Rostigt järn och grönt är fint ihop. Framför vårt hus har vi en yta som har varit åsidosatt. Den består av en grusgång och en svårklippt ”gräsmatta” under våra hamlade lindar. Gränsen mellan gräs och grus har allt mer försvunnit och gräset är mest mossa, maskros och kvickrot. Att ta hand om den ytan har verkligen inte prioritet men eftersom den ligger precis framför huset har det känts tråkigt att den är så misskött.

Den en gång breda och välskötta grusgången har blivit allt smalare och på vissa ställen är det tveksamt om det verkligen kan kallas grusgång då det mest är gräs.

Det här jobbet har verkligen inte prioritet men är något jag tar tag i när jag får en stund över. Hjulhackan som jag har i odlingarna gör att det är ganska så lätt att få bort gräset i grusgången men man orkar inte köra för länge.

Vi har haft gräsytan täckt med plansiloplast ett tag för att få bort en del av ogräset. På favoritutflytktsmålet Skroten i Bäreberg har vi köpt plåtar som rostar fint och de utgör nu gräns mellan grus och det som tidigare var gräs. Innanför plåten ska vi täcka med tidningar och flis och sedan plantera olika kryddor i diverse rostiga plåtsaker.

Pepparrot lär sprida sig lätt men den har vi planterat i en gammal kokgryta.

Från balkongen ser ytan ut så här. Rakt fram från trappan kommer det att bli en grusgång så vi kan börja gå rakt fram ut i odlingen istället för runt som vi fått gjort hittills.

Det är bara gruset som fattas. På båda sidor om den nya grusgången blir det funkiaplantering. Jag har frösått funkia och fått fram plantor men de växer väldigt långsamt så det kanske inte blir så mycket med det hela. Funkia, eller hosta som det också heter, är ätbar. Skördar man de tidiga skotten så kan man fräsa dem i pannan. Har aldrig testat men om projektet lyckas så kommer vi kunna äta mycket framöver.

På båda sidor om gången vill jag ha högväxande bönor men de behöver något att klättra på så jag fick ta och svetsa ihop två bönstöd av armeringsjärn.

Det är andra gången i livet jag svetsar men det är ganska lätt och mycket roligt. När jag skriver lätt så menar jag bara att det är lätt att få två järn att fästa vid varandra. Inte att det skulle passera någon kontroll eller att det är snygga svetsfogar. Det spelar dock inte någon roll eftersom de kommer att täckas av högväxande bönor.

Det här är ett projekt som kommer att pågå länge. Det är inte ofta jag har tid att jobba med det men det går långsamt framåt. Vi saknar kärl att plantera i också men det kommer att lösa sig. Har någon något rostigt liggande som det går att plantera kryddor i så tar vi gärna emot.

Det kommer att vara mycket trevligare att sitta på altanen och titta ut över rost och grönt i framtiden.

Vi sitter inte ofta här på gården men när vi gör det så är det ofta på altanen på kvällen när solens sista strålar lyser på väggen. Det känns som om vi kommer att glädjas åt det här projektet när det blir klart.

Så här års är det mycket fokus på ogräsrensning i odlingarna. Lyckas man hålla ogräset i schack fram till en vecka efter midsommar så är mycket arbete vunnet. Lyckas man inte så blir det surt sedan. Just nu är ställningen följande:

Vi leder i kvarter 1, 3 och 4

Ogräset leder i kvarter 2 (en ganska kraftig ledning)

Oavgjort i kvarter 5

Man kan ha olika strategier i detta. Antingen släpper man kvarter 2 och får stora problem både i år men framför allt nästa år. Skälet till det kan vara att man på grund av tidsbrist väljer att hålla övriga fyra kvarter i gott skick för att minimera förödelsen. Lägger man för mycket tid i kvarter 2 så blir det lätt att ogräset tar över i fler kvarter.

Eller så ger man sig på kvarter 2 i morgon och låter bli att ge sig innan slaget är vunnet. I så fall så kommer jobbet att bli värre i kvarter 5. Eller också så jobbar man helt enkelt längre dagar så man hinner både och. Skälet till att kålkvarteret ofta blir problematiskt när det gäller ogräs är att alla bäddarna är täckta av nät. Det är jobbigare att lyfta av nät och rensa än att rensa när man går förbi. Det tar helt enkelt emot och dessutom ser man inte ogräset lika lätt.

Det andra kriget vi utkämpar är snigelkriget. Vi köpte ju två myskankor men de vägrar äta sniglar och mumsar inte ens på dem vi lägger i matskålen. Vi letar nu andra ankor. Helst vill vi ha mignon men de verkar omöjliga att få tag i. Finns det någon därute som har några att sälja så hojta till. Vi har dock upptäckt att ett vanligt elstängsel som vi har till får och ankor stoppar sniglarna en del. Annars utkämpas kriget med sax och ferramol.

Kriget mot sniglarna vägrar vi ge upp. MEN det prövar vårt tålamod. Dels är det tidsödande och tråkigt att klippa sniglar varje morgon men framför allt är det otroligt frustrerande att behöva återplantera plantor och så om.

Värst är det i kvarter ett. Morötterna är isådda i alla bäddar (3 gånger), rödbetorna likaså och idag sådde jag även om palsternackorna.

På bilden ovan skall det vara rödbetor. De största plantorna såddes med såmaskin från början. Som ni ser så är de inte så många. Sedan finns det några halvstora plantor som är från omgång två och sedan finns det ganska många pytteplantor som är från sådd nummer tre. I denna del av odlingen leder vi över sniglarna så för varje omsådd så blir det fler plantor som överlever.

På bilden ovan är det spenat. EN planta överlevde från första sådden. Då har vi ändå sått fyra rader a 16 meter. Hade alla plantor tagit sig så hade vi kunnat leverera spenat till REKO-ringen på torsdag men det känns inte riktigt lönt att lägga ut annons på en planta.

Nu har jag nog sått färdigt i kvarter ett. Blir det hål i raden så får det vara men det är svårt att acceptera att det fattas plantor i två meter i en rad för att sniglarna har varit där och mumsat. Tidsvinsten som vi fått i att använda såmaskin går dessutom helt förlorad för de plantor som klarat sig undan sniglarna vill vi ju inte köra över.

Kvarter 2 är en katastrof. Grönkålen som vi knappt förlorade någon planta i förra året är värst drabbad och där har vi nu planterat om tills alla extraplantor tog slut. Idag var cirka en tredjedel av plantorna borta igen. Nya plantor är på gång men de behöver några veckor till på sig innan vi kan sätta ut dem. Övriga kålbäddar är alla omplanterade men inte lika illa drabbade.

Annars går det rätt bra. Majs, bönor, ärtor växer som de ska och all lök växer kanonbra.

Persilja kan vi skörda.

Sallaten är en fröjd att se.

Potatisen har börjat titta upp. Squash, pumpa, gurka och vintersquash tar sig också även om vissa plantor har strukit med på grund av sniglarna.

Ibland undrar man vad man gett sig in på. Det är tur att man är envis för vissa dagar känns det som om kriget är förlorat och man vill ge upp. Men vi skördar sparris varje dag.

I år är inte något vanligt år. Vi brukar ha fullt med wwoofare här men de lämnar återbud en efter en eftersom de inte kan resa till Sverige. Det ger oss mer arbete själva men det öppnar också upp för att vi ska kunna ta emot andra intresserade här under dagarna då vi inte behöver ägna oss åt wwoofare.

Under hela juni månad kan du komma till Östängs Gård vilken vardag som helst och vara med i arbetet under en dag. Vi kommer att arbeta i odlingen med sådd, plantering, ogräsrensning, omplantering, tomattjuvning, uppbidning, skörd m.m. Under arbetets gång har du möjlighet att ställa frågor om odling, hönor, får, bin, byggnation, bevattning och allt annat som vi håller på med på gården. Eller också så bara du nämner vad du vill veta mer om så berättar vi allt vi vet. Vi bjuder självklart på fika och lunch. Det kan bli ett tillfälle att pröva på livet på landet under en dag samt att få en inblick i hur det kan vara att arbeta i en lite större grönsaksodling.

