En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (Sida 1 av 71)

Mentorsträff i Spekeröd

I eftermiddag har jag (Ylva) varit på träff inom Hushållningssällskapets mentorsprogram. Det var första gången alla mentorer och alla adepter träffades. Vi var inbjudna till Sutip Austad som driver Austads gård i Spekeröd.

Vi hälsades välkomna av Marie och Ida från Hushållningssällskapet och sedan fick alla presentera sig innan vi fick lyssna på Jonas Ringqvist som berättade om Bossgårdens försök med gröngödsling. Det är alltid intressant att höra andra odlare berätta om sina odlingar.

I Sutips växthus växer sötpotatis och en mängd asiatiska och svenska kryddväxter.

Odlingen riktar sig främst lyxrestauranger och säljs via grossister. I bäddarna växte krasse, grönkål, rädisa, rödbeta men allt skördas som små späda blad. När en gröda är skördad lyfts det översta lagret med jord bort och ersätts med ny plantjord som köps in.

Skotten skördas ett och ett och säljs i askar om t.ex. 50 gram för ett relativt högt kilopris.

Vi fick provsmaka den ena grödan efter den andra.

En verksamhet helt inriktad på restaurang blir naturligtvis sårbar i pandemitider så försäljningen direkt till kund via egen gårdsbutik har ökat under de senaste åren.

Det är en helt annan typ av odling med mycket högre insatskostnader i form av jord på säck, fröer och annat än vad vi själva använder och varor som mer är till för ögat än för att mätta magar men intressant att se och höra.

Sutip odlar en hel del växter som jag inte hört talas om som den här Mexikanska potatisen. Den smakade som ett mellanting mellan gurka, morot och potatis.

Knalten

Härom veckan var jag och vår praktikant Hansi på besök på Knalten. Det är en småskalig grönsaksodling utanför Ulricehamn som drivs av Pierre och Sonia. De har odlat i många år och har mycket större och mer effektiva odlingar än vi.

Skälet till att vi åkte dit var att Hansi skulle köpa en bredgrep. Sonia och Pierre importerar detta fantastiska redskap från Frankrike och det går att beställa direkt från dem. Om jag skulle få välja ett enda redskap att investera i för att odla grönsaker i fasta bäddar så är det en bredgrep. Den används mycket hos oss och jag talar mig varm för den vilket innebär att de flesta av mina praktikanter förr eller senare införskaffar en. Knaltens bredgrepar finns med fyra, fem eller sju piggar. Vi har en med fyra och en med sju.

Vi hade förvarnat att vi skulle komma så de hade bredgrep hemma och vi passade naturligtvis också på att titta på deras odlingar. Tavlan visar de olika odlingskvarteren och sitter på väggen där alla redskap förvaras. Knalten har verkligen en annan skala än vi. Vi har ett flamaggregat men de har en värsting som flammar hela bädden på en gång. Fem munstycken som sitter bakom en skiva som hindrar blåsten gör att hela bädden flammas effektivt på en gång.

Till vänster om flamaggregatet skymtar en Terratech hjulhacka och de har både deras enhjuliga och deras tvåhjuliga. Det finns många redskap att köpa till hjulhackan och eftersom de är många som jobbar på en gång så har de flera redskapsbärare för att inte behöva byta redskap.

På väggen hängde en paper-pot. En maskin som planterar förodlade småplantor i rader. På Knalten använder de den framför allt för att plantera ut rödbetor. De odlar i zon fem och att kunna förodla rödbetor gör att de får ett visst försprång.

De hade även en tvåhjulstraktor som heter Grillo och som fungerar ungefär på samma sätt som en BCS som är ett vanligare märke.

Grillon använder de framför allt för att hacka ner gröngödsling.

