En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (Sida 2 av 76)

Agroforestrypraktikanter

Första praktikperioden för den här säsongen är över. Vi har för första gången haft praktikanter från Naturbruksförvaltningens agroforestry-utbildning på Angereds Gård. Vi har haft praktikanter från deras Market Gardening-utbildning tidigare men det här är lite annorlunda.

Begreppet kommer av  ”agriculture” och ”forestry”  och  är ett samlingsnamn för olika jordbrukssystem där träd på något sätt ingår i matproduktion. Det kan vara en skogsträdgård, en alléodling med äppelträd eller något annat där träd ingår. Att vi blir intressanta som praktikplats kommer sig nog av att vi har en skogsträdgård och ganska många fruktträd och bärbuskar integrerade i vårt system.

Vi har varit lite skeptiska till att ta emot den här typen av praktikanter eftersom vi själva lägger ganska lite fokus och tid på skötsel av de här systemen. Speciellt på våren då det mesta av vårt fokus ligger på grönsaksodlingen och lammningen. Den här gången sa vi dock ja men under förutsättning att praktikanterna kunde tänka sig att även delta i grönsaksodlingen en del. Det var inte något problem så vi tackade ja till Therese, My och Erica.

Första dagen de anlände var det riktigt skitväder och Jonas och praktikanterna grävde upp två felplacerade äppelträd och flyttade dem till en lämpligare plats.

Äppelträden stod bra till ända tills vi råkade köpa en växthustunnel som hamnade i skuggan av en rad äppelträd som än så länge är små men som är ympade på grundstam A2 vilket ger rejält stora träd som på sikt skulle skugga växthuset alldeles för mycket.

Rötterna var rimligt stora för en flytt. Det finns kanske bättre tider på året för flytt av äppelträd men det var nu vi hade tid. Träden hamnade som en del av vinskyddet som gränsar till betet.

Som tur var så var det bara första dagen som bjöd på skitväder så övriga dagar har vi kunnat jobba ute utan problem. Praktikanterna har fått pröva att göra i ordning grönsaksbäddarna genom att bredgrepa och kalka.

För att sedan kratta ut och jämna till. Här gör vi tolv falska såbäddar som vi så småningom ska beså med morot och betor.

Vi har beskurit buskar och tagit förökningsmaterial från blåbärstry och vinbär.

Skogsträdgården har försetts med en planta wasabi och några bärbuskar.

Alla tomatplantor är omskolade.

Här får praktikanterna plantera ut majroveplantor i en bädd som de gjorde i ordning veckan innan.

Bambu och fler bärbuskar är planterade och behöver vattnas eftersom det bara regnade första praktikdagen.

Lite lammgos och lamm-massage hans också med.

I växthuset växer det så det knakar och här har My tagit på sig att sortera och flytta isär alla tomatplantorna.

En dag gick vi ut på betesmarkerna och kontrollerade och lagade stängsel. Alla våra betesmarker är steniga och bevuxna med träd. På vissa håll är det rejält svårt att stängsla och många av våra hemmasnickrade stängslingslösningar från de första åren behöver bytas ut mot mer effektiva nu när vi har skaffat oss större erfarenhet av hur man kan stängsla i oländig terräng.

Vi har några udda fruktträd som har varit skyddade mot hönsen och därför blivit helt igenvuxna med ogräs.

Nu är träden lite större så vi befriade dem från kycklingnät och pinnar. Ogräset ska hållas stången med hjälp av träflis som vi har slut på just nu. Men snart…

My planterade ett plommonträd vid ankdammen och fick visa oss hur de gör sorkburar av murarnät på skolan.

En prydlig kub som inte på något sätt liknar våra egna knycklade sorkburar.

De första tre raderna med äppelträd är inne på sitt femte år och står tillräckligt skyddat för att de ska klara sig utan stödlinor och bambupinnar. Vi rätade upp några träd som lutade och plockade ihop stålvajer och pinnar. Känns verkligen bra!

Vi hann även med en liten titt på några bisamhällen. Nu har de gjort sin sista dag hos oss för den här perioden och vi tackar för all hjälp. Välkomna tillbaka!

Restriktionerna hävda

I helgen meddelade Jordbruksverket att det just nu inte finns några högriskområden eller restriktionszoner i Sverige. Enligt Jordbruksverket är anledningen att de flesta flyttfåglarna har kommit och att värmen gör att spridningen av viruset bromsas.

