Vi har som alla andra odlare en hel del ogräs. Även när vi täcker med plansiloplast så finns de där under och bidar sin tid. Plasten hjälper mest mot fröogräs men rotogräset blir bara blekt.

Bädden till vänster är rensad men bädden till höger är bara avtäckt. Det mesta av ogräset som syns är vitgröe som vi fått in allt mer av. Det är ett fröogräs som sprider sig rejält och är ganska svårt att bli av med. De sätter frö ganska snabbt och tar man inte bort det innan dess så får man många fler små plantor.

Det mesta på bilden ovan är vitgröe. Vi börjar med att bredgrepa bädden och sedan är det lätt att få bort det.

Utanför plasten är vitgreöen mörkare grön men i övrigt är plantorna nästan lika dana.

Ovan ser ni en planta veketåg. De är ganska vanliga i åkrar som inte har tillräcklig dränering. Vi har dem ibland i bäddarna men de är inte något större problem. Är det inte stora tuvor så är det inte svårt att få bort dem.

Ovan är det en skräppa. De får djupa pålrötter och är det en kraftig planta så är det nästan omöjligt att få upp hela roten. Även en liten planta som den ovan kan ha tio centimeter pålrot. Frö från skräppa sägs kunna ligga i jorden i 50 år och ändå gro. Vi hade massor av skräppa när vi började men nu är de inte ett lika stort problem.

Ovan syns en kvickrot bland vitgröen. Båda är gräs men kvickroten har långa vita rötter som växer snabbt. Lämnar man en bit blir det en ny planta. De är inte svåra att få upp i en tom bredgrepad bädd men desto värre att ha att göra med när man väl har sått.

Ogräset ovan vet jag inte vad det heter. Vet någon så upplys mig gärna. Det är livkraftigt även under plast men inte svårt att bli av med.

Maskros däremot är jobbig. Rötterna går ofta djupa och går lätt av. Då kan det komma upp en ny planta. Det sägs att blekt maskros ska vara gott men jag har faktiskt aldrig prövat.

Vi försöker att inte ligga på knä och rensa ogräs under säsong men så här i uppstarten så är det det som gäller. Vi vill verkligen inte börja säsongen med rotogräs i bäddarna så efter bredgrepen så sätter vi oss med en vanlig grep och tar bort allt ogräs vi ser.

Sedan låter vi bädden vara några dagar och håller koll för att ta bort det vi missat innan vi behöver så. Det är alltså en stor fördel när vi hinner göra denna bearbetning en vecka innan vi ska använda bädden.

Vi älskar hallon och det var verkligen något som vi ville ha på gården redan från början. Vi köpte några plantor men hann inte göra iordning något riktigt hallonland. Därför tog vi och grävde bort den värsta kvickroten längst en fåra och så la vi markduk på båda sidorna om de plantor vi fick i jorden. Efterhand har vi fått fler plantor av goda vänner och de har vi stoppat ner på samma ställe. Vår kvickrot är av det värre slaget så det där med markduk höll inte ens en säsong.

Hela situationen urartade värre och värre. Det går inte ens att se att det legat markduk längst sidorna. När man inte är nöjd med något så besöker man det mer sällan. Hallonen har helt enkelt fått överleva bäst de kunnat och vi har inte klippt dem, inte rensat och knappt ens skördat trots att det funnits en del bär.

Nu gör vi om och gör rätt. Det blir två rader hallon. Till höger i bild ligger våra grönsaksbäddar. De första åren var här gräsmatta med mycket kvickrot och den tog sig in i bäddarna så vi fick rensa kvickrot flera gånger per säsong. Det råder nolltolerans mot kvickrot i våra bäddar för låter man dem ta sig in så blir de snabbt fler och ett stort problem. Bäddar som vi en gång handrensat, med en sopsäck kvickrötter per kvadratmeter som resultat, tillåts inte invaderas igen. Till vänster i bild finns en blomsterbädd med perenna blommor innanför snigelstaket/rådjursstaket. Utanför staketet får kvickroten härja tillsammans med tulpaner, pärlhyacinter och påskliljor. Varje höst när affärerna rear ut överblivna vårlökar köper vi mängder och gräver ner. Vi behöver mycket vårblommor till våra bin och till andra pollinerande insekter. Mellan hallonlanden finns gångar med tidningar och flis. Det kommer att behövas fyllas på med mer flis men just nu håller det bra.