De täcker kålen med nät även så här sent på säsongen för att hålla rådjuren ifrån kålen. Vi diskuterade problem med kålfjäril och de undviker att använda Turex då de bara haft små lokala angrepp. Knalten är krav-certifierat och det har odlats ekologiskt på gården sedan 70-talet. Pierre berättade att även om de hittar angrepp av kålfjärilslarver så blir angreppen bara lokala och försvinner ganska snabbt. Hans teori är att eftersom de inte sprutar så tar de inte heller död på maten för de insekter och kryp som äter kålfjärilslarver. Det gör att det finns tillgång till kryp som kan ta hand om angreppen. Det låter logiskt. Vi har inte sprutat med Turex sedan 2017. Vi har inte haft några angrepp och jag har tänkt att det har berott på att vi blivit så duktiga på att täcka med nät. Men i år så fick vi ett angrepp på broccolin. Jag hade inte tid att ta hand om det så vi högg helt enkelt av lite blad från fyra plantor och slängde in till hönsen. Tänkte att det fick räcka och att jag skulle ta hand om problemet dagen efter. Det blev inte av och några dagar senare när vi kom att tänka på angreppet så hittade vi inte en enda larv. Vi kan omöjligt ha fått bort alla efter att bara ha huggit av några blad. Spännande.

Knalten odlar tomater både i caterpillartunnel, på friland och i ett växthus.

Eftersom de redan har haft frost så har tomaterna ute gett sig. De planterar tomater utomhus med en meters mellanrum och binder upp dem längst trådar i sidled.

I gångarna mellan rödbetsbäddarna har de lagt plansiloplast. Jag tänkte att det var i huvudsak för att täcka för ogräs men Pierre berättade att det var för att försöka spara vatten. De kan bara vattna med vatten från egen brunn och vattnet är inte tillräckligt för att slösa med. En bieffekt av att täcka gångarna och sidorna på bäddarna är att rödbetorna på ytterkanterna av bäddarna växer mycket snabbare. De skördas därmed först. Att lägga plast i gångarna får därmed tre syften. 1. täcka ut ogräs. 2. spara vatten. 3. påskyndar tillväxten.

Den här välten kan kanske vara ett alternativ till raduppdragningskrattan som vi inte riktigt får styr på. Det borde bli rakare rader.

I tomatväxthuset växte en helt svart tomat. Den är röd innan den är mogen men som mogen blir den svart. Tyvärr var namnet bortglömt.

Sedan fick vi gå in i deras förodlingsväxthus. Tänk ändå om man hade ett sådant. Det är byggt av gamla fönster och virke från egen skog. I taket hänger rustika hyllor och på golvet står mer hyllor. På hyllorna finns stora plåttråg med underbevattningsmattor och gott om plats för förodling. Lättskött och lätt att titta till alla plantor utan att behöva ta sig in i ett bubbelplasttält.

På golvet stod en FreeFlow-kamin med rör efter sidorna som gör att varm luft strömmar ut i rummet och cirkulationen sätts igång. Den blev både jag och Hansi rätt avundsjuka på.

Det är enormt inspirerande att besöka andra odlare. Detaljer och smarta lösningar inspirerar.

Sedan fick vi titta på deras gigantiska gårdsbutik. Där säljer de bredgrepar, grönsaker och franska ostar. Alla som bor i närheten borde verkligen köpa alla sina grönsaker av Pierre och Sonia. Vilken fin verksamhet och så proffsiga odlare. Full av respekt!

Till slut fick Hansi köpt sin bredgrep och vi gav oss av hem till Östäng med nya tankar och nya idéer.

Matsafari

Det har varit en fantastisk helg! Strålande solsken och många besökare på gården.

Samtidigt har det varit lite hektiskt. Det är ett ständigt dilemma med mycket roligt vi vill vara med på och begränsningen med 24 timmar om dygnet.

Varje lördag är vi med på Nolbygårds Matmarknad. Det är där vi säljer det mesta av våra grönsaker och eftersom vi själva startat marknaden så är vi ansvariga och där varje lördag hela säsongen. Vi tar också emot äpplen varje lördag under september och oktober på Nolbygård vilket Jonas brukar sköta.

Nu i helgen anordnade Lab190 matsafari för alla matproducenter runt väg 190 och eftersom vi tycker det är ett bra initiativ så anmälde vi oss till det.

Det innebar att jag och Jonas skulle vara på tre ställen i lördags vilket inte är möjligt. Tur då att vi har vuxna barn som kan ställa upp. Jag fick ta hand om matmarknaden, Jonas om öppen gård och Ina ställde upp och samlade in äpplen.

För att få allt att fungera så fick vi lägga upp en strategisk plan. Att vara på tre stället ger brist på vågar, skyltar, bord och personal. Vi har t.ex. bara två iPads där vi har kassasystemet installerat.

