En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (Sida 2 av 62)

Stängsel kring nya odlingen

Nu är stängslet klart kring nya odlingsytan. Det mesta gjordes under arbetsdagen men lite finjusteringar behövdes för att det skulle bli helt klart.

I varje hörn sitter en ekstolpe som är 4″4. Var femte meter sitter sedan en ekstolpe som är 2″2. Längst med hela linjen sitter en furubräda mot marken.

Det finns tre grindar in till nya kvarteren plus en öppning, som snart ska bli två, från gamla odlingsytan till den nya. En av grindarna är nygjord medan två är flyttade från öppningen mellan den nya och gamla odlingen.

Jag rekommenderar att bygga grindar som öppnas ut från odlingen. Dels så är det oftare man bär saker från odlingen och ut än utifrån och in. Men också för att djur som vill ta sig in i odlingen kommer utifrån. Vi har en grind som går inåt och den har en grävling tagit sig igenom flera gånger innan vi kom på hur den tog sig in och grävde upp bäddarna.

De flesta av våra grindar har en automatisk stängning. Vi knyter fast en flagglina i grinden och trär den igenom ett borrat hål i stolpen. För att minska slitaget på linan så låter vi den löpa över ett hjul.

I nederänden på linan fäster vi en bit ek. Eken är tung så tyngden drar igen grinden och man slipper krånglande grindlås.

Mellan odlingarna och brädan är tanken att vi ska göra flisade gångar. Detta för att ogräset inte ska ta sig in i bäddarna. Just nu så ligger det plansiloplast och den kommer att få ligga kvar till ogräset är dött. På utsidan av brädan kommer vi att fästa två trådar med 24 volt som ska ta död på sniglarna men det gör vi inte förrän till våren.

Nätet till vänster är Allox finmaskigaste nät. Fördelen med det är att det inte syns alls på håll. Nackdelen är att det inte håller. Det är för skört och går sönder väldigt lätt. Nätet till höger är en grövre variant som ändå inte är lika grov som den varianten vi har kring äppleodlingen. Även det från Allox. Det känns som om det är mycket mer hållbart men det är för tidigt att säga. Vi hoppas i alla fall det.

Idag fick vi leverans av en traktordriven flismaskin som vi köpt. Den kommer att förvandla grenar och sly till flis som vi ska använda som täckmaterial. Tidigare har vi köpt flis och då har man bara använt flis till det allra nödvändigaste. Nu kan vi använda flis hur mycket vi vill. Det känns bra.

Att anlägga en odling

Jag får frågor på hur man bäst går till väga om man vill anlägga en odling och har mycket rotogräs. Själv gillar jag inte att odla med rotogräs utan vill helst ha bäddarna fria från i alla fall kvickrot. Det beror på att kvickroten här är extremt livskraftig och snabbt tar över en bädd om man vänder ryggen till. Själv har jag handgrävt och rensat i princip alla bäddar fram till idag. Jag har prövat massor av olika strategier som linderödssvin, täcka med halm, täcka med tidningar och halm, hacka bort innan kvickroten får två blad, odla potatis först, radodla först innan jag anlägger bäddar osv. Ingenting av ovanstående har fungerat så jag blir nöjd även om det minskar kvickrotsproblemet. Om jag hade startat om idag så hade jag gjort följande:

Funderat på hur stor yta jag tror att jag vill odla på när jag kommit upp i full skala. Lagt till lite för säkerhets skull och täckt 50% av den ytan med organiskt material, vattnat om det är torrt och sedan täckt hela den ytan med plansiloplast förankrad med gott om sandsäckar och sedan låtit ytan vara i två säsonger.

Täckt 25% av ytan med tjockt med tidningar och sedan organiskt material. I denna yta hade jag sedan gjort hål för plantor som vintersquash, pumpor och eventuellt några kålplantor. Kanske hade jag även lagt potatis på tidningarna och täckt med halm. När något skördats och innan något annat planterats hade jag lagt plansiloplast även över denna yta för att inte kvickroten ska få för sig att titta upp.

Tagit 25% av ytan i bruk för ”riktig” odling första året. Här hade jag också täckt med plast och sedan täckt av när jag ska bearbeta ytan. Då hade jag bredgrepat först och sedan handrensat en bädd i taget. Jag rekommenderar verkligen att odla i fasta bäddar för att inte kompaktera jorden. Gångarna hade jag hållit efter med en hjulhacka och odlingsytorna hade jag rensat ofta med ett rensjärn.

Anledningen till att jag rekommenderar den här strategin är att jag upplever att många greppar över för stort område första året och blir överväldigade över ogrästrycket. Om man tar för mycket mark i bruk på en gång så är det lätt att man inte orkar hålla efter vare sig rotogräs eller fröogräs. I alla jordar finns massor av frön som ligger och väntar på att få gro. När man bearbetar jorden kommer fler frön att gro. Hinner man inte hålla efter fröogräset så kommer situationen att vara än värre året efter och man kommer att ha uppförstorat problemet med ogräs. Då är det lätt att man ger upp.

Min rekommendation är att rensa ofta i varje bädd man odlar. Redan innan ogräset ser ut som ett problem. Då kan man ta ett rensjärn och snabbt gå över en bädd. Ser man till att såraderna är parallella så tar det inte någon längre stund att promenera utefter bädden med ögonen på en sårad och rensjärnet nära den. Lyckas man hålla efter ogräset så utökar man arealen nästa år. Lyckas man inte så låter man bli att utöka och väntar ytterligare ett år. Det som händer om man håller efter fröogräset på detta sätt är att det minskar år från år. Odlar du i fasta bäddar där du aldrig gräver eller vänder jorden utan bara luckrar den med en bredgrep så kommer din situation att bli bättre och bättre år för år och du kommer att kunna odla allt större ytor utan större problem.

Den första ytan som du täckte kommer att vara i princip utan rotogräs efter två års täckning. Det har jag upplevt för första gången i år.

Halmen jag hade under plansiloplasten var för torr så det var mycket material kvar att frakta bort men när det var gjort såg ytan ut så här.

Sedan var det bara att dra upp snören för bäddarna. , bredgrepa och sedan skotta upp en del jord ur gångarna för att få upphöjda bäddar.

Bredgrepa gör jag för att få ner luft i jorden och bryta den halvt nedbrutna svålen.

Jag skottar upp jord ur gångarna i bäddarna med en vanlig grep. Jag använder aldrig spade i odlingen då den dödar fler maskar än nödvändigt. Med grepen så sparas många små liv.

På bilden ovan ser man hur det ser ut när det varit ett litet hål i plansiloplasten. Kvickroten är frodig och har haft det bra.

Så här ser marken ut egentligen. Där är fullt med kvickrot och skräppor. När jag anlade mitt första kvarter så var detta utgångspunkten och jag rensade undan en sopsäck kvickrötter per kvadratmeter.

Nästa år när dessa bäddar tas i bruk kommer jag att ha stora problem med framför allt tistlar, skräppor och maskrosor men om rensjärnet går över dem när de är små så är det inte något större problem. Kvickroten kommer att ta sig in från kanterna. Här har jag lyft på plansiloplasten och i kanten ser det ut så här. Kvickrötter som söker sig in från sidan. Därför kommer jag att anlägga flisade gångar runt om odlingen för att slippa det problemet. På bilden nedan har jag lagt plansiloplast mellan yttre bädden och staketet vid kvarter nummer fem. Här ska det bli flisade gångar när jag hinner med det.

När jag började min odling var målet att jag skulle ha fyra kvarter. Detta är kvarter nummer sju så jag önskar att jag tänkt stort från början och sluppit mycket av grävandet som jag gjort genom åren.

Lämnar man någon yta i Sverige utan bearbetning kommer den till slut att bli skog. Jorden förblir inte bar så först kommer tistlar, nässlor och kvickrot, sedan hallon och sly och till slut skog. När vi vill odla annueller så måste vi kämpa emot detta. Ett sätt att underlätta arbetet är att försöka att ha all jord täckt; av grödor, av täckmaterial, av gröngödslingsgrödor eller av plansiloplast.