Äntligen säger vi och våra hönor. De har visserligen haft gott om plats i växthuset men förvandlade det snabbt till en öken. Nästa vecka ska vi sätta ut tomaterna så då hade vi inte kunnat ha hönorna kvar där så det här var verkligen ett välkommet beslut. Det känns dock lite konstigt att jordbruksverket inte kan dela med sig av en prognos för att vi som har fjäderfän ska kunna planera.

Jag tänker att det t.ex. på deras hemsida borde kunnat stå: Om inget utbrott hos tambesättningar inträffar innan datum XX/XX kommer vi att släppa på restriktionerna från och med XX/XX. Det måste ju ha pågått diskussioner och de måste ju ha vetat att detta skulle ske nu i fredags. Skulle det sedan bli ett utbrott så är det ju inget att göra. Som det var nu så räknade vi med att restriktionerna skulle pågå lika länge som förra året eftersom restriktionerna blivit längre och längre år för år och istället får vi släppa ut hönorna en månad tidigare.

Skönt är det i alla fall. Nu är speciallösningen med gång från husvagnen in i växthuset borta.

Husvagnen är bortforslad upp till äppelodlingen där vi dragit upp nät och satt ut pinnar för att stoppa höken. Timmervagnen fick sitta kvar så det blev ett långt ekipage eftersom husvagnen fästs i skopan.

På nya platsen öppnade vi så äntligen luckan till gröngräset.

Först kom en modig höna och sedan kom resten i en strid ström.

Härligt att äntligen få se dem ute och fantastiskt att vi fick ut dem denna helgen så att tomatbäddarna kan göras i ordning.

Kanske kan hönsen hjälpa till att plocka puppor med övervintrande rönnbärsmal. De ligger i jorden och är perfekt hönsmat. Det är i alla fall en av tankarna med att ha hönsen i äppelodlingen. Vi brukar ha få skador från insekter på äpplena men vi tyckte att vi hade fler förra året när hönsen inte fick komma ut förrän i juni.

Ankorna fick också komma ut i sin rätta miljö så nu är ordningen återställd på Östäng.

Tillfälle att besöka Östängs Gård

Vi får allt fler frågor och meddelanden från människor som är intresserade av det vi gör på Östängs Gård. Vi försöker besvara dem alla även om det ibland kan vara svårt att hinna med alla specifika frågor om traktordrag, fotogenlampsdelar, växtföljd, hönsinredning m.m. Det är kul att människor är intresserade och det är ännu roligare att allt fler hör av sig. För att ge så många människor som möjligt tillfälle att besöka vår gård och se vårt arbete på plats så försöker vi delta i olika evenemang då vi öppnar upp gården. Gården är ju alltid öppen för besök eftersom vi har gårdsbutiken öppen varje dag men då är det inte alltid vi har tid att svara på frågor och visa runt. Därför är det bra att passa på när vi har någon av våra öppna aktiviteter. I år är dessa fyra:

  1. Mathantverkssafari 7-8 maj
  2. Öppen arbetsdag 22 maj
  3. Tusen trädgårdar 3 juli
  4. Mathantverkssafari och Konst-Anten 3-4 september

Det är första gången vi deltar i Mathantverkssafari i VästgötaLandet som infaller två gånger per år. Första helgen i maj och första helgen i september. Då öppnar 26 platser upp sina gårdar/butiker/restauranger med extra aktiviteter för besökare. Alla som håller öppet presenteras på en karta. En mer utförlig presentation finns på webben.

Hos oss kommer besökarna i maj att kunna gosa med lammen, vandra runt i odlingen och skogsträdgården, köpa fika i trädgården och handla honung och grönsaker i gårdsbutiken. Jag och Jonas kommer att visa runt och svara på så många frågor vi hinner.

Den 22 maj är det dags för öppen arbetsdag. Då träffas vi inom gårdssamverkans gruppen för en gemensam arbetsdag och vi passar då på att bjuda in alla som är intresserade av att leva på landet. Det är ett utmärkt tillfälle att få ställa alla de där frågorna man kan ha om att byta inriktning på livet. Vi är flera deltagare i dessa arbetsdagar som gjort en förändring i våra liv och flyttat ut på landet och under en sådan här dag finns lite mer tid till djupare diskussioner än under en öppen besöksdag.

