måtte vara ont om den här typen av odlingskurser för folk har kört från Åmål och södra Småland för att vara med på dem. Kanske är det lättare att komma iväg när utbildningen bara är på en dag så man kan köra fram och tillbaka. Jag känner dock att det blir väldigt mycket att hinna med och gå igenom på en dag.

Vi började i trädgården med presentationsrunda och genomgång av jord och mikrolivets betydelse för jorden. Sedan gick vi för att titta på olika grader av komposterad ströbädd och diskuterade vikten av syresättning i en kompost och skillnaden på kompost och syrning med bokashi.

Vi studerade tomat och kålplantor i växthustunneln och identifierade näringsbrist och diskuterade åtgärder samt tjuvade några tomater i farten. I glasväxthuset diskuterade vi sådder, förodling och plantuppdragning och alla deltagare fick så ett brätte med kålplantor. Vi pratade skillnaden på vatten i tomatväxthus och gurkväxthus och diskuterade vilka plantor som kan planteras ner och inte. Vi hittade några mördarsniglar som vi matade ankorna med och så tittade vi på snigelstaketet och jag berättade hur vi klipper de sniglar som trots allt tar sig in med järnferramol och sax.

Sedan var det dags för lunchrast i trädgården innan vi gick en runda på friland och tittade på ogräs och ogräsförekomst i olika kvarter. Rotogräs kontra fröogräs diskuterades och även ogrässtrategier med falska såbäddar, flamning, att rensa innan ogräset syns, att täcka och att aldrig låta något gå i frö.

Sedan prövade vi hjulhacka, radmarkör, bredgrep och olika typer av rensjärn. Vi gjorde i ordning en bädd och satte årets sista omgång knipplök. Vi pratade successioner och nyttan av att plantera många grödor vid olika tider på säsongen för att få en längre skördeperiod av grödan.

Vi avslutade i trädgården med frågestund och sammanfattning. Jag tror att deltagarna var nöjda även om det var mycket information på kort tid. Jag hade i alla fall trevligt.

Fluglarvsangrepp

Läs inte detta inlägg om du är känslig.

I går tog vi ledigt under dagen för att fira vår yngsta dotters student. Vi har rutinerade wwoofare och praktikant på gården så det är smidigt att kunna ta ledigt och åka iväg.

Vi fick ett meddelande på telefonen att ett lamm hade en skrapsårsskada som inte verkade speciellt allvarlig med som de lovade att hålla koll på. Efter några timmar kom ett nytt SMS om att de sett lammet dia från sin mamma och att det verkade piggt men att de hade svårt att komma nära.

När vi kom hem vid sextiden gick vi direkt ut i hagen för att titta till lammet och insåg att sårskadan behövdes ses om. Vi fångade in lammet och upptäcker då att såret kryllar av fluglarver.

Vi har bävat för att vi skulle behöva uppleva detta efter att ha läst inlägg på internet av fårägare som drabbats men vi har aldrig tidigare råkat ut för detta. Vi bar med oss lammet hem och sedan följde timme efter timme med behandling.

Vi började med att klämma ut och få bort så många krälande larver vi kunde men de var överallt. Vi hittade mängder av larver, hundratals, och även stora samlingar av ägg som vid första anblicken såg ut som gräsfrön i pälsen och således lätta att missa.

Normalt låter vi en fårklippare klippa våra får men vi har en fårsax ifall vi skulle behöva och den kom väl till pass nu. Vi klippte hela lammet för att få koll på situationen och det visade sig att angreppet var lokalt om än mycket omfattande.

Vi räknar in våra får och lamm varje morgon och då kollas också att alla är pigga och att ingen har diarré eller verkar sjuk på något sätt. Vi har alltså uppsikt varje dag och ändå sker det här. Så vidrigt!

Vi klämde och plockade med pincett och klämde och desinfekterade. Sedan plockade vi med pincett och klämde igen. När vi trodde vi var klara sprayade vi på jodopax och då krälade det fram nya vidriga små larver. Larverna hade ätit bort huden och ätit sig in i gropar stora nog för en fingertopp. Mycket obehagligt.

Vår vän Lars såg en älg för några dagar sedan som förmodligen hade drabbats av samma sak. Hängande skinnbitar och köttsår. Han kom naturligtvis inte nära nog för att se några larver. Det är någon variant av spyflugor som gör så här ibland, det börjar ofta i baken om det finns färsk diarré som lockar. Jag antar att älgen redan är död.

Naturligtvis måste behandlingen ha varit smärtsam för lammet men inte ett knyst lät hon. Inte förrän hon ville träffa sin mamma efter behandlingen. Evolutionärt är det ganska logiskt, skadade djur som låter blir snabbt uppätna.