Dessa bäddar rensades förra året och då odlade vi spenat och rödbetor i dem. De har varit täckta med plansiloplast över vintern så ogrässituationen var rätt ok även om där fanns en del vitgröe och maskrosor som vi fick ta bort.

Sedan bredgrepade vi bäddarna och gick och hämtade kompost ur vår stora fina gödselhög.

Det är en fröjd att hämta kompost numera när vi kört högen genom gödselspridaren. Den är inte perfekt men ger en försmak på hur det kommer att vara nästa år när komposten gått genom spridaren två gånger. För att inte tala om året efter när vi ska ha testat med tre gånger genom spridaren.

Bädden till höger är gödslad mellan plantorna. Sedan gick vi till våra gamla ensilagebalar som vi fått av en granne och hämtade material som vi täckte hela bädden med.

Sen glömde vi ta en bild på det färdiga resultatet men vi kan lova att det ser väldigt mycket bättre ut än vårt gamla hallonland.

Vi vet inte riktigt vilka plantor som är vilken sort men får ta och märka upp dem när de kommit upp ordentligt. Vi har hösthallon, gula hallon och vanliga röda sommarhallon. Nu kommer vi att ha lättare att hålla efter även om det kommer komma upp ett och annat hallonskott i gångarna. Vi kommer definitivt skörda mer hallon eftersom landen ligger bättre till i en del av trädgården där vi ofta rör oss. Vi inser dock att vi behöver gräva fler land eftersom alla plantor inte fick plats men det får bli en annan dag.

Förra veckan hade jag praktikanter varje dag och vi fick gjort massor.

Plasten täcks av allteftersom och vi lägger i ordning bäddarna. Eftersom vi grävde om bäddarna förra året räknar vi med förhållandevis stort ogrästryck i år så vi försöker göra så många falska såbäddar vi hinner med. Så här såg odlingarna ut i söndags. Kvarter ett är närmast och där kommer vi att odla morrötter och betor. Kvarteret bortanför har nummer två och där blir det 13 bäddar kål. Kvarteret till vänster om kvarter ett har nummer tre och där täcker plasten än så länge hälften av bäddarna. Där kommer vi att odla potatis, sallat och gurkväxter. Kvarter fyra kommer innehålla tolv bäddar lök. Bortanför kvarter två håller vi på att anlägga nya bäddar i det som ska bli kvarter fem. Där blir det ärtor, bönor och majs.

Här i kvarter ett har vi sått sommarmorötter i bädd ett, rödbetor i bädd fyra och fem, polkabetor i bädd sex, gul och vitbetor i bädd sju och de andra otäckta bäddarna är falska såbäddar.

I kvarter två är de två första bäddarna täckta med mypex-duk. Där ska vi bränna hål för brysselkål och grönkål. I bädd tre har vi planterat och sått majrova. I bädd fyra satte vi salladskål idag och i bädd fem spetskål. Sedan följer en falsk såbädd och i bädd sju har vi planterat vitkål. Sedan väntar några bäddar under plast där vi ska göra falska såbäddar i veckan och i bädd 13 har vi idag planterat ut den första broccolin. Kvarter fem bortom kvarter fyra har vi sått sockerärtor och bondbönor och resten är falska såbäddar.