Den 3 juli är det dags för Tusen Trädgårdar. Där är vi nog en något udda fågel då många trädgårdar som visas upp är välskötta blomsterplanteringar. Det är ju inte riktigt vad man hittar hos oss på Östäng men vi tror att det finns intresse både för odling av grönsaker och av skogsträdgården.

Den 4 september är det sedan dags för Mathantverkssafari igen. Då kommer vi att ha mer grönsaker att sälja och en vackrare odling att visa upp men lammen kommer inte att vara lika små och söta som de var i maj.

Utöver alla öppna dagar och arrangemang på gården så kommer ni att kunna köpa våra grönsaker på Nolbygårds Matmarknad på lördagarna med start efter midsommar även i år. Vi deltar också på Bjärkebygdens Trädgårdsdag i Sollebrunn den 14 maj 10-14.

Regelverk anpassat för export

Som småskalig äggproducent får vi problem med regelverket kring fågelinfluensan. Ju längre restriktionerna varar desto större blir problemen och vi funderar nu på att helt sluta att producera ägg för försäljning, till stor del på grund av regelverket.

Vi vill inte köpa ägg där vi inte känner till produktionsförhållandena så vi kommer, om vi slutar med äggproduktion, att fortsätta att ha en hobbyflock för att vi ska få egna ägg som är producerade på ett vettigt sätt.

Vi har lite svårt att förstå hur SVA och Jordbruksverket tänker i de här frågorna och funderar allt mer på om restriktionerna är skrivna för att skydda de stora besättningarna som exporterar ägg än att skydda hönorna. Är du som läser insatt i frågan så kommentera gärna så vi kan förstå reglerna som ställer till det för oss med mindre besättningar.

Den 3 november 2021 infördes restriktioner för alla som har hönor och andra fjäderfän i Sverige. Vi vet inte när restriktionerna kommer att släppas i år men förra säsongen släpptes restriktionerna den 1 juni. Perioderna med restriktioner har de senaste åren blivit allt längre. Varar restriktionerna lika länge i år som förra året så kommer det innebära att hönorna inte får gå utomhus under sju månader av årets tolv. 58% av året måste de alltså hållas inomhus.

När vi skaffade hönor för att sälja ägg så var det inte fågelinfluensarestriktioner så vi byggde upp ett system där våra hönor kunde gå ute året runt och bo i en husvagn som vi kunde flytta på när vi ville. Sedan började det komma restriktioner och vi funderade över hur vi kunde lösa det. Eftersom restriktionerna de första åren inte varade så länge så funderade vi ut en lösning där vi kunde ansluta hönshusvagnen till vår växthustunnel och det är det systemet vi kör med just nu. Men det funkar inte om restriktionerna inte släpps förrän i juni eftersom tomaterna ska flyttas ut i maj. Det funkar inte heller om det blir en värmebölja eftersom vi inte kan öppna till växthuset eftersom vi då riskerar att släppa in vilda fåglar. Temperaturen i växthuset blir lätt för varm för hönorna varma dagar framöver.

De senaste åren är det många som börjat med äggproduktion i mindre skala. Äggmobiler, husvagnar och andra lösningar för att kunna hålla hönor som får tillgång till bra utevistelse har poppat upp över hela Sverige. På senare tid har dock många likt oss börjat fundera på att ge upp. Så här står det på Jordbruksverkets webbsida:

”Det här gäller i ett högriskområde (tidigare skyddsnivå 2) när du föder upp eller håller fjäderfän för att producera kött, konsumtionsägg eller andra produkter som du säljer till andra:

  • Fjäderfän ska hållas inomhus. Fjäderfän får inte gå ut i någon form av inhägnad, eftersom de ska vara skyddade mot direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.
  • Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. Men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Du får ha behållare för badvatten i inhägnaden om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
  • Andfåglar, så som änder och gäss, ska fortsatt hållas separat på så sätt att dom inte har kontakt med andra fjäderfän.

Du behöver se till att dina fjäderfän har en bra stallmiljö inomhus.”

