Östängs gård

En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (sida 1 av 45)

Natur- och Miljöpriset 2018

Idag blev vi stolta vinnare av Alingsås Naturskyddsförenings Natur- och Miljöpris! Det är alltid roligt när man blir uppmärksammad. Naturskyddsföreningen bedriver mycket viktig verksamhet så därför känns det extra bra att få deras pris.

Ibland när man går här på gården i leran eller sitter och skriver på bloggen så funderar man över om det man sysslar med gör avtryck någonstans utanför gården. När man får ett telefonsamtal från Alingsås Naturskyddsförenings ordförande Anna Hansson och hon frågar om man kan komma på årsmötet för att ta emot deras pris så blir det en bekräftelse på att vi kanske ändå gör avtryck någonstans.

Jonas kunde tyvärr inte vara med så jag fick ta emot båda våra blombuketter och juryns motivering:
”Till Ylva Lundin och Jonas Dahl som driver ”Östängs gård – en gård för omställning” Paret har med kraft och engagemang skapat ett jordbruk för hållbar livsmedelsproduktion. Dessutom har de spridit sina erfarenheter, kunskaper och framför allt sitt engagemang till en bred allmänhet och personifierar vad omställning egentligen kan handla om.”
Visst låter det fint?

Stort tack till Alingsås Naturskyddsförening och lycka till med ert fortsatta viktiga arbete!

Kylrum – alla väggar uppe

Nu är det bara taket kvar. Proffsen sätter förmodligen upp nya sådana här kylrum på en timme. Vi räknar snarare med flera veckors arbetstid. Vi har köpt ett begagnat kylrum som legat ute och det gör att allt inte flyter på lika smidigt.

Vi reglade upp ett stabilt golv i våg först och sedan satte vi ihop de fyra golvskivorna.

Skivorna fästs ihop med ett fästa på vardera kortsidan och två fästen på långsidorna.

Fästena består av en krok som man vrider ut med hjälp av en insexa. Den griper tag i en pinne på motstående skiva och när man skruvar lite till så drar skivorna ihop sig.

På vissa ställen fanns det tydliga markeringar så man såg vilka skivor som skulle sitta ihop men på många ställen fanns inga markeringar alls.

Eftersom skivorna legat ute så fick vi spreja och kontrollera så krokarna åkte ut som de skulle. Vi fick sätta en isoleringsremsa mellan skivorna också och då behövde vi ta hål för att kroken inte skulle hindras av isoleringen. Ibland när vi sköt ihop sidorna så vek sig isoleringen och då fick vi börja om. Vissa fästen fungerade direkt men flera var rejält jobbiga och vi fick hänga, bända, putta och dra och pröva om och om igen innan vi fick till det.

Hörnen var värst eftersom en behövde dra runt insexan och den andra skulle lyckas hålla båda skivorna på plats. Till slut kom vi på att vi kunde spänna in bakre skivorna med en domkraft mot väggen i lutan så behövdes bara en skiva justeras med handkraft.

Här lyfter vi in sista skivan som är själva dörrhålet. Där hade metalllisten hoppat fel och vi fick bända och dra den rätt med spännband och kofot innan vi kunde skruva fast den rätt igen.

Ett hörn fick vi inte ihop alls för kroken gick av så nu har vi spänt ihop alla väggarna med ett spännband som håller dem på plats. Vi får se hur det blir när vi får på taket och sedan får vi förstärka med ett vinkeljärn. Vissa skivor är rejält smutsiga och eftersom vi bar skivor in från den grusade lutan så blev golvet fullt med sand. Det är dock inte någon idé att städa ordentligt förrän taket är på. Sedan ska vi lägga skivor av marinplywood på golvet och täta alla skarvar med silikon. Sedan har vi ett kylrum på 12 kvadratmeter som rymmer 28 kubikmeter grönsaker.

Egentligen skulle vi vilja förvara både äpplen och grönsaker i det men eftersom äpplen avger etengas som gör att grönsakerna mognar snabbare så kan vi inte ha dem i samma utrymme. Vi funderar på om man eventuellt skulle kunna bygga ett ”rum” i rummet av plast som blir kallt det också där vi kan ställa äpplen utan att de påverkar grönsakerna. Vad tror ni om det? Skulle det kunna fungera?

Det känns bra att använda begagnat material men det spar inte alltid tid.

Inkubatorsprogram

Igår var jag på första träffen på Stadsbruks inkubatornsprogram på Angereds gård utanför Göteborg. Göteborgs stad gör ett fantastiskt jobb när det gäller att få igång stadsodling. Staden äger mycket mark i och runt staden och nu satsar de på att få igång odlare som för en billig peng arrenderar marken. Ofta hjälper Göteborgs stad dessutom till med viss anläggning och för att stötta odlarna så kör de också Stadsbruks inkubatorsprogram som är ett företags-coachning-program utvecklat i Malmö, Göteborg och Växjö. http://stadsbruk.se/

Tanken är att få igång odlingar i staden och ge människor möjlighet att skapa en försörjning redan år ett genom att odla grönsaker för försäljning till restauranger och privatpersoner. Fokus ligger på snabba grödor som kan ersätta varandra på den begränsade ytan i snabb följd, på företagande, säljkanaler, marknadsföring, att sätta mål och ekonomi. Det handlar mindre om själva odlingen.

Jag blev kontaktad av Alingsås kommun för ett tag sedan då de samarbetar med Göteborgs stad via LAB 190. Tre av tio platser i inkubatorsprogrammet avsattes för kommunerna utefter väg 190; Lerum, Alingsås och Essunga. Jag var den enda som anmälde mig från Alingsås och Lerum och Essunga lyckades inte skaka fram någon grönsaksodlare eller odlarwannabee alls trots att programmet är gratis. Det innebär att alla som är med utom jag är stadsodlare och svarar upp väl mot programmet.

Jag passar inte riktigt in eftersom jag inte har de begränsningar som en stadsodling ger. Potentiellt skulle jag kunna odla grönsaker på nio hektar om vi tog all mark i anspråk så jag behöver inte fokusera på snabba grödor vilket jag tycker känns skönt. Det här är också det första sammanhanget där min odling anses som stor. I andra odlingssammanhang brukar jag ligga i botten när det gäller yta. Nu är fokus inte på själva odlingen utan på företagandet och där har jag förhoppningsvis mycket att hämta även om jag drivit eget företag i många år.

Första träffen gick mycket ut på att vi skulle lära känna varandra och våra workshopledare Cyrill och Saba från Malmö.

Vi fick jobba i grupper och diskutera principer bakom småskalig grönsaksproduktion, vilka utmaningar vi såg och vad vi hade för farhågor samt var vi hittar inspiration.

Lapparna skulle sedan struktureras på tavlan så att dubletter hamnade bredvid varandra och det viktigaste överst.

Cyrille ledde sedan en diskussion i helgrupp.

Totalt ingår fjorton personer från tio odlingar som ska delta i programmet. Under våren är det fem träffar:

   
·    Introduktion och odlingsentreprenörskap
·      Första året – Modeller och planering för att lyckas redan första året
·      Business Modell Canvas och försäljning
·      Ekonomi, perma-business och microgreens
·     Framtiden, praktiska tips, branding


Till hösten kommer vi att träffas en gång för att utvärdera säsongen. En av träffarna kan jag inte delta eftersom de har lagt den samtidigt som odlardagarna i Göteborg vilket jag prioriterar. Det är synd eftersom deltagarna i Malmös inkubatorsprogram kommer på besök då. Den fjärde träffen kommer vi att vara i Malmö tillsammans med inkubatorsprogrammet där.


Jag vet inte riktigt vad detta program kommer att ge mig men bara att få träffa andra människor som vill odla och fundera tillsammans med dem kring utmaningar, möjligheter och planer man har ger mycket. Vi har under våra första fyra år testat så mycket och kört så många olika projekt så vi behöver få struktur och ordning på själva företagandet. Eftersom alla verksamheter är så nya så kan vi inte riktigt utvärdera någon del av gårdens inkomster och utgifter. Hittills har alla inkomster gått till investeringar och det blir inte något över. Nu behöver vi komma fram till kalkyler som håller så vi på ett något mer professionellt sätt kan utvärdera våra verksamheter.

Gårdssamverkan som samarbetsmodell

Under 2017 och 2018 har vi med stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike genomfört ett projekt kallat Gårdssamverkan och mobilt musteri. Syftet med projektet var att utarbeta en samarbetsmodell som syftar till att sporra och inspirera småskaliga jordbrukare att ta steget till att producera åt fler än sig själva. Sex gårdar har ingått i projektet. Nu är det dags att slutredovisa projektet för Jordbruksverket så här kommer en sammanställning av våra erfarenheter och rekommendationer när det gäller gårdssamverkansdelen av projektet.

Förr i tiden fanns ofta flera generationer verksamma på en gård vilket gjorde att tillgången på arbetskraft var god. Idag sköts många små gårdar av en eller två vuxna som dessutom ofta lönearbetar på annat håll. Det gör det svårt att få större arbeten genomförda och verksamheten blir sårbar vid sjukdom. Det gör det också svårt att kunna ta ledigt och resa bort. Vi ville inom projektet testa en modell där flera gårdar samverkar och lär känna varandra och varandras verksamheter, sporrar varandra och prövar nya vägar. Under två säsonger har vi därför genomfört arbetsdagar hos varandra. Varje gård har haft rätt att ta ut en arbetsdag per år då vi träffats på gården och genomfört större arbeten.

Första årets arbetsdagar:
Östängs Gård; plantering av 75 äppleträd samt stängsling av 0,5 hektar med två meter högt viltstängsel
Snickarbo: Lieslåtter av äng samt hässjning, trädfällning
Edshults gård: Hamling av träd samt rensning och rivning av loft i ladan
Ränne gård: Röjning av lada både på loft och undervåning
Skarabergsvägen; Målning med Falurödfärg och byte av fasad

Andra årets arbetsdagar:
Östängs Gård; Klyvning av ekstolpar och stängsling av skogsbete
Snickarbo: Stängsling av ca 2 hektar bete, klyvning av ekstolpar, anläggning av odlingsbäddar, friläggning av stengärdsgård
Edshults gård; Utgödsling av fårbädd, hamling av träd, lieslåtter av äng
Skarabergsvägen: Utgödsling av fårbädd, rensning av grönsaksodling
Köksträdgården i Mölnemad: Anläggning av odlingsbäddar, täckning av gångar, rensning, utspridning av organiskt täckmaterial

En arbetsdag går till så här: Den ansvariga gården bjuder in, ger viss information om vad som ska göras och specificerar om extra verktyg behövs tas med. Vi träffas sedan på gården på morgonen och går igenom arbetet för dagen. Oftast är det mer än en syssla som ska göras och då väljer var och en vad den vill göra. Vi äter gemensam lunch och tar oss då också tid att umgås och lära känna varandra. Sedan fortsätter arbetet till klockan 16.00. Alla vuxna i projektet som har möjlighet deltar. Är man upptagen med annat är det ok att utebli, men alla gårdar har varit representerade vid i stort sett alla tillfällen. Till arbetsdagarna har vi också bjudit in intresserade att delta. Det finns många människor som längtar ut till landet och som vill ta del av arbetet och träffa personer som redan är verksamma på landsbygden. Som mest har vi varit 20 vuxna deltagare.

Vinster:

  • Vi lär oss av varandra.
  • Vi åker på gemensamma studiebesök.
  • Vi lär känna varandra och får ett starkt socialt nätverk.
  • Vi hjälper varandra även mellan arbetsdagarna.
  • Vi lär känna varandras gårdar, vilket gör att vi kan hoppa in och hjälpa till vid sjukdom och semester.
  • Vi har vid flera tillfällen hjälpt varandra när någon varit bortrest.
  • Nya samarbeten utvecklas. Till exempel hyrde några gårdar gemensamt en maskin en helg för att gödsla ut ströbädden på respektive gård.
  • Vi har börjat låna saker av varandra, t.ex. hästsläp och släpkärror.
  • Vi har fått gjort saker på gårdarna som inte blivit gjorda på många år, då arbetena har varit för stora för att klara av utan hjälp.

Alla gårdar som varit med från början är fortfarande med i samarbetet och en gård har tillkommit. Alla gårdar har tagit ut alla sina arbetsdagar, utom Ränne gård som inte tog ut någon 2018. Alla gårdar har upplevt arbetsdagarna som mycket positiva och uttrycker att de vill fortsätta även efter projektet är slut.

Ett gårdssamverkansprojekt öppnar också flera andra möjligheter. Vi har redan nu under projekttiden byggt ett mobilt musteri som bekostats av projektet och förvaltas av våra gårdar i en ekonomisk förening. Musteriet ägs av Studiefrämjandet, som varit projektägare under projekttiden. Musteriet ger gårdarna möjlighet att få en liten inkomst vid sidan av annat som produceras på gården. Det ger oss en möjlighet att träna på samverkan, marknadsföring och att sälja, vilket vi alla har god nytta av att bli bättre på.

Det är många saker som man kan ha nytta av på en gård men som inte behöver ägas av var och en. Under projekttiden har vi börjat diskutera flera saker som vi skulle vilja samäga som t.ex. bobcat, minigrävare, mobilt sågverk, flismaskin eller tvåhjulstraktor. Ett stort problem i ett småbruk är att det alltid finns saker som behöver göras, men en begränsad tid att göra det på. Enkla maskiner som samägs kan göra stor skillnad. När vi hyrde en maskin för utgödsling tog arbetet bara en dag för en person. Det kan jämföras med en hel veckas arbete för två personer, vilket var fallet när vi gjort det för hand tidigare år. Det är ohållbart att varje gård ska skaffa alla maskiner, men genom samägande och inköp av begagnade maskiner kan det göra stor skillnad. Utan gårdssamverkansprojektet där vi umgåtts och lärt känna varandra, hade tankar på samägande inte varit möjligt. Det kräver tillit och tilltro att äga saker ihop. Efter två år i vårt gemensamma projekt känner vi en samhörighet som gör att vi kan våga satsa framöver. Det gör också att vi startat en ekonomisk förening. Vi har därmed kunnat söka ett livsmedelstillstånd för vårt mobila musteri i stället för att varje gård ska söka för sin verksamhet. Många möjligheter öppnar sig när man väl lär känna varandra.

Tips till dig som vill starta ett gårdssamverkansprojekt:

  1. Ta reda på vilka småbruk som finns i din närhet/kommun.
  2. Ta kontakt och bjud in till en träff där ni lär känna varandra och där alla får berätta kort om sin gård och sin verksamhet.
  3. Presentera idén med gemensamma arbetsdagar. Förklara syftet och vinsterna enligt ovan.
  4. Var noga med att bestämma vilka tider som ska gälla samt hur ni gör med fika och lunch. Antingen står gården som ansvarar för arbetsdagen för fika och lunch till alla eller också tar alla med sig egen lunch och fika. Vår erfarenhet är dock att det har en positiv effekt om de som kommer och arbetar blir bjudna på lunch och fika. Se i så fall till att detta går att förbereda i förväg så ingen blir upptagen i köket under arbetsdagen.
  5. Bestäm datum för era arbetsdagar.
  6. Se till att ni har en sändlista via e-post alternativ en grupp på internet där ni kan kommunicera med varandra.
  7. Räkna med att de som är värdar för dagen får en arbetsledande funktion med att till exempel se till att allt material och verktyg finns på plats, förklara och visa. Som värd hinner man inte delta så mycket i själva arbetet.
  8. Börja varje arbetsdag med en kort presentation av gården och en genomgång av dagens arbete
  9. Avsluta varje dag med en sammanfattning av vad ni har fått uträttat och ett tack till dem som har deltagit.
  10. När ni har genomfört några arbetsdagar så bestäm gärna en träff där ni diskuterar igenom om ni vill utöka samarbetet på något sätt. Alla gårdar måste inte ingå i alla samarbeten, utan försök hålla en öppen attityd så ingen känner sig tvingad att delta.

Airbnb

Vi har börjat hyra ut vårt gårdshus via Airbnb när det inte används av wwoofare och praktikanter. Hittills har vi haft två gäster. En från Skåne som skulle jobba tillfälligt i Alingsås under en vecka och nu har vi en gäst från Tyskland som ska arbeta i Vårgårda i elva dagar.

Airbnb har ett bra system för omdömen. När vi har haft en gäst så uppmanas vi att skriva ett omdöme om hen. Först när vi skickat in vårt omdöme så kan vi läsa det omdöme som gästen skrivit om oss. Det gör att ingen är rädd för att skriva negativa omdömen. Det har vi annars märkt är ett problem med omdömena på wwoof-sidan. Där ser man direkt de omdömen som skrivs om en och då är många wwoofare rädda för att skriva negativa omdömen. Flera wwoofare vi har haft har varit på andra gårdar och vi har fått höra en del skräckhistorier men de har inte vågat skriva negativa omdömen vilket är synd. På Airbnb är det dock en annan ordning. Nu har vi inte några problem med negativa omdömen vare sig det gäller wwoof eller Airbnb. Så här lät vårt första:

”Otroligt mysigt och härligt ställe! Jättesnälla och tillmötesgående värdar! Finns allt som behövs. Ett plus för den vedeldade bastun.”

Att gästerna vet att de får ett skrivet omdöme gör att de sköter sig exemplariskt. De vill inte få en kommentar om att de lämnat stället i oordning och därför känns det ganska lugnt att hyra ut på detta sätt.

Sajten är väldigt lätt att använda som värd. Du får tips hela vägen när du lägger upp din annons och de talar fortlöpande om för dig vad du behöver förbättra för att nå bättre resultat. De tar hand om betalningen och sätter sedan över vår del på vårt konto. Otroligt smidigt!

Airbnb skapar väldigt många möjligheter på landsbygden. Där finns ofta gäststugor och tomma boendeytor som går att hyra ut. Det blir en chans för gäster att se annat av Sverige än hotellen i städerna och ofta är det mycket billigare än att bo på hotell. Frågan är dock vad det gör med hotellnäringen? Söker man på Alingsås så finns 30 boende och om man söker på Sollebrunn så finns 20 boenden. Det går att hitta stugor vid sjöar, på gårdar och strax utanför staden. En del erbjuder hela hus, ett rum i sitt eget hus eller en lägenhet. I vårt område kan man hyra ett helt hus med 12 bäddar för 1400 kronor per natt.

Några förfrågningar har vi fått avböja – som den som frågade om det var gångavstånd till skidstadion i Grästorp eller den som frågade om det låg nära stationen i Trollhättan men annars så fungerar kommunikationen med gästerna väldigt smidigt. Det går till exempel att spara meddelanden man skrivit till gästerna. Vi har t.ex. sparat en vägbeskrivning som vi använder till varje gäst. Sajten skickar ut en påminnelse när ankomstdatum närmar sig så man inte ska missa något.

Vår annons hittar ni på:

https://www.airbnb.se/rooms/30657489?s=51

Lilla jordbruket

Idag har det varit en sådan där lyxdag när jag lämnat Östängs Gård och fått åka och nätverka med andra odlare. Det är något visst med att träffa andra människor som håller på med ungefär samma saker som en själv. Lilla jordbruket ligger i Bergum i Lerums kommun. På platsen finns två odlingar som drivs av Olle, Elsa och Sasha. Båda ingår i nätverket Småskaliga grönsaksproduktion i Väst.

En snöig februaridag är kanske inte bästa dagen om man vill besöka andras utomhusodlingar men temat för dagen var ekonomisk hållbarhet och det kan man ju lika gärna prata om inomhus. Vi diskuterade omsättning, ekonomiska mål, pris på grönkål, arbetsbörda, glädjeämnen och helvetesåret 2018. För många var det nog bara skönt att få prata av sig. Många erfarenheter det gångna året kräver det och det är omöjligt för någon som inte själv odlar att förstå de utmaningar 2018 förde med sig. Det känns skönt att dela samma upplevelser – speciellt när de inte är de mest positiva.

Vi fick fantastiskt god lunch bestående av mangoldgryta med kokos och jordnötter. Vid lunchen avhandlades vildsvinsfällor, kålfjärilslarver, bågväxthus, bevattning och skjutvapen.

Olle har tillverkat en såmanick för att snabbare så små frön i pluggbrätten. Den består av en undre plexiglasskiva med ett lite större hål för varje plugg. Runt plexiglasskivan har han limmat på sarger för att dels stoppa fröerna och dels kunna skjuta in en övre skriva under de pålimmade filtbitarna.

Den övre skivan har mindre hål och kan lätt bytas utifrån hur stor fröstorlek man vill så. Den under plexiglasskivan är 3 millimeter och den övre med störst hål 3mm och den med minst hål 0,5 mm. Det verkar som om den övre skivans tjocklek bör vara ungefär samma som fröets storlek.

Tanken är att man sätter i den övre skivan så att hålen inte kommer rakt över de undre större hålen. Sedan sprider man ut fröerna så att det hamnar ett frö i varje mindre hål. När alla småhålen är fyllda så flyttar man den övre skivan så den hamnar rakt över de större hålen i den undre skivan. Då trillar fröna ner ett i varje plugg.

Förmodligen hinner vi inte göra någon sådan här i vinter men det vore roligt att pröva när tid finns. Vet inte hur mycket tid man sparar för varje sådd men den största vinsten är nog att man verkligen får ett frö per plugg och inte en hel hög som vi nu ibland lyckas få ner. Den mesta tiden verkar gå åt till att plocka upp överskottsfrön och det är tidsödande.

Olle odlar också en hel del mikrogrönt och har köpt in ett specialverktyg för mikrogröntsskörd. På lilla jordbruket levererar de grönsakskassar till andelsägare 27 veckor om året och då behöver man börja säsongen väldigt tidigt. Det vanligaste är annars att man levererar kassar 20 veckor om året. Imponerande!

För att kunna starta säsongen tidigt så förodlas en hel i källaren. Plugg med basilika, persilja och salladslök stod på hyller under lysrör tillsammans med krukor med gräslök.

Vi diskuterade salladslökens för och nackdelar, storlek på pluggbrätten, optimala antal fröer per plugg och annat intressant.

Tyvärr var jag tvungen att lämna dem där för att åka till nästa ställe. Jag får återkomma och se mer av utomhusodlingen en annan gång.

Öppen gård

Vi har inte någon aning om hur många som följer vår blogg men vi har börjat få en del frågor om besök och möjligheter att se Östängs Gård. Det är roligt och inspirerande. I vår kommer vi att ha öppen gård den 14:e april mellan klockan 10-16 med guidade visningar klockan 10 och klockan 13. Då är vem som helst välkommen hit och man behöver inte anmäla sig i förväg.

En höna framför en målning av en höna.

Under guidningen kommer vi att visa grönsaksodlingen, skogsträdgården, äppellunden, hönornas husvagn och hästsläp, fåren och eventuella lamm och våra ankor. Vi kommer att avsätta hela dagen för att ha tid att svara på alla frågor. Det kommer inte att finnas någon servering på gården men vill man ta med sig egen fika så är man välkommen att sätta sig i trädgården. skogen, skogsträdgården eller ute på betesmarken.

Vi kommer också att öppna upp en tillfällig loppmarknad i ladan med diverse fynd.

Köksträdgården i Mölnemad har öppet samma dag och samma tider och ligger bara fem kilometer härifrån så det går att kombinera besök på båda ställena. Andy och Lena har där ett andelsjordbruk och odlar grönsaker på friland och tomater i ett stort tunnelväxthus.

Att vi har öppet just denna dag beror på att det är Framtidsvecka i Alingsås. Det är något som vi har varit engagerade i sedan starten 2013. Förra året var det 178 programpunkter med 85 olika arrangörer på en enda vecka i Alingsås. Programmet är inte klart för i år än men håller på att växa fram på alingsas.framtidsveckan.net. Redan nu är det dock klart att Riksteaterns föreställning Nationalparken inleder veckan och det är ett fantastiskt tillfälle för dem som annars inte har råd att gå på teater eftersom det är utan kostnad under Framtidsveckan.

Det kommer att bli många intressanta föreläsningar och annat kul under veckan. Anders Wijkman kommer att prata under rubriken ”Den förbannade kortsiktigheten” och Gunnar Lyckhage kommer att prata om upphandling av mat och hur man kan göra i en kommun för att kunna upphandla närproducerade livsmedel. Det blir en heldags odlingskurs med Jonas Ringqvist på onsdagen och samma kväll kommer han att föreläsa om att odla grönsaker. Innan Jonas föreläsning kommer Ylva Arvidsson att hålla en föreläsning kring permakultur. Hon har tillsammans med sin man och dotter skrivit en mycket bra bok kring permakultur på svenska för svenska förhållanden. Men som sagt programmet är inte klart än så mycket mer är på gång som vi inte kan avslöja än. Håll koll på programmet på alingsas.framtidsveckan.net

Välkommen till Östäng och Framtidsveckan i Alingsås!

Kylrum

Vi har bestämt oss för att bygga upp vårt kylrum i en av våra lutor. Kylrum är ganska fula så det känns bra att göra det där det inte syns men det är också en bra plats eftersom vi lätt kommer åt det både från grönsakssköljen och gårdsbutiken. Vi hämtade kylrummet i Dalsland och allt var nedplockat i delar. Delarna var uppmärkta men inte på något sätt som var självklart för oss. I söndags var några här och hämtade en gammal rensmaskin för spannmål, en Gudhemsrens, som vi har haft stående i lutan utan att använda. Då uppenbarade sig denna konstruktion.

Det vi trodde var en stabil bjälke visade sig vara ett lappverk. Dessutom var det väldigt snett.

När vi skruvade fast en bräda i våg blev det väldigt tydligt. Det blev helt klart att denna bjälken inte på något sätt var bärande för att hålla ihop lutan. För säkerhets skull förstärkte vi den på sidan och undertill innan vi sågade med motorsågen.

Anledningen till att vi behövde putsa bjälken var att vi ska ha in en dörr som inte riktigt fick plats. Med motorsågens hjälp kunde vi se till att dörren fick en vågrät förstärkt bjälke att stå på. Plåten som sitter på utsidan fick vi dela av med hjälp av tigersågen.

Ingenting är i våg i denna luta. När vi skulle skruva upp en regel för att fästa dörren i så visade det sig att lutan gör skäl för sitt namn för den lutar både utåt och åt sidan. Vi fick lägga emellan på flera ställen för att få en rät regel.

Sedan började vi mäta takhöjder och insåg ganska snart att vi behöver gräva ut rätt mycket för att få plats med kylrummet på höjden. Det hade varit smartare att vänta på plusgrader eftersom marken visade sig vara rejält frusen men vi vet att vi längre fram kommer att ha väldigt mycket mer att göra så det var bara att ta fram korpen. Till en början gick det trögt men efter ett tag kom vi ner tillräckligt djupt för att få upp 15 cm tjäle i stora block.

Skottkärrelass efter skottkärrelass hackades loss och kördes undan för att göra plats för betongplattor som reglarna ska ligga på.

Eftersom märkningen inte gick att förstå sig på så var vi tvungna att börja pussla. Vi granskade alla skivor som vi visste var tak eller golv och försökte med hjälp av smuts och märken lista ut vad som var vad. Efter en del bärande och pusslande kom vi fram till vilka fyra delar som utgjorde golv.

Därefter försökte vi lista ut var dörren ska sitta och efter en hel del huvudbry visade det sig att den tyvärr sitter på kortsidan. Det hade varit mycket bättre om den hade suttit på långsidan då vi i så fall hade fått plats med mer förråd mellan kylrummet och gårdsbutiken men nu är det som det är. Sedan var det bara att plocka bort delarna igen och ställa undan dem. Nu när vi vet åt vilket håll vi ska ha kylrummet så kan vi börja regla upp. Det är många betongstenar som ska placeras ut i våg och förmodligen är det fler lass sand och jord som ska köras bort innan alla reglar är på plats. Nu väntar kontorsarbete och utbildningar resten av veckan så först i helgen kan vi börja med regelarbetet. Lite spännande är det eftersom vi aldrig har gjort något liknande förut. Vi har inte någon aning om hur vi ska få ihop allt för att inte tala om hur vi ska bygga ihop kylrummet med ett isolerat lager. Men det gör jobbet spännande och det är alltid roligt med nya praktiska utmaningar.

Såplanering

Kursen i odla till försäljning på Hjo folkhögskola gör att årets planering blir ordentligt gjord. Hittills har vi planerat på olika sätt varje år och hittills har vi aldrig lyckats följa planeringen. Mest har det berott på att när verkligheten har kommit ikapp så har vi varit tvungna att bara jobba på. Det har ibland inneburit att när jorden blivit varm nog för bönor så har vi sått alla bönor och hamnat i en situation när vi producerat fler bönor än vi lyckats sälja men bara under en kort period. Vi har försökt plantera t.ex. zucchini vid olika tillfällen men i somras så hjälpte inte det utan alla plantor mognade ungefär samtidigt. Vi har prövat en odlingsapp, papper, excel och word och inte fått något att fungera tillfredsställande.

I år har vi en planering i excel med fem ark. Ett ark för varje skifte.

Här skriver vi in förkortningar för de aktiviteter som ska utföras.
FS = förså
D= direktså
OM = omskola
B = bereda bädd
G = gödsla
GK = gräsklipp
P = plantera
F = flamma
X = skörda
FD = fiberduk
N = nät
Vi har kommit en bit på väg men inte fått in några G, GK eller OM än. Detta dokument räcker dock inte utan vi behöver ett dokument per bädd/gröda. I exceldokumentet ryms bara en ruta per vecka och ska vi flamma exakt sex dagar efter sådd så duger inte excelarket. Dessutom har vi lärt oss massa andra saker under kursen som vi vill ha med. Eftersom vi bygger kylrum så vill vi veta vilka grönsaker som ska förvaras i vilken temperatur. Vi behöver också ha någonstans att fylla i skördar och skördemängd samt planerade kontra utförda åtgärder.

Jonas, vår kursledare, gör all sin dokumentation på papper efter många år av test av diverse olika sätt. Vi kommer också att ha vårt på papper men eftersom det går mycket fortare att skriva på datorn så förbereder vi nu dessa papper i ett worddokument. Problemet när man går igenom litteraturen och hittar olika tabeller så blir det ett väldigt scrollande upp och ner i dokumentet. Till slut kom jag på att vi kunde göra en sida per gröda/bädd och göra översta raden till en rubrikrad. Ställer man sedan in Visa/Menyflik så får man som ett register ute i vänster kant.

Det gör det enkelt att klicka på den rubrik du vill komma till och på så sätt går det lätt att flytta mellan de olika grödorna. Jag gjorde ett grunddokument med alla rader och rubriker som jag kopierade in mängder med gånger. Sedan fyllde jag i det som var specifikt för den grödan. När jag gjort klart alla dokumenten kommer jag att skriva ut dem ihop med excelarket och förvara i en pärm ute i odlingen. Här kommer finnas planerade åtgärder och när de blir utförda, datum och mängd som vi skördar, antal plantor/frön som behövs i varje bädd och så vidare. Fördelen med att ha detta digitalt och inte bara på papper är att vi förmodligen kommer att odla ungefär samma saker nästa år. Det som har stämt efter odlingssäsongen och det som vi är nöjda med kommer att få stå kvar. Det vi upptäcker inte stämmer kan vi ändra i dokumentet efter säsongen. Allt vi behöver göra i januari nästa är är att planera var varje gröda ska odlas och sedan ändra bäddnumret.

För första gången har vi räknat ut exakt hur många plantor/fröer vi behöver per bädd och därmed har vi, efter inventeringen av kvarvarande fröer, kunnat göra en mer passande fröbeställning. Bara fröinventeringen tog en hel del tid i anspråk.

Det är mycket fröer som ska köpas in men det blir inte lika stort svinn på det här sättet. De flesta fröerna beställer vi från Semenco och från Lindbloms. Purjolöken Hannibal beställer vi från Runåbergs.

Det är sällan vi har tid att gå in och slå i böcker och material under odlingssäsongen så jag har försökt att få med saker som jag tror att jag kommer att ha glömt i sommar. Till exempel så har jag skrivit in optimal lagringstemperatur, luftfuktighet och förväntad tid en gröda kan lagras. Jag har också skrivit in under vilka veckor grödan behöver extra kväve. Ofta grundgödslar vi i innan sådd/plantering men för många grödor så behövs den mesta näringen någon gång fram i vecka 10-14. Mycket sådan här information finns i jordbruksverkets odlingspärm men det är bra att ha all sådan information i pärmen vi förvarar i odlingen så vi slipper leta.

På fredag ska vi träffas i Hjo igen och då ska vi jämföra våra såplaneringar. Det kommer att bli många ändringar och mycket som ska justeras men vi har i alla fall kommit en bra bit på väg.

Grönsakssköljningsförkläde

Idag blev det ytterligare ett förkläde. Den här gången ska det användas för att skydda sina kläder från allt stänk när man sköljer grönsaker. Även detta får nog göras i fler exemplar. Det jag funderat på sedan igår var hur jag skulle lösa det med knytrem. Ville ha något hållbart som inte blir smutsigt utan tål den hantering av rödbetsfärgade händer som kommer att ske.

Så kom jag på att jag kunde kolla om vi hade någon trasig rem av något slag. Hittade detta smala spännband som saknar en del.

Tältduk fanns det gott om och några andra delar behövdes inte. Det är roligt att sy och det var länge sedan jag hade tid att göra det.

Förklädet består av en övre bröstlapp där jag har sytt in en genomgående rem för att få det stabilt och starkt.

Sydde in en genomgående rem även i nedre delen för att inte slita för mycket på tältduken. Det är svårt att veta hur skör tältduk egentligen är när det ska användas till något annat än just som tältduk.

Jag tror att jag ska sy ett till med längre nederdel. Detta första är lagom till mig men när jag fick min något motvillige man att ställa upp som mannekäng insåg jag att ett längre behövs.

Det tog mycket kortare tid att sy det här förklädet än gårdagens skördeförkläde så det blir inte några problem att sy ett till.

Jag har letat efter sådana här förkläden att köpa men inte hittat några som känts hållbara nog. De jag hittat är antingen gjorda i skinn och väldigt dyra eller i plast vilket inte känns så hållbart.

Äldre inlägg

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