Hade jag haft oändligt med tid hade jag skippat plansiloplasten och istället försökt hålla efter och täcka med organiskt material i alla bäddar. Nu gör jag bara det när det gäller squash, potatis, vitlök, pumpor och gurka och ibland runt purjolök och majs. Att täckodla är det bästa för jorden och för grödorna och fullt möjligt om man odlar till husbehov men det är inte möjligt när man ensam ska sköta sju kvarter med tolv stycken bäddar som är 16 meter långa och 75 centimeter breda. Då blir plansiloplasten en kompromiss som trots allt gör odlandet möjligt. Jag täcker de flesta bäddarna med plansiloplast efter skörd och håller dem täckta fram tills jag anlägger en falsk såbädd eller sår. Det spar mängder med arbete och gör att jag trots allt hinner sköta odlingen utan att uppförstora ogrästrycket.

Praktikant Thomas

Förra veckan fick vi en ny praktikant som ska vara hos oss två dagar i veckan en månad framöver. Det passar bra nu när wwoofsäsongen är över.

Thomas läser Market Gardenerkursen på Angereds gård. I den ingår förutom föreläsningar och studiebesök också 12 dagars praktik. Eftersom vi hade wwoofare parallellt första veckan så fick Thomas hänga på vår vanliga rutin under förmiddagarna med ”hårt” jobb i form av att gräva en blivande jordgubbsbädd följt av ogräsrensning och att ta hand om lök.

På fredagen var det som alltid fullt fokus på skörd under förmiddagen och sedan fick Thomas ansvar för att ställa i ordning gårdsbutiken inför öppnandet klockan 15.

Det är spännande att se hur andra lägger upp det hela. Snyggt resultat blev det.

Constant och Tribault

Det är ett konstigt år på så många sätt. I tisdags åkte årets sista wwoofare. Wwoofsäsongen är över tidigare i år än andra år och startade dessutom senare än vanligt.

Constant och Tribault är två bröder från Frankrike som varit hos oss i tre veckor. De har hjälpt oss att bära in årets ved eftersom det var rejält torrt ett tag när de var här. De har också hunnit bygga en grind till nya grönsakskvarteren.

Mest har de varit med och skördat och rensat ogräs. Det är mycket grönsaker som är skördeklara så här års och vi har haft utlämningar till REKO-ring Alingsås varje vecka, öppet i gårdsbutiken varje fredag och skördat till Nolbygårds Matmarknad.

Dessutom hade vi en extra utlämning till Bestel som skulle skördas och packas.

Som eftermiddagsjobb valde de att hamla våra lindar.

Vi har sex lindar som vi hamlar vartannat år.

Grenarna samlas i knippen.

Knippena hängs i ladan på tork och som vi kommer ge till fåren en gång i veckan i vinter.

Mycket har också handlat om att torka lök. I början av killarnas vistelse torkade vi lök utomhus men när det blev kallare och mer regn fick vi lägga de sista lökarna på tork inomhus i ladan.

Som alla wwoofare så byggde de också en fågelholk och satte upp på ladugårdsväggen. Den börjar bli väldigt trevlig med alla olika fågelholkar. Tack för den här tiden!

Arbetsdag på Östäng

Äntligen var det vår tur att ha arbetsdag. Det är en av de bästa arbetsdagarna på året. Trevliga och kunniga människor som kommer för att hjälpa till så vi verkligen får en skjuts framåt på gården. Idag har vi varit 14 personer som delade upp oss i två arbetslag. Det ena gänget reste växthusstommen och det andra gänget byggde staket för att rama in de nya grönsakskvarteren.

Vi börjar alltid alla arbetsdagar med fika. Idag var det många som inte hade träffat varandra förut så vi fick även köra en presentationsrunda.

Ju fler år vi håller på desto bättre blir arbetsdagarna. Nu för tiden är det inte bara vi som hittar på vår gård eftersom flera har varit här på arbetsdagar förut, varit här som wwoofare eller helt enkelt varit här och hjälpt till någon dag. Det gör det hela mycket lättare då fler vet var man hämtar verktyg och annat som behövs. ’

Växthusgänget fick starta med att köra fram alla delar som legat förvarade på vår uteplats.

Staketgänget fick börja med att slå ner höga stolpar eftersom växthusgänget också behövde stegar så vi fick bara ha dem i början av arbetsdagen.

