Sida 2 av 256

Ebb och flodskivor

Vi har tidigare kört med plåtbrickor med uppvikt kant som vi beställt hos vår lokala plåtslagare. På dem har vi haft underbevattningsmattor som vi köpt på Lindbloms. Det har fungerat bra på många sätt men när det gäller vissa växter som t.ex. tomater så vill jag näringsvattna någon gång under tiden som de växer i kruka. Speciellt om det blir frostnätter så utplanteringen dröjer. Det har inte känts bra att hälla ut massa vallörtsvatten på underbevattningsmattan så jag har länge sneglat på ebb och flodskivor från Grönsta.

Nu har jag inhandlat några som är 1,6×1,6 meter och där jag får plats med 15 brätten på varje ebb och flodskiva. Tanken är att man häller på vatten och låter alla brätten suga upp tillräckligt och sedan tappar man av överskottet.

Vill man ha näringsvatten så går det också bra. Det är bara att fylla på och sedan tappa ur i hålen. Jag har inte borrat upp något än. Vet inte heller om jag ska borra upp alla tre så jag startar med ett och ser.

Till hålen kan man köpa diverse kranar och ventiler men jag ska bara borra hål och sätta i en pinne. Det ska ju inte stå vatten på ebb och flodskivorna någon längre tid utan det räcker om det är ”tillräckligt” tätt.

Ebb och flodskivor finns i många olika storlekar och hos flera leverantörer. Man kan beställa sådana som man kan limma ihop eller också väljer man någon med fyra sidor vilket jag har gjort. Den största anledningen till det är att flera jag talat med säger att det ibland spricker där man har limmat. Det finns många modeller att välja på, bara på Grönsta kan man beställa följande:

TYPE    bredd mm.    längd mm.
330.3      330     1100
330.3      330     2040
435.4      435     2015
630.4      630    1100
630.4      630    2040
800.5      800     2040
1000.6     1000    1100
1000.6     1000    2040
1200.7     1200    2040
1200.16    1200    2500
1200.8     1200    1200
1200.8     1220    2430
1500.9     1500    2500
1500.9    1500    3000
1600.9    1600    1600
1600.9     1600    2500
1600.9    1600    3000
1600.9     1600    3500
CC      555     1260
CC w/valve sump     555    1260
½ CC      555     630
CC recycled     555    1260
½ CC recycled     555    630
EUR.      800     1200
Danish Hydro Tray 4’ x 4’     1355    1355

De har dock inte alla på lager. Ebb och flodskivorna sätter jag på reglar. Tre reglar under varje skiva. Jag vet inte än om det är tillräckligt men det lär jag bli varse under säsongen. Det viktiga är att få skivorna i våg så inte vattnet hamnar i något hörn.

Så länge som jag inte hade växthus så förodlade jag nästan allt i pluggbrätte hela tiden. Då kunde jag lyfta lite i kanten på varje brätte och se så det vägde tillräckligt. Nu när jag har fått igång vårt stora tunnelväxthus så är det många chilli, paprika och tomatplantor som jag planterar om i kruka. Då är det omöjligt att känna om alla har fått tillräckligt med vatten. Förra året upplevde jag att några blev för torra utan att jag märkte det.

Ett brätte har jag satt lite högre och mot stenmuren. Jag tänker att jag börjar säsongen där. Det är varmare och jag har gjort en konstruktion så jag kan lägga en fiberduk över.

De skivor jag köpte kostade 925 kronor styck + moms. Frakten gick på 900 eftersom de är så skrymmande även om de inte väger så mycket. Jag kan tänka mig att frakten går på lika mycket oavsett hur många man beställer eftersom de läggs i varandra och det tar inte speciellt mycket mer plats med fyra än vad det gör med en.

De skenande matpriserna!?!

Två gånger den här våren har jag blivit kontaktad av journalister som har velat skriva om de skenande matpriserna. Egentligen vet jag inte varför de kontaktar mig för vi har inte så stor påverkan på inflationen. Vi själva har inte höjt priserna på våra grönsaker under säsongen mer än broccoli som vi höjde med ungefär 12 procent.

Anledningen till det är att vi inte är beroende av så mycket insatsvaror. Vi köper inte konstgödsel eller bekämpningsmedel och kör inte med fossildrivna maskiner i odlingen. Det gör att vår grönsaksodling inte är så känslig när det gäller inflationen.

Den första reportern ville att jag skulle prata om att maten blivit så dyr. Men eftersom vi svenskar bara lägger cirka 12% av våra pengar på mat så tycker jag det är svårt att hävda att maten är dyr – även om den gått upp det senaste året. Under en del av 1900-talet var andelen uppe i 40% så under två generationer har andelen av lönen vi lägger på mat långsamt minskat

Den andra reportern ville att jag skulle ge tips på hur man kan odla egna grönsaker nu när det blivit så dyrt att köpa och ville ha tips på hur man kan odla grönsaker inomhus. Eftersom insatsvarorna för att odla grönsaker inomhus är relativt höga per skördad kalori så ville jag inte riktigt svara upp mot reporterns förväntningar heller utan pratade mer om att äta i säsong och ändra på vad man äter. Att välja vitkål och morötter så här års istället för gurka, tomat och sallat är enkla exempel.

Häromdagen fick jag tips av en god vän om en artikel i DN. I den konstateras det att Svenskarna håller igen och köper mindre färsk fisk, grönsaker, ost, smör och juice.

I artikeln fanns också en tabell över de 20 mest köpta varorna i dagligvaruhandeln under 2022 mätt i antal. Inte ens om jag hade fått gissa 1000 gånger så hade jag gissat rätt. Ohotad etta är nämligen trisslotten!!! (Både när det gäller antal sålda varor och värde) Kanske tänker ni att det är klart att människor tar chansen när det är svåra tider och hoppas att en trisslott ska lösa problemet – men trisslotten har varit ohotad etta i 15 år.

Kolla in tabellen så är det inte bara trisslotten i topp som gör att man blir fundersam.

Artikeln är ifrån DN

Fem av 20 i topp är cola!!! Men hela tabellen är bekymmersam. Lingongrova och risgrynsgröt är de enda varorna med lite substans i. Om det är så att svenskarna har svårt att få ekonomin att gå ihop så borde billiga mättande säsongsbetonade varor stå högst på listan tänker jag. Det borde stå potatis, vitkål, morötter, mjöl och annat som man kan få att räcka länge och som mättar.

Om det är så här svenskarna prioriterade under 2022 kommer det att bli mycket spännande att få se listan för 2023. Kommer potatis och havregryn att ta sig in på listan? Vi får väl se…

Kompostering 3 – Johnson-Su Bioreactor

Den 17 februari anlade vi vår första Johnson-Su kompost. Det gick lättare än vad vi trodde men vi var lite fundersamma kring om den skulle gå upp i temperatur eller ej. Det är trots allt minusgrader ute.

Vi har varit och tittat på termometern titt som tätt men temperaturen har inte velat stiga. Den 23 februari såg vi de första tecknen på temperaturökning då ena sidan av komposten gick upp till strax över 40 grader efter sex dagar.

Den 24 februari hade temperaturen ökat till nästan 70 grader.

Nu är temperaturen mer jämn i hela komposten och det ryker om den. Det är fascinerande att mikrolivet kan ge en sådan aktivitet så att temperaturerna stiger utomhus i minusgrader. Bra jobbat av dem!

Tio dagar efter att komposten gjordes så tar vi upp luftningsrören. Det innebär att luften kommer att komma åt ännu bättre då hålen är helt öppna. Eftersom man inte rör runt i den här komposttypen så kommer hålen förhoppningsvis att hålla sig öppna ett bra tag till så luft kan komma in.

Om någon vecka börjar temperaturerna sjunka och då ska vi tillsätta kompostmask som får jobba på i högen det närmsta året.

Lerklinade timmerväggar 4

I helgen har vi startat lerkliningen av timmerväggarna i blivande badrummet. Lite nervösa var vi och visa av alla arbetsdagar vi haft hade vi förberett allt noga.

Pärlsponten var inplastad och golvet täckt med papp.

Eftersom vi umgås en hel del med folk med samma intressen som vi så var det flera som hade anmält intresse för att komma och vara med trots att vi inte utlyst någon arbetsdag.

I vår lilla ekonomiska förening för musteriet är det flera gårdar som kommer att arbeta med lera under våren och då är det naturligtvis intressant att vara med så ur det gänget kom Maria och Solveig. En före detta kollega Milú är pigg på det mesta och så även lerklining och från Skåne körde Susanne från permakulturgänget upp med sin kompis Jim. Tillsammans med mig, Jonas och Tilda blev vi åtta personer som skulle samsas i badrummet. Tur att det är stort.

När man är många som jobbar går det åt många hinkar, stegar, murarslevar, handskar, putsbrädor, kaffe, fika och lunch.

Vi satte upp en blandarstation i pannrummet eftersom det skulle vara minusgrader ute. Där hade vi ställt lera i blöt men även burit in hinkar med sand, sågspån, klippt lin, kutterspån, stenmjöl och föreningens nya tvångsblandare.

En tvångsblandare är mycket effektiv och lätt att arbeta med. Vår rymmer 100 liter och är köpt på Svedol i Trollhättan. Så här såg den ut när den var helt ren för sista gången. Titta på filmen och lyssna. Den går riktigt tyst när den är tom. Lite mer ljus när den arbetar med sand och annat.

Materialet läggs i uppifrån och det går att se hur blandningen utvecklar sig. Lyfter man på locket stannar blandaren mycket snabbt och den går inte att köra igång om inte gallerlocket är nedfällt. Eftersom locket är ett galler kan man under omrörning stå och lägga i till exempel linhack lite i taget. När man behöver puts så öppnar man en spak så tömmer blandaren ut puts tills man för spaken tillbaka. Väldigt enkelt att kontrollera.

När vi körde igång på lördag morgon upptäckte vi att den stora baljan med lera som var kvar sedan vi murade växthusmuren inte innehöll lera utan mest sand. Turligt nog så var det inte tjäle ute och eftersom vi arbetar med lokala naturliga material så var det bara för tre personer att vandra ner till åkern och hämta så mycket lera vi behövde.

Blöt lera är tung så det är bra att ha kärror med sig att köra med.

Den oplanerade lerhämtningen gjorde dock att processen blev något fördröjd för den första lerklisterblandningen blev vi snabbt klara med.

Tur då att man behöver fikaraster medan blandaren jobbade vidare med grovputsen.

Innan vattnet kommer till ser det ut så här.

Vi började dagen med att stryka på ett tunt lager lerklister gjort på hälften lera och hälften sand.

Det är till för att fästa bra på timret och därmed bli en bra grund för grovputsen. Lerklistret la vi på med gummihandskar och såg till att arbeta in ordentligt framför allt mellan stockarna.

Vi började med att lerklistra två av fyra väggar eftersom vi inte visste hur lång tid saker och ting skulle ta och lerklistret ska inte hinna torka innan man lägger på grovputsen.

Båda ytterväggarna gjordes först och sedan la vi i smala lister i de största hålrummen mellan stockarna och klistrade på igen. I vissa fall fick vi banka in dem lite.

Eftersom leran krymper när den torkar vill man inte ha för stora hålrum som fylls med den vanliga grovputsen så man kan med fördel lägga in bitar av gammal torr puts eller träbitar.

Sedan var det dags för grovputs som vi blandat en del lera, tre delar sand plus fibrer i form av sågspån, kutterspån, lin och ull. Första blandningen gjorde vi misstaget att ha i vatten från början vilket gjorde att hela blandningen mest åkte runt i blandaren.

Vi kom fram till att den bästa metoden var att dela leran i mindre bitar och lägga i blandaren tillsammans med sand.

Sedan fick det gå runt en bra stund ganska tort så sand och lera blandades innan vi hade i vatten. Ju lägre dagen gick desto bättre blev blandningarna.

Vi använde också en murarvisp i en sladdborrmaskin för att blanda till lerklister.

Så här kan det se ut när små lerklumpar bygger på ett sandlager runt sig. Det tog ett bra tag och med en del ingrepp innan leran och sanden var blandade.

Grovputsen la vi på med putsbräde. Lättast var att behålla handsken på vänster hand och ta lera med den medan putsbrädet i höger hand kunde behålla sitt rena handtag.

Lera applicerades på putsbrädan och sedan strök vi på den på väggen.

Grovputslagret bör vara 1,5 till 2 cm tjockt.

Det visade sig dock att vi gärna putsade lite för tunt så vi fick lägga i för att komma i tillräcklig nivå runt fönstren. När en vägg var klar la vi i linnät som trycktes fast i grovputsen.

Nätet trycks in i leran så det ”försvinner”. Det ska inte ligga utanpå grovputsen utan i. Syftet är att ytterligare binda ihop grovputsen så ingen del för för sig att lossna.

Därefter körde vi över med en piggroller som vi köpt på Biltema för att skapa små håligheter som sedan finputsen kan fästa i.

Medan några höll på med grovputsen så smetade andra lerklister på de två innerväggarna. Här valde vi att inte lägga i trälister mer än på de allra största springorna. Istället gjorde vi en blandning med massor av fibrer i. Bland annat hade vi i fem-sju centimeter långa halmstrån som vi klippt till med en plåtsax av golvmodell. Denna fibermassa knödde vi in i hålrummen innan vi applicerade grovputs.

Bit för bit blev rummet färdigt och arbetet gick mycket snabbare än vad vi hade trott.

Framåt kvällen grovputsades de sista ytorna innan vi korkade upp vinet.

Det är inte ofta arbete går fortare än vad man planerat men att jobba i lera är fantastiskt. Helt gratis och mycket förlåtande material. Blir det inte bra går det att blöta upp och börja om med samma lera. Det här gav mersmak.

Nu ska det torka och sedan ska vi finputsa ytan. Därefter ska den målas. För dig som vill testa själv så följer vi ”recepten” som vi fått från Ulf Henningsson.

Lerklister: 1 del lera, 1-1,5 del sand, 1 del fibrer till en lös blandning som läggs tunt på väggen

Fyllning: 1 del lera, 2 delar sand, 3 delar fibrer till en trådig massa som läggs upp till 10 cm tjockt. (Här är fibrerna mycket viktiga och vid större hålor är det bättre att komplettera med träbitar)

Grovputs: 1 del lera 2,5-3 delar sand, 2 delar fibrer till en lagom lös massa som läggs 15-25 mm tjockt. Här testar Maria som är den av oss som har mest erfarenhet av lerklining.

Så långt har vi kommit hittills. När det har torkat kommer vi att lägga på två lager till.

Finputs 1: 1 del lera 4 delar sand och 1 del fibrer till en lös massa som läggs 5-10 mm tjockt

Fin-fin puts 1 del lera 2 delar sand, inga fibrer till en lösare massa som läggs 2-3 mm tjockt. Detta lager kan man hoppa över om man vill. Här är det viktigt att sanden är mycket finkornig så inga korn är större än 1 mm. Generellt gäller att inget material (sandkorn eller fibrer) i någon blandning ska vara tjockare än en tredjedel av lagret du lägger.

Vill man så kan man blanda i en volymprocent rå linolja i finputslagret för att stärka ytan något utan att bromsa diffusionskapaciteten.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2023 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