Vi tog därför i veckan hjälp av våra tre praktikanter från Angered och de fick fundera över vad de tyckte att besökare skulle få för information om gården. De har varit hos oss under några veckor och det var roligt att höra vad de ville lyfta fram. Sedan gjorde vi en vägvisare och skrev skyltar som de satte upp på olika ställen för att få gården att bli så ”självvisande” som möjligt.

Besökarna fick information om våra olika djur, om kålskiftet, kålfjärilar, växtföljd, bajs och mycket annat.

I fredags skördade vi dels för att hålla gårdsbutiken öppen på fredagen som vanligt men också till både Nolbygårds Matmarknad och till gårdsbutiken över lördag och söndag.

När vi ska vara på flera ställen så blir det plötsligt ont om både dukar och kärl att lägga grönsakerna i.

Vårt nya kylskåp är kanonbra för att kunna ha saker framme som mår bra av kyla men också behöver visas upp ordentligt.

Utanför arrangerade vi alla olika typer av vintersquash, betor och kål.

Portarna är bra att använda som anslagstavla för att visa upp arrangemangets olika programpunkter så vi kunde lotsa besökarna vidare.

Helgen bjöd på det bästa vädret på länge och vi hade mycket kunder på matmarknaden och många besökare på gården. Fredagens skörd räckte till viss del men viss kompletteringsskörd fick göras på söndag morgon.

Under lördagen var det en jämn ström hela dagen som gick runt i odlingen och bland djuren och besökte gårdsbutiken. Ibland var den bemannad av Jonas men annars skötte sig kunderna själva och räknade samman och swishade in det de handlade för medan Jonas var runt och visade något för en annan besökare. Det hela fungerade ganska bra.

På söndagen var jag i odlingen hela dagen och svarade på odlingsfrågor medan Jonas kunde koncentrera sig på butiken. Det gav honom chans att även erbjuda provsmakning på must, honung och sishuanpepparkorn vilket var mycket uppskattat.

Vi gillar verkligen att ha öppen gård och visa upp vad vi gör. Kanske beror det till viss del på att vi båda är lärare i botten och gillar att berätta för folk men det är också en viktig uppgift att berätta om hur vi arbetar för att producera livsmedel, att ge människor tips för att de ska kunna odla mer mat själva och att öka förståelsen för hur sårbar vår livsmedelsförsörjning är och hur kretslopp kan fungera.

Få besökare är medvetna om saker som hur få grönsaksproducenter vi är i Sverige, hur viktiga våra djur är för vår produktion av grönsaker, hur mycket jobb det ligger bakom ett knippe morötter och så vidare.

Vi har under säsongen i år också varit tvungna att säga nej till människor som har velat komma hit på studiebesök då vi inte har haft tid. Då känns det bra att öppna upp gården för besök så alla nyfikna får en chans. Vi hade gärna haft fler öppna gårdsdagar och kanske får vi till det något annat år.

När alla besökarna lämnat gården vid fyra så flyttade vi fåren till nytt bete och sedan gick Jonas ut och fällde några träd medan jag plockade tio liter kantareller. Skönt att få göra något på egen hand ett tag efter en intensiv helg med många bra samtal och trevliga kundkontakter.

Praktikanter från Angered

Moa, Veronica och Johanna från Naturbruksgymnasiet i Angered har gjort praktik hos oss under fem veckor. Det har verkligen varit jätteroligt att ha dem här. När man tittar igenom bilderna från perioden ser man verkligen att vi hunnit mycket och att vi gått från sensommar till höst.

I början blev det bönskörd i princip varje dag de var här. Det är en tålamodsprövande syssla som jag själv helst undviker men som de tog sig an med glada miner.

En av sockerärtsbäddarna var slutskördade så där fixade de till bädden för ny gröda.

De drog upp linjer för fyra raders sådd och sedan fick de försöka förstå sig på såmaskinen under Hansis ledning.

Såmaskinen är inte helt enkel att ställa in så vägning av frön före och efter och så massor av praktisk matte för att räkna ut hur många frön som faktiskt landade i bädden.

Att köra såmaskin i föruppdragna rader går ofta bra men ibland krånglar det så man får ha bra koll på att kugghjulen rullar som de ska.

De har varit med och skördat massor av bönor, ärtor, gurka, tomat, morot och annat och lärt sig att ta hand om skörden och packa den inför försäljning.

