Östängs gård

En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (sida 2 av 32)

Baggsläpp

 

Efter tre veckor i karantän var det äntligen dags för Totoro att träffa tackorna. Vi fick provsvaren idag på hans träckprov och de visade inga parasiter. Han verkar också pigg och frisk i övrigt så på kvällen idag stängde vi in tackorna i ladan och satte på Totoro en sele med färg.

Han har naturligtvis inte gillat att stå ensam i en box så han följde snällt med utan att vi behövde dra i halsbandet. 

Vi tog en liten matpaus på vägen men sedan hörde han tackorna och då var han väldigt pigg på att gå vidare.

När vi släppte in honom var alla tackorna nyfikna och sprang fram men sedan började han nog bli lite för aktiv så de ville komma undan. Anledningen till att vi stängt in dem i ladan är att vi vet att han jagar dem i början.

Hade de kunnat springa ut i vinterhagen finns stor risk att någon skadar sig. Det är också lätt att de blir mycket tröttare. Det dröjer inte heller länge tills de lugnar ner sig och börjar äta igen. I morgon bitti kommer vi att öppna dörrarna så att de kan gå ut som vanligt. Nu håller vi tummarna för att tycke uppstår och vi får ett tjugotal lamm till våren.

Wwoofare

De lämnar spår på vår gård. Alla fantastiska wwoofare som delar vår vardag under säsongen. Under förmiddagarna jobbar vi tillsammans i odlingarna men efter lunch väljer de själva vad de vill ta sig an. Vanessa till exempel valde att laga vårt växthus. När hon ändå var igång byggde hon en hylla till växthuset där vi kan ställa våra plantor och förvara våra saker. Med femtiotalsdekor!

Alexia och Eleonor byggde en fågelholk i franska färger samt glasade alla våra järnfönster som vi nu har börjat sätta in i ladugården.

André bygger har varit hos oss länge och gjort många olika saker men just nu håller han på att skrapa gårdsplanen med traktorn så att vi kan grusa den och slippa ta oss fram i gyttja. 

Några händer extra gör en stor skillnad!

 

Höstpyssel

Säsongen är slut och vi kan se tillbaka på 15 marknadsdagar på Nolbygård, en på Vikaryd och två REKO-utlämningar samt 15 dagar då vi har haft gårdsbutiken öppen. Det har varit roligt men också ganska tidskrävande. Inför varje försäljningstillfälle går det åt en dag för skörd så det är mycket tid vi har lagt på att sälja våra grönsaker, ägg och vår honung. I slutet av säsongen hade vi dessutom lammslakt och leverans av lammkött till de som förbeställt. Skinnen skulle dessutom hämtas, saltas två gånger och köras till Tranås för beredning. Nu pustar vi ut och försöker komma ikapp. Säsongen har varit fantastisk. Vi har sålt i princip allt vi har kunnat skörda förutom en och annan zucchini när de växte som bäst. Äggen går åt som smör och honungen säljer sig själv. Vi kan konstatera att trenden går mot att äta bra, lokalproducerad mat. Vi har mött många kunder som är väldigt nöjda över möjligheten att köpa grönsaker och ägg från oss. De kommenterar smaken, utseendet och att de gillar direktkontakten med oss producenter. Flera av säljarna på Nolbygård önskar en fortsättning nästa år och så kommer det att bli med start veckan efter midsommar.

Frosten har sett till att många grödor inte levererar längre. Bönor, zucchini, pumpor och vintersquash dör direkt när det blir frost. Kålen klarar sig bättre och den kommer vi att kunna skörda länge än och även sallat klarar frost bättre än vad vi trodde. Hösten är en vacker tid och på sätt och vis känns det bra att det börjar mörkna tidigare på kvällarna. Det innebär automatiskt att arbetsdagarna blir något kortare och stunderna av vila längre.