Eftersom staketet ska skydda grönsakerna från älgar, hjortar, rådjur, hönor, ankor, katter, harar, vildsvin och sniglar så är det mycket som ska till. Höga stolpar behövs för att hålla uppe nät som är för rådjur och älg.

Stolparna är av ek liksom de korta fästpinnarna. Det håller länge och är bra när de ska köras ner i marken. Längst med hela sidan så satte vi fast egensågade furubrädor. Ek hade varit optimalt men det blir alldeles för dyrt. Brädorna fästes på utsidan av stolparna. Där är det sedan tänkt att vi ska fästa två stycken 24 volts trådar för att ta död på mördarsniglar.

Under tiden hade växthusgänget lagt ut och satt fast bottenramen och rest de första bågarna.

Sedan var det dags för lunch i trädgården. Det fanns mörka moln på himlen men regnet höll sig borta.

Växthusgruppen fortsatte att sätta samman och resa båge efter båge.

Vi fick tips häromdagen på att göra något för att hindra ogräs att ta sig in i växthuset från sidan och för att underlätta rensning av ogräs vid bågens nederkant. Därför har vi lagt ut en remsa plast som ska fästas på insidan i en bräda som går att rensa mot. På utsidan kommer växthusets plast att grävas ner så där kommer plastremsan att ansluta till den och gör därmed att vi inte behöver rensa något ogräs där heller. Så är i alla fall tanken.

Den yngste deltagaren kanske inte bidrog så mycket till arbetet men å andra sidan hindrade han inte så mycket heller.

Bågarna var inte alltid helt lätta att få ihop då skarvarna kärvade en del. Det är ett begagnat växthus som varit uppsatt åtminstone två gånger förut. Det är inte något större fel på det men det är inte nytt och det kan påverka.

Andra gänget bar ner virke till staketet. En sak som vi lärt oss under alla arbetsdagar är att man inte ska räkna med att få så mycket gjort själv. Därför är det bra om någon annan än gårdsvärdarna har lite ansvar för de olika stationerna. Det gör också att om man själv går iväg för att fixa lunch så har det hänt massor när man kommer tillbaka.

Snören markerade linjen och alla stolparna slogs ner redan innan lunch.

Brädor las ut och fästes och sedan är det viktigt att det inte är några hålor under brädorna där sniglarna kan ta sig in.

Från stängslingsytan kunde man se hur båge efter båge kom på plats.

Dagen avslutades med ytterligare fika men sedan var det några som ville stanna kvar och jobba en stund till. Det innebar att alla bågar utom fem kom på plats. Vi saknade några bultar så de måste skaffas innan vi kan sätta upp resten. Alla stolpar och alla brädor till staketet kom också på plats och nätet är uppsatt på två av tre sidor. Alla grindar är också klara och ska bara sättas på rätt plats men allt som är kvar känns som småfix i förhållande till utgångsläget för dagen. Tack Maria, Magnus, Karl, Åsa, Görgen, Jenny, Pontus, Robert, Mimmi, Mattias, Milú, Klara, Ismael och Ivar.

Grönsakskassar till Bestel

För två dagar sedan fick vi ett telefonsamtal från Bestel som är det lokala elhandelsbolaget. De firar 20-årsjubileum i år och planen var att bjuda in alla kunder till tårtkalas men på grund av Corona så blir det inte något med det. Då funderade de över vad de kunde göra istället och kom på att de kunde lotta ut grönsakskassar med närproducerade grönsaker bland sina kunder.

De kom på besök för att titta på odlingarna och vi kom överens om ungefär hur de ville ha kassarna.

Våra franska wwoofare Tribault och Constant hjälpte till att packa kassar.

Kassarna fick två lappar fästa på utsidan. En från Bestel och en från oss där vi berättade lite om grönsakerna och vad man kan använda dem till.

I morse kom de och hämtade kassar packade med nyskördade grönsaker.

Alingsås tidning dök också upp och gjorde en intervju och tog lite bilder. Ett roligt samarbete som vi uppskattar. Klokt tänkt av Bestel att satsa på lokala produkter. Grattis på 20-års-dagen!

Studiebesök från Hjo folkhögskola

På Hjo folkhögskola kan man gå en kurs i självhushållning som leds av Jonas och Sanna Ringqvist. Den är populär och uppskattad. De brukar komma till oss för studiebesök och det roliga med den här gruppen är att de inte bara är intresserade av grönsaksodling utan av alla delar av gårdens verksamhet.

Det är förmodligen enda gruppen studiebesök som börjar besöket med att hänga ut nyskördad lök på bilen för att den ska torka i solen.

Vi brukar inleda med en presentation av gården och bakgrunden till varför vi befinner oss här och lämnade vårt bekväma radhusliv för ett liv på landet.

Sedan tar vi en rundvandring på gården mellan fika och lunch. Idag började vi med äppelodlingen och hönorna.

Sedan visade vi och diskuterade vårt inlånade sågverk. Vi försöker ta tillvara hela trädet som vi fäller så en del blir brädor och det som inte duger till brädor blir ved. Sågspånen använder vi till strö till hönsen och bark och andra grövre rester lägger vi i gångar som täckmaterial.

Jonas gick igenom biodlingen och problem och glädjeämnen med den.

Sedan blev det skogsträdgården innan lunch och frågestund och visning av det vi inte hann med innan lunch. Därefter blir det ett arbetspass. Idag stängslade vi i hagen och i ärlighetens namn var det nästan för varmt för det.

Vi hade förberett skottkärror med spätt och släggor. Våra wwoofare har kluvit och spetsat ekstolpar som skulle sättas ner i hagen så vi kan göra en fålla.

Tanken med det är sedan att utifrån fållan där djuren kommer att ha tillgång till vatten så kommer vi att göra flera indelningar av betet för att djuren inte ska beta av allt det godaste på hela betet på en gång. På så sätt så kan vi låta dem gå i en fålla först och sedan flytta dem till nästa fålla för att första fållan ska få vila.

Alla fick var sin stolpe att sätta upp och först fick de göra hål med ett spett och sedan slå i stolpen med släggan.

Mycket av stolpen ska ner i marken så inte tjälen gör att den lutar snett efter vintern. Därför är stolparna ganska långa och för en del blev det för högt men det var kreativa deltagare som löste problemen som uppstod.

Det är för sådana här tillfällen som vi har köpt på oss många spett. De räckte för dagens arbete men vi upptäckte att vi saknar släggor. Vi har fem men ska man vara många för att stängsla så går det åt många släggor. Det blir till att hålla utkik på kommande loppisar.

Efter arbetspasset satte vi oss i skuggan och tog en avslutande frågerunda innan det var dags för deltagarna att åka hem. Då tog Jonas, Sanna och jag (Ylva) ett möte i trädgården för att diskutera ett eventuellt kommande gemensamt projekt. Mer om det en annan gång.

Arbetsdag hos Magnus och Maria

Arbetsdagarna duggar tätt nu. Den 23 augusti är det dags för vår egen men i söndags hjälpte vi Magnus och Maria att flytta från Slättebacken som ligger innanför vår gård till deras nyinköpta gård på Knutstorpsvägen utanför Stora Mellby. Det var inte någon vanlig flytt med blommor och möbler utan här var det en hönsgård, mängder av glasrutor som ska bli växthus samt ett virkeslager som skulle flytta. Den mer normala flytten kommer att gå om några veckor.

Det fanns en hel del fem-sex meter långa brädor.

Med tanke på mängden glasrutor så kommer det att bli ett stort växthus.

Det är samma typ av härdade glasrutor som vi byggt vårt växthus med. De är tunga och går lätt sönder om man slår i en kant så lastningen fick gå försiktigt.

Vi hade med lastbil och släpkärra men det som är fantastiskt med det här gänget är att nästan alla har en släpkärra eller ett hästsläp så det är perfekt när mycket ska köras iväg.

Maria är timmerman så det var inte bara vanliga brädor som skulle flyttas. En del stockar fanns det också. Bland annat en stock av en ek som började växa på 1500-talet och som fälldes på sjuttonhundratalet. Vissa fick vi vara fyra personer för att lyfta.

Eftersom de hyrt på Slättebacken så har de byggt hönsgården i sektioner som gick att skruva isär. Så vi gjorde det. Smidig lösning.

Virket kördes till Trampverkstaden som ligger två minuters promenad från nya gården där det lagrades i högar noggrant ströade under presenning. Det här låter kanske inte som en kul söndag – men det var det – som alltid när det är arbetsdag.

Otto och Arvid

Nu har tredje gänget wwoofare åkt hem. Otto och Arvid kom från Stockholm och var hos oss en vecka. Det är egentligen kortare än vad vi vanligtvis accepterar men eftersom vi på grund av Corona har haft många återbud så gjorde vi ett undantag. Otto är dessutom mitt brorsbarn så det var roligt att ha honom och hans kamrat här en vecka.

Första dagen fick de vara med och bygga staket för nya grönsaksodlingen. Det blev en del grävande för att få plankorna till det blivande snigelstaketet på plats.

En dag upptäckte vi att en del av löken börjat ruttna i bädden. Har aldrig varit med om det förut men förmodligen har det myckna regnandet stört dem. Vi hade tänkt vänta eftersom blasten inte lagt sig men det blev lite panik så all gul lagringslök åkte upp.

Eftersom de bara hade en vecka på sig så började de med sin fågelholk de första dagarna. Man anade tidigt att det skulle bli en fågelholk utöver det vanliga.

Sen blev det en hel del ogräsrensning, fredagsskörd och så mer lökupptagning.

Kvällen innan de skulle åka hem var de kvar i verkstaden fram till elva på kvällen men så blev det också vår hittills mest arbetade fågelholk. Lägg märket till den sinnrikt konstruerade hatten gjord av en bräda, ett trasigt litermått och remsor av takpapp. Frågan är vad fåglarna säger.

Semester på Koster

Förra veckan tog jag (Ylva) 2,5 dagars semester mitt under högsäsongen för grönsakerna. Det har inte hänt förr och kommer kanske aldrig hända igen men skönt var det.

Vår yngsta dotter jobbar i Kosters Trädgårdars restaurang den här sommaren så huvudsyftet med resan var att hälsa på henne. Jonas fick ta över sista timmen på Nolbygårds Matmarknad så jag hann med ett tåg. I Göteborg mötte vår äldsta dotter upp och så åkte vi tåget upp till Strömstad.

Att ta båten ut till Koster ger lite semesterkänsla även om det snarare var höstväder än sommarväder. Vinterjackan var på och med oss hade vi 15 kilo sallat och fem kilo sockerärt som Kosters trädgårdars restaurang beställt.

På lördag kväll åt vi fantastiskt goda pizzor i växthuset på restaurangen. Trevlig kväll med båda döttrarna.

På Kosters Trädgårdar kan man vara säker på att man får mat lagad av bra råvaror. Inga tillsatser och inga halvfabrikat. Hela stället är trevligt och atmosfären är vänlig. Här trivs både människor och natur eftersom hela stället är designat enligt permakulturprinciper. Helena och Stefan von Bothmer är de som byggt upp Kosters Trädgårdar. Idag drivs restaurangen som ett kooperativ och Helena koncenterar sig mest på odlingen och Stefan på guidningar i naturen och på havet.

Växthuset är begagnat och utforslat till Koster där det byggts upp i ny design. Tre taknockar och i mittensektionen finns en murad vägg med kamin.

Både vinstockar och fikonträdet imponerar och ger en försmak för hur det kanske kan komma att se ut på Östäng om sådär 15 år. Vårt fikonträd står fortfarande i en kruka.

På söndagen umgicks jag med Helena. Vi hälsade på hönsen och diskuterade inhängnader, nät, foder, ohyra och annat. Sedan jobbade vi i tomatväxthuset ett par timmar. Helena är en van odlare och duktig på tomater. Jag insåg snabbt att jag är alldeles för mesig när det gäller att beskära mina tomater. När vi jobbade hade jag tid att ställa alla möjliga frågor som jag har inför att vi nästa säsong ska sätta upp ett tomatväxthus.

Jag gillar att umgås med folk medan man jobbar. Det blir intressanta samtal och nya frågor. På måndagen var det dags att ge sig av hemåt där ogräs och annat väntade.

Har ni semester kvar och inga planer så rekommenderas ett besök på Kosters Trädgårdar varmt.

Vill ni lära er mer om hur Helena lyckas med tomater så kolla in Kosters Trädgårdars youtubekanal.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