Östängs gård

En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (sida 1 av 41)

Höstning av mustvagnen

Idag har vi haft träff med vårt projekt Gårdssamverkan och mobilt musteri för att höststäda mustvagnen. Vi städar den ordentligt efter varje mustning vilket tar ungefär två timmar varje gång. Hinkar ska sköljas ur, duken till pressen tvättas, pressen och krossen ska plockas isär och rengöras och pastöriseringsmaskinen rengörs genom att man skickar igenom två orange bollar med hjälp av vattentryck så att de rengör inuti pastöriseringsmaskinen. Efteråt kör vi tryckluft genom rören för att inte vattnet ska stå kvar. Idag har det dock varit rengöring på en helt annan nivå.

Alla lösa delar har burits in i köket för att få tillgång till varmvatten. Det är väldigt många delar på en mustvagn och allt har skruvats isär till minsta del. Alla hinkar, silar, tankar, lådor och burkar har skrubbats med svinto både in och utvändigt. Alla slangar och rör har skurats utvändigt med diskborste, scotch brite eller i vissa skarvar med tandborste.

Invändigt har vi dragit trasor av lakan fram och tillbaka för att verkligen få rent över allt. Alla kopplingar och skarvar har skurats med tandborste och vågar och annan utrustning har torkats av med trasa eller scotch brite.

Utomhus så har golv, väggar och tak skurats och alla andra ytor har torkats av. Pumpen har burits ner i en frostfri källare och varmvattenberedaren i pastöriseringsmaskinen har tömts på vatten. Nu är allt skinande rent och det känns fantastiskt bra att få gjort detta nu och inte till våren. Vi har inte möjlighet att förvara mustvagnen frostfritt så det är viktigt att det inte finns något vatten någonstans. Nu är den klar att köras iväg för vinterförvaring.

Vi började vid halv elva i morse och var klara strax före fem. Vi har varit fem personer som jobbat rätt hårt även om inte alla kunde vara med hela tiden så vi räknar med att vi lagt totalt runt 25 timmar på rengöring under dagen. Det är bra att komma ihåg när man planerar rengöringsdagen kommande år.

Bossgården och Wardins Gårdsprodukter

Idag har vi varit på studiebesök med vårt projekt Gårdssamverkan och mobilt musteri. Det är det sista innan projektet avslutas runt årsskiftet. Idag bar det av till Bossgården utanför Falköping där Jonas Ringqvist tog emot. Han och hans fru Sanna odlar grönsaker för försäljning på marknader, via prenumerationer och REKO-ring. De har lång odlingserfarenhet på över 20 år. Jonas är också kursledare för den halvtidskurs som jag ska gå i vinter. 

Gården de bor på är en gammal gård där uthusen har vasstak. Bara det ger poäng. 

Det är härligt med studiebesök bland likasinnade så man kan nörda ner sig i pluggbrätten och vilka storlekar som är optimala. Bossgården har en odlingstunnel där de har fyra bord för att driva upp plantor. Borden kan hålla vatten och är precis avpassade för brättena. 

Sedan några år tillbaka så har de en kylcontainer där de använder halva för att skölja och packa grönsaker och halva som kylrum. Kylrummet gör att de kan skörda kontinuerligt och därmed minskar stressen. 

Just nu fanns det inte så mycket i kylrummet mer än massor av vitkål. 

Packavdelningen värms upp av kylaggregatet vilket är en stor fördel så här års men inte lika positivt mitt i sommaren. 

Jonas har också byggt en löktork. Ett mindre utrymme där de lägger in den nyupptagna löken med blast i säckar ovanpå pallar. 

I ena hörnet finns en fläkt som blåser ner luft till botten av utrymmet under pallarna. Luften passerar upp genom löklagret och torkar därmed ut löken. 

På bossgården odlar de i fasta bäddar som de anlägger med hjälp av en gammal potatiskup som de tagit bort mittenkupen på. Gångarna blir v-formade och väldigt smala men efter att man gått i dem och kört med hjulhacka så breddas gångarna efter ett tag. 

För att minska arbetet så täcker Bossgården alla skördade bäddar med plansiloplast. Plansiloplastens svarta sida läggs uppåt eftersom det ökar värmen i jorden och därmed aktiviteten längre in i den kalla perioden. När Jonas lyfte på plasten såg man tecken av ett enormt mikroliv därunder. Bossgården täckodlar inte med organiskt material men täcker ofta bäddarna antingen genom att grödorna sätts tätt eller med plast eller markduk. Organsikt material tillförs i form av komposterad ströbädd från får och kor samt genom att skörderester hackas ner i bäddarna. 

Inne i odlingstunnlarna är det inte slut på säsongen. Här växer vinterportlack, machesallat, spenat m.m. I en annan tunnel växte huvudsallad för skörd i november. Salladen växer långsammare så här års men den växer ändå under fiberdukstunnlar inne i växthustunneln. Sallaten såddes i brätten i augusti och planterades ut i september. Det är en större risk att odla så här års. Allt lyckas inte lika bra som under sommarsäsongen men det går ändå att ha färska grönsaker på det här sättet långt in på vintern. Arrangemanget med tunnel i tunnel ger tio graders högre temperatur i de små tunnlarna jämfört med utetemperaturen under vintern.

Sedan gick vi och tittade på Jonas fantastiska hönshus. Det är byggt på hjul. Här visar Jonas utrullningsredet som bör ha en lutning på 7 grader för att vara optimalt och inte byggda på känsla som våra är… Det finns speciella redesmattor att köpa. Vi använder vanlig astroturf men de riktiga redesmattorna har hål vilket gör att man inte behöver ta ut och rengöra dem lika ofta.

På andra sidan kliver hönorna in bakom skynket för att lägga sina ägg. På eftermiddagen när äggen hämtas så fälls träställningen som hönan står på upp och fäster i elektromagneten som sitter till höger om skynket. Elektromagneten håller fast ställningen tills hönorna har gått och satt sig för kvällen. 

I andra änden av hönshuset finns sittpinnarna ovanför en gödselbinge där allt gödsel samlas upp och töms efter behov. Ovanpå gödselbingen ligger ett galler för att hönorna inte ska gå i skiten. 

Det finns två lampor i hönshuset. En ovanför sittpinnarna och en ovanför golvet. Den ovanför golvet släcks först med hjälp av en timer. Den ovanför sittpinnarna är svag och ger bara ett ledljus och släcks även den via en timer men en timme senare än den andra lampan. Det gör att hönorna tar sig upp mot ljuset där lampan finns. När den väl släcks bör alla hönor sitta på plats och då släpps också ställningen framför redena ner eftersom de är kopplade på samma timer. På morgonen när hönorna vaknar så är redena öppna så hönorna kan gå in och lägga ägg. Man slipper alltså hönor som sover i redena vilket gör att man slipper mycket av smutsen där. 

På utsidan är en lucka fäst som även den är kopplad till en timer. Luckan stängs och öppnas långsamt och gör att man slipper passa på hönorna. Luckan kan styras av timer eller av ljussensor.

I år har de utökat odlingarna med  ytterligare 1000 kvadratmeter och en tvåhjulstraktor. Både Sanna och Jonas arbetar heltid med odlingarna och i år har de dessutom kunnat ha en person anställd på halvtid för att sköta skörden. De börjar komma upp i storlek så en tvåhjulstraktor lönar sig trots att den kostar en hel del i investering. De använder den som gräsklippare, för att hacka sönder skörderester och för att ytkultivera bäddarna. 

Det är fascinerande att de på den lilla yta de har uppodlat kan försörja sin egen familj och dessutom ha en anställd. 

På bilden ovan ser ni hela området. Den fyrkantiga grå delen till vänster är den del de anlagt odlingsbäddar på i år. Det är inte stor yta och ändå så produktiv. Tänk så mycket mat som skulle kunna produceras i Sverige om man la upp det hela annorlunda. 

Sedan nördade vi en del på såmaskiner. Den övre är en Sembdner köpt på Lindbloms som Jonas i princip bara använder till att så rädisor med. Den undre är en Jang köpt på Johnnys Selected Seeds som de använder till det mesta andra. 

En såmaskin vill vi verkligen ha. Vi pratade också om krattor, stutar, säljkanaler, lerklining och massa annat. Sedan åt vi medhavd matsäck innan vi åkte vidare till Wardins gårdsprodukter. Där tog Maria Wardin emot och började med att visa oss sitt tillagningskök. Där gör hon sirap, marmelad, tomatsås och mycket annat. De har fått sitt kök godkänt trots att de inte har kommunalt vatten. De använder gårdens vatten till disk men om de behöver vatten i själva produkterna så har de kommunalt vatten som de hämtar i dunkar.

På ett ställe i odlingen så har de byggt upp höga bänkar i form av två E vända mot varandra där de täcker och odlar tidigt på året. Bra skördehöjd var det dessutom. 

I den gamla ladugården har de gjort i ordning en utställningslokal men vattenhoar och utgödslingsrännor är bevarade. 

När man är ett nördgäng på studiebesök så kan man gå igång på det mesta.

En del av oss gick igång på en dieseldriven, vevstartad tvåhjulstraktor medan andra mest gick igång på ett sågverk.

Wood-Meizer LT10 var ett väldigt smidigt sågverk som var lätt att sköta och inte krävde mycket handkraft.  Eftersom det är dyrt att få virke uppsågat så är vi många i projektet som är sugna på ett sågverk. Kan man dessutom få det mobilt som musteriet så kan vi ju enkelt köra det mellan gårdarna. 

Hos Wardins har de en bär och fruktodling inhägnad med Alloxnät precis som vi. Längst ner har de behövt sätta upp hönsnät eftersom hararna har gnagt sig igenom alloxnätet. Det problemet har inte vi haft än men det gäller att vara vaksam. 

Wardins odlar helt annat än Jonas och Sanna. Här har man gräsmatta där man jordfräser upp bäddar som man sedan täcker med gräsklipp hela säsongen. Anledningen till att man vill ha gräsmatta är just att man använder gräsklippet som gödning. Här täcks inte någonting med plast. Varken jorden eller grödorna. Inte ens kålen täcks med insektsnät under säsongen. Två helt olika studiebesök hos kunniga människor som villigt delade med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Trötta men nöjda åkte vi hem igen. I morgon ska vi invintra mustvagnen.

Manikyr

Första året när vi skulle klippa klövarna på fåren var det jättejobbigt. Vi kände oss osäkra och var väldigt tafatta i vår hantering. Vi försökte sätta fåren på rumpan och sedan klippa klövarna. Fåren ville inte vara still och vi var helt genomsvettiga innan vi var klara. Även året därpå var det kämpigt och det har blivit en syssla som vi lite bävar för. Det är inte speciellt svårt men det finns alltid en risk för att man klipper för mycket så att det börjar blöda. Står inte tackorna still så ökar naturligtvis den risken. Sist vi klippte så hade jag byggt en stol där man kan spänna fast tackorna och då gick det mycket lättare. Ändå var det ett bök att fånga vin varje tacka och få dem in i stolen så vi kunde börja klippa. Vi stressade nog upp och vilket fåren förmodligen kände av för om vi minns rätt så var vi helt genomsvettiga även förra året.

Att hantera fåren blir lättare och lättare ju längre vi har dem. Det är inte så konstigt men väldigt skönt. I år började vi med att stänga portarna så att alla fåren var inne. Sedan satte vi upp grindar som delade av utrymmet i två och så delade vi av den ena halvan i två mindre avdelningar med en grind emellan. Det hela gick lugnt till och fåren var nyfikna och ville vara med hela tiden. När vi öppnade grinden så gick en tacka in till klippstolen och vi satte fast henne. Det var en av våra äldsta tackor och hon stod lugnt och stilla tills alla fyra klövarna var klippta. Sedan släppte vi ut henne till den andra halvan. I och med att fåren hela tiden kunde ha kontakt via grindarna så stressade de inte upp sig alls. Sedan öppnade vi grinden och nästa tacka gick självmant in till klippstolen. Efter två tackor gick jag och gjorde annat för Jonas kunde lätt ta hand om det hela själv. 

Jag har funderat lite på vad vi har gjort för fel tidigare. Det känns som om klippningen har tagit en halv dag förut och nu var vi klara tjugo över nio på morgonen. Första året hade vi alla tackorna i utrymmet där vi klippte dem. VI skrev upp vilka vi hade tagit och trängde inte ihop dem vilket gjorde att vi jagade runt en hel del. Förra året (eller om det var året innan) har jag för mig att vi jagade rätt på en tacka tog ut henne och klippte henne och släppte tillbaka henne igen.

Förstår inte riktigt hur vi tänkte men nu har vi hittat en modell som vi kommer att köra varje år. Inget jagande över huvud taget. Det var bara en av våra nya rekryter född i våras som var en aning nervös men alla andra var helt lugna. Nu är alla klippta och i veckan ska vi släppa in baggen Totoro och hans kompis Enok.