Men det är fortfarande mycket att göra på gården. Denna vecka har fårklippar-Magnus varit på besök och snyggat till fåren. De flesta har varit med förr och tittar nyfiket på när vi förbereder för klippning. Ungtackorna däremot vet inte riktigt vad de är med om och är märkbart oroligare. Magnus är van och lugn med djuren så det känns väldigt bra. De nyklippta fåren glänser i pälsen. Ullen rensar vi och säljer till viss del men ull är inte lättsålt i Sverige. Det känns lite synd men det kanske också ändrar sig med tiden.

Vi har också köpt en ny bagge från Lexby gård. Den förra vi hade köpte vi också därifrån och den var vi väldigt nöjda med så det känns bra. Lexby har en fin besättning och ordning och reda på papperna så man vet att djuren man köper är bra. 

Denna gång heter baggen Totoro. 

Vi håller fortfarande på att ta upp potatis och den måste sorteras. Sättpotatis för sig. Säljbar potatis för sig och sedan skadad potatis som vi själva får äta upp. Ibland råkar man sätta grepen i en, vissa är angripna eftersom vi inte tog av blasten i tid och andra är genomborrade av kvickrötter. Inget av det gör potatisen oduglig att äta men de går varken att sälja eller att spara som sättpotatis.

Gårdsbutiken är nu stängd för säsongen men ibland tittar kunder förbi ändå. Då har vi möjlighet att sälja pumpor, lök, potatis, grönkål, purjolök, palsternacka, ägg och honung. 

Lammkött

Idag har vi skördat inför morgondagens matmarknad på Nolbygård. Det blir sista matmarknaden för i år och den sammanfaller med Nolbygårds Höstmarknad så vi räknar med mycket folk. Det innebär att vi idag fick skörda mer än vi någonsin gjort förut. Mycket blev slutskördat. Vi har tagit den sista vitkålen, den sista rödkålen, de sista morötterna osv. På sätt och vis känns det väldigt bra. Nu kan vi börja vintertäcka bäddarna och kanske ta det lite lugnare. Dagens storskörd sammanföll med hämtning av lammen från slakteriet. Jonas jobbade på förmiddagen och körde sedan till Trollhättan för att hämta lammkött som han nu är runt och levererar till våra köpare. Vi själva behåller två lamm samt kött från två tackor som vi ska göra korv av. Vi spar och ska röka fyra fårfioler och tog även undan fårfiléerna. Vi har köpt en ny vakummaskin för att kunna packa kött och grönsaker bättre. 

Vi har dels påsar som redan är förslutna på tre sidor och de är väldigt smidiga att använda. Vi har också rullar som är förslutna på två sidor om någon styckdetalj inte får plats i en påse. Lammen är styckade i lammkotletter, filéer, stekar, bogblad och resten färs. Bogbladen passar nog bra att göra pulled lamb av. Lammen såg väldigt fina ut. Inte lika mycket fett som förra året. Färsen var jättefin och med en vacummaksin blev det lätt att packa alla detaljer i olika förpackningar. En vattenfast penna gjorde märkningen tydlig och lätt. Vi har individmärkning av alla skinn och allt kött så vi kommer att veta när vi äter 17001 och när vi äter 17006. Det känns på något sätt bra. Båda lammen som vi behåller är bagglamm som vi har tyckt om. På något sätt är det fint att få äta lammkött som kommer ifrån våra egna lamm som vi vet har haft det bra hela livet. Vacumpackaren suger ur all luft ur varje förpackning och det ökar hållbarheten på köttet och gör att det tar mindre plats i frysen.

 

Slakt och skinn

Igår skulle vi köra iväg 16 djur till slakt. 13 av årets lamm och tre tackor. Vi hade bestämt oss för att behålla fyra av årets lamm för att förnya vår besättning och ett av de 18 lammen har vi sålt som livdjur till en annan besättning. En tacka som vi skickade till slakt var född 2010 och började bli gammal. Två tackor var födda 2012 och inte sjuka eller dåliga på något sätt men de är större än våra andra djur och har fått trillingar flera gånger om. Det är de lamningarna som har krånglat för oss och eftersom vi upplevde årets lamning som väldigt jobbig bestämde vi oss för att ersätta dem med årslamm. Vi ville inte utöka besättningen utan diskussionen gällde snarare om vi skulle gå ner i antal eller behålla tio tackor. Det slutade med att vi bestämde oss för att trots allt satsa på tio tackor. Nu har vi elva…

Vi blir duktigare och duktigare på att hantera våra får. Vi har ju inte någon vallhund utan vi får locka dem till nya hagar med hjälp av en hink. Häromdagen rymde slaktflocken så vi bestämde oss för att ta in dem i vinterstallet för att få en smidig lastning. Vi hade lånat två hästsläp för att få plats med alla. Vid lastningen så gick det trots allt galet så fyra får rymde. Tre av dem lyckades vi få fatt i men den fjärde, en av trillingtackorna, stack rätt ut på stora betet på fem hektar och tiden vi var tvungna att passa på slakteriet närmade sig allt för fort. Vi fick helt enkelt ta beslutet att lämna henne där och köra till slakt med bara 15 djur.

Vi slaktar på Högens slakteri utanför Vänersborg. Att slakta ett lamm kostar 320 kronor och ett får 400. Sedan tillkommer finstyckning av lamm med 250 kronor, samt 100 kronor för återtag av skinn. Vi betalar alltså 670 kronor för varje lamm. Beredningen av skinn kostar sedan minst 425 kronor. Det är många arbetstimmar nedlagda på fåren under ett år och till det kommer kostnader och arbete med foder, saltsten, mineraler, bergsalt till skinnen, öronmärken, veterinärkostnader, avlusningsmedel, transporter, fårklippning, avgifter till elitlamm, träckprov, stängsel med aggregat, kadavertransporter och byggnader. Det är verkligen inte någon lönsam historia men på plussidan får man räkna att de håller landskapet öppet och att de är trevliga att ha. Förmodligen behöver man ha flera hundra får för att det ska gå runt ekonomiskt.

Trillingtackan har nu återförenats med vår flock och får ett år till hos oss. Vi gillar henne så det känns inte som ett så svårt beslut. Det är bara att hålla tummarna för att hennes lamning inte krånglar i år igen. Vi gillar inte att behöva träna på fellägen.

Idag var vi och hämtade tillbaka skinnen från slakteriet. De har vi nu lagt i högar om fem skinn med rikligt med salt på varje skinn. Om en vecka ska de saltas om och sedan ska vi köra upp dem till Tranås skinnberedning för att få dem beredda. Sedan lär det dröja till någon gång i vår innan vi får hem dem igen. Vi tycker att de ser mycket fina ut redan nu så det ska bli spännande att få dem om ett halvår.

Matfest vid Vikaryds köttbod

Idag har vi sålt grönsaker och honung utanför Vikaryds Köttbod. Det har varit Matfest i hela Västra Götaland med många gårdsbutiker och matställen öppna. Alltid roligt när det händer något kring lokalproducerad mat. Det som är bra med att vara på ett nytt ställe är att man träffar nya kunder som vi inte mött förut. Förutom våra grönsaker så kunde man köpa Müsli, picklad lök, kakor och fröknäcke av Pia på Alla goda ting. Lars och Birgitta från Lekåsa fanns på plats och sålde honung. Inne på Vikaryds köttbod kunde man handla kött, ägg och massa andra goda saker av Susanne. Efter stängning åkte jag hem till Sara och Guillaume och provsmakade crepes. Deras crepesvagn börjar bli klar och nu är det bara lite finish kvar innan de är på gång. Det kommer att bli kanon. Nu är det bara en marknadsdag kvar i höst på Nolbygård nu på lördag. Sedan tar vi en paus fram till Vikaryds julmarknad 9:e och 10:e december.