I kvarter tre har vi inte hunnit göra så mycket än. De närmsta bäddarna kommer att innehålla gurka, zucchini och vintersquash. De bäddarna kommer vi förhoppningsvis att hinna täcka med ensilage. Under fiberduken har vi satt ut sallat och vi har också sått koriander i en del av en bädd. De tre bäddarna längst bort kommer att innehålla potatis och den ska odlas under ensilage. Det är ett test som vi inte vet hur det faller ut.

I kvarter fyra innehåller bädd ett vitlök och sedan har vi satt gul knipplök i två bäddar och röd lök i en. Övriga bara bäddar är falska såbäddar och några är kvar att göra men ligger och väntar under plast.

När vi lyfter på plasten hittar vi en hel del maskrosor och en del vitgröe. Någon enstaka kvickrot och revsmörblomma tittar också upp men det är ganska bra läge när det gäller ogräs generellt. Nu har det ju varit såpass kallt hittills i år så fröogräset har inte tittat upp på så många ställen. Vi försöker täcka falska såbäddar med fiberduk för att snabba på ogräset men vi hinner inte täcka alla bäddar vi gör i ordning. Under fiberduken tittar en del små blad fram så det märks att duken gör skillnad.

På andra sidan grusvägen har grannen ett gammalt grustag. Det är fyllt med vatten just nu. Vi använder det som badsjö efter varma arbetsdagar men också som bevattningsdamm. Det är lyxigt att vi får låna vatten därifrån och placeringen kunde inte bli mycket bättre.

I växthuset växer rädisor som har kommit en bra bit på väg. På natten täcker vi över dem med dubbel fiberduk som vi lyfter av när solen värmer på.

Salladskålen har också kommit en bit på väg. Vi tränar i år på att odla tidiga grönsaker i växthuset. Till nästa säsong kommer vi kanske att ha fått upp vårt 240 kvadratmeter stora växthus så vi vill pröva oss fram lite i år.

Löken i växthuset har också kommit en bra bit på väg men växer väldigt ojämnt.

Kampen om plats på förodlingsbordet är hård. Salladskålen som är de ljusgröna plantorna fick komma ut i landet idag liksom broccolin som är brättet i vänster bakkant.

Persiljan är otroligt fin. Den har vi satt i tuvor i QP24 brätten som vi ska plantera ut i landet nästa vecka. På bordet bakom bubbelplasten står också chilli, tomater och aubergine.

I förodlingskällaren har vi också fått gjort en hel del. Många sorters kål är sådda och här får plantorna stå tills det finns plats i växthuset. Vi har också omskolat nyzeeländs spenat och hosta. Båda brättena på bilden innehåller små hostaplantor. Vi kommer att ha ungefär 150 hostaplantor att plantera ut så småningom. De är egentligen för små för att skola om men vi har hört att de är så svåra att få att gro så vi bredsådde massor med frön i en liten ask. Det verkar som om de flesta har tagit sig.

För att kunna odla behöver man vatten, fröer och näring i någon form. Vi vill gärna skapa ett system där vi producerar lagom mycket gödsel för att fylla våra behov i grönsaksodlingen. Vi har tio lammande tackor som producerar mycket kiss och bajs under vinterhalvåret. Detta hamnar i en ströbädd av halm som med tiden blir som en stenhård kaka. Den gödslar vi ut och lägger på gödselplattan. Året efter vänder vi högen med skopan på traktorn och sedan är det tänkt att högen ska transporteras ut i odlingen.

Så vi har svurit! När vi lyfte på presenningen förväntade vi oss något som mer liknade jord än ströbädd men sanningen låg snarare någonstans däremellan. Stora sjok lassades upp i skottkärran och sedan har vi försökt sönderdela sjoken genom att hugga den i bitar med en spade. Hur vi än har slitit så har det inte gått att mylla ner för sjoken har visserligen varit mindre efter spadhanteringen men inte små nog.

