En gård för omställning

Författare: Ylva Lundin (Sida 3 av 69)

Läget på gården vecka 16

Just nu är vi många på gården och otroligt mycket blir gjort. Det innebär inte att vi på något sätt känner att vi är i kapp men det rullar på rätt bra. En fördröjning på grund av kallt väder gör att mycket av sysslorna har ska ske på kort tid och då är det bra att ha wwoofare, vänner och praktikanter till hjälp.

Just nu är det mycket fokus på lamningarna och på att få lammen att må bra. Vi väger alla nyfödda lamm en gång om dagen tills vi ser att de går upp ordentligt i vikt. Ibland behöver de lite stöd och hjälp för att få riktig kläm på det där med att äta. Vi har tre tackor kvar som ska lamma.

Bevattningsanläggningen är utburen och inkopplad så vi har vatten till hela odlingen.

Det är också en sak som brukar ta väldigt mycket tid men som går på mindre än en halvtimme om man är många som bär. Det blev också ett tillfälle för Jonas att gå igenom bevattning med praktikanterna. Vattenpumpar, vattentryck, slangdimensioner, klokopplingarnas fördelar och annat som han har satt sig in i ordentligt.

I tunneln växer redan ganska stora plantor av vitkål, spetskål, majrova, kålrabbi, lök och sallat. De blev planterade och sådda där samtidigt som Jonas byggde gavlarna och kommer sig fint trots att bäddarna är långt ifrån ogräsfria.

I glasväxthuset är det knökfullt med plantor. Vi som aldrig odlat tomater i någon större skala är lite tagna på sängen av hur enormt mycket plats som går åt när man börjar skola om tomater. Vi har dessutom precis som alla andra sått för många plantor. Men det verkar vara oundvikligt.

Det är tur att bäddarna börjar bli klara för att ta emot alla plantor av kål.

På friland har vi satt den första löken, sått flera bäddar rödbetor, planterat ut majrova och vitkål under fiberduk, sått spenat, sockerärt, bondbönor och dill. Gjort väldigt många, men inte tillräckligt många, falska såbäddar.

Just nu har vi fyra praktikanter. Emma, Emma, Theres och Sandra. De läser alla på Uddetorp för att bli småskaliga grönsaksproducenter. Det är verkligen kul att ha praktikanter. De är motiverade och vill lära sig och jobbet går väldigt mycket fortare när vi är flera.

Dessutom har vi två wwoofare som heter Gerlien och Jonas. De tar hand om djuren på morgonen och sedan jobbar vi alla tillsammans med något tungt jobb fram till fikat och med grönsaksjobb fram till lunch. Efter lunch tar de och gör något ifrån vår wwooflista på egen hand. De rör sig redan hemtamt på gården och får mycket gjort. Det är roligt att låta wwoofare välja själva. De väljer verkligen inte de sysslor som vi själva hade valt. Gerlien har tvättat båda hönshusvagnarna på utsidan och Jonas har städat verkstaden samt fixat trasiga grindar och annat som vi inte fått gjort.

Efter lunch kan jag koncentrera mig på praktikanterna. Vi sår för hand och med såmaskin, planterar och diskuterar. Det blir på lite nördigare nivå än när wwoofarna är med då det är lättare att förklara vissa saker på svenska. Vill wwoofarna vara med även på eftermiddagarna så får de självklart vara det men ofta tycker de det är skönt att sköta sig själva.

Kall vår

Våra stackars praktikanter har fått sin praktik förlagd vecka 13-16. En vår som denna blir det en kall och ganska otrevlig upplevelse. Tack och lov för att vi i år faktiskt har tillgång till vår växthustunnel där det finns mycket jobb att göra för efter en förmiddag med jobb på friland är det skönt att få gå in.

Här sår vi kål och sallat i brätten. Vi har gått igenom hur man rationellt fyller brätten med jord för att få upp tempot när det är många brätten som ska sås.