Rovdjursproblem

Vi har problem med att rovfåglar tar våra hönor. Vi vill ha hönorna ute på så stor yta som möjligt och det innebär att vi inte kan ha tak över hela. Vi har funderat, satt ut skydd lite här och där, placerat dem vid träd men det har inte hjälpt. Rätt som det är slår rovfågeln till och tar en höna. När den cirklar ovanför så springer alla hönor och gömmer sig och det blir ett fasligt liv på tupparna men ibland hinner inte alla hönor undan och då går det illa. När vi var på REKO-ringen förra gången så pratade vi en del med en äggförsäljare som hade haft samma problem och hon hade fått tipset att måla ”ögon” på skivor och sätta upp. Jag målade därför häromdagen fem skivor med svart bakgrund och röd och gul ring. Idag satte vi upp dem i hönsgården. En satte vi på en stolpe som håller uppe äppleträdsvajern. Den stolpen är nästan mitt i ytan och därför bra placerad. Två  skruvade vi upp ovanpå var sin hörnstolpe så att det finns en i var enda av fältet. De flesta stolparna har redan fågelholkar på sig. 

Nu håller vi tummarna för att detta fungerar och rovfåglarna håller sig borta. Annars får vi fundera ut en annan lösning. Tips mottages gärna.

 

Takfix

Som en del i höstningsarbetet så ser vi om taket. Det brukar alltid vara några pannor som behöver bytas. I år hade vi dessutom två vattbrädor som vi var tvungna att ersätta. Vi mätte dem för några veckor sedan och har nu målat dem tre gånger med linoljefärg. Idag satte vi dem på plats. Det är högt upp men vi har bra stege som sätts fast på två stag och sedan kan man klättra upp på en stege som är fastsatt på själva taket. Det är bra att klättra upp och titta till taket varje år  när man har ett gammalt hus om man inte lägger om hela taket. Det tar förhållandevis lite tid jämfört att ta hand om en vattenläcka. Vi hittade en tegelpanna som låg snett och en som var helt trasig som vi fick byta. Utsikten från taket är kanonfin. 

Här ser man grönsaksodlingen, betesmarken och en av våra åkrar bortanför den. På bilden under ser man grisarnas hästsläp och deras gamla hage runt den. Till vänster fick de en ny yta i går och som ni kan se så är de väldigt effektiva och hela ytan är sönderbökad på ett enda dygn. De har inte ätit upp allt ogräs men mycket av det finns i grisarnas magar och resten har i alla fall fått sina rötter störda en extra gång i år. 

Åt andra hållet ser man gårdsplanen. Till vänster är det vår verkstad bakom den öppna dörren. I porten till vänster om den så har vi vår gårdsbutik. Ladugården är delvis ommålad men tittar man noga hittar man en hel del som behöver fixas till nästa år.

 

Jordprov och studier

Den 16 november ska jag på första träffen på folkhögskolekursen ”Småskalig grönsaksproduktion – att odla till försäljning” vid Hjo folkhögskola. Kursledare är Jonas Ringqvist från Bossgården utanför Falköping. Kursen går på halvfart och sträcker sig från november till mars vilket är perfekt för folk som odlar eftersom det är den tid på året då inte odlingen tar all tid. Kursen går för andra året och det är inte helt enkelt att komma in eftersom det är fler sökande än det finns platser. Det är krav på att du ska ha odlat förut och att du åtminstone ska ha planer på att odla till försäljning. Flera av mina kurskamrater har presenterat sig i en gemensam facebookgrupp och det känns som om det kan bli ett mycket givande gäng. Jag är jätteglad att jag kommit in. Jag har stort förtroende för Jonas som förmodligen är en av Sveriges duktigaste grönsaksodlare i den skala som vi eftersträvar. Han har odlat i 25 år och har fått sin odling att fungera så väl så att både han och hans fru kan låta bli att jobba utanför gården. I sommar hade de till och med en person anställd på halvtid för att hjälpa till med skördearbetet. Kursen är på distans med sex heldagsträffar i Hjo. Redan när man ser litteraturlistan så förstår man att man hamnat rätt. Fyra jätteintressanta böcker. The market gardener har jag läst förut med stor behållning. 

Sedan tillkommer Jordbruksverkets pärm kring grönsaksodling vilken jag inte är lika sugen på. Till första träffen har vi i uppgift att läsa två kapitel i kursledarens egen bok samt att göra ett jordprov för att se vilka för och nackdelar vår egen odlingsyta har. Vi kommer att diskutera jordprovens resultat vid första kursträffen vilket känns jättebra då det i bland kan vara svårt att förstå vad resultaten egentligen betyder. 

Jordprov skickar man in till ett företag som heter Eurofin. De har detaljerade beskrivningar på hur man ska göra för att kunna återkomma till samma ställe efter ett par år och se förändringar. Jord från 20 olika ställen ska samlas in i en hink där jorden sedan blandas väl. 

Sedan mäter man upp 2,5 deciliter jord som man lägger i en förpackning och skickar in till företaget. 

Att ta jordprov är inte obligatoriskt eftersom det kostar ca 700 kronor vilket är ganska mycket pengar. Men ska man gå en kurs så känns det bäst att utnyttja den kunskap som finns där så mycket man kan.

Den här kursen kommer helt rätt i tid. Vi har odlat tillräckligt länge för att vilja ta ett steg vidare. Vi lägger om våra bäddar för att få en effektivare hantering i odlingarna. Vi ska börja effektivisera genom att bland annat använda såmaskin. Vi har säljkanaler och får fram grönsaker men vi kan bli effektivare, proffsigare och mer medvetna producenter än vad vi är nu. Vintern kommer att spenderas framför brasan med god litteratur. Det känns helt rätt.

Lydia och skogsträdgården

Om något är för bra för att vara sant så är det oftast inte det. Men ibland så kan det faktiskt vara sant i alla fall – som Lydia. För ett tag sedan hade vi ett studiebesök här från Holma Folkhögskola. Deltagarna gick en kurs i grönsaksodling och var här för att studera livet på landet. Vi visade runt i odlingarna men eftersom flera av deltagarna hade brett intresse för lantlivet så tog vi djuren, musteriet, skogsträdgården och allt annat också. Skogsträdgården har det senaste året känts jobbigt att visa upp eftersom vi helt enkelt inte har haft en chans att ta hand om den. Men kommer folk på studiebesök så tycker vi det är viktigt att visa upp både lyckade och mindre lyckade exempel. Bland deltagarna så fanns Lydia som förutom kursen i grönsaksodling även går en kurs i skogsträdgårdsodling. I den kursen ingår att man ska göra 40 timmars praktik. 

När vi åt lunch frågade Lydia om det fanns möjlighet för henne att komma tillbaka och göra praktik här i vår skogsträdgård. Det säger man inte nej till.

Den 6-7 oktober dök hon upp här på gården igen tillsammans med Luna som är en mycket trevlig hund. Vi tog ett snack om vilka problem och möjligheter vi har i skogsträdgården samt gick igenom var alla verktyg och material finns. Vi ger Lydia ganska fria händer så hon får planera och genomföra restaureringen av skogsträdgården på det sätt som hon vill. Skogsträdgården var ju redan från början något som vi varit många inblandade i eftersom den anlades som en kurs 2015. Vi har därför inte några problem med att andra fortsätter planeringen utan ser det snarare som en fördel att fler tänker till. Vi har tidigare anlagt gångar i skogsträdgården bland annat genom att lägga ut ett tjockt lager ull. Det visade sig dock vara helt meningslöst eftersom det bara tog en säsong innan gångarna var försvunna. Mitt i bilden nedan var det förra året en tydlig gång gjord av ett tjockt lager ull. Den går inte ens att hitta om man letar. På sin kurs har Lydia lärt sig att anlägga gångar genom att använda markduk och flis. Vi hade en del markduk hemma så hon började med att anlägga gångar med hjälp av det och tidningspapper. Vi har tre ingångar i skogsträdgården och tanken är att de ska förbindas med gångar. Första gången som Lydia började med går från huvudingången som är den som vi använder mest förbi blåbärs- och blåbärstryplanteringen över till en ingång som leder ut till skogen. Där är karaktären en annan och mer skogslik så där har vi bland annat planterat hassel. Det kommer att bli kanontrevligt med slingor man kan promenera på i skogsträdgården. Det är trevligt att pröva olika metoder som man kan jämföra så några gångar blev gjorda med hjälp av tidningspapper och kartong som sedan ska täckas med flis. Det tar tid att göra gångar. Många knäböj blir det. Tur att vi hade mycket tidningspapper hemma. Mycket mer än så av det praktiska arbetet han hon inte vid sitt första besök men många tankar föddes och innan hon åkte hem efter första helgen gick vi igenom vilket material hon behövde till nästa gång. Det vi behövde skaffa var dels kartong och dels flis.

Några dagar efter Lydias första besök fick vi ett mail ifrån ett par som bor utanför Nossebro. De hade läst på vår blogg att vi behövde flis och undrade om vi ville komma och hämta hos dem. De hade tagit ner ett par almar och flisat upp stubbarna. Nu låg flisen i deras trädgård och var mest i vägen. Jag tog släpkärran dit och hämtade ett helt kärrlass säckar som de fyllt med flis. Sedan var jag och Jonas tillbaka ytterligare en gång och fyllde ett helt kärrlass med säckar igen. Förmodligen behöver vi åka ytterligare två gånger för att få med oss allt men det var i alla fall tillräckligt för Lydia att börja med.

Nu i veckan återkom Lydia och Luna och bosatte sig i vår wwoofvagn som de kan disponera när de vill eftersom tanken är att det ska bli återkommande besök.

Vi har anlagt vår skogsträdgård i en skog. Vanligare är nog att man anlägger på en åker. Då planterar man ofta in alar eftersom de binder kväve och kan vara ett skydd innan träden i skogsträdgården har hunnit växa till sig. Vi hade fördelen att det redan fanns en del alar på plats. Alar växer dock fort och redan efter tre år har små buskalar blivit halvstora träd. En del behövde därför tas ner då de skuggar för mycket. 

Vid ingången har Lydia lagt stenplattor och kantat gången med bakar som blivit över när vi sågade virke. Längst upp i skogsträdgården finns en bänk där man har utsikt över den nedre dammen. I alla fall sedan Lydia sågat ner lite träd. 

Framför bänken kommer det att bli två lundar gjorda med lasagnebäddsteknik. Grässvålen är vänd upp och ned. 

Sedan har jorden täckts med tidningar, ett tjockt lager löv och sedan halm. 

Allt organiskt material täckts sedan med markduk för att allt ogräs ska kvävas. Dessa lundar kommer så småningom när allt ogräs är kvävt att planteras med marktäckande växter.

I den första lunden växer ett persikoträd och i den bortre en koreansk silverbuske.

Marken var ganska sank när vi började jobba med den så vi har grävt en del dräneringsdiken. Över dem går nu broar som Lydia byggt.

Gångarna är täckta av ett tjockt lager flis och vindlar fram mellan de träd vi planterat.

Vid ingången står en skylt med en karta över skogsträdgården. Den behöver vi fixa till eftersom den lutar allt mer och vi fick plocka ner tegelpannorna.

Grinden till skogsträdgården behöver vi också fixa till eftersom den sitter för lågt så den tar i marken när den öppnas. 

Arbetet med skogsträdgården har tagit ett jättekliv framåt under veckan. Det finns också planer på mer arbete som sträcker sig fram i vår så fortsättning lär följa.

 

Årsredovisning år fyra

Nu har det gått fyra år sedan vi köpte gård. Vi hade en plan över de fyra första åren och den planen skall nu har vara genomförd. Det är den faktiskt till stora delar även om inte allt blivit som det var tänkt från början. Den här säsongen har varit stentuff på grund av torka och eftersom vi kört igång för många projekt. Nu är tid för utvärdering av våra fyra första år och i januari är det dags att göra upp en ny fyraårsplan. Då kommer permakulturgänget tillbaka och ska hjälpa oss att göra en ny design utifrån nuläget. Från nu tills dess ska vi tänka igenom det vi gjort och försöka formulera någon form av målbild inför deras arbete. Vi ska också hinna med att vila, läsa och fundera så att nästa fyra år blir något lugnare än de fyra som gått. Vi har hittills aldrig ångrat att vi köpte vår gård. Vi trivs verkligen och känner att vi gärna bor här resten av vårt liv. Det vi inte trivs med är den stora arbetsmängd vi haft det sista året så det är prioritet att hitta vägar som kan underlätta arbetet och minska pressen.

Här kommer årets lista så att vi själva kan komma ihåg vad vi gjort.

Odling

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 75 bäddar.
  • Ångrat bäddarnas bredd och grävt om ett av kvarteren till 75 cm breda och 16 meter långa bäddar
  • Planterat 50 äppleträd
  • Köpt och planterat massor av tulpanlökar och andra lökväxter.
  • Planterat ett tjugotal 20 bärbuskar
  • Planterat två plommonträd och ett körsbärsträd
  • Anlagt en sparrisbädd med drygt 90 plantor
  • Anlagt en bädd för jordärtskockor
  • Anlagt en permanent kryddodling
  • Odlat potatis, lök och en del kål i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen.
  • Haft gårdsförsäljning vid sexton tillfällen
  • Genomfört 15 marknadsdagar på Nolbygårds Matmarknad
  • Deltagit i Nolbygårds höstmarknad och julmarknad samt Vikaryds julmarknad
  • Haft öppen gård under Matfesten
  • Sålt grönsakskassar och grönsaker på REKO-ringen i Alingsås under säsong
  • Köpt och byggt en pumpautomat och byggt upp en bevattningsanläggning med fådda matarledningar så vi kan bevattna med vatten från grustaget
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av. Insett att vi inte behöver så mycket bönor.
  • Byggt ställningar till störbönor som kan tas in under vintern
  • Påbörjat ett snigelstaket runt odlingen

Djur

  • Fått 21 lamm varav ett bagglamm sålts som livdjur. Två tacklamm har behålls som livdjur av oss
  • Låtit slakta fyra tackor som vi låtit Claessons chark göra 440 korvar samt sex rökta fårfioler av
  • Skickat 18 lamm till slakt varav vi sålt 16 som lammlådor
  • Saltat in och kört 22 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt 50 lohmanhönor och startat en ny flock så vi även i år haft två flockar
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning som vi flyttat upp till gårdsplanen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat två kastrerade galtar som ska slaktas nu i höst
  • Minskat fårflocken till nio från föregående års elva
  • Grävt en ny ankdamm (Med hjälp av Richard och wwoofare)
  • Skaffat sällskapsbaggen Enok, som vi låtit kastrera, till vår bagge Totoro
  • Lärt oss sondmata lamm

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone december ut
  • Lassat upp löshö på  höloftet med vår vajeranordning som vi fått att fungera
  • Hamlat tre av våra lindar och börjat hamla några nya träd för vinterfoder

Musteriet

  • Tillsammans med fem andra gårdar har vi dragit igång Alingsås Mobila Musteri
  • Hittat på lösningar för att få musteriet att fungera. Bland annat så vi kan återanvända vattnet i pressen och inte behöver tömma ut efter varje pressning
  • Mustat på Nolbygård vid fem tillfällen
  • Mustat på gården under Matfest
  • Mustat vid ytterligare fem tillfällen hemma på gården
  • Startat en ekonomisk förening som heter Gårdssamverkan i Alingsås Ekonomisk förening

Snickerier, målning m.m

Utgångsläget

.

  • Inrett vår inköpta cirkusvagn till wwoofvagn

  • Skrapat framsidan på huset (I alla fall nästan klart)
  • Målat hälften av framsidan på huset

  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Satt upp flera fågelholkar och ett insektshotell

  • Byggt om en gammal balvagn till fårtransport (wwoofare)
  • Byggt en förvaringsanordning till gris och ankmat (wwoofare)
  • Byggt en pergola i odlingen (wwoofare)
  • Byggt ett flyttbart hönshus (som inte var en hit då det var alldeles för varmt denna sommar)
  • Tagit bort frigolitkuleisoleringen på vinden och ersatt med ekofiberisolering
  • Påbörjat en renovering av ett badrum
  • Satt in en ny dörr till ladugården så vi kan hålla frosten ute
  • Byggt en vinterbostad med bad åt ankorna och ett mindre hönshus i ladugården

Skog

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Fällt och låtit såga upp två rejäla travar med reglar och brädor

Övrigt

  • Äntligen rensat högen med gammal isolering som blockerade dörrarna på baksidan av ladugården. Vi har kört iväg minst tio släpkärrelass med gammal träullsisolering, som legat där i många år och var härligt mögligt, svampigt och fullt med nässlor.
  • Stängslat in ett skogsskifte
  • Kluvit upp en mängd ekstockar till stängselstolpar
  • Grävt ner ett stort antal jordspett för att förbättra elen runt betena
  • Fortsatt med arbetsdagarna inom  ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Tagit emot studiebesök från Holma och Hjos folkhögskolor
  • Haft en praktikant
  • Varit på studiebesök på Ridgedale och Not Quite
  • Sagt upp mig från lönearbetet (Ylva)
  • Tagit emot wwoofare från Frankrike, Tyskland, Irland och Italien
  • Gått utbildning i Villkorad läkemedelsanvändning i Svenska Blå Stjärnans regi
  • Haft öppen gård under Framtidsveckan
  • Tagit emot studiebesök av tre skolklasser
  • Gått en utbildning i livsmedelshantering och livsmedelslagstiftning

Det känns som om vi hunnit mindre på gården den här säsongen än förra och det stämmer nog eftersom vi deltagit i många fler arrangemang och sålt vid fler tillfällen på REKO-ring och marknader samt dragit igång musteriet. Till nästa säsong måste arbetsbördan bli mindre och vi har en hel del planer på hur det ska gå till. För det första jobbar jag inte som lärare längre. Jag ska inte heller vara projektledare för två Leaderprojekt nästa säsong. Vi ska inte starta upp ett mobilt musteri igen och inte några andra nya projekt heller. Vi kommer inte att behöva anlägga en bevattningsanläggning. Det finns hopp om att vi nästa säsong ska kunna ta åtminstone lediga söndagar.

Här kommer lite före och efterbilder

Återigen tack alla vänner, familj, wwoofare, praktikanter och andra som har hjälpt oss under dessa år. Så många arbetstimmar som ni har varit här och stöttat oss. Tack också alla kunder som besökt oss i gårdsbutiken, på Nolbygårds Matmarknad, på REKO-ringen och på andra marknader. Utan er hade vi inte kunnat producera det vi gör.

Bra mat

En stor skillnad mot innan vi hade gård är att vi numer äter mycket bra mat från fantastiska råvaror. Under stor del av året är grönsakerna från våra egna odlingar. Lök, vitlök, potatis, rödbetor, palsternackor har vi från egen odling hela året. Vintersquash, grönkål och brysselkål har vi fram till en bit in på våren. Ägg har vi egna året om. Lammkött, fårkött och griskött har vi så mycket vi vill ha. Att vara självförsörjande på julskinka känns väldigt fint. I år har vi slaktat fyra tackor. En hel del av deras kött malde vi till färs. Några stekar sparade vi men sedan åkte vi till Claessons i Falköping med resten. Där har vi lämnat in kött tidigare och varit väldigt nöjda. I år rökte vi sex stycken fårfioler. Det är kanongott och håller sig länge. 

Förra året gjorde vi två olika sorters korv men en var mycket godare än den andra så i år satsade vi bara på den smala korven. 

Nu har vi  dryga 20 kilo korv i frysen. Det är bra mat att servera wwoofare i sommar. Enda problemet med så stor tillgång på eget kött och grönsaker är att det är väldigt svårt att få plats i frysarna. .. och om en månad ska vi slakta två grisar.

Höstning

I två års tid har vi slarvat med att hösta. Det har inneburit att vi har haft växter som dött, vattenslangar, munstycken och rör som gått sönder och färg som blivit förstörd. När odlingssäsongen är över och det börjar gå mot vinter så är det vissa saker som man bör göra. Vi kallar det för att hösta och i år har vi varit bättre på det. Inte så att vi är klara men vi är en god bit på väg. Här följer en lista på det vi bör göra under höstningen mest för vår egen skull så vi ska kunna gå tillbaka varje år och inte glömma något.:

  • Tömma och ta in alla vattenslangar
  • Stänga alla vattenledningar där det finns frostrisk
  • Bära ner alla målarburkar i frostfritt utrymme
  • Se över tätningslister på fönster och dörrar
  • Rensa hängrännor från löv och bôs så att höstregnen inte ställer till det
  • Se över takpannor och vindskivor så allt är tätt
  • Bär in vinterns ved
  • Kör igång vedpannan med rätt förtryck i expansionskärlen
  • Rengöra och olja in alla trädgårdsredskap
  • Tömma butiken och bära in all honung, fällar och annat, som kan ta skada, i huset
  • Skörda rotfrukter och potatis och lagra i jordkällaren
  • Tömma alla kubikmetertankar och tunnor
  • Täcka alla bäddar med halm eller liknande material
  • Bära in alla fiberdukar, nät och annat från odlingarna
  • Fånga de möss som flyttar inomhus innan de skadar elledningar eller annat känsligt
  • Se över gräsklipparen och slipa upp knivarna
  • Ställa ut fågelbordet.
  • Förbereda ankornas inomhusplats
  • Se över elstängsel så att de kan göra livet jobbigt för vildsvinen
  • Se över nätet runt grönsaksodlingen
  • Bär in trädgårdsmöbler
  • Se över grillar och ställa i ladan
  • Se över fårens vinterhage inkl. elstaket
  • Se över elstaketet runt skogsträdgården
  • Ta in bevattningspumpen och placera frostfritt
  • Samla alla bevattningsrör i en hög
  • Fyll i potthål på vägen och gräv så att vatten kan rinna undan
  • Städa plantuppdragningsrummet och sätta på frostvakten så inte rören fryser

Den här listan ska vi spara och bli duktiga på att använda. Det kommer spara pengar, tid och oro om vi lyckas med det. I år har vi hittills gjort hälften på listan – men vintern är ju inte här än.

Äldre inlägg

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