Till slut spolade vi upp ljummet vatten i en balja där vi blandade i jodopax och badade hela lammet. Sedan kontrollerade vi såret igen och sprayade på nytt med jodopax och så förband vi såret med sterila kompresser och gasbinda.

Vid det här laget var lammet och vi ganska medtagna och under alla timmar som detta pågått så trodde vi vid flera tillfällen att vi skulle bli tvungna att avliva henne. Vi matade med pellets och en flaska mjölkersättning och satte upp en värmelampa och strödde golvet med halm inne i hönshuset.

Sedan gick vi och la oss. I morse när vi kom ut så var vi inte säkra på vad vi skulle hitta men lammet visade sig vara vid gott mod och piggt. Vi kontrollerade såret igen och hittade inga larver. Vi gav lammet frukost och gick sedan och hämtade tackan och brodern och släppte in dem också i gamla hönshuset. Det var inga problem utan lammet fick dia direkt även om det stank av jodopax.

Nu håller vi tummarna för att det går vägen och för att den lilla klarar av detta. Hela dagen idag har lammet varit piggt. Vi har fått antibiotika utskrivet av veterinär. Vi skulle även ha fått lusmedel utskrivet men det finns inte att få tag på i hela Sverige så vi får klara oss utan. Annars kan det hjälpa att behandla med lusmedel för att vara säker på att man lyckats få död på alla fluglarver och ägg.

Idag har vi varit ute och kontrollerat varenda får och lamm och hittade inte några nya angrepp. När vi läste på så förstod vi hur fort det går. En liten skada eller rispa lockar till sig den första flugan som lägger ägg i pälsen nära såret. Larverna kläcks inom ett dygn och börjar först att äta fett och hudrester i pälsen. När larverna vuxit till sig ger de sig på skinnet och äter sig genom det samtidigt som andra flugor nu genom lukten har hittat ett perfekt ställe att lägga ägg på. Fler och fler larver kläcks och hjälps åt att äta sig in under huden och in i muskulaturen. Efter några dagar dör de flesta drabbade djur av blodförgiftning. Ni som har djur på bete – håll extra koll för det kan gå fort från angrepp till att djuret inte går att rädda.

I ett akut läge som detta är det naturligtvis skönt att vara två som kan resonera, googla och hjälpas åt att hålla och rensa. Till viss del sköt vi från höften men vi hade kvar i bakhuvudet den ungefärliga gången från tidigare nätläsningar. Det kändes bra när veterinären sade att vi hade gjort rätt saker i rätt ordning. Det blir ju inte alltid så.

Studiebesök från Hjo

Klockan nio i lördags morse dök Jonas Ringqvist upp med deltagarna från Självhushållarkurs. Det brukar han göra en gång om året och det är alltid trevligt.

Intresserade deltagare som antingen har gård eller funderar på att skaffa gård eller åtminstone någonstans där man kan bedriva visst mått av självhushållningsliv. De lyssnar och ställer frågor och har egna erfarenheter att bjuda på. Att vi behöver berätta om vad vi gör hjälper oss också att tänka igenom det vi gör och det lär oss en del om oss själva och vår verksamhet. Varför gör vi som vi gör?

Vi får alltid i uppdrag av Jonas att berätta om motivet till varför vi blev bönder. Det beskriver vi i blogginlägget Varför vi bor på en gård om någon är intresserad. Det blir för vissa en ganska tung start men gör det så mycket lättare att förklara vår inriktning och våra motiv till varför vi bedriver verksamheten som vi gör. Det var roligt att visa upp vårt nya tunnelväxthus. Trots att det är helt nytt för oss så växer det som sjutton i det och det ser nästan ut som om vi vet vad vi håller på med.

I odlingarna pratade vi ogrässtrategier, gödselstrategier och bäddläggning.

Vi visade lermurning, stolpverksbygge och grunden till löktorken version tre som just är påbörjad.

Vi vandrade ut i betesmarken och hälsade på fåren. Vi matade ankorna med mördarsniglar och gick igenom den restaurerade skogsbetesmarken och skogsträdgården.

De som ville fick pröva flistuggen.

Studiebesöket varade mellan 9-15 och trots det så lyssnade de även i slutet. Kul gäng!

Studiebesök

Häromdagen tog jag med wwoofare och praktikanter till Trampverkstan på studiebesö. De hade alla träffat Magnus när han var och bytte bjälke hos oss och alla var nyfikna på hans arbete så i tisdags packade vi lunchkorg och gav oss av efter förmiddagens arbete.

Picknicklunch är alltid trevligt!

Magnus visade runt bland alla sina mer eller mindre egenkomponerade tramp- eller handdrivna maskinerna.

Cirkelsågen drivs både med fotpedal och med handvev så man kan välja.

Förvånansvärt effektiv. Det enda som drivs med el i trampverkstan är ledbelysningen i taket men allt annat får man driva själv.

Trampdriven bandsåg. Det ser otroligt lätt ut när Magnus använder maskinerna men det tar ett tag att få in den rätta knycken på fotpedalen.

Även svarven drivs av fotpedal. Hela Trampverkstan är som ett stort museum men om det bara hade varit det så hade det inte varit speciellt fascinerande. Det som gör det så bra är att det är de här maskinerna som Magnus använder för sitt dagliga arbete. Beställer man pärlspont, fönsterfoder eller fotlister så är det med hjälp av dessa oelektrifierade verktygen som de blir gjorda. Många hundra olika hyvlar gör att du kan få nästan vilken profil du vill på det du beställer. För de som inte ens har träslöjd i sina hemländer så är en verkstad som denna fascinerande. Och det är inte så konstigt för den är fascinerande även för oss andra.

På gården intill bor Sandra som gör praktik hos oss på Östäng. Det innebär att wwoofarna träffat henne också förut så när vi varit hos Magnus en stund så begav vi oss över för att hälsa på hos Sandra på Knutstorps gård. Där hittar man getter, kor, ankor, hönor, hästar och kaniner.

Alla djuren är vana vid människor eftersom Sandra driver gården som en besöksgård. Hon tar emot skolklasser, ordnar läger och har gårdsklubb för barn som vill komma närmare djuren.

Verksamheten är relativt nystartad men det är redan mycket verksamhet igång.

Våra wwoofare som ofta kommer från Tyskland och Nederländerna upplever svensk landsbygd som oerhört pittoresk och ”folktom”. Gerlien från Nederländerna berättade bland annat att de hade försökt hitta någonstans att vandra utan att höra billjud i Nederländerna men att de inte hade lyckats.

Dagen avslutades med ett uppskattat bad i ”Hawaihôla”. När vi kom hem så brann det i odlingen. Det blev ett litet snopet avslut på en annars bra dag. Som tur var så blåste vinden åt rätt håll så inga kålnät och inga grödor hade tagit skada. Det var mest halm som brunnit plus att staketet hade smält på några ställen. Inget som inte går att fixa men otäckt att tänka på vad som kunde hänt. Vi hade flammat i den delen av odlingen på förmiddagen och jag hade slarvat med att gå ut och kolla innan vi gav oss av. Vi kom lindrigt undan och jag kommer aldrig igen låta någon flamma utan att jag är med.

Jona och Linus

I tre och en halv vecka har vi haft två wwoofare från Tyskland hos oss. Det känns som mycket längre men så har vi också fått gjort mycket.

I början av deras vistelse var det kallt så fodrade jackor behövdes åtminstone i början av arbetspassen. Vi hade en förmiddag i skogen när vi röjde väg så att vi ska kunna ta oss fram.

Hårt arbete ett par timmar är rätt tufft för den som är ovan och som så ofta märker vi att våra wwoofare blir starkare för varje dag som de är på gården.

En annan morgon var hårdjobbet stängsling. De har också fått vara med och jaga rymmande får vid ett flertal tillfällen.

Gödsling av bäddar och bäddläggning är en vanlig syssla i maj månad så många mornar har ägnats åt det.

Värsta hårdjobbet tyckte nog de båda att skottkärrekörning i ojämn terräng var.

Våra hönor älskar att göra gropar i marken och sandbada. Ofta får de vara kvar men på vissa ställen blir groparna ett problem och behöver fyllas igen.

Att bära, flytta och köra saker är en stor del av arbetet på en gård. Det kan ibland vara riktigt tungt och då är det bra att vara många. Ibland sparar vi riktigt tunga jobb till dagar då vi är många så att arbetet inte ska ta för lång tid och bli tröttande.

Efter fikat har det blivit ogräsrensning, snigeljakt och annat trädgårdsarbete.

Var och en utvecklar sin egen stil.

Ett antal fikapauser har också hunnits med.

Jona och Linus valde att flisa gångarna i skogsträdgården som sitt eftermiddagsprojekt. Det innebär att de har tillverkat flis med flistuggen, täckt gångar med tidningspapper och sedan kört ut flis med skottkärror. Vissa delar av skogsträdgården är så pass blöta så de fick tillverka en bro. Den blev stabil och bra och kommer hålla ett bra tag.

Jonas och Gerlien längst bort på bilden är också wwoofare men från Nederländerna och de stannar ett tag till. Sedan sitter Jona och Linus och längst fram sitter Hansi som är praktikant.

Alla wwoofare tillverkar en fågelholk. Det berikar vår gårdsmiljö och holkarna gör oss ofta glada eftersom de påminner oss om alla människor som varit här. Jona och Linus hade gjort var sin holk som de sedan satt ihop med varandra vilket skapade en del problem när de skulle sättas upp.