Skrivningen ”Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. ” är intressant eftersom den inte gäller hönor. Man skulle ju kunna hävda att även hönor som inte får gå ut utsätts för onödigt lidande? Enligt jordbruksverkets regelverk får man ha 9 hönor per kvadratmeter!!! Alla som har sett hönor som kommer från den typen av industriproduktion vet att de oftast inte har några fjädrar eftersom de mår så dåligt i den stressade miljön så de pickar på varandra. Tyvärr innebär fågelinfluensarestriktionerna att även många små producenter likt oss tvingas ha fåglarna instängda och jag pratade härom veckan med en liten producent som hade just 9 hönor per kvadratmeter.

Varför har vi då dessa restriktioner?
Idag ska alla hönor vara instängda i stora delar av södra Sverige eftersom det finns risk att vilda fåglar kan smitta tamfåglar. Det finns visserligen inget fall där fågelinfluensan smittat människor i Sverige utan det man varnar för är att våra hönor kan bli smittade. Skulle det ske så skulle vi behöva slakta ut besättningen. Frågan är vilket som är bäst för hönorna? Att tvingas leva nio hönor per kvadratmeter större delen av året eller att riskera att bli avlivade ifall smittan drabbar besättningen. Det verkar inte vara proportionerligt?

Den som läser vidare på jordbruksverkets webbsida kan även läsa följande: Utbrott av fågelinfluensa kan leda till exportförbud. Om en större anläggning med fler än 50 fjäderfän i Sverige får fågelinfluensa kan det innebära att Sverige eller berörda delar av Sverige inte får exportera ägg, kött och produkter från fjäderfän.

När man läser den texten så börjar man fundera på om det helt enkelt är så att vi som har små besättningar med vettig djurhållning tvingas till sämre djurhållning för att skydda de stora företagen så att de inte drabbas av exportförbud. 2021 konstaterades ett stort utbrott vid en anläggning i Mönsterås där ca två miljoner hönor fick avlivas. Det motsvarade fem procent av all äggproduktion i Sverige. Är det den typen av anläggningar som regelverket är framtaget för att skydda?

Vår livsmedelsstrategi är ”En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet” som det står som rubrik på regeringens sida följs av texten: ”En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.” Men att välja ägg från hönor som fått tillgång till utevistelse är inte längre möjligt. Så vi som vill göra medvetna val behöver istället skaffa oss en hobbyflock.

Men hävdar kanske någon – på min REKO-ring så finns det säljare som säljer ägg från frigående hönor. Jag gick in på några REKO-ringar i min närhet och hittade många mycket tveksamma texter. Det hävdas:

  • Hönsen går fritt ut och in året runt
  • Mina höns går vanligtvis fritt in och ut
  • Hönsen bor i en äggmobil som flyttas varannan dag. Fördelen för hönorna är nytt bete, minimalt med gödsel där de är och maximal möjlighet till naturligt beteende. 
  • Våra värphöns lever utomhus i äggmobiler under stora delar av året där de är helt frigående i hägn. 
  • Alla djur är frigående och matas med närproducerat foder

Antingen efterlevs inte de regler som är uppsatta eller också har dessa producenter helt enkelt inte ändrat i sina texter trots att restriktionerna infördes tredje november. Hur ska medvetna val som det skrivs om i livsmedelsstrategin kunna göras om konsumenterna inte får en chans att förstå hur produktionen sker?

Jag märker när jag läser igenom den här texten att den andas en viss bitterhet – något som inte är speciellt klädsamt eller konstruktivt men frustrationen är stor när man vill göra rätt och vill producera bra mat men får lägga ner för att regelverket ställer till det.

Karta över högriskområdena. Det är bara sydsvenska höglandet som går fritt i södra Sverige. Kanske är det så att flyttfåglarna inte tar den vägen? Om det är så enkelt så ligger småproducenter av ägg dåligt till. I så fall finns det ingen skillnad på bättre och sämre år. Flyttfåglarna kommer att fortsätta att flyga längs sina rutter. Några av dem har kanske fågelinfluensa, därför ska höns i Sverige leva på betonggolv. Undrar om de som satte upp regelverket tänkte hela vägen?

Mjölksyrning

Idag har jag (Ylva) och Tilda varit på Bossgården för att gå en endagars kurs i mjölksyrning för grönsaksodlare. Kursen arrangerades av Brigid Lefevre på Förädlingsodling. Den riktade sig till grönsaksproducenter och bekostades av Jordbruksverket.