Näst sista Nolbygårds Matmarknad

Idag har vi stått på Nolbygårds Matmarknad för 14:e lördagen i rad, förutom midsommarhelgen. Nästa vecka är sista gången för i år och då sammanfaller den med Nolbygårds Höstmarknad med hantverk och annat trevligt. Idag var det inte jättemycket folk men eftersom marknaden efter hand fått allt fler stamkunder är försäljningen ganska bra ändå. Det är trevligt när människor slutar köpa grönsaker i affären och kommer till oss varje lördag. Våra stammisar skiljer sig från övriga kunder på flera sätt. De har ofta egna påsar med sig, de tar med sig äggkartonger tillbaka och de handlar mycket. Annars märktes det idag att det var helg före löning för många kunder köpte begränsade mängder. Nästa vecka när det är sista marknadsdagen för i år har folk fått lön och dessutom brukar det komma runt 1 000 personer när det är höstmarknad. Vi har börjat lära oss hur mycket vi ska skörda till varje gång men till nästa lördag blir det svårt att beräkna.

Förmodligen kommer vi att köra Nolbygårds Matmarknad även nästa år. Det har varit trevligt även om det kommer att bli skönt att kunna ta ledigt på lördagarna framöver. Den största anledningen till att vi vill fortsätta är att vi har blivit ett gäng försäljare som återkommer många utav lördagarna. Då finns det underlag att fortsätta. Många försäljare som återkommer innebär förhoppningsvis att vi blir fler som kan hjälpas åt med marknadsföring och annat även nästa år när vi inte har projektpengar för att driva projektet. Vi kommer inte att ha råd att annonsera varje torsdag som i år men å andra sidan är konceptet inarbetat  nu så det förmodligen räcker med affischer och sociala medier.

Några av de återkommande försäljarna är Irene med sylt, saft, torkad svamp, olika örtsalt och inläggningar. Hon har ett fantastiskt brett utbud av många olika burkar med gott innehåll. Allt man kan tänka sig hitta i ett gammaldags skafferi finns på Irenes bord. 

Bredvid idag stod Lars med honung. Ibland har han även haft med sig potatis och i början av varje marknadsdag har han med sig ägg men de tar snabbt slut. På grund av Nolbygårds Matmarknad har Lars köpt fler hönor. Vänga gårdsglass har tillkommit i slutet av sommaren och erbjuder flätad ost, haloumi och fantastiskt god glass i olika smaker. Våra favoriter är ljunghonungsglass och vit choklad. 

De som varit med flest gånger förutom vi själva är nog Monica och Lars Rehnström från Åkatorp skafferi. De säljer lammkött, lammkorv, vildsvinssalami, färdiga maträtter, inläggningar och saft. Salamin är en favorit. 

Nolbygårds Matmarknad är ett Leader-projekt och tanken var att vi skulle ha fått stöd från Jordbruksverket. Projektet har beviljats i första instans som är det lokala leaderkontoret Göteborgs insjörike. Vi lämnade in ansökan i början av året och fick den beviljad av Göteborgs insjörike den 9 mars. Efter det ska ansökan skickas in till Jordbruksverket för ett slutgiltigt godkännande och det gjordes kort efter. Sedan har det inte hänt någonting. På jordbruksverkets webbsida står att man kan påbörja projektet innan man fått ett formellt beslut – men att man då gör det på egen risk. Månad efter månad har gått och vi har nu genomfört 14 av 15 marknadsdagar på egen risk. Eftersom vi ännu inte vet om vi kommer att få några pengar så har vi inte vågat göra de investeringar som vi tänkt. Det har delvis gått ut över marknadsföringen. Vi har inte vågat köpa in de banners och skyltar som vi hade budgeterat för. Frågan är om jordbruksverket hinner bevilja projektet innan projektets slutdatum som var satt till sista december.

Ni som läst vår blogg ett tag vet att vi först var lite irriterade på jordbruksverkets sätt att hantera gårdsstödet. Sedan blev vi lite irriterade när vi började med djurhållning och skulle sälja djur. (Nu i veckan sålde vi en bagge men vi kan inte föra över honom på den nya ägaren förrän efter helgen då vi kan ringa jordbruksverket eftersom vi på något underligt sätt inte är djurägare i deras system just nu???) Nu har vi en tredje anledning att vara irriterade på den myndighet som har valt att ha ”Enklare tillsammans” som sin slogan.

Det är tur att Nolbygårds Matmarknad har blivit så lyckad trots detta. Trevliga säljare och trevliga kunder gör att man orkar sträva på trots allt.

Det har varit en hektisk vecka annars. REKO-ringsutlämning i torsdags, marknad idag och i morgon ska jag stå på Vikaryd under Matfesten medan Jonas och André kör årets lamm till slakt.

Rivstart för REKO-ring

18 säljare körde in på parkeringen vid Savannen ungefär klockan 18 ikväll. Skyltar och varor packades ur bilarna. Havtornsdryck, glass, ost, rapsolja, kalvdans, strutskött, griskött, getost, grönsaker, ägg, fårkött, honung, inläggningar och bröd fanns att handla. 18.30 började utlämningen. Många kunder hade en lång lista med vad de hade beställt hos de olika producenterna. Kassar och varor lämnades över och pengar bytte ägare. En halvtimme senare var det över och alla kunder hade fått sina varor. De allra flesta säljarna hade blivit av med allt som var beställt. Ett fåtal kunder dök inte upp och sådant är alltid tråkigt men de allra flesta kom. REKO-ring-konceptet är väldigt effektivt på det sättet. Man hinner knappt börja förrän det är över. Själva passade vi på att köpa några goda ostar från Skattegårdens Lantost och glass från Vänga gårdsglass.

Kassarna vi sålde var packade med grönkål, lök, bönor, nyzeeländsk spenat och rödbetor. Eftersom kunderna inte själva bestämmer över vad som finns i kassen så har vi lagt upp recept som vi själva brukar använda oss av på http://ostangsgard.se/recept/ Den sidan kommer vi att fylla på med fler recept allteftersom.

Skörda för REKO-ring

Idag har vi fått en ny upplevelse. Att skörda till REKO-ring är helt annat än att skörda till marknad. När vi ska till marknaden går vi ut på morgonen och skördar lite av allt som är skördeklart. Några pumpor, alla tillräckligt stora squash, rödbetor så mycket vi tror går åt, alla skördeklara bönor osv. Vi gissar ungefär hur mycket som kommer att gå åt och har blivit ganska bra på att gissa ungefär rätt på mycket. Den här gången är allt färdigställt. 22 likadana kassar + en bestämd mängd spenat, bönor, grönkål och honungsburkar. Det gjorde att vi inte behövde tänka alls idag på morgonen utan skördelistan var klar. 44 gula och 22 röda lökar, fem kilo bönor, sex kilo spenat, åtta kilo grönkål, och 88 rödbetor.

Vi hade förberett dagen genom att ställa ut kassar i lådor i butiken. Varje kasse var märkt med namn, nummer på kassen, vad kunden beställt samt vad kunden ska betala. Sedan skördade vi allt och först när allt var färdigskördat började vi packa kassarna. Det tar ett tag att skörda åtta kilo grönkål. Som tur är så kom vår wwoofare André tillbaka igår. Några som har beställt både en hel kasse och något som vi skördat till kassen fick t.ex. mangold, sallat eller sockerärtor istället. De hade vi inte så mycket av så det räckte till alla kassar. Bönor och sallat packade vi i små papperspåsar. Det känns bra att undvika plastpåsar. Kunderna vet att de har beställt grönsaker för ett värde av 150 kronor (men de kommer att få lite mer än så) och de vet att de får minst fem olika sorter men har inte någon aning om vilka. Skörden gick idag mycket fortare än vad det gör en marknadsdag i och med att vi kunde koncentrera oss på ett fåtal grödor. Det blev dock en tråkigare skördedag då just mångfalden alltid brukar få oss på bra humör. Det som är bra med att skörda till REKO-ring är dock att vi kommer att åka hem helt tomhänta, om ingen glömmer att hämta ut sin påse. Efter en marknadsdag har vi alltid gissat fel på någon gröda som vi själva måste ta hand om när vi kommer hem. Lördags- och söndagsmiddagarna hemma hos oss består nästan alltid av överbliven mat från marknaden.

