I morgon och på söndag kommer vi att stå utanför Vikaryds Köttbod och sälja grönsaker, honung, lammskinn och äppelmust. Normalt brukar det vara julmarknad där den här helgen med många hantverkare och matproducenter både inne i magasinet och ute på gårdsplanen. I år är alla julmarknader inställda på grund av corona.
Köttboden är öppen så du kan köpa närproducerat kött och vi kommer att finnas på plats tillsammans med Brobacka Vedugnsbageri, Bräutigams och en julgransförsäljare. Vi kommer att stå utomhus på bra avstånd från varandra så att det inte blir någon risk för trängsel.
Vi saknar julmarknaderna. Det är något speciellt med stämningen när det är mycket folk och nästan alla är glada.
Vi brukar ha provsmakning på äppelmust kokt med kanelstång och det kommer vi ha i helgen också även om det inte är en riktig julmarknad. Musten har vi mustat på Alingsås Mobila Musteri som vi driver tillsammans med några andra gårdar i kommunen. Den kan man köpa i treliters bag-in-box till sig själv eller som en julklapp.
Idag har vi skördat och det är också speciellt eftersom snön föll igår. Jag trodde den skulle smälta fram på dagen men det gjorde den inte så det var bara att bita ihop och skörda purjo, brysselkål och grönkål. Det är kallt om händerna!
Igår skördade vi chilli i växthuset. Känns konstigt att den är så fin så här in i december månad. Jag gillar det här med att laga och äta det som finns på hösten. Kål i alla de former, kokta rödbetor med smör eller gratinerade med chevré, rödbetssallat, jordärtskockssoppa, fräst brysselkål med parmesan, stekt spetskål med asiatisk sås, rödkålssallad, grönkålssallad, långkål, picklad rödlök och mycket mer. Det finns så mycket gott man kan göra så här på hösten.
Dagen till ära invigdes nya grönsaksskottkärran. Den fungerade som den skulle. Det kommer att bli ett lyft i odlingen.
Ikväll när mörkret fallit blev det tid för att fundera vidare kring grönsakskärran som påbörjades igår. Den ruttna skakeln och två ruttna tvärstag bytte jag igår men jag behövde pausa för att komma på hur jag skulle lösa resten. Den gröna bågen fram tjänar som ett bra stopp. Backarna kan ställas på skaklarna men eftersom hjulet går upp mellan skaklarna så behövde jag bygga något så att backen hamnade ovanför hjulet. Enklast hade förstås varit att bara sätta ett stopp bakom hjulet och satt backarna där men dels så riskerar de att glida i sidled och dels så hamnar vikten för långt bak. Helst ska tunga backar stå ovanför hjulet så det blir lätt att köra.
Jag insåg att jag skulle behöva göra någon form av ram som backarna kan stå på. Min första tanke var att bygga en ram och sätta på en vattentålig skiva. Problemet med det är att det kommer att samlas jord och vatten på skivan. Därför bestämde jag mig för att bara göra ett öppet ramverk. Det gör att man kan spola av grönsakerna i backarna på kärran och all jord och smuts rinner rätt igenom.
Jag satte fast en regel precis bakom hjulet och en annan tunnare regel där två backbredder tar slut. Sedan fäste jag en regel på varje sida från den bakre tvärregeln över regeln bakom hjulet och ända fram till den gröna metallbågen.
På båda dessa längstgående reglar skruvade jag på en list en bit ner och sedan skruvade jag fast fyra rillor från ena sidan till den andra.
Rillornas översida är lägre än de längstgående reglarna vilket gör att backarna kommer att vila på de längstgående reglarna som samtidigt stoppar dem från att glida i sidled. Rillorna mellan de längstgående reglarna är till för att hålla distansen och inte för att backarna ska vila på dem.
På regelkonstruktionen får det plats två backar efter varandra.
Konstruktionen är byggd i ek för att hålla för utomhusbruk. Jag ville inte att kärran skulle bli för tung så därför har jag kluvit ek i den dimension som jag gissade skulle räcka för att hålla. Delarna är i huvudsak ihopsatta med bult och jag hittade samma dimension som redan använts på skottkärran så man inte behöver byta verktyg om man ska skruva på den i framtiden.
Om man vill så kan man sätta en back även bakom regelkonstruktionen så att man får plats med tre backar. Då blir kärran tyngre att lyfta så förmodligen är det lättare att stapla på höjden istället för att sätta tre backar.