Det blev ett par sena kvällar på slutet för att de skulle få allt färdigt. Det har varit kul att ha dem på gården och vi önskar dem lycka till och välkomna tillbaka!

Nät eller fiberduk

Det har varit en kall vår. Så kall så att vi använt fiberduk till all kål vi planterat ut för att de ska få en bra start med lite extra värme. Men nu kommer värmen och då blir det snabbt lite för bra under fiberdukarna så i fredags och under helgen så har vi bytt ut all fiberduk över kålen till kålnät.

Hansi studerar till trädgårdsmästare på Gunnebo och är på praktik hos oss.

Jag har hela vintern haft planer på att laga kålnäten men det är så tråkigt så det har skjutits upp. Men i fredags när vi var många på gården så satte vi igång att kolla kålnät och laga hål.

Lesley är en god vän som dyker upp då och då och hjälper till.

Det underlättar när man kan jobba utomhus och sprida ut näten över hela gårdsplanen.

Sedan täckte vi av bädd efter bädd och såg efter vad som behövde göras. Ogräs behövde verkligen rensas. Vi såg många tydliga angrepp av sniglar så plantorna letades igenom för att hitta så många som möjligt.

Jona och Jonas är wwoofare. Jona är från Tyskland och Jonas från Nederländerna.

Ett av problemen med fiberduk är att man inte ser vad som händer under dem. Ogräs växer lätt för mycket, sniglar äter upp plantor och ibland har vi till och med missat att skörda för att vi inte haft koll på grönsakerna som döljer sig under.

Det är också väldigt tråkigt att inte få se all vacker kål växa.

Spetskålen tar sig bra men behöver några veckor på sig till.

Grönkålen växer fint. Förra året fick vi ersättningsplantera 9 av 10 plantor i en bädd men i år har bara fyra av 98 strukit med. Det känns bra.

Linus och Gerlien är också wwoofare från Nederländerna och Tyskland.

Fikapaus framför ankdammen med de nya ankorna som underhållning.

Nästa vecka ska vi fortsätta att ersätta fiberduk med nät men denna gång över morötterna.

Ny bjälke i ladugården

Torsdag och fredag förra veckan hade vi Magnus Jacobsson från Trampverkstan i Stora Mellby här för att fixa en bjälke i ladugården. Någon gång har de tidigare ägarna tagit bort en bjälke i ladugården. Vi har två längsgående bjälkar i ladugårdstaket kvar och ovanpå dem ligger tvärgående bjälkar som golvet sedan är spikat på. Det konstiga är att just där bjälken har suttit är alla tvärgående bjälkar skarvade. Att bjälkar är skarvade har inte någon betydelse om det är gjort på rätt sätt men här har man bara tagit bort den underliggande bjälken och spikat på brädor på båda sidorna om de skarvade bjälkarna. Det synd med blotta ögat att det inte varit tillräckligt.

Vi har en plan på att lägga om golvet ovanpå ladugården eftersom det är genomruttet på flera ställen. Golvet består av två lager golvbrädor med någon form av papp emellan. Korna som stått i ladugården har skapat en fuktig miljö så många av brädorna är helt ruttna. Det har inte känts som någon idé att göra något åt problemet innan alla bjälkar är fixade. Samma sak med väggarna.

Vi trodde det var många som behövde bytas men de har använt bra virke så även om en del stolpar ser dåliga ut så är virket i dem relativt bra. Vi ska undersöka några av bjälkarna för att se om några behöver ersättas men det mest akuta jobbet gjorde Magnus på två dagar.

Det är härligt att se kunniga hantverkare jobba. Här används inga vinkeljärn eller limträbalkar utan bjälken sågades till i ett stycke. Inga skarvar här inte.

Sedan gjorde Magnus ett avslut på samma sätt som övriga gamla bjälkar har samt hyvlade bjälken.

Bjälken fick två urtag för tappar. Taket lyftes upp en aning med hjälp av två så kallade stämp som vi hyrt i Alingsås.

Två stolpar sågades till och hyvlades och fick var sin tapp i överkant.

Under respektive bjälke sågade Magnus till en bit ek och under eken la han underlagspapp.

Ekbitarna fixades till så de följde det underliggande golvets lutning. Stolparnas tappar fördes in i tapphålen och ekbitarna fixades in under. När de var på plats släpptes taket ner igen.

Det kommer att bli kanonsnyggt när det är vitmålat och det kommer att se ut som om bjälken aldrig hade blivit borttagen. Nu kan vi snart börja ta tag i det ruttna taket/golvet och sedan kommer vi att få ett enormt stort förråd att ställa grejer på.

Bor ni i närheten av Alingsås och behöver hjälp med träarbeten i gamla hus så rekommenderar vi verkligen Trampverkstan.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