I tunneln prövar vi olika tekniker för att klara av ogräset i nyanlagda ogräsrika bäddar. Här planterade vi kål för två veckor sedan och nu fyller vi på med ytterligare kålplantor.

Ogräsproblemen är minimala när vi planterar i markduk med brända hål. Lökbäddarna längre till höger har dock stora ogräsproblem och vi får se hur vi klarar upp det. All verksamhet i tunneln är testverksamhet i år. Det som funkar det funkar och det är inte någon katastrof om något misslyckats. Det har varit väldigt många kalla nätter. Även om vitkålen växt under fiberduk så ser det ut som om plantorna inte mår så bra. De kan räta upp sig men kylan ger dem en hård start i livet. Bilden ovan är tagen ifrån mitten av tunneln. Det ser ganska stort ut. Bilden nedan är tagen mot samma bäddar fast i början av tunneln. Den känns gigantisk. Här kommer vi att kunna odla mängder av tomater.

Idag har vi dragit upp trådar för att skotta upp jord så vi får ordning på alla tomatbäddar. De ska gödslas med stallgödsel som ska myllas ner och sedan får de ligga till sig så vi kan hålla lite koll på gräset innan tomaterna planteras ut. Nu vill vi ha lite värme så vi kan börja så och planterat även på friland.

Vårbruk vecka 14

Nu är båda växthusen uppe och ”klara” så vi kan koncentrera oss på vårbruket. I tisdags satte vi igång och gjorde falska såbäddar i sex bäddar. Det är egentligen lite tidigt eftersom vädret är så kallt men med fiberduk över kanske en del ogräsfrön kan gro i alla fall.

Vi gjorde sex bäddar i kvarter tre där vi kommer att odla lök i år. I tre bäddar låg organiskt material kvar från potatisodlingen förra året. Det tog vi bort genom att kratta ner i gångarna och en del bättrade vi på täckningen runt hallonplantorna med. Sedan bredgrepade vi alla bäddarna för att luckra jorden så att vi får ner syre och gynnar rätt bakterier.

Därefter kultiverade vi bäddarna ytligt för att sönderdela större klumpar och så krattade vi ytan så att det blev en fin och slät såbädd.

Alla bäddarna vattnades och sedan la vi på fiberduk för att få en så bra miljö för ogräset som möjligt. Tanken är att så många frön som möjligt ska gro så vi kan bli av med en hel del innan huvudgrödan ska i.

I helgen har jag satt in fönster i tegelmuren i glasväxthusets bakkant. De ska göra det lätt att vädra ut för varm luft. I och med att de sitter högt upp så hoppas jag att värmen ska ta sig ut den vägen när det blir för varmt. Här sår praktikanterna mer kål och det börjar bli trångt på förodlingsborden i växthuset.

Vi fick helt enkelt göra i ordning ett nytt plantbord. Vi lägger reglar på lecablock som praktikenterna ser till att få i våg. Det är viktigt så inte allt vatten hamnar i ena änden när man underbevattnar. Plåtarna har jag specialbeställt på en plåtfirma inne i Alingsås som bockat till kanterna så inget vatten rinner ut. Plåtarna ligger på en formplywood som stagas upp av reglarna. På detta lägger vi en underbevattningsmatta. (om det inte vore för att jag har slarvat bort mina nyinköpta men en ny är beställd) Det är ett system som vi tycker fungerar bra. Vi har två plantbord inne i ett bubbelplasttält. Det går att utöka så att tre bord hamnar innanför men just nu har vi alla kålplantor utanför då växthuset ändå håller ganska bra temperatur tack vare murvägg och extra plast för fönstren.

Första veckan i tunneln

Nu har vi haft tunnelväxthus i en vecka på Östängs Gård. Än så länge vet vi inte riktigt vad vi tycker om det för allt har gått väldigt fort på slutet. Stommen har stått där länge men eftersom den varit utan plast så har man inte riktigt fått känsla för hur stor eller hur bra det kan vara.

Den här veckan så har Jonas jobbat med att fästa alla lister, portar och gavelplast parallellt med att jag och våra praktikanter har tagit tunneln i besiktning.

Plasten på tunneln och på gavlarnas övre delar har vi köpt ny medan dörrarna har en begagnad armerad plast på sig. Den skulle också behöva bytas egentligen men det får bli tills nästa år. Nu har vi inte tid med det. Lappa och laga är vad som gäller.

När veckan började såg det ut så här. Marken har periodvis varit täckt under förra säsongen men det är ett blåsigt läge så allt som oftast har plasten gett sig iväg från sandsäckarnas tyngd så gräset har fått nytt liv. De delar som inte varit täckta har en väldigt tjock kvickrotsmatta men oftast har faktiskt kvickroten gett med sig. Däremot finns det en hel del revsmörblomma, maskros och skräppor. Alla bäddar behöver därför rensas efter bredgrepningen men vi kör metoder för att minimera rensning i växthuset i år. Därför är få av bäddarna nakna.

Vid varje sida blir det en smal bädd.

Där planterar vi kålrabbi och majrova på ena sidan och lägger ut potatis på andra sidan.

Alla bäddarna är bredgrepade, kalkade, har fått stenmjöl och vissa har fått gödsel och som ni ser är de rensade i varierande grad. Egentligen hade jag velat rensa alla bäddarna ordentligt men i år ska vi pröva latmansmetoder i större utsträckning. Det tar emot – men är värt att testa – speciellt som tiden inte räcker till för allt.

Ytterligare två bäddar blir ”nakna” och där sätter vi lök för knippning. Där kommer vi att behöva kultivera ofta för fröogrästrycket lär vara stort. I dessa bäddar har vi rensat bort det rotogräs vi sett men inte mer än så.

I en del har vi satt lökarna kantikant och dem tänker vi skörda som salladslök. Allt för att testa olika metoder.

I bäddarna som ska täckas la vi också ut droppslangar även om droppvattensystemet är en bit bort i tid.

Skönt att slippa lyfta på dukar i efterhand. Gångarna är inte rensade alls så dem har vi täckt med tredubbel geoduk. En bädd där vi ska sätta sallat är täckt med nedbrytningsbar majsstärkelseduk. Där ligger droppbevattningen på plats under.

Eftersom droppbevattningen inte finns på plats fick vi ändå börja med att vattna ovanifrån.

I två bäddar ska vi sätta huvudkål. Vitkål i den ena och spetskål i den andra. Där rensade vi mycket begrensat men försökte luckra jorden rejält innan vi gödslade med komposterad stallgödsel. Ovanpå la vi på mypex.

Sedan brände vi hål för plantorna med en liten brännare från biltema och därefter lyfte vi på duken för att lägga i droppslang. Man kan bränna med droppslangen på plats men det kändes som att utmana ödet för mycket.

Sedan planterade vi kål. Jag har inte riktigt vågat hoppas att vi skulle få klart växthuset i tid och jag har inte riktigt varit klar över min planering eftersom jag aldrig haft ett rejält växthus förut så jag har förodlat alldeles för få plantor. En del hål får därför gå tomma så länge.

Vissa kålplantor har dessutom hamnat i glasväxthuset eftersom tunneln blev klart senare än väntat.

På med halverade vp-rör som bågar och ovan på det fiberduk. Det är kallt på nätterna fortfarande och plantorna behöver extra skydd för att klara utsättningen bra.

Nu är halva tunneln tagen i bruk och snart är det dags att ta tag i tomat/paprika/chillidelen men det får bli en annan vecka.

Sista praktikantdagen för veckan avslutades med materialvård. Eftersom vi slarvade med det i höstas så är våra redskap i stort behov av vård. Nu blev de rengjorda och metallen blev inoljad och träskaften oljade med halvolja. Det känns alltid bra att ta hand om sina saker. Tack Theres, Emma och Sandra för hårt arbete under veckan. Nu tar vi lite påskledigt.

Dags för boksläpp!

På annandagen är det boksläpp på tre odlingsböcker varav jag (Ylva) varit med och skrivit den ena. Hade det varit ett vanligt år så hade vi ställt till med fest men nu får det bli boksläpp via Zoom.

Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar kommer att hålla i släppet och styra upp oss. Vi kommer att presentera tre böcker:

Odla till försäljning del 1 – att försörja sig på småskalig grönsaksproduktion som är en omarbetad, utökad och förbättrad upplaga av Jonas Ringqvists bok med samma namn. Den finns inte längre till försäljning men har använts flitigt av grönsaksodlare i Sverige och som kurslitteratur på odlingsutbildningar. Det är nog den enda boken om grönsaksodling som har varit inriktad på produktion för försäljning. Den nya upplagan är mycket snyggare med färgbilder, många tydliga exempel, utförligare beskrivning kring näring och gödsel och bra tabeller. Jag tycker det är en fantastiskt bra bok som jag verkligen hade behövt när jag började odla i den här skalan. Den nya upplagan skiljer sig rätt mycket åt gentemot den förra så även om man har första upplagan så har man stor nytta av denna nya.

Odla till försäljning del 2 – våra bästa grödor är skriven av mig, Sanna Mattsson Ringqvist och Jonas Ringqvist. Den har vi ägnat vintersäsongen åt. Vi har träffats två gånger men i övrigt har allt arbete skett på distans med gemensamma dokument och bildmappar på internet. I denna del tar vi upp ca 30 olika grödor som kan utgöra basen i en småskalig grönsaksproduktion till försäljning. Grödor som oftast är lönsamma och som är bra att ha i sitt sortiment. Det är en riktigt nördig bok med mycket information om varje grönsak. Den går på djupet när det gäller näring, förfruktsvärde, bäddförberedelser, temperaturer, bevattning, försäljningstips och mycket annat.

Säsongsförlängning – skörd året runt med energisnåla metoder är ett häfte som kompletterar de båda böckerna om man har tillgång till växthus och vill förlänga sin säsong. Det har Jonas Ringqvist skrivit.

Bokskrivandet har tagit mycket tid i vinter och därför känns det oerhört skönt att vi nu gått i mål innan säsongen kör i gång på allvar. Det känns också bra att alla odlare därute får tillgång till böckerna innan säsong även om vi inser att fler nog hade velat ha dem i vintras.

Böckerna går i alla fall redan nu att beställa från länken nedan och kommer inom kort även att gå att beställa från de vanliga online-bokhandlarna.

Vill du hänga med på boksläppet så kan du läsa mer om det och anmäla dig till eventet på facebook eller gå direkt in på Zoom klockan 17 på måndag via denna länk.

Praktikanterna är här!

Idag kom tre praktikanter från Uddetorp hit. De läser en utbildning som heter Småskalig ekologisk grönsaksodling och ska vara här på praktik i tio dagar under våren.

Vädret var inte det bästa så vi koncentrerade oss på arbete i växthusen idag. I ena halvan skulle vi om tidsplanen hade följts redan ha planterat en hel del samt sått morötter och spenat men eftersom växthuset fick plast på sig först förra veckan och gavlarna kommit upp först i helgen, även om en del saknas, så har det inte varit möjligt. En del plantor står och stampar i sina brätten men det får ta den tid det tar.

Vi började med att sätta ner armeringsjärn för att markera bäddar och gångar i halva växthuset. Här ska vi odla tidiga versioner av de grödor som vi annars har på friland. Det blir majrova, kålrabbi, spenat, vitkål, spetskål, knipplök och sockerärtor. I den andra halvan ska det bli tomat men de ska inte ut än på ett tag så den halvan får vänta.

Jag visste att vi skulle vara flera personer så jag hade lånat in en bredgrep av min långgranne och kollega Lena Manea så alla bäddarna bredgrepades snabbt och lätt.

Därefter blev det en del rensning av rotogräs. Platsen var täckt förra säsongen men det finns ändå en hel del ogräs mest olika gräs, skräppor och maskrosor. Vi försökte rