Östängs gård

En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (sida 1 av 49)

Grill SM

Idag har vi deltagit på Grill SM. Inte i själva tävlingen, men vi och våra matmarknadskollegor var på plats för att sälja lokalproducerad mat till besökare.

Eftersom vi varken har växthus eller tunnel så är det svårt att få ihop speciellt mycket att sälja så här tidigt. Vi skördade dock majrovor, spenat, dill, koriander, persilja, gräslök, fläderblommor och dessutom hade vi med oss massor av ägg och två och en halv låda nyslungad honung.

Vi skördade allt under fredagen och packade bilen på lördag morgon. Det är så mycket lättare att packa nu när vi har vår lastbil än när vi skulle försöka få plats med allt i vår vanliga bil.

När vi kom ner till Nolhaga på lördag morgon var alla grillande lagen redan på plats och i full gång. Grillarna var varma sedan dagen innan och grillångorna låg täta över parken.

De körde igång redan fredag kväll och flera grillade hela grisar.

Den ena grillen var större än den andra.

Tävlade gjorde 15 lag som har kvalat i flera omgångar för att vara med.

Under dagen skulle varje lag lämna in sex rätter.

“Veggie Breakfast” som måste innehålla färskpotatis
Karré med sidorätt
Kyckling med sidorätt
Revben med sidorätt
Dessert
Brisket med sidorätt

Det som blev kvar när de lämnat in sitt bidrag fick alla besökare smaka på för att kunna lämna en röst på peoples choice.

Den ena rätten var snyggare än den andra.

Vissa lag la ner mycket på själva presentationen av sina rätter medan andra lag inte brydde sig lika mycket.

Flera lokala matproducenter var på plats. Oliver och olivolja från Olivlunden.

Irenes sylt och saft.

Franska oliver och många fler.

Själva hade vi mest försäljning av ägg och honung men även en hel del spenat och kryddgrönt. Majrovorna gick sämre liksom alla grönsaker som folk inte känner igen. Det tar ett tag innan vi ”lärt” våra kunder att uppskatta de lite mer udda grönsakerna.

Lägesrapport från grönsakslandet

Att odla grönsaker har sina för och nackdelar. Så här års finns inte så mycket att visa upp eftersom vi ännu inte har någon odlingstunnel eller växthus. Det har dessutom varit en kall vår så det har växt långsamt. Det som finns skördeklart är majrovor, rabarber, pak choi och spenat och det kommer vi att skörda för att sälja på en tillfällig lokal matmarknad i Nolhaga park under Grill-SM nu på lördag.

Flädern blommar så snart är det dags att göra flädersaft.

Vi odlar 12 bäddar kål. De är täckta med nät fyra och fyra. Näten är väl tilltagna och hålls nere av sandsäckar. Över bäddarna har vi satt halva VP-rör som håller uppe näten. Vi började med att sätta hela VP-nät i kryss som syns i en bädd men det blir inte lika stabilt så det ska vi sluta med. Kålodlingen har inte gått lätt i år. Fröerna grodde ojämnt och plantorna blev rätt klena. Det gjorde att vi hade för lite plantor och fick direktså en del. Lagringsvitkålen grodde sämst och det brättet med flest lyckade plantor råkade jag dessutom tappa och sedan hade jag inte några frön kvar. Då får man improvisera och så mer rödkål.

Spenaten har i alla fall växt bra. Den är skördeklar och har gett massor med stora fina blad. Nu kommer den snart att gå i blom så vi ska slutskörda på fredag.

Vissa bönbäddar ser också bra ut med jämn uppkomst och fina plantor. Bädden till höger ser sämre ut och där har vi fått så om på sina ställen.

Störbönor satte vi ut en dag som verkade bra men sedan ökade vinden så att det blåste friskt på kvällen så nästa dag var alla plantor döda. Nu har vi satt ut nya plantor och även sått i en del där plantorna inte räckte.

Jordärtskockorna har vi en permanent bädd till eftersom det är så svårt att få upp alla. Vi vill därför inte flytta dem i växtföljden utan har planterat dem i en speciell bädd. Det är inte optimalt men vi förbättrar den jorden med bokashi och mycket gräsklipp och de verkar trivas riktigt bra. De blir dock inte skördeklara förrän sent i höst.

Sockerärtor har vi flera olika sorter av. Några är högväxta och några lågväxta. De får klättra på armeringsjärn. Vi har sått dem i en så kallad dubbelrad mitt i bädden och sedan sått dill på vardera sida.

Vi ligger rätt bra till med ogräsrensning men det tar enormt mycket tid när alla bäddarna är nygrävda. Mycket nya ogräsfrön har kommit upp i jorden vid grävningen och därför har vi gjort falska såbäddar som vi flammat och/eller kultiverat. I den här bädden har vi sått märgspritärtor men uppkomsten är så ojämn så här ska vi så in nya och samtidigt rensa bort allt ogräs.

Bondbönorna har vi sått i en bädd men i två omgångar för att få skörd under en längre period. Kanske kommer vi till och med att skörda första sådden och så om igen men det får vi se när de blir klara.

Sparris får vi inte skörda i år och inte nästa heller men sedan kommer vi att ha gott om sparris under våren och det ser vi verkligen fram emot. Den är kraftig och fin och mäter 190 centimeter. Vi har inte tjuvsmakat en enda sparris men det har varit svårt att hålla sig. Vi ser till att hålla ogräset borta genom att gå med ett rensjärn varje vecka för att plantorna ska må så bra som möjligt.

Potatisen i bäddarna blommar redan så förhoppningsvis kommer vi att ha färsk potatis redan till midsommar. Vi odlar potatis i vanliga rader också men de förodlade vi inte så de kommer mycket senare. Vi vill ha egen potatis till midsommar så i två bäddar satte vi potatis som vi lagt i jord redan i början av mars. De hade både rötter och blad när vi planterade ut dem i mitten av april och därför är de så tidiga.

Rödkålen är den kål som växt bäst och vi kommer att ha gott om rödkål eftersom vi hade mer frön kvar av den än av vitkål. Vi vet inte varför rödkålplantorna blev bra när vitkålen inte blev det men med tiden lär vi oss nog.

Och så till vårt största problem. Dessa sniglar! Varje morgon går vi en sväng med saxen och det är många att ta hand om varje morgon. Ankorna hjälper till och snigelstaketet också men det finns ändå alltid massor att ta död på. Vårt största problem med sniglarna är att de äter upp våra morötter. En bädd morötter har vi sått om tre gånger. Det har helt enkelt försvunnit så många plantor så det inte har varit någon idé att behålla dem. Vi har också upptäckt att det finns ytterligare en snigel som gillar morötter. En minivariant av mördarsniglarna men mörkare i färgen. De ser inte ut som vanliga åkersniglar utan är smala och mörka. Tyvärr har jag inte någon bild på dem för de är bara framme tidigt på morgonen. Det verkar som om de bor i morotsbädden och kryper ner i hålor i den.

Utflyttarkurs 5-6 oktober

Det är många under åren som har legat på oss och tyckt att vi ska arrangera kurser på gården. Vi har haft kurser förut men då med externa kursledare. Nu arrangerar vi för första gången en kurs som vi håller i själva. Utflyttarkurs.

Tanken är att människor som funderar på att köpa gård eller som nyligen har har köpt en ska komma hit en helg och få se hur det kan vara att bo på en gård. Vi hoppas att vi kan inspirera till olika projekt men kanske också att vi kan hjälpa till så att drömmarna man har kan bli mer realistiska.

Vi har haft ganska många studiebesök här på gården. Alltifrån en timme långa besök till heldagar. Det slår en alltid att det finns så mycket mer att berätta och visa och man blir alltid lite sugen på att ha folk kvar för att hinna med mer.

Tanken med kursen är också att deltagarna ska få ett nytt nätverk med människor som går i liknande tankar för att ha folk att diskutera med och att dela erfarenheter och tips med. Vi hade behövt det innan vi skaffade gård.

Det fanns en period i våra liv när vi kände oss som UFO-n och inte hittade likasinnade människor att prata med. Hade vi hittat den här kursen då så hade vi inte tvekat en sekund på att anmäla oss 🙂

Vi tvekade lite på vad vi skulle kalla kursen och var först inne på ”Gårdsaspirantkurs” eller ”Drömmen om en egen gård” men till slut bestämde vi oss för att kalla den Utflyttarkurs. Vi tänker oss att målgruppen är människor utan speciellt mycket tidigare erfarenhet av lantbruk.

Vi är på intet sett experter på något men tänker utgå ifrån deltagarnas önskemål och erbjuda lite av varje. Biodling, äggproduktion, får, ankor, odling, skogsträdgård, bärodling, fruktodling, mustning, stängsling, ekstolpsklyvning, jordning, permakultur, bevattning, målning, uppvärmning, hustyper, jordar, huskonstruktioner, maskinpark, frostfria utrymmen, jordkällare, traktorer, lieslåtter, röjsåg, motorsåg, bredgrep, såmaskin, förädling, försäljningskanaler, regelverk, SAM-ansökan, Leader-stöd.

Vi har gjort en egen sida som heter kurser där det finns mer information. www.ostangsgard.se/kurser Tanken är att vi ska skapa fler kurser i framtiden men vi börjar så här.

Årets kosläpp

Så kom äntligen årets kor. Vår granne Richard har sedan några år tillbaka ett gäng gående tillsammans med våra får. Han lånar djurtransport från Mats i Snurrebo som har mjölkkor. Det är trevligt med mycket samarbete på landet.

Korna är simmental som började importeras till Sverige 1974. De har bra temperament och är lugna.

I årets grupp ingår en äldre ko som varit på vår betesmark förut tillsammans med ett gäng kvigor och en tjur.

Den gamla kon är ledare för flocken. Därför vågade Richard i år släppa ut dem direkt. Ett annat år när gruppen bara bestod av kvigor satte de av och sprang rätt genom staketet men nu var det väldigt mycket lugnare.

Man såg att de var glada att komma ut i en ny stor hage och kvigorna sprang iväg en sväng men väntade sedan in ledarkon.

För oss gör de stor nytta eftersom de betar av allt högt gräs. Fåren äter helst späda örter och korta grässtrån så de har glädje av att korna rensar av de långa stråna.

Studiebesök från Hjo

Idag har vi haft ett heldags studiebesök från kursen Odling för självförsörjning vid Hjo Folkhögskola. Jonas Ringqvist som leder kursen var även min kursledare på vinterns kurs kring Odla till försäljning. Den här kursen har en mer praktisk inriktning med träffar på Jonas egen gård Bossgården där deltagarna får sköta en odlingsyta och lära sig massor om självförsörjningsodling. Han tog med även förra årets grupp till oss men då var det ett kortare studiebesök. Idag stannade de hela dagen och det kändes ändå som om tiden var knapp. Det är svårt att sluta prata när man väl börjat och när man har en hel gård med många olika verksamheter så blir det ändå bara lite grann om varje sak.

Vi började på verandan med en presentationsrunda så vi skulle veta vilka besökarna var. Därefter berättade jag och Jonas om vår bakgrund och om varför vi skaffat gård.

Seden tog vi en fikapaus i trädgården.

Sedan gick vi upp till hönorna och nördade på detaljer kring hur man kan inreda en husvagn för att få ett effektivt system som är lätt att sköta.

Lucköppnare, bajsbrädor, matautomater, redesstängning och annat gicks igenom. Fördelen med att ha en hel dag på sig är ändå att man hinner nörda ner sig lite grann.

Det bästa med att ha besök på gården är dock att man själv alltid lär sig något nytt. Jonas visar här hur man kan känna på en höna för att veta om hon fortfarande värper.

Jonas provkänner så han ska kunna sortera ut hönor som slutat värpa. Får man plats med två fingrar mellan benen framför kloaken så värper hönan fortfarande men om man inte får plats med två fingrar så värper hon inga ägg.

Vi stannade till vid baggarnas hage och pratade om solcellsladdning av stängselaggregat. Vi har köpt begagnade solpaneler på blocket och med hjälp av en regulator så kan vi hålla batteriet laddat.

Baggarna var nyfikna men höll sig på lite avstånd eftersom det var många nya människor. Vi berättade en del om att ha får men gick inte in så mycket på det eftersom de flesta deltagarna inte har stora gårdar och får kanske inte står först på det de kommer att sätt igång med.

Sedan gick vi upp till skogsträdgården och berättade om tankarna bakom den och hur vi fick den anlagd genom att ordna en kurs i skogsträdgårdsodling.

Vi pratade om träd, buskar och marktäckande växter och hur man tänker kring lä, solinstrålning och samverkan växter emellan.

Vi planterade ett nytt träd i skogsträdgården. Ett äppelträd som heter Belle de Boskop som är ganska känsligt och egentligen vill växa i Skåne. Vi ska se om det kan överleva hos oss genom att bli planterat i lä i skogsträdgården.

Vi gick även en sväng i skogen och pratade skogsbruk, monokulturer, skogsbete och hur vi tänker kring hur vi sköter vår skog.

Biologisk mångfald, betesmark, vallodling och vinterfoder till fåren blev nästa genomgång.

Strategier för att spara steg och effektivisera odlingen lyftes fram men eftersom vi vet att deltagarna ska spendera mycket tid på Bossgården och jobba i deras odlingar så tog vi odlingsbiten ganska grunt. Vi tittade på misslyckad utplantering av bönor, kvickrotsproblematik och mördarsniglarnas framfart. Vi pratade snigelstaket, vildsvinsstaket, rådjursstaket och jordning.

Efter lunch var det dags för ett praktiskt arbetsplats där varje deltagare fick plantera ett äppelträd på samma sätt som vi planterade trädet i skogsträdgården tidigare. Träden är av sorten Karin Schneider på en starkväxande stam som heter Mm 111. De planterades i två rader i förband och är början på en läplantering som ska hjälpa oss att få bukt med vinden i odlingen. Fler träd kommer att följa för att skapa en ridå mellan betesmarken och grönsaksbäddarna.

Varje deltagare fick gräva en grop, bottna med nät, plantera ner trädet men vara noga med att få ympstället över jord. Fylla på och packa med jord och sedan vika in nätet för att hindra sorken från att äta upp rötterna. Därefter på med mer jord innan trädet fick ett stamskydd och en stödpinne. Det är smidigt att ha besökare som hjälper en att plantera träd för många träd hamnade i backen på kort tid.

Det blev väldigt tydligt för deltagarna att det är bra om man kan samla många människor när man vill ha mycket gjort på kort tid och därmed var det lätt att berätta om nyttan av vårt gårdssamverkansprojekt.

Efter trädplanteringen var det dags för nörderi kring biodling.

Jonas behövde gå igenom kuporna och kontrollera om bina börjar förbereda sig för att svärma och då passade det bra att visa och berätta om biodling för deltagarna.

Han hittade en del drottningsceller och gjorde fyra avläggare under tiden som jag tog med deltagarna ner i trädgården för att prata permakultur och avsluta studiebesöket med frågestund och en runda där deltagarna fick dela med sig av sina intryck av dagen.

Skolbesök

För en tid sedan hade vi årskurs två och tre från Magra skola på besök. Vi tittade på odlingar, skogsträdgården, ankor, får och hönor. Hönorna visade sig vara det mest populära i alla fall om man får döma om alla fina teckningar som vi fick på posten igår.

En annan sak som gjorde stort intryck på eleverna var att få följa med Svenja och mata hönorna och lära sig allt på engelska.

Vi fick beröm för alla våra fina fågelholkar, vår fina ankdam, skogsträdgården, våra djur och faktiskt också vårt fina utedass. Det är kul att ha elever på besök. Tack alla elever för era fina brev!

Ägg

Vi är stolta över våra goda ägg. Att hönorna går utomhus i solen och äter gräs och småkryp gör mycket för både utseende och smak. Det är det många kunder som tycker också så vi har haft problem att få fram tillräckligt med ägg. Nu har vi dock slagit på stort och köpt in 100 nya hönor. Vi har dem fortfarande i små flockar om 50 hönor. De nya hönorna bor i var sin husvagn och den gamla flocken som nu är 30 hönor bor i ett hästsläp. Vi håller på att utveckla konceptet för att det ska bli så lättskött som möjligt så vi orkar med att ha tre flockar med hönor. Vi har kommit en bra bit på väg.

Nu har de nya hönorna börjat värpa men de behöver träna ett tag innan de får till det ordentligt. I början lägger de miniägg. De är jättesöta men inte riktigt de frukostägg som vi är vana vid.

Under 40 gram väger de flesta medan våra vanliga ägg ligger runt 70 gram.

Innehållet i det lilla ägget väger bara 24 gram.

Proportionerna mellan gula och vita verkar vara ungefär den samma i de små äggen vilket gör att gulan är väldigt liten.

Efter att de lagt miniägg ett tag brukar det komma ett jätteägg med dubbel gula innan de börjar lägga ägg av vanlig storlek. Vecka 24 räknar vi med att de har kommit igång ordentligt så då kommer vi att börja leverera till de som beställt prenumeration av ägg varannan vecka.

Besök i odlingen

I början av veckan hade vi Helena von Bothmer på besök eftersom vi sambeställt äppleträd som hon skulle hämta. Helena driver Kosters trädgårdar tillsammans med sin man Stefan och har lång erfarenhet av odling och permakultur. Hon är med i vårt permakulturgäng som träffas en gång om året men nu var hon här på ett extrabesök.

Vi hann med några timmars soffhäng och några timmar i odlingen. Vår nya wwoofare Arlind skulle få sin första introduktion i att ta hand om den dagliga fårtillsynen inklusive fårräkning, vattenpåfyllning och flaskmatning.

Det var en kall morgon så fårens vattenbalja var frusen. Det är ett tufft år för odlingarna så här års och jag är rätt glad att vi inte fått ut så mycket i landen än.

Sedan letade vi rätt på Felicia. Hon är aldrig svår att få fatt på eftersom hon håller sig precis vid sin mor hela tiden.

Sedan började kampen som Felicia alltid vinner till slut. Hittills har jag aldrig lyckats få i henne hela dosen.

Sedan var det dags för odlingarna och vi började med att beundra rotogräs.

Vi har gjort falska såbäddar av varenda bädd i år så flamaggregatet är framme ganska ofta. Det gör att bäddarna hittills är ganska ogräsfria men det beror nog också på den kalla våren. Det är lätt att känna sig nöjd men nu i veckan när värmen kommer finns stor risk för att ogräset exploderar.

Då är det bra att hålla efter det så vi inte får 49 ogräsodlingsbäddar istället för falska såbäddar.

Flamaggregatet har jag köpt för pengarna som jag fick av Flory Gates stiftelse liksom såmaskinen. Det är två inköp som verkligen gör skillnad i odlingen.

Såmaskinen testkördes också. Vi är inte helt kompisar än. Det finns inte så många inställningar men det är svårt att veta när man gör rätt. Vi sådde en rad först och det gick jättebra.

Det vet vi eftersom vi vägde fröerna före och efter på en liten våg som vi köpt på Kjell & Company. Eftersom det står på påsen hur många gram 1000 frön väger och vi vet hur tätt vi vill ha fröna så kan vi räkna ut hur många gram som ska gå åt för en rad. Sedan körde vi en rad till och då gick det nästan inte åt några frön alls. Vi hade inte ändrat några inställningar men något var fel. Vi körde över igen men utan bättre resultat. Frustrerande. Kugghjulen snurrade som de skulle men det hjälpte inte.

Vi lyckades inte få ordning på den innan det var dags för fika och sedan skulle Helena åka iväg för att hinna med färjan tillbaka till Koster.

Med bilen full av träd gav hon sig av. Det är fint att få en stund då man kan jobba ihop och diskutera odlingsrelaterade saker med någon som också odlar. Man lär sig alltid nya saker och får nya tips på hur man kan göra.

Purjolöksplantering

I år hanterar vi purjolöken annorlunda. Tidigare har vi bredsått purjo men de har inte vuxit så bra och dessutom har det blivit ett enda trassel av alla rötter. I år har vi också sått i stora tråg men gjort hål med uttryckaren till QP60 pluggbrätten. Ett frö i varje hål har gett purjolöksfröna mycket bättre förutsättningar och de har vuxit till sig riktigt bra.

Vi har förberett bädden genom att göra en falsk såbädd som vi flammat. I våras tillverkade jag en purjolöksplanteringspinne av ett gammalt skaft som jag gjorde ett hål i där jag trädde igenom en gängstång.

Vi drar upp tre rader med radmarkeringskrattan.

Sedan gör vi hål på lagom avstånd från varandra som är 20 centimeter djupa. Eftersom bädden är bredgrepad så går det enkelt att trycka ner pinnen med hjälp av foten.

Sedan släpper vi ner purjolöken i hålet.

Idag på förmiddagen var vi många som jobbade. Arlind från Albanien kom som ny wwoofare i lördags. Svenja har varit här i flera veckor redan och så hade vi gästbesök av Helena von Bothmer från Kosters trädgårdar. Det går fort att plantera en bädd purjo när man är många som jobbar.

När purjon var på plats vattnade vi bädden så att rötterna täcktes av blöt jord. Fördelen med att plantera purjon så djupt är att den vita delen blir längre.

Eftersom det fortfarande är kallt på nätterna så satte vi halverade VP-rör över bädden som vi täckte med dubbel fiberduk.

Felicia

Den åttonde april födde tackan Edna två lamm som fick heta Felix och Felicia. De flesta av våra lamm har i år vägt över fyra och i många fall över fem kilo men Edna som är en förstagångslammare hade svårt att hålla vikten i slutet av dräktigheten så Felix vägde 3,8 kilo och Felicia 3,4 kilo.

Det visade sig att Edna bara hade en spene som fungerade. Eller rättare sagt vi kunde mjölka ur mjölk ur båda spenarna men lammen drack bara ur den ena. Eftersom Felix var mer framåt och dessutom vägde mer än sin syster så gick Felicia inte upp i vikt. Varje gång hon försökte dia så blev hon undanskuffad av brorsan. När vi insåg detta så började vi stödmata henne med mjölkersättning. Problemet är bara att hon hatar att dricka ur flaskan så vi har fått prova oss fram tills vi hittade en napp med lagom rinn i. Sedan fick vi trycka fast Felicia mellan knäna och tvinga i henne flaskan.

Till att börja med matade vi henne många gånger varje dag men nu sedan de flyttat ut på storbetet så ger vi henne flaskan två gånger om dagen. Ända fram till nu har hon knappt lämnat sin mammas sida och hon vill inte leka med de andra lammen.

När vi har flaskat henne så skriker hon efter mamma och vi får hjälpa henne att hitta tillbaka. Jag vet inte hur länge vi kan hålla på med detta men så länge vi får fatt på henne varje gång vi kommer ut med flaskan så får vi fortsätta. Här springer hon till höger i bild och letar efter mamma.

Brorsan växer som han ska men hon hade inte klarat sig utan extra tillskott. Ju äldre lammen blir desto mer äter de gräs och örter så kanske kan vi klara henne tills hon kan föda sig själv. Felix är tydligt större än Felicia.

Så här vill man att det ska se ut. En tacka med bra hull som har två lamm som samtidigt kan dia och viftar på svansen så man ser att de dricker.

Fåren mår bra ute på stora betet. Där finns gräs men också mycket blommor och örter. De har träd för skugga och regnskydd och mycket sten som hjälper dem att hålla sina klövar friska.

Lammen älskar att klättra och hoppa på bergen.

Men Felicia har allt ett speciellt ställe i ens hjärta.

Äldre inlägg

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