På youtube-klipp kan man se att odlare lassar kompost i hinkar som de sedan strör ut över bädden. Det kan vara lite klumpar i men på det stora hela ser det lätt och bra ut. Så tänkte vi oss att vår ströbädd skulle bete sig men ett sjok går nästan inte ner i en hink och skulle man vända på hinken så skulle allt landa i en stor hög.

Jag ringde en odlarkollega häromdagen och frågade hur sjutton han gjorde. Han berättade då att han hade en gammal smal gödselspridare så när det var dags att vända komposten efter en vinter så lassade han i ströbädden i gödselspridaren och sedan sprutade gödseln ut där bak och lades i en limpa i väntan på nästa år. Det lät bra. Vi skannade av blocket och där var det dyrt.

Vi skickade ett SMS till vår granne Richard och frågade om han visste någon i bygden som hade en gammal gödselspridare stående. Ganska omgående fick vi svar att han hade en själv som han skulle ha lagt ut på Blocket förra helgen men han hade inte hunnit. Vi åkte över idag på förmiddagen och nu har vi en gödselspridare.

Vi hade planer på att göra helt andra saker idag men det kändes så spännande så vi satte igång direkt och lassa upp gödseln från gödselplattan i spridaren.

Sedan körde vi ner närmare odlingen och satte igång. En fascinerande maskin. Det sprutade gödsel och det var definitivt en annan storlek på klumparna som kom ut.

Dessutom sparar vi genom den här hanteringen cirka 200 meter skottkärrekörning per lass. Förmodligen kommer det att bli ännu bättre nästa år eftersom vi ska ta förra årets ströbädd och köra genom spridaren när vi vänder den.

Kanske går det till och med att köra den nya ströbädden genom spridaren innan den ska komposteras? Vi får helt enkelt testa.

Så här i Coronatider med uteblivna wwoofare så känns vår nya praktikant som en tjänst från ovan. Carina har en gård i Hemsjö där hon tänker starta ett andelsjordbruk så nu går hon utbildning på Angereds Gård i Market Gardening.

Hon har varit hos oss i två dagar och vi har hunnit med en hel del redan. Vi startar dagen på verandan med en genomgång av vad vi ska göra under dagen och sedan avslutar vi dagen på samma ställe när vi reflekterar över vad vi hunnit med och tänker igenom om det finns ytterligare frågor.

Båda dagarna har vi börjat med att anlägga en ny bädd. Vi bredgrepar först hela bädden och sedan sätter vi oss ner och rensar bort allt rotogräs vi hittar. Vi identifierade maskros, kvickrot, tistlar, revsmörblomma och knäpparlarver. Allt vi vill ha bort. Ytan har varit täckt med plansiloplast så det var inte jättemycket ogräs synligt men kvickrötterna finns därunder när man vänder jorden med grep. Vi använder inte spade utan grepar eftersom vi vill spara så många maskar vi kan.

Sedan krattade vi igenom en bädd som legat som en falsk såbädd i två veckor. Det har inte varit så mycket idé då temperaturerna har varit för låga för att ogräset ska ha hunnit börja växa. I bädden fick Carina sedan pröva vår hemmagjorda lökdippler för att göra hål i våra uppdragna rader.

I hålen satte vi sedan ner sättlökar av en tidig sort som vi kommer att sälja som knipplök i början av säsongen.

Med en kratta gick vi sedan över bädden för att täcka över all lök.

Sedan anlade vi två nya falska såbäddar där vi kommer att sätta lök senare. Vi bredgrepade hela bädden, hämtade gödsel från gödselplattan som vi la i bädden, strödde över stenmjöl och krattade till bädden så den blev hyfsat jämn.

Därefter krattade vi igenom ytterligare två bäddar som legat som falska såbäddar i två veckor och drog upp rader. Vi sådde rödbetor i båda bäddarna. Vår såmaskin Jang är en utmaning och det var svårt att få till rätt antal frön i bädden. Vi fick helt enkelt köra över med såmaskinen flera gånger för att få rätt antal frön.

Vi har också hunnit med att rensa en bädd och så bondbönor och sått ett brätte sallat och fyra brätte vitkål. Carina har med sig en lista med saker som vi ska titta på och gå igenom under praktiken så vi hann även med att diskutera försäljning och marknadsföring under arbetet. Det känns som vi hann en hel del på två halvdagar. I morgon kommer ytterligare en praktikant.

Igår var Jocke här och hjälpte oss med det allra sista för att vi ska få igång vårt kylrum inför säsongen. Han har varit här förut och gjort det mesta men sedan hade vi hit en elektriker som gjorde elinstallationen och nu behövdes det toppas upp med köldmedium och kollas så allt var ok.

Jocke är kyltekniker sedan många år och vi är väldigt glada och tacksamma för att han tar sig tid och hjälper oss igång.

Det har visat sig under installationen att ett kylaggregat är betydligt mer komplicerat än ett kylskåp, även om funktionen och tekniken är ganska lika. Kylaggregatet har dubbla fläktar på förångaren i kylrummet för att sprida kylan och en fläkt på utsidan för att bli av med värmen. Om den sista fläkten inte funkar så kommer köldmediets temperatur att bli så hög att en smältsäkring släpper ut gasen. Inte bra. Det finns tre pressostater för att styra aggregatet. Det finns kanske en eller flera i ett kylskåp men i så fall är vi lyckligt ovetande om det.

Hur som helst så säger Jocke att det är ett fint aggregat och det är dessutom fyllt med ett köldmedium som kommer att vara tillgängligt i många år till. Inte självklart när man handlar på Blocket.

Nu är kylrummet klart och vi kan ställa in det på vilken temperatur vi vill. Målet är någonstans mellan 2-4 plusgrader och det kommer att göra stor skillnad när det gäller att förvara och lagra grönsakerna under kommande säsong.

Jag har fått frågor om varför jag inte bloggar mer om själva odlandet trots att det är min huvudsakliga sysselsättning från april till och med oktober. Jag vet faktiskt inte riktigt svaret på det men dels så är det så många som bloggar om odling och som gör det väldigt bra så jag tänker att jag inte har så mycket att tillföra men kanske är den huvudsakliga orsaken just att det är mitt jobb. Det känns lite som att blogga om det man gör på kontoret en vanlig arbetsdag – och vem tycker det är kul att läsa. Jag har dock förstått att det finns läsare därute som vill läsa om odlingen så jag ska göra ett försök att skriva ett odlingsinlägg i veckan från och med nu. Annars tycker jag det är roligare att blogga om byggprojekt och annat nytt som händer här.

Den här grönsakssäsongen kommer att skilja sig från alla tidigare. Vi har aldrig odlat så här stor yta och dessutom har vi blivit med växthus. Problemet är bara att vi i år förmodligen inte kommer att få hit några wwoofare så ytan ska skötas av mig själv. Det kommer att bli tufft. När paniken infinner sig så kommer Jonas självklart att hjälpa till men dels jobbar han halvtid i stan och dels så har vi får, hönor, bin, ankor, åkrar, bete, stängsling, ett musteri och byggnader att ta hand om så i huvudsak kommer odlingen att falla på mig.

Jag har en planering och tänker att jag i år ska följa den… Hittills är jag i fas. Alla försådder är gjorda, alla falska såbäddar är i ordning och även sådderna i bäddarna av morot, spenat och rödbeta är gjorda. Jag försöker göra veckans beting redan på måndag och tisdag för det är mycket annat som ska göras som inte står i planeringen.

Så här ser odlingen ut just nu. Det mesta är täckt av plansiloplast för att vi inte vill ha jord liggande bar. Det gör också att jorden värms upp tidigare vilket gynnar mikrolivet. Helst hade vi velat täcka med organiskt material vilket vi också gör i vissa bäddar men det finns inte på kartan att vi skulle hinna med det i alla bäddar.