Vi har haft provsmakning av gurka och äppelmust och diskussioner om grödor och användningsområden av de olika grönsakerna.

Vi har slutskördat morötter.

En riktigt regnig dag tillverkade vi flis till gångarna i odlingen.

Med bra regnkläder så jobbade de snabbt och den igenväxta slänten mot övre dammen var helt fri från sly innan kafferasten.

En dag slutskördade vi vitkål och lade i kyllager. De har fått öva på att täcka med kålnät om och om igen.

De har fått slå ner stolpar.

Vi har diskuterat försäljning och marknadsföring.

De har fått packa kassar till prenumeranter och REKO-ring.

De har målat skyltar till skogsträdgårdens växter och till att sätta upp vid vägen.

Vi har tillsammans funderat på hur vi ska skylta upp inför att ha öppen gård.

De har varit med och mustat en dag och då diskuterade vi förädling och märkning av produkter. De har flyttat får och matat hönor, dödat sniglar och rensat ogräs. Och så har vi pratat och diskuterat. Ännu ett gott gäng som förgyllt vår tillvaro på gården.

Det bästa är att de kommer tillbaka till våren. Tack för all hjälp och välkomna tillbaka!

Gröngödsling

Gröngödsling är ett samlingsnamn för grödor som man odlar för att förbättra sin jord. Vi har varit dåliga på att odla gröngödslingsväxter eftersom vi utnyttjat de bäddar vi haft till att odla grönsaker för försäljning. Jorden mår dock väldigt bra av att berikas med grönt material så vi har gjort några små försök tidigare år.

Vi vill fortfarande odla grönsaker i så många bäddar som möjligt så det har bara blivit helsäsongsodling av gröngödsling i två bäddar. Därutöver har vi odlat en yta utanför bäddsystemet med blodklöver som vi slagit och använt för att förbättra jorden i andra bäddar.

Det visade sig dock att den ytan var så full av ogräsfrön och eftersom vi bredsådde så blev det lika mycket ogräs som blodklöver. Vi har tidigare använt gräsklipp som gröngödsling i bäddarna men upplever även då att vi får större och större problem med vissa ogräs som till exempel vitgröe.

Det vi framför allt gjort i år är att så in gröngödsling efter skörd och det kommer vi att göra mer framöver. 12 bäddar där vi har skördat lök, tre bäddar där vi odlat morot och två bäddar där vi odlat bönor och ärtor har sedan såtts med olika gröngödslingsväxter. Vi har dels bredsått men också radsått gröngödslingsväxter.

Fördelen med att bredså är att bladmassan från gröngödslingsväxterna täcker ut och kväver mycket ogräs. Nackdelen är att det inte effektivt går att rensa det ogräs som trots allt tar sig innan bladmassan blir stor nog. Det bidrar därför lätt till att nya fröer av ogräs sprids.

När vi radsått gröngödsling så har vi snabbt dragit över med radhackan mellan raderna två gånger och de bäddarna är näst intill fria från ogräs.

Nu när gröngödslingsväxterna därigenom fått ett bra försprång så finns det nästan inget ogräs alls i de bäddarna. På bilden nedan är hela lökkvarteret täckt med gröngödslingsväxter.

Vi har inte någon tvåhjulstraktor trots våra 1360 bäddmeter. Det gör att allt arbete sker med handverktyg. Vi behöver därför välja gröngödslingsväxter som fryser sönder för att slippa massor av jobb till våren. Vi hoppas att den värsta frosten dröjer så att bäddarna får ha växande grödor med aktiva rötter långt in på hösten. När grödorna sedan fryser ner så kommer vi att täcka bäddarna med plast men fram tills dess så får gröngödslingsväxterna göra sitt jobb med att förse mikrolivet med ”mat”.

I några bäddar med kål har vi också använt subklöver som gröda mellan kålväxterna. Vi väntade några veckor efter att kålen hade etablerat sig innan vi sådde in gröngödslingen och det gav kålen bra försprång. Efter att vi skördat kålen så täcks bädden av en massa av grönt material och där behöver vi inte så in något.

Förra året sådde vi in perserklöver i majsen med gott resultat men i år har vi majsen på en nyetablerad del av odlingen och där är än så länge för mycket ogräs för att vi skulle våga köra på det i år.

Hade vi haft en tvåhjulstraktor så hade vi kanske odlat mer majs med perserklöver i fler bäddar och sett även majsen som en gröngödslande gröda men som det är nu så behöver vi i så fall forsla bort majsen och kompostera den på annat håll för att sedan återföra komposten. Det blir för mycket jobb.

Gröngödsling är något vi vill lära oss mer av. Har ni där ute några bra tips så dela gärna med er.

Öppen gård nu i helgen

Alla som är nyfikna på vår gård är välkomna nu i helgen. Vi deltar i LAB190:s arrangemang Matsafari längst väg 190 där de försöker lyfta verksamheter som producerar lokal mat. Det är alltså inte bara vi som har öppet utan ända från Göteborg till Nossebro är det verksamheter som öppnar upp för allmänheten.

Idag har vi låtit våra praktikanter fundera över vad som finns att berätta för besökare om vår gård. De har fått skriva skyltar som vi ska sätta upp i odlingen och på andra ställen för att besökarna ska få veta lite mer.

På lördagen så är det Nolbygårds Matmarknad som vanligt så jag (Ylva) kommer att befinna mig där medan Jonas tar hand om gården och eventuella besökare. Vi har kallat in vår äldsta dotter Ina som ska följa med till Nolbygård eftersom vi även har äppleinlämning där mellan 10-12. Sedan åker hon tillbaka till gården för att hjälpa Jonas där.

På söndagen är vi alla på plats och då har vi annonserat att jag kommer att finnas i odlingen och svara på odlingsfrågor. Självklart svarar vi även på andra frågor om någon har det.

Gårdsbutiken kommer att ha öppet både lördag och söndag mellan 10-16 och där kommer man att kunna köpa nyskördade grönsaker, ägg, honung och lammfällar.

Det ska bli trevligt att välkomna människor till oss igen. På grund av Corona så har det blivit dåligt med öppna arrangemang även om alla alltid är välkomna till oss då gårdsbutiken med självbetjäning är öppen jämnt. Men denna helgen kommer där vara bemannat och fullt sortiment av grönsaker.

Det kan låta som lite väl mycket arrangemang på en helg men Nolbygårds Matmarknad är ett åtagande som vi gillar och sköter varje lördag hela säsongen så där kan vi inte utebli. Äppleinlämningstider och datum la vi ut långt innan LAB190 hade gått ut med sitt arrangemang så då var det bara att hänga på eller inte. Vi gillar att ha folk på gården så valet var inte så svårt.

Passa på att besöka alla trevliga ställen som har öppet. Hela programmet finner ni här.

Böcker i topp

Bland över 31000 böcker i kategorin Lantbruk på adlibris ligger nu våra böcker på plats ett, två och fyra.

Boken på plats nummer tre är en utmärkt bok om Höns så när ni ändå handlar kan ni köpa alla fyra 🙂

I underkategorin ekologisk odling kniper vi alla tre förstaplatserna men i den kategorin finns bara dryga 400 böcker.

Det är roligt att böckerna tas emot väl. Vi har hittills bara hört positiva ord om dem. Trots titeln Odla till försäljning så kan man ha mycket nytta av böckerna även om man bara odlar till husbehov. Det verkar som om allt fler upptäcker det. Själv använder jag Del 2 som en uppslagsbok. Även om jag själv har varit med och skrivit den så är det ibland skönt att dubbelkolla avstånd, näringsbehov och annat nördigt.

Sista dagen

Idag var det sista dagen för våra praktikanter från Uddetorp som har gjort två praktikperioder hos oss. Emma, Emma, Sandra och Theres kom redan tidigt i våras när jorden inte ens hade rett sig så vi fick börja med att anlägga bäddar i växthuset. Det var enda platsen som vi kunde jobba på.

I våras var de här i fyra veckor och fick anlägga bäddar, göra falska såbäddar, bränna hål i odlingsbäddsväv, rensa med hjulhacka, rensjärn och flammaggregat, plantera kål och lök i bäddar, så i brätten, så morötter, rödbetor och annat med såmaskin, ta hand om redskap, döda sniglar, plantera om tomatplantor, anlägga flisgångar och mycket mer som jag säkert har glömt.

I höst har de varit tillbaka i fyra veckor och nu har fokus istället varit på skörd av grödor de var med och satte i våras, försäljning, packning av kassar, iordningsställande av butiken, hamling av träd, beskärning av äppelträd, tjuvning, läggning och toppning av tomatplantor, flyttning av får. De har fått vara med om livsmedelsinspektion och diskuterat livsmedelssäkerhet och annan lagstiftning.

Idag började vi med gårdens tråkigaste syssla – att skörda bönor.

Sedan gick vi över till att musta ett halvt ton äpplen.

Vi förädlar inte mycket av det vi producerar på gården men eftersom förädling ingår i deras utbildning så kändes det bra att de kunde få vara med och musta en dag. Det blev nog lite extra lång fika och lunchrast dessutom.

Vi hann också med att vattna ut EM i bäddar som behöver det samt packa in morötterna i insatspåsar som anlände med posten under dagen.

Tre pallkragar på en pall och sedan i med en påse där vi gjorde hål i botten.

Det har varit riktigt roligt att ha praktikanter som har fått vara med och följa arbetet på gården en hel säsong. Tack alla fyra för allt jobb ni gjort på vår gård. Välkomna tillbaka när som helst!

Mustsäsongen är här

Vi är inne i en hektisk period så det blir få inlägg för tillfället. Grönsakssäsongen börjar lugna ner sig lite men då startar vi upp årets mustsäsong. Vi har redan mustat drygt ett ton äpplen från Skåne. Vi köper in KRAV-märkta äpplen därifrån för att inleda säsongen eftersom de ligger ett par veckor före oss. Jonas åkte helt enkelt ner till en odlare i Skåne som vi fått kontakt med. Han odlar på flera hektar och de som mognade först är Discovery och Collina. De två blir en bra mix och en god must. Med hjälp av vår lastbil och en släpkärra så kan vi lasta dryga tonnet på en gång och det kan vara värt resan.

Annars mustar vi mest inlämnade trädgårdsäpplen och våra egna äpplen.

Förra året mustade vi dryga sex ton och hur mycket det blir i år har vi inte någon aning om men vi har tagit emot äpplen här hemma på gården i fredags och på Nolbygårds Matmarknad i lördags och det blev lite drygt 500 kilo på två dagar. Vi kommer att ta emot äpplen hela oktober månad så du som vill lämna in för mustning kan komma vilken fredag som helst 15-18 till Östängs gård och vilken lördag som helst till Nolbygård 10-12.

Att vi redan mustat ett ton gör att vi har must att bjuda på för att våra kunder ska få en uppfattning om hur musten smakar.

Men huvudorsaken är att när människor lämnar in sina trädgårdsäpplen så har de chans att köpa loss en treliters bag-in-box för varje sex kilo äpplen de lämnar in. En sådan bag-in-box kostar 95 kronor och om man inte lämnar in några äpplen blir priset 160. Det lönar sig alltså att lämna in sina äpplen. Har man mycket äpplen och inte vill ha så mycket must så drar vi av tre kronor kilot för allt överskott som lämnas in.

Att musta är roligt men också väldigt tungt. Därför funderar vi mycket på hur vi kan förbättra processen och göra det smidigare. Vi kom för ett tag sedan över ett antal rullbanor på blocket och de har vi använt för att bygga en mer effektiv bana för processen så det inte ska bli så mycket lyft. Vi lastar alla inlämnade äpplen på släpkärran.

Den kör vi sedan fram till tvättstationen. Vår praktikant Hansi kom på en smart lösning där vi helt enkelt ställer backarna, som vi samlar in äpplen i, på ett galler över en avsågad kubikmetertank. Tanken är kopplad till en slang så vi kan leda bort vattnet och slippa att det blir väldigt slabbigt. Vi sköljer sedan av äpplena i backarna med vattenslang.

Från tvättstationen leder ett rullband upp till en avsats som är på ca 160 centimeters höjd. Det innebär att vi kan skjuta upp backarna till avsatsen ifrån vilken vi tippar äpplena ner i krossen.

Äpplekrosset samlas upp i vita sirapshinkar och de behöver sedan lyftas upp i nya svarta backar på en rullbana som sluttar ner mot mustvagnen.

Backarna rullar av sig själva ner mot pressen och allteftersom hinkarna töms i pressen så rullar nya hinkar ner.

Fördelen med den här hanteringen är framför allt att vi slipper flera lyft av tunga backar. Nu lyfter vi en gång från släpkärran till sköljen vilket ofta är ett lyft i samma höjd eller nedåt. Sedan lyfter vi en gång från krossen upp på rullbanan men då är det inte tunga backar utan hinkar som inte väger lika mycket. Därefter är proceduren samma som tidigare år.

Tidigare lyfte vi backarna och hällde över äpplena i korgar. Dessa lyftes ner i ett vattenbad. Sedan lyftes de upp ur vattenbadet för att rinna av. Därefter lyftes de upp och så klev vi upp på något för att bättre nå att hälla korgens innehåll i krossen. Sedan lyftes hinkarna upp på en bänk och där hämtades de och bars in i mustvagnen. Det är sällan vi blir nöjda från början och några småjusteringar är fortfarande att göra men annars så känns årets rullbanelösning än så länge nästan perfekt.

Morotsodlingen fungerar äntligen!!!

Att odla morot är svårt. Vi har inte lyckats med det på alla år. Visst har vi fått fram morötter och kanske har inte våra kunder märkt hur illa det har varit ställt eftersom de har sluppit se alla grenade och spruckna morötter. Det har dock varit väldigt påfrestande att gång efter gång dra upp morötter som som inte håller måttet. Det har också varit påfrestande att gång på gång så om morötter som sniglarna ätit upp.

Det tog ett par år innan vi förstod att det var trädgårdssniglarna och inte mördarsniglarna som åt upp alla nyuppkomna plantor. När vi väl förstått det så är det som att plocka trattkantareller. När man väl ställt in ögonen så ser man dem överallt och därmed kunde vi också ta död på väldigt många i våras.

Vi har också jobbat på att förbättra vår jord. När vi tog marken i anspråk var den helt död och vi hittade inga maskar över huvud taget. Idag kryllar den av liv och halten organiskt material är större.

När vi var nya på odling så gödslade vi för mycket. Nu är det i princip bara kål, gurkväxter, purjo och vitlök som får någon gödsel. Morötterna mår bättre av det.

Vi odlar alla morötter under nät och vi är extremt noga att täcka väl så inga morotsflugor kan ta sig in.

Vi odlar numer morötter efter lök vilket gör att ogrästrycket är lågt då vi är duktiga på att hålla lökbäddarna ogräsfria. Eftersom vi täcker med nät så är det annars lätt att tappa kontroll över morotsbäddarna.

Vi använder oss av falska såbäddar och gärna fler än en om det hinns med vilket gör att vi har relativt ogräsfria morotsbäddar.

Vi odlar en sort som knippmorot och en annan sort för lagring.

Den största skillnaden tror vi dock att vår nya bevattningsstrategi har gjort. Numer vattnar vi väldigt sällan och när vi väl vattnar så vattnar vi rejält så att vattnet verkligen tränger ner i jorden så att morötterna söker sig nedåt. Vi har till och med vattnat när det regnat då vi bedömt att regnet inte har varit tillräckligt för att tränga tillräckligt djupt ner.

Vi har hittills skördat tre bäddar knippmorötter. De har lossats med grep och sedan har vi kunnat dra upp ett helt knippe på en gång och bara satt på gummibandet. Skördar man på det sättet så går det enormt fort att skörda det som behövs för en marknadsdag. Tidigare har vi fått gå och leta efter morötter som varit bra nog. Någon enstaka morot har varit sprucken men det är inte ens fem per 16-meters bädd. Några fler har varit grenade men även de är försvinnande få.

Vi har också slutskördat alla lagringsmorötter. Två bäddar som gav 240 kilo morötter. Nästan ett kvarts ton. De har vi packat i säckar och säckarna har vi lagt på en pall med pallkrage i kylrummet.

Än så länge ligger det en presenning över men vi har beställt insatspåsar så de inte förlorar för mycket fukt. Vi ska också köpa lådor i klar plast med lock så vi alltid kan ha morötter i vår kyl i butiken utan att de förlorar för mycket fukt.

Vi har också två bäddar ”sommarmorötter” på gång som kanske hinner bli något. De sådde vi när vi hade slutskördat vitlöken. Kanske hinner det bli något eller också får vi se det som gröngödsling.

Vi är i alla fall väldigt nöjda med vår morotssäsong och hoppas att det inte är en engångsföreteelse utan att det från och med nu är vårt nya normala.

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