Brigid har även tagit fram en liten skrift som heter Förädlingsodling – Mjölksyrning för grönsaksodlare med information och recept som vi fick med oss.

Vi var ett litet gäng på tio deltagare som samlades i Bossgårdens gamla svinstia.

Först fick vi en genomgång av Brigid kring mjölksyrning och olika tillvägagångssätt.

Efter kaffet var det sedan dags för en praktisk del där vi fick göra två burkar. En burk med rivna grönsaker.

Ska man göra mycket surkål kan ett specialverktyg i form av en kålhyvel vara bra att ha. Otroligt smidig och skär snabbt ner ett stort kålhuvud och även dina fingrar om du inte passar dig. De finns med lock som håller fast huvudet också.

Jag valde att använda gul och orange morot tillsammans med vitkål. Vätskan i dessa grönsaker är nog för att räcka när man bearbetar grönsakerna en stund. Sedan tillsatte vi salt. Bridget hade en ganska avslappnad inställning till det mesta och saltmängden avgjordes av att vi skulle känna att det var på gränsen till för salt. Då skulle det bli lagom.

Jag valde att göra min rivna burk okryddad. Tilda gjorde sin rivna burk på rödbetor och vitkål och även hon valde att inte krydda sin. Överst la vi ett kålblad som täckte den egentliga produkten.

Det är fascinerande att se hur mycket grönsakerna saftar sig genom lite bearbetning och salt.

Om man inte vill ha rivna grönsaker utan tärnade eller stavade grönsaker så får man inte ur vätskan på samma sätt så då får man tillsätta salt utblandat i vatten i stället. Vi använde en fyra-procentig saltlösning som vi hällde över grönsakerna. Jag valde att tärna morötter och lök och kryddade med vitlök och chilli. Tilda valde en okryddad variant även denna gång och använde kålrot och lök. Fyra snygga burkar blev det.

Ska man göra detta i större skala så använder man gärna plasthinkar med jäsrör. De rymmer 25 liter och det räcker i sin tur till 50 burkar. Det finns många åsikter kring temperaturer för mjölksyrning och ofta rekommenderas tre olika temperaturer men Bridget använder sig av en startfas i rumstemperatur och sedan kyls det hela ner till någonstans mellan fyra och 12 grader. Olika grönsaker behöver olika lång tid i rumstemperatur. Det kan variera från tre dagar upp till flera veckor.

Det man försöker göra är att skapa en så syrefri miljö som möjligt. Det blir inte helt syrefritt men när man ställer burken i rumstemperatur så kommer bakterierna i burken att snabbt göra slut på syret och sedan är det bara bakterierna som klarar den syrefria miljön som kommer att överleva. När man mjölksyrar så vill man absolut inte ha en bakteriefri miljö. Därför är alla bakteriedödande rengöringsmedel och handsprit bäst att undvika. Alla kärl och burkar man använder bör inte heller diskas i bakteriedödande medel. Glasburkarna behöver inte steriliseras i ugnen och vattnet behöver inte kokas. Däremot är det bra om det inte är klorerat och om saltet inte innehåller jod.

Det bildas koldioxid när man sätter igång mjölksyrningen och den låter man bubbla ut genom jäsrörets vattenlås. Det finns keramikkärl man kan använda om man vill mjölksyra men de är väldigt tunga så ska man göra mycket är plastkärlen att föredra. Nackdelen med plastkärlen är att de inte är mörka så man behöver ha dem stående i ett mörkt rum.

Till skillnad från mycket annan verksamhet så är mjölksyrning inte en materialsport. Man behöver kniv, skärbräda, rivjärn, en mjölksyrningsstomp för att ”masera” grönsakerna om man ska göra större mängder, ett syrningskrus eller jäshink med lock och burkar att förpacka den färdiga produkten i.

Det mesta man inte redan har hemma finns att köpa hos biredskapsbutiker och bryggeributiker.

Efter en god lunch gick vi en rundvandring på Bossgården och sedan leddes eftermiddagen av Emilia Rekestad som lät oss fundera över vad vi lärt oss och hur vi kunde ta det vidare i våra verksamheter. Vi var tre gårdar som fick lite extra hjälp av övriga deltagare i en gruppövning där vi skulle fundera över syfte, vad saknas och nästa steg.