Här i kvarter ett kommer vi att ha betor, morötter och palsternacka.

Så här ser en bädd ut när vi täcker av plansiloplasten. Den är relativt fri från ogräs.

Det första vi gör är att bredgrepa hela bädden. Det gör vi med alla bäddar för att luckra jorden utan att störa livet i jorden.

Bredgrepen har samma bredd som våra bäddar och har sju taggar och är inköpt på Knalten. Vi gillar vår bredgrep starkt.

Efter att bädden är bredgrepad så använder vi en vanlig grep för att ta upp de enstaka skräppor och maskrosor som finns kvar.

Här är två bäddar täckta med fiberduk och där under har vi gjort falska såbäddar. En falsk såbädd är en bädd som preparerats som om man hade sått. Den ska vattnas och skötas som om sådden var gjord för att lura ogräset att börja växa. Sedan kan man flamma bort ogräset eller bearbeta bädden mekaniskt innan sådd. Vi täcker även alla sådder med fiberduk så här års eftersom vi vill påskynda groningen.

Här i kvarter fyra har vi vitlök i första bädden som är täckt med ensilage. Nästa bädd har vi satt lök i och hela kvarteret kommer att innehålla lök av olika sorter; gul lök, röd lök, vitlök och purjolök. Löken sätter vi vid olika tillfällen för att ha knipplök fräsch så länge som möjligt.

I denna bädd har vi sått morot. Vi ska sätta i bågarna under fiberduken så småningom men väntar med det tills vi har flammat bädden 18 dagar efter sådd.

I växthuset fungerar vårt bubbeltält bra när det gäller att hålla värmen. Problemet är snarare att det blir för varmt. Därför öppnar vi upp bubbelplasten varje dag som det är solsken.

I våra bäddar gödslar vi med två år gammal ströbädd från fåren. Den är vi inte helt nöjda med. Vi har vänt den med traktorns skopa vid två tillfällen men borde förmodligen gjort det mer. Allt är inte nedbrunnet vilket gör att gödseln kommer i stora klumpar vilket är svårt att mylla ner i bäddarna.

Därför måste vi lassa upp gödseln i skottkärran och försöka slå sönder den med en grep.

I kvarter två ska vi odla 13 bäddar kål. Här är en bädd iordninggjord med bredgrep, ogräsrensning, gödsling och stenmjöl. Den kommer att täckas med mypex-duk med uppbrända hål där vi kommer att sätta broccoli. Just bäddarna med långsida mot gräset är problematiska när det gäller ogräs då kvickroten gärna tar sig in. Då hjälper det att ha bädden täckt med markduk.

Vi gräver alla våra bäddar för att bli av med kvickroten första året. Det är enda gången som bädden grävs men den här bädden tänkte vi slippa gräva. Här har vi haft grisar ett år, odlat potatis år två, lök år tre och år fyra hade vi bädden täckt med markduk. Det skiter kvickroten helt i.

Första året rensade vi en sopsäck kvickrötter per kvadratmeter. Efter behandlingen av bädden enligt ovan är detta kvickrötter ur en halv bädd. Det finns helt enkelt inga alternativ till att rensa bort all kvickrot för hand. Nu för tiden har vi inga kvickrotsproblem förutom från kanterna.

I växthuset har vi satt in en kubikmetertank som vi fyller med vatten. Dels är det skönt att ha vatten till hands och dels tjänar vattnet som temperaturutjämnare. Utanför bubbeltältet har vi gjort ytterligare ett bord, denna gång utan värmekabel med bågar som vi kan täcka över med fiberduk om det är risk för frost. På detta bord förvarar vi alla kålplantor.

I bubbeltältet växer chilli, tomater och persilja. Bordet som såg stort ut när vi byggde det räcker inte till utan tomatplantorna får även stå utefter sidorna på marken.

Det är ganska många av de 62 bäddarna kvar att ta hand om…