För att vi ska ha lite koll på när vi får besök så anmäl ditt intresse på info@ostangsgard.se

Välkomna!

Pust! Det har varit en pärs men nu är alla 66 bäddarna sådda eller planterade. Intentionen var att skriva ett odlingsinlägg i veckan men när arbetsdagen utomhus varit klar har orken varit helt slut. Det har blivit långa arbetsdagar sju dagar i veckan de sista veckorna. Till stor del beror det på att vi inte har några wwoofare men också på att vi tar ett nytt växthus i bruk samt utvidgar odlingarna med ytterligare ett kvarter. Men det beror också på att vi har haft den värsta snigelinvasionen hittills som gjort att vi fått så om morötter och rödbetor på grund av trädgårdssnigel och planterat om väldigt många kålplantor på grund av spansk mördarsnigel.

Så här års börjar arbetsdagen vid sex eller sju beroende på när jag vaknar. Då slänger jag på mig kläderna och går ut och klipper sniglar med järnferramol. Våra mignonankor rymde lagom till snigelsäsongens start och vi köpte raskt ett myskankpar men de står på samma ställe hela dagarna och vägrar äta sniglar till och med när vi serverar dem framför näbben. När alla synliga sniglar är klippta så är det dags för frukost och sedan börjar arbetet i odlingen enligt planeringen vecka för vecka. Tills för två veckor sedan så räckte det med odlingsjobb fram till 17.00 men de sista två veckorna har varit rätt hysteriska så jag har inte gjort något annat än att anlägga bäddar, så, plantera, återså, återplantera och rensa och ändå har jag behövt hålla på till minst klockan sju på kvällen. Men nu är 1056 bäddmeter fyllda med grönsaker och mycket ser bra ut.

Kvarter ett är sorgekvarteret. Spenaten blev uppäten av sniglar så när vi väntat länge stod det klart att en!!! planta hade klarat sig. Då sådde vi om en halv bädd spenat och sedan rödbetor för resten. Egentligen var det tänkt att vi skulle skörda spenaten först och sedan så i rödbetor men nu fick det bli en halv bädd av varje. En halv bädd innehåller mangold som ser ut att ta sig bra och resten av bädden har vi planterat med nyzeeländsk spenat som också kommer fint. Två bäddar palsternacka tar tid på sig men börjar titta upp. Bädden med gul- och vitbeta har blivit massakrerad av våra katter så vi har fått förstärka stängslet runt odlingen. Där ska jag så i nytt i morgon. Två bäddar rödbetor ser ut att komma fint.

De tidigaste två bäddarna med rödbetor ska jag så om i morgon för de är till stor del uppätna av trädgårdssniglar. Det gäller också för den tidiga bädden med morot som jag i veckan sådde om för tredje gången. De andra två morotsbäddarna ser ut att bli ok.

Kvarter två är helt täckt av kålnät. Där har vi återplanterat alla bäddar på grund av mördarsniglar. De tar inte alla plantor men bädden med brysselkål har vi fått återplantera ungefär 50 procent. Broccolin är tydligen inte lika god för där har vi bara behövt ersätta fem plantor. Nästa år måste jag så ännu fler plantor med tanke på sniglarna. Nu har jag bara kunnat återplantera de plantor som är helt uppätna medan de plantor som ser lite vissna ut får stå kvar. Salladskålen, den tidiga vitkålen och spetskålen ser ut att komma riktigt fint dock. Mest orolig är jag för grönkålen så det ska jag så nya i morgon.

I kvarter tre är alla gurkor och squash utplanterade och överlevde de två frostnätterna som var i veckan. Jag har inte lyckats så bra med plantuppdragningen i år när det gäller gurksläktet. Många frön har helt enkelt inte grott och jag vet inte riktigt vad det beror på vilket är frustrerande.