Fördelen kan dock vara om man skördat ojordiga grönsaker och vill få med sig ytterligare en back där grönsakerna är jordiga så kan man sätta den där.
Det ska bli spännande att testa kärran på riktigt. I morgon har jag en del skörd att göra så då blir det skarpt läge. Om något inte fungerar så är det bara att skruva isär och justera. Det bästa med kärran tror jag kommer att vara att den går att köra i gångarna mellan bäddarna. Då slipper vi bära backar fulla med vitkål någon längre sträcka.
Vi transporterar mycket grönsaker från odlingen till affären. Hittills har vi oftast gjort det på en liten perrongkärra med två hjul. Två hjul är väldigt bra på slätt underlag men sämre om man kör på gräsmatta med hål och ojämnheter. Grönsakerna studsar omkring i backarna och det är inte alltid bra. Det händer även att en och annan grönsaksback åker av. Jag har spänt remmar på sidorna för att det inte ska hända men det känns inte bra.
Igår när jag råkade bli vid en skottkärra på tippen började jag fundera över det här med kärror igen. Vi har väldigt många skottkärror men vi saknar ofta minst en i alla fall. Ska man vara sex personer som kör in ved t.ex. så går det åt sex skottkärror. Ibland är en skottkärra packad med verktyg som behövs för något speciellt projekt som kanske pågår under någon/några veckor. Då vill man inte behöva packa ur och i den utan bara köra in den någonstans till nästa dag. Eftersom vi ibland är många som jobbar på gården kan det vara mer än en skottkärra upptagen på detta sätt. Det gör att vi har ögonen öppna för skottkärror på tippen och på andra ställen. En av våra skottkärror har vi faktiskt köpt ny men de andra sex har vi fått eller köpt begagnat.
En av de begagnade har plastbalja. Det är en dålig idé.
Den var lite trasig redan när vi köpte den begagnad. Baljan är fäst i skaklarna med hjälp av bult. Två bultfästen hade ätit sig igenom plasten så baljan satt löst. Det fixade jag för två år sedan med hjälp av ett par brickor. Det fanns även en spricka i plastbaljan och sprickan har med tiden blivit större och fått sällskap av fler.
Det är bara att inse att den inte går att rädda. Det går att köpa nya reservdelar till skottkärror på www.horbybruk.se men det verkar inte som om man kan köpa själva baljan. Då öppnar sig nya tankar.
Monterade av själva baljan och upptäckte då att de två tvärstagen var helt ruttna.
En av skaklarna var tyvärr också helt bortom räddning.
När det är trädetaljer så är det inte så stora problem utan lätt att tillverka ersättningsdetaljer.
Den ser inte mycket ut för världen isärmonterad. Fram på kärran sitter en metallbåge som har hållit uppe plastbaljan. De fästena finns inte på skottkärrorna med metallbalja.
Hela skottkärran är ihopskruvad med bultar och muttrar i samma storlek. Det är alltid trevligt när man kan ta fram ett spärrskaft och att det sedan räcker med en hylsa. Ännu trevligare är det nu när vi har total ordning på våra nyckelverktyg.
Bulten har tidigare gått genom baljan, genom skakeln, genom tvärstaget och genom metallstaget som kärran vilar på när man satt ner den. Jag monterade ihop det på samma sätt fast utan baljan.
Så här ser det ut nu och nu ska jag sova på saken.
Tanken är att det ska gå att ställa tre svarta backar efter varandra. Problemet är att hjulet går upp mellan skaklarna så där kan inte någon back stå.
Eller också nöjer jag mig med plats för två backar men de måste hur som helst vara ovanpå där hjulet är. Det är nämligen där man vill ha all tyngd. Packar man några backar med rödbetor och ställer dem långt bak så blir det alldeles för mycket att lyfta. Däremot kan man packa några tunga backar längst fram och få med en back med sallat längst bak utan problem. Har någon någon tanke som kan hjälpa mig framåt i projektet så kommentera gärna.
Det har hittills varit något väldigt sällsynt på vår gård. Hela november har jag röjt. Inte hela dagarna men lite då och då och i bland långa pass. Det här är del av ladugården där vi har tänkt att vi faktiskt ska ha en tom yta där vi kan hålla till med tillfälliga projekt. Det har vi stort behov av. Som det är nu har de tillfälliga projekten pågått i verkstaden och då har det ibland blivit svårt att komma in för att hämta verktyg. Framför fönstret står nu en tom bänk och väntar på nästa projekt.