Fördelen med att sälja på marknad är däremot att kunderna alltid blir nöjda. De ser vad de köper och väljer det de vill ha. Det innebär att de oftast vet vad de ska göra med grönsakerna. Nu vet vi inte om de blir glada över det vi plockat i kassarna. Kanske vet de inte hur de ska använda mangold, grönkål eller spenat? Det finns en viss risk för att de inte blir lika nöjda som marknadskunderna. Vi håller tummarna för att de ska bli nöjda i alla fall.

Arbetsdag i Ränne

Idag var det dags för sista arbetsdagen inom gårdssamverkansprojektet. Denna gång var det Claudia och Jens som stod som värdar. De har en 15 ha stor gård utanför Magra i en liten by som heter Ränne. Grisar och katter finns på gården än så länge men tjugotalet får och bin är på ingång. Det är alltid roligt att komma hem till andra gårdar. Att se andras lösningar på de problem man själv brottas med, att hitta en nyare version av vår gamla Nirvana-kvarn, att se att andra också har 100 pågående projekt och att få prata med människor som delar ens intressen betyder mycket. Claudia och Jens kan stoltsera med ett gammalt kostall UTAN ruttna takbjälkar där de ska ha sina får. Frånvaron av ruttna takbjälkar gjorde oss lite avundsjuka. På programmet idag stod återigen att rensa ut ett gammalt loft från halm och hö. Till gården hör två ladugårdar. En är nära boningshuset och den ska bland annat ska användas till fårstall och en är 500m bort och ska tjäna som lager och vinterförvaring. Vinterförvaringsladan skulle tömmas och det är precis ett sådant jobb som passar för en gårdssamverkansdag. Oändligt om man är ensam men genomförbart om man är ett helt gäng.

Vi började med att lasta ut all halm och hö som fanns på nedervåningen. På vissa ställen fanns det golv under halmen men på andra hade brädorna ruttnat så det bara fanns jord. Bland allt oanvändbart som bara åkte ut för att bli täckmaterial fann vi också en mängd halmbalar som absolut duger som ströbädd. De togs till vara medan allt som inte dög till sådant lastades på en kärra och kördes ut och lades på hög. När nedervåningen var tom gav vi oss upp på loftet för att ta hand om de ca 50 kubikmeter halm som fanns där. Som tur var fanns det en lucka på ena väggen så vi kunde häva ut halmen genom den.

Det dammade och yrde och snart kliade det av halm och bös både i skorna och under tröjorna. Lunchen blev ett välkommet avbrott då vi kunde andas frisk luft. Latifa från Afghanistan bjöd på afghanska läckerheter som bolani och kabuli palaw. Karin Gustavsson som är vår projektledare från Studiefrämjandet fixar så att vi får god lunch varje arbetsdag . Det är lyxigt att alla kan vara med och jobba och att inte värdfolket blir låsta i köket på arbetsdagarna. Nu när första årets arbetsdagar är slut känner vi varandra ganska väl och fungerar bra i hop men det har varit värdefullt att alla har kunnat koncentrera sig på jobbet så ingen har behövt stå för markservicen det här första året. När maten dessutom är så fantastisk god känns det extra lyxigt.

Halm

Efter lunchen var det bara att gå tillbaka till ladan och fortsätta att ösa ner halm. På ett par ställen har regnet gått igenom taket och där fanns risk för att golvet under var ruttet. Att gå igenom ett ladugårdsgolv är inte roligt så för att vara försiktig så tog jag baksidan på högaffeln och testade brädorna i golvet. Mycket riktigt så gav de vika när jag drämde till och ett ganska stort hål visade sig. För att vara på den säkra sidan drämde jag till ett par gånger till runt hålet. Arbetsdagen fick ett abrupt slut för oss när högaffeln slog tillbaka och jag spetsade min egen överläpp.  Så var det med det säkerhetstänkandet. Klantigt men inte någon större fara även om blodet rann och definitivt bättre än att ramla genom golvet. Ett jack som vi fick åka hem och rengöra och tejpa ihop. Vi vet därför inte om de lyckades få ut allt hö eller om Jens och Claudia får fortsätta på egen hand en annan dag.

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