Alla gurkväxter planteras med täckmaterial runt. Det tycker jag fungerar bäst. Man får bara kolla noga efter sniglar varje morgon. I samma kvarter kommer potatisen upp ur halmen och sallaten växer fint.

Lökkvarteret är nog det som känns lugnast. Där växer mängder av lök. Vi beställde nog lite för mycket lök i år så vi har satt 12 bäddar. Det är dock lättsålt och lagringsbart så det lär inte bli några problem att bli av med den men det var väldigt tråkigt att få ner 30 kilo sättlök i jorden.

Sparrisbädden är ett glädjeämne. Vi skördade i går och trots det finns det någon sparrisstängel i varje planta som vi kan skörda i morgon. Det är så otroligt gott med färsk sparris så vi äter varje dag.

Vitlöken har vi varit mer noga med att vattna i år så den ser väldigt bra ut. Vi kommer att kunna börja skörda nästa vecka.

I växthuset så är bubbelplasten borta och en bädd till höger är full med tomater och bädden till vänster som blev grävd idag är planterad med gurka. I mitten står tomatplantor i hinkar. Kanske gör vi en bädd till där eller också får de växa i hink i år.

Växthuset är inte riktigt klart. Vi ska sätta in ett fönster till och bygga dörrarna till andra gaveln men det får bli sen.

I kvarter fem växer bönor och ärtor och även det ser bra ut även om inte alla bönor har kommit upp än. Eftersom de bäddarna är nygrävda så har vi mängder av tistlar som kommer upp så där får vi rensa rätt ofta. Kvarter fem innehåller även två bäddar med majs. Det påbörjade kvarteret med nummer sex fick bli tre bäddar lök och en bädd majs då det fanns över. Jag har fått massa roliga sorter med bönor av olika människor så i veckan ska jag gräva klart en bädd till i kvarter sex för att få dem i jorden.

Vi har även satt åtta rader potatis och en hel mängd vintersquash och pumpa i halm utanför kvarteren. Det är inte så att det inte finns jobb att göra framöver men den värsta perioden är i alla fall över – hoppas vi.

Framför vårt hus har vi fem hamlade lindar som vi tycker mycket om. Marken under dem är ojämn och full av gropar och ska nog föreställa en gräsmatta men som mest innehåller maskrosor och ogräs. Den är så liten och ojämn så den är svår att klippa. Dessutom sluttar den ner mot vägen. När vi kommer ut ur vårt hus så vill vi ofta gå rakt fram men där finns inte någon gång utan en ful spireabuske så man får gå runt. Gränsen mellan ytan och grusgången har med åren blivit allt mer svårdefinierad och det ser helt enkelt oskött ut.

Vi har länge funderat på vad vi ska göra med ytan och har sedan en tid tillbaka täckt den med plast. Tanken är att göra en kryddträdgård med massor av trevliga goda kryddväxter. Det skulle passa bra eftersom det är så nära köket och dessutom är många kryddväxter bra för insekter och för våra bin.

För ett tag sedan köpte vi flera plåtar på skroten i Bäreberg. De har vi planerat att sätta som gräns mellan grusgången och ytan.

De rostar fint och är lätta att böja vilket gör att vi kan få mjuka kanter.

Rakt fram från ytterdörren tänker vi göra en grusgång så vi kan gå rakt fram till odlingen. Det är en ganska brant sluttning ner mot vägen så där behöver vi bygga någon form av trappa. När jag grävde där idag upptäckte jag att slänten har varit stensatt från början men nu är den täckt av cirka tio centimeter jord. Där har vi planterat 500 krokus. Det får nog fortsätta vara krokusplantering där men just där trappan ska vara så behöver jorden tas bort.

Ytan på båda sidor av gången kommer att innehålla kryddplanteringar och ytan mellan kryddorna ska täckas med flis. Det lär inte bli klart den här säsongen men det är ett trevligt projekt att hålla på med in emellan alla andra sysslor på gården.