Ytan är inte så fin i finishen. Väggarna är putsade med kalkbruk och sedan lagade med kalkbruk och betong. Färgen har flagnat och taket är ruttet och håller på att trilla in.
På sikt ska taket lagas och väggarna putsas om och kalkas. På något sätt så känns det som om det kommer att bli mycket lättare att få detta gjort nu när ytan är nästan tom. Vi behöver ju faktiskt bara flytta två bord och så kan vi sätta igång och fixa väggen.
Jonas frågade lite oroligt när han kom hem från jobbet och fick se den tomma ytan. – Var har du gjort av alla grejor?
För det första har jag sorterat så att saker som hör ihop är ihop. Här har vi avdelningen för bevattning, svetsprylar, ventilation och mureri. En sektion för vardera saken. Lätt att hitta och lätt att komma åt.
Här har vi avdelningen för rördelar. Den är inte städad än men det är helt enkelt rätt så obegripliga grejer när man inte jobbat med det så det får Jonas ta hand om en dag.
Här har vi avdelningen för sådant som någon annan kanske skulle kunna vilja ha. I den avdelningen låter vi våra kompisar titta och ta om de vill ha något. Häromdagen blev vi av med en pirra till Magnus och Maria och i förrgår fick Carolina en tom verktygslåda.
Just verktygslådor och andra bra-att-ha-lådor är Jonas svag för så jag samlar alla tomma sådana jag hittar och ställer på ett speciellt ställe så ska vi gå igenom dem någon dag för att fundera ut vilka vi villhöver.
Det här är avdelningen för ”jagmisstänkerattjonasintevillattjagslänger” Här ställer jag allt som jag anar har ett affektionsvärde eller på något annat sätt kan behöva sparas.
I den avdelningen hamnade denna. Det är många kilo metall var en nästan fungerande kompressor när vi flyttade hit. Sedan brann den. Jag kan helt enkelt inte avgöra om den är bra att ha eller inte. Vi kunde dock enas om att den nog inte är nödvändig i våra liv så nu har den lämnat gården och kommer att återfödas som armeringsjärn.
Det här är en hel pappkartong med saker jag inte har en aning om vad det är. Det finns fler än en sådan kartong. De ställer jag i verkstaden så ska Jonas få gå igenom dem så småningom. Några kartonger har han redan gått igenom så det går framåt.
Röjningen pågår även i verkstaden. Där fanns tidigare en yta på en kvadratmeter som var full av metalldetaljer. Det var en så kallad ”bra-att-ha-hög”. Kommentarer som – man vet aldrig när man behöver svetsa något. – den kan ju vara jättebra att ha. -allt ska inte till tippen. har gjort att högen blivit liggande och svällande i några år. Nu är den borta!
Det som ligger mitt på golvet är några långa metallsaker och i den blå lådan är lite metalldelar. De har jag idag flyttat ut i en luta där de inte är i vägen. Vid dörren i verkstaden står nu två trälådor. Den ena är märkt med ”Metall som ska till tippen” och den andra med ”Metall som kan vara bra att ha”. Förhoppningsvis kommer det att hindra oss från att få en svällande hög på golvet i framtiden.
Med alla projekt vi håller på med så behöver vi mycket grejer. Vi sparar på mycket saker som för många andra förmodligen ser ut mest som skräp. Behöver vi en kanalfläkt så har vi tre liggande. Behöver vi en blandare så finns det minst två att välja på. Det sparar mycket pengar och gör att vi kan investera i andra mer nödvändiga reservdelar. Vi har ett stort lager av saker och hittills har vi inte haft tid att gå igenom och rensa och strukturera upp utan det har fått bli lite som det blir. Vi har lite olika syn på hur stort lagret behöver vara men vi är helt överens om att vi behöver ha mycket grejer liggande.
Vissa saker inser vi båda att vi aldrig kommer att använda. De ställs i avdelningen för sådant som någon annan skulle kunna tänkas vilja ha. Men en del åker ändå till tippen. Vi har en bra tipp i Sollebrunn som är öppen på onsdagar och på lördagar. Dit åkte jag idag. När jag tömt lastbilen och skulle gå bort med ”Metall som ska till tippen”-lådan hittade jag en skottkärra. Skottkärror är definitivt bra- att-ha-saker och dem kan man inte få för många av. Den fick följa med hem.
Baljan är hel.
En av skaklarna ser lite ankommen ut i ändan men den lär hålla en säsong eller två innan den behöver bytas.
Däcket behöver definitivt bytas men när jag kollade så hade vi tre liggande i lager.
Under säsong hinner vi inte med vår skogsträdgård som vi skulle vilja, så vi tänker pröva en ny strategi där vi tar hand om skogsträdgården lite mer off-season så här i november. Trots att skogsträdgården mest är ett dåligt samvete som vi inte hinner med så är vi ändå väldigt glada att vi anlade den våren 2015. Träden står där och växer till sig även om vi inte tar så väl hand om dem.
Igår var Carolina, en vän och kollega, här hela dagen och då jobbade vi med att ta hand om träden. Vi täckte runt de flesta träden med ett tjockt lager tidningar och sedan ett tjockt lager flis. På så sätt behöver träden inte kämpa om näringen med ogräset. Vi har täckt runt träden förut men då med tidningar och halm och det multnar för fort. Eftersom vi inhandlat en traktordriven flistugg så har vi för första gången fri tillgång på flis. Det öppnar nya möjligheter när man helt plötsligt kan tillverka så mycket flis man vill. Därför kunde vi också ösa på med ett tjockt lager runt varje träd.
Jag och Carolina hade så mycket att prata om så jag glömde alldeles bort att fotografera. Vi han inte riktigt alla träden så idag var jag tillbaka upp och gjorde färdigt. Jag passade på att ta några buskar också. Alla blev inte klara så jag får fortsätta i morgon.
Vi har tidigare täckt gångarna i skogsträdgården med flis men det var en sort som vi fick som var alldeles för finfördelad så efter en säsong så har den mer eller mindre förvandlats till jord. Gångarna har därmed blivit kvickrotsmattor.
Vi hade en praktikant här våren 2019 som tog sig an skogsträdgården och hon använde markduk i några utav gångarna och la flis ovanpå. För att få ordning på detta inser jag nu att det enda att göra är att gräva bort den gamla multnade flisen och lägga på ny ovanpå markduken. Det får dock bli en annan dag.
Ända sedan vi började fundera på att flytta ut på landet så har ordet resiliens följt oss. Ibland har det varit ett alternativt sätt att se på saker, ibland har det varit som en kompass i våra liv. Varje större beslut som vi tagit har analyserats utifrån resiliensbegreppet. Det är det som gjort att vi inte satsat på det ekonomiskt mer effektiva i att ha 12000 hönor utan i det mer resilienta i att ha 120. Det är det som gjort att vi inte har satsat på det ekonomiskt mer effektiva att ha 100 eller 1000 tackor utan i stället valt att ha 10 stycken. Det är det som gjort att vi inte har satsat på det mer ekonomiskt effektiva att odla en gröda som pumpa, grönkål eller zucchini på hela åkern med hjälp av traktor utan istället satsat på över 40 olika grönsaker som vi odlar för hand.
Ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv är vi helt dumma i huvudet. Ur ett resiliensperspektiv är vi inte perfekta men åtminstone på väg åt rätt håll.
Ordet resiliens betyder ett systems förmåga att hantera kriser och oförutsedda händelser utan att övergå i ett sämre tillstånd.
Vi visste när vi skaffade vår gård att vi skulle komma att ställas inför utmaningar i framtiden i och med klimatförändringar, brist på energi och ekonomiska förändringar men vi visste inte vad och i vilken omfattning något av detta skulle drabba oss och inte heller vad som skulle drabba oss först.
Det fina med att navigera utifrån resiliensbegreppet är att det egentligen inte spelar någon roll vad som drabbar en. Ett resilient system är resilient oavsett. (Sedan kan allt gå helt åt skogen ändå naturligtvis)
Först ut kom så klimatförändringarna som 2018 bjöd på ett torrår värre än vad de flesta kan dra sig till minnes. Nu kanske någon vän av ordning vill invända att torråret inte var klimat utan väder men det hänger ju ihop. Det finns ny forskning som statistiskt visar att allvarliga väderhändelser hänger ihop med ett ostadigare och varmare klimat.
Vi hade det jobbigt det året med en grönsaksproduktion som krävde bevattning och arbete dagligen oavsett värme men vi klarade det trots allt utan några större problem även om det var lite svårt att instämma i folks glädje över det fantastiska badvädret. Visst badade vi också på kvällarna efter jobbet men när man är ute och arbetar med naturen varje dag så blir ett sådant torrår en orostriggare trots bra badtemperatur.
Andra tecken på klimatförändringarna är den myckna förekomsten av sniglar och fästingar – en utveckling vi gärna hade varit utan.
2020 kom vår resiliensstrategi att sättas på prov ordentligt i och med corona. Till att börja med blev vi utan wwoofare under första halvan av odlingssäsongen vilket gjorde att arbetsdagarna i grönsaksodlingen blev längre. Vi har inte anlagt mer odlingsland än att det går att sköta på en person tack och lov, men det blev bra mycket mer arbete.
Eftersom vi valt att sälja direkt till konsument och inte till restaurang så drabbades vi inte alls av att restaurangerna slutade beställa. Vi har läst mer än ett reportage om odlare som satsat på pumpor, grönkål , sparris eller zucchini där de har fått plöja ner grödorna för att deras vanliga säljkanaler stängdes ner under pandemin. Alla de odlarna är förmodligen mycket mer ekonomiskt effektiva än vi men kanske inte lika resilienta. Att odla 80 000 pumpor till Liseberg ger naturligtvis en bra förtjänst men när en osannolik händelse som att Halloween på Liseberg ställs in så blir det lite jobbigt. Vi odlar alla grödorna ovan men försvinnande lite av var och en så vi har sålt varenda sparrisstjälk och varenda grönkålsblad direkt till våra lokala kunder i Alingsås. Lammlådorna, äggen, musten och honungen likaså. Vi säljer allt vi producerar och skulle kunna producera mer av allt och ändå få det sålt.
Hade vi tänkt utifrån ekonomisk effektivitet så borde vi anställa flera personer under grönsakssäsongen, köpa oss en tvåhjulstraktor och öka produktionen av grönsaker med 400 %. Det är absolut inte omöjligt och det hade gett oss ett ekonomiskt överskott men vi känner oss tveksamma till den lösningen.
Vi väljer att fortsätta ha en bred produktion som är ekonomiskt ineffektiv för man vet aldrig vad som händer. I november i år gick Jordbruksverket t.ex. ut med att inga hönor där man producerar för försäljning får vara utomhus alls. Inte ens om de fick mat och vatten inomhus och hade utomhusvistelsen under tak. Då är vi glada att vi inte har satsat på 10000 hönor. (Å andra sidan är de 10000 hönorna inte ute och betar. De skulle förvandla stora ytor till öken på nolltid. Så om de är ute på betong eller inne på betong är kanske ingen större skillnad.)
Förra året var vi på julmarknad 10 dagar. Alla helger från och med sista helgen i november och alla helger utom den sista i december var intecknade. Vi gillar julmarknader. Människor är oftast glada och de smakar gärna på kanelkokt glögg och diskuterar det ena och det andra. I år ska vi inte åka på en enda julmarknad vilket känns lite trist. Det kommer att ge oss sämre intäkter i november och december och det är naturligtvis inte bra då vi redan har små marginaler men vi har istället ökat försäljningen via REKO som kompenserar en hel del. Den stora skillnaden i försäljning är att vi inte får sålt våra lammskinn men de är å andra sidan inte någon färskvara så det får väl ligga till sig till nästa års julmarknader. Inställda marknader betyder också att vi hinner såga upp reglar och plank av våra träd och att vedproduktionen inför vintersäsongen 21/22 redan är påbörjad.
I samarbete med Studiefrämjandet kommer vi att ordna flera olika studiecirklar/kurser på temat permakultur och odling i vår.
Permakulturstudiecirkeln höll jag redan förra året och det blev en väldigt trevlig cirkel där deltagarna fortfarande håller kontakten. Vi diskuterade permakultur och deltagarna fick hjälpa varandra med att designa ett eget område utifrån permakulturens tankar och idéer. Vi använde Permakultur – framtiden i din trädgård av Ylva Arvidsson som kurslitteratur och den fungerar väldigt bra som det. En dag var vi här ute på Östängs Gård och letade spår av permakultur och designlösningar här. Det är givande och roligt när man träffar samma grupp vid flera tillfällen så man kan gå hem och fundera mellan gångerna och återkomma med nya tankar och idéer. Det ger också mig som cirkelledare en chans att fundera inför nästa gång så jag kan ge deltagarna den information och den input jag har lyckats få fram eller fundera ut.
Nytt för i år är en odlingscirkel som kommer att hållas i studiefrämjandets lokaler till största delen men med en avslutande träff ute i våra odlingar på Östäng. Det här är en nybörjarkurs men passar även dem som odlat lite och vill gå vidare och utveckla sitt odlande. Här kommer vi titta på vikten av att odla jorden och gynna mikroliv och maskar, olika redskap som kan vara till hjälp i odlingen, sådder, plantering, ogrässtrategier, planering och alla olika grönsaker man kan välja att odla. Vi kommer att gå igenom det viktigaste men också utgå mycket ifrån deltagarnas frågor och funderingar. Den här kursen ser jag verkligen fram mot att få hålla. Ju fler som börjar odla desto bättre!
Sedan blir det tre heldagskurser i odling ute i våra odlingar på Östäng. En i april med fokus på odlingsbädden, gödsling, sådd, plantering och ogrässtrategi. En i maj med fokus på utplantering av plantor, direktsådd i bäddar, ogrässtrategier, planthälsa, gödsling och en dag i juni med fokus på användning av kålnät, fiberduk, snigelproblematik, odling i växthus, skörd och plantskötsel. Här kan man välja att gå en av dagarna eller anmäla sig till två eller alla tre. Innehållet kommer att följa årstiden så det blir olika saker att titta på varje månad.
Känner du någon du tror skulle bli glad av att vara med på något av ovanstående så tipsa dem gärna.
Självklart kommer vi inte att genomföra kurserna inomhus om folkhälsomyndigheten vid det laget inte rekommenderar att vi gör så.
Innan vi köpte gård prenumererade vi på flera tidskrifter och läste massor med artiklar på nätet och många böcker. Sedan vi flyttade till Östängså läser vi i princip inga längre texter alls. Inte för att vi inte vill men för att vi inte känner att vi har tid att prioritera det. Vi har avslutat prenumerationen på nästan alla tidskrifter men det finns en tidning som vi båda fortfarande ser fram emot att få i brevlådan: Tidningen Åter. Har du inte läst den tidigare så ta dig till ett bibliotek och provläs eller gå in och botanisera bland numren på Alternativ.nu
Vi blev kontaktade av Petter som driver tidningen åter och han bad oss skriva ett så kallat utflyttarbrev till tidningen. Nästan varje nummer innehåller en berättelse skrivet av några som valt ett annat liv och flyttat ut på landet och de är alltid trevliga att läsa. Vi diskuterade fram och tillbaka med Petter och till slut kom vi fram till att vi nog behövde skriva tre artiklar. En om varför vi överhuvud taget har flyttat ut till landet, en om vårt liv på Östäng och slutligen en om hur vi tänker kring vår plats i samhället och våra försök till att bygga och stärka nätverk omkring oss. Nu är den första artikeln klar och finns att läsa här.
Nu har det gått sex år och det är dags för en redovisning av vad som hunnits med under det senaste året. Mest för vår egen skull. Sluta läsa här om du tycker dessa inlägg är tröttsamma. Vi behöver dem för att komma ihåg.
Odling
Odlat i 67 bäddar samt en del pumpa och potatis utöver det
Odlat tomater för försäljning för första gången
Grävt ytterligare 18 bäddar i nya området
Fortsatt bygga snigelstaket och nu fattas bara själva eltråden
Planterat några fruktträd och fler bärbuskar
Anlagt en kryddträdgård framför huset
Anlagt en jordgubbsbädd
Anlagt två hallonbäddar
Planerat nästa års odling
Stängslat in nya delen av odlingen med rådjursstaket och snigelstaket
Köpt ett begagnat bågväxthus och satt upp (utan plast än så länge, men snart…)
Fått igång kylrummet
Byggt ett bubbelplastrum
Konstruerat en sandbädd med värmeslinga
Försäljning
Haft gårdsförsäljning vid 19 tillfällen
Sålt på REKO-ringen i Alingsås hela säsongen
Sålt på Nolbygårds Matmarknad vid 19 tillfällen
Haft öppet vår egen gårdsbutik vid 15 tillfällen
Sålt grönsaker på Nolbygårds julmarknad
Sålt grönsaker på julmarknad på Vikaryds, Nääs, i Larv, på Dahlbogården samt vid jul i Kvarnbyn
Varit med på Jul på Trampverkstan
Sålt grönsakskassar till BestEl som de lottat ut till sina kunder
Skördat sparris och vindruvor till försäljning för första gången
Sålt grönsaker som dekoration till Operan i Göteborg
Vi hade en praktikant varje dag hela september månad som heter Jonas och går en utbildning vid Göteborgs Universitet som heter Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk. Det är ett kandidatprogram som ges i Mariestad.
Jonas var här i somras och inventerade växter på vår betesmark som en del i utbildningen och sedan kom han tillbaka och genomförde sin praktik. När han var här i somras var vi runt och studerade olika delar på gården för att hitta ett projekt som han ville ta sig an. Vi har många planer för gården varav en del förmodligen aldrig kommer att bli av och vi hittade ett par olika möjliga projekt. Jonas har sedan funderat och bestämde sig för att ta sig an ytan väster om våra dammar. Våra planer för det området har i flera år varit att det ska bli ett skogsbete. Vi har redan tidigare gallrat ut en hel del gran från ytan för att öppna upp och våra baggar har gått där och betat två säsonger så projektet är påbörjat.
De träd som vi tagit bort redan tidigare är nästan uteslutande granar. På ytan finns mycket tall och björk men även en del asp, enar en oxel och några undertryckta ekar.
Det intressant att få någon annans ögon på ytan. Jonas har i och med sin utbildning andra tankar än vad vi har.
Vi hinner inte med mer än lite grann varje år så ytan hade inte blivit färdig på många år än om inte Jonas dykt upp som en skänk från ovan. Redan efter första veckan kunde vi se stor skillnad. Han märkte ut träd och planerade över vad som ska sparas och vad som ska bort.
En påbörjad glänta utvidgas.
En dunge sparas.
Han är ordentlig Jonas, så allt ris och alla grenar läggs på hög. Vi gjorde flis till odlingsgångarna av de grövre grenarna medan annat kommer att läggas upp i högar för att skapa livsmiljöer för fler djur. Vi eldade upp en hel del också.
Jonas är Jonas praktikant. Det är han som är handledare. På tisdagar, onsdagar och halva torsdagen jobbar han i stan men på måndag, torsdag eftermiddag och fredag har han tid. Praktikant-Jonas har motorsågskörkort men eftersom han använder våra sågar så blir det ändå en del att gå igenom.
När man ändå är igång kan man ju plocka isär hela sågen…
…och när man ändå är igång så kan man ju plocka fram alla gamla sågar vi äger och plocka isär dem med…
En del tid tillbringas också i skogen med att diskutera och fundera kring vad som ska bort och vad som ska sparas.
Praktikant-Jonas jobbar på bra självständigt när Jonas inte är med men de har också fällt en hel del träd ihop i början för även om man har ett motorsågskörkort så är det bra att diskutera igenom en del krångliga fällningar innan man ger sig på dem.
Tanken med ytan är att återskapa vad vi tror fanns här förr. Vi har grävt fram tre släpkärror taggtråd från våra marker och mycket av den kom ifrån den här ytan. Här har alltså gått kor och betat. Sedan har ytan fått växa igen med de träd som råkar ta sig. Vi tror att tallarna är planterade men att det övriga har kommit utan hjälp. Utan bete så blir de flesta markerna skog och växer långsamt igen. Tanken är att ta fram de gamla stenmurarna, att öppna upp gläntor så det kan börja växa på marken, friställa träd så de får chans att må bra och skapa en yta med stor biodiversitet som kan hållas i skick tack vare betande djur.
Gårdsbutiken är fylld med grönsaker varje fredag 15.00-18.00 till och med september månad. På lördagarna finns vi på Nolbygårds Matmarknad klockan 10.00-14.00. Välkomna!
Vi, Jonas, Ylva, Tilda och Ina köpte Östängs gård 2014 och tillträdde i oktober. Tanken är att skapa en levande gård med odlingar, djur och en bredd på verksamheter. Än så länge bor våra katter Aska och Glenn-Pär, tio tackor och en bagge, drygt hönor och några tuppar på gården. Vi prövar oss fram för att se vilka verksamheter som passar oss. Under 2015 anlade vi en skogsträdgård med ätliga träd och buskar. Där har vi planterat mullbär, hasselnöt, valnöt, saskaton, sishuanpeppar, körsbär, asiatiskt päron med mera.
Instagram: ostangs_gard
This error message is only visible to WordPress admins
Error: There is no connected account for the user 1616315815 Feed will not update.