Det är nyttigt att lyfta blicken ibland och få möjlighet att fundera. Roligt att göra det tillsammans med Tilda. Kanske börjar vi mjölksyra för försäljning en dag men vi har en bit kvar. Vi saknar en riktigt bra lokal, några få redskap, några fantastiska recept och lite tid – men sen kan vi vara igång.

Takbyte

På vår gård finns det många tak. Flera av dem läcker och behöver åtgärdas men det finns en gräns för hur mycket vi hinner med. Vi ska så småningom byta ett stort tak som idag har eternitbeläggning men ville träna först så vi valde det betydligt mindre mjölkrumstaket som också läckte.

Att jobba med eternit kräver lite extra eftertanke. Det går att kalla in hantverkare men eftersom de tar 1000 kronor kvadratmetern bara för själva jobbet med att ta bort eternit så blir det väldigt dyrt. Anledningen till det är förmodligen att det finns väldigt många regler för hur en firma ska gå till väga om de arbetar med eternit. Samma regler finns inte för privatpersoner men de är ändå bra att studera då de naturligtvis finns av en anledning.

Innanför den blå dörren regnar det friskt. Det är hål i eterniten och det har även varit hål i hängrännan ovanför taket till vänster. En bild på närmare håll kan ge en liten tydligare bild av behovet av åtgärd.

Dagarna innan själva bytet skulle ske förberedde vi genom att Tilda och jag satte upp byggnadsställningen. Jonas var på Häljebo såg och handlade råspont samt köpte in skruv, takpapp och spik så vi var förberedda.

Fredag morgon iklädde vi oss gummistövlar, overaller, mössor och speciella andningsmasker och skred till verket. Skivorna är hålls fast med skruvar med fyrkantsskalle. Vi hade ett minna av att någon vanlig hylsnyckelstorlek passade men det blev enklare än så.

Vi hade köpt en extra del till hylsnyckelsatsen med en liten sexkanstsstång i ena änden och ett halvtums fyrkantsfäste i den andra. Passade perfekt.

Skruvarna som höll fast skivorna lossade lätt och det var inga problem att få loss skivorna. Vi gissar att taket är ungefär 90 år, så skruvarna har åldrats långsamt. Skivorna var ganska tunga eftersom varje skiva även hade ett ganska tjockt mosslager på sig.

Skivorna la vi på EU-pall och plastade in. Det är kostnadsfritt att lämna eternit på tippen om den är inplastad. Så är det i alla fall in Alingsås. 20 skivor per pall är max men vi hade 24 så vi lastade 12 på varje.

Pallarna lyfte vi sedan ombord på en släpkärra med traktorns pallyft. Traktorer är smidigt att ha.

Vi har kunnat se en del av taket och dess håligheter underifrån men över själva mjölkrummet har det funnits ett innertak så den delen har varit dold.

Med tanke på det dåliga skicket på det vi kunde se så var vi lite oroliga och beredda på att vi skulle behöva byta ut många takbjälkar.

Det visade sig dock att allt var friskt och fint till skillnad från den delen vi har kunnat se samt väggen vid sidan.

Vi tog bort alla ruttna panelbrädor och satte upp nya. Det var lite knepigt eftersom mjölkrummet är byggt efter panelen sattes på plats så brädorna skulle kilas ner bakom bortersta takstolen.

Sedan spikade vi på råspont vilket tog hela lördagen.

Två takstolar var ruttna ytterst så där fick vi sadla på för att ha något att fästa den yttre 3″3″ som läkten ligger på.

Utsikten från mjölkrumstaket är rätt ok. Förmiddagssolen ligger på och det är perfekt för en förmiddagskopp.

Idag har vi målat panelen, spikat på trekantslister längst väggarna och satt takpapp på hela taket. Det har tagit större delen av söndagen och det känns väldigt bra att vi hunnit klart med det eftersom det ska regna hela dagen i morgon.

Vi har bävat lite inför att ta tag i det första eternittaket. Det var enklare än vi trodde så nu kan vi planera vidare. Ett tak om året är kanske lagom?

Nästa steg är att sätta på läkt och takpannor men det är inte någon panik med det utan det får vi ta när vi hinner.

Flory Gates stipendie

Jag har för andra gången sökt och fått ett stipendie ur Flory Gates stipendiefond Fred med Jorden. Det är inte jättestora summor de delar ut vilket jag tycker är kanonbra.

Detta är fondens syfte: ”Stiftelse FRED MED JORDEN skall stimulera och stödja personer, i första hand kvinnor, som vårdar sig om modernäringen genom att yrkesmässigt driva jordbruk eller handelsträdgård enligt metoder som bygger på kunskap om och tillit till jorden egen förmåga att förse en odling med nödvändiga växtnäringsämnen, när dess mikrobiologiska liv tillföres vad det behöver för en allsidig utveckling, samt att stödja forskning inom detta område.”

Det handlar alltså inte om att stötta det storskaliga, så kallade konventionella jordbruket, utan ett jordbruk som sker mer i samklang med naturen. Ett sådant jordbruk är oftare småskaligt och då behövs inte traktorer och maskiner för miljontals kronor utan snarare material och maskiner för 10 000.

Flory Gates stipendie känns så himla rätt. Vi kan nästan aldrig söka pengar som utlyses av jordbruksverket för investeringar (mer än det vanliga gårdsstödet som räknas per hektar mark vi brukar). Där krävs det alltid att det man köper kostar minst 100 000 kronor och så får man t.ex. 40% av det. Sådana summor förbrukar inte vi på någonting vi gör utan vi letar billiga lösningar som bygger på återbruk och hemmasnickrade lösningar. Därför kan ett bidrag från Flory Gate göra stor skillnad. Den här gången fick jag 10 000 för att köpa handredskap till odlingen. Jag kommer att investera i en Terrateck tvåhjulshacka och redskap till denna för att ytterligare effektivisera ogräsrensningen.

Jag har en enklare hjulhacka sedan tidigare som vi använder till att rensa gångarna med. När vi är många praktikanter så räcker den inte riktigt till. Ofta växlar arbetet mellan radrensning och rensning av gångar och att då byta redskap på hjulhackan mellan varje tar tid. Tid som behöver sparas.

Jag upplever att många som är nystartade köper på sig onödigt mycket grejer som de sedan inte använder. Nu har vi möjlighet att låta praktikanter och besökare testa fler modeller så att de kan göra bättre val.

Tack Flory Gates stipendiefond för att ni finns och för att ni har så bra inriktning. Om någon därute har pengar över och vill skänka till något som gör nytta så har ni möjlighet att kontakta Flory Gates stipendiefond. Pengarna kommer att komma till nytta hos någon som stretar på för att öka Sveriges självförsörjningsgrad.

Tillsammans med beskedet fick jag också boken Väckarklocka av Elin Wägner som jag velat läsa länge. Nu kanske det äntligen blir av.

Fondens pressinformation finns i nedanstående pdf.

Artikel i Alingsåskuriren

Härom dagen var Gittan Öhman från Alingsåskuriren ute och gjorde ett reportage. Anledningen var egentligen att vi erbjuder kunder att prenumerera på våra grönsakskassar men artikeln kom allt mer att handla om vår sårbara livsmedelsförsörjning och placerades under Aktuellt.

En hel sida med en trevlig artikel. Vill man läsa artikeln och tidningen så finns den på webben på https://www.alingsaskuriren.se/
Där ligger alltid senaste numret uppe för läsning. Artikeln hittar du på sidan 12.

Växthuspyssel

Den här veckan så har vi börjat flytta ut plantorna i glasväxthuset. Där har vi byggt ett bubbelplastrum för att kunna hålla hyfsad temperatur. Just nu är det två plantbord inne i den uppvärmda delen men vi kan utvidga till fyra bord. Det gör vi dock inte förrän det verkligen behövs.

Ett av de två borden är värmebordet där en värmekabel ligger nergrävd i sand för att få en tröghet i värmen. Där står just nu kålplantor som ska gro under en fiberduk. Det är inte så mycket sådder gjorda än så länge. Kålplantor, aubergine, paprika, chilli och tomat till växthusen är sådda. Det mesta står kvar i förodlingskammaren då det är minusgrader på nätterna och vi måste få koll på temperaturerna i bubbeltältet innan vi vågar chansa på att ha de mer värmekrävande växterna där.

Idag kom sättlöksleveransen. Den levereras i nätsäckar som ligger i kartong.

Säckarna packas upp direkt för att undvika att sättlöken möglar. Det gör den lätt om den ligger instängd i kartongerna. Vi häller upp dem i backar så att det blir ett relativt tunt lager. En sort per back. I år så har vi fått fler löksorter än vad vi hade tänkt eftersom leverantören hade upptäckt att mycket sättlök var dålig. Då har de skickat ersättningssorter. Det kanske är bra för då får man testa lite nytt.

Det är bara att hoppas att det är bra sorter. Två av våra standardsorter Boga och Red Baron hade det varit problem med så vi fick Red Ray och Hercules som ersättningssorter. Har inte någon aning om det kommer bli bra eller ej. Ersättningssorterna såg helt klart bättre ut kvalitetsmässigt än våra standardsorter.

En bädd lök i tunneln blev satt direkt. En bädd på 13 meter ger ungefär 1000 satta lökar. Det är skönt att inte all sättlök ska sättas på en gång.

Vi sätter fyra rader med plantavstånd på fem centimeter för den tidiga löken. Lagringslöken däremot sätter vi med sju centimeters avstånd eftersom den står längre i bädden än knipplöken så de hinner bli större. Vi gör hål med en dibbler för att få jämna avstånd och rätt djup.

Efter sättning rullar vi över med välten för att alla lökar ska få bra kontakt med jorden.

Tre blivande kålbäddar gjordes också i ordning. Först bredgrepade vi sedan gödslade och kultiverade vi och till sist täckte vi bäddarna med markduk med förbrända hål i. Kålen ska planteras ut i början av nästa vecka men det är skönt att ligga lite före med förberedelserna eftersom man aldrig kan veta vad som händer.

Hönorna går i halva växthuset eftersom det fortfarande är fågelinfluensarestriktioner. Det är bara att hoppas på att restriktionerna hävs innan tomaterna ska i jorden.

Fårklippning

Idag har Magnus Gustafsson varit och klippt våra får. Vi tar inte ofta in hjälp utifrån utan gör de mesta jobben på gården själva men just fårklippningen är så enormt tidssparande. Magnus klipper alla våra får på under en timme och hade vi gjort det själva så hade vi nog klarat ungefär två får på samma tid.

Kanske kommer vi att klippa våra får själva någon gång i framtiden men just nu känns det enormt skönt att få besök. Vi får dessutom träffa Magnus och prata med honom en stund. Det händer inte så ofta trots att vi bor rätt så nära varandra men två gånger om året blir det i alla fall – tack vare fåren.

Alla våra får gillar att bli klippta och är lugna och fogliga i händerna på Magnus. Han sätter dem på rumpan och sedan sitter de där tills han vrider på dem för att komma åt på något nytt ställe och de ser ut att ha det rätt bekvämt. Alla utom Enok. Enok har vi köpt in som sällskapsbagge åt våra baggar. Får får inte vara ensamma så när baggen inte kan vara med tackorna så behöver han ha sällskap. Därför köpte vi in Enok. Eftersom han kastrerades och inte kommer att få några lamm efter sig så var vi inte så noga när vi valde honom. Vi tog helt enkelt bara ett bagglamm som fanns i en besättning inte långt ifrån oss.

Men det är skillnad på Enok och våra egna får. Han vänjer sig aldrig vid att bli hanterad av människor. Han är skygg och osäker och vill helst inte komma i närheten. Att bli klippt av Magnus är inte en favoritgrej så Enok sprattlar och krånglar och vill inte alls bli klippt. Tur att Magnus är rutinerad för han hanterar honom bra. Hur det skulle sett ut om vi skulle klippa honom själva vill jag inte ens tänka på.

Enligt lag måste alla får klippas minst en gång om året men vi klipper våra får både höst och vår vilket också är rekommenderat för att de ska må så bra som möjligt. Vi försöker passa in så att det sker en månad innan lammning. Dels för att det börjar bli varmare nu och dels för att fåren äter bättre när de inte har så mycket päls. Det är dessutom lättare att hantera lammningarna om det inte är massa päls ivägen.

Ullen som blir vid höstklippningen sparar vi och säljer som pysselull men ullen så här på våren är ganska skräpig och full med hö och halm så den går till trädgårdsull.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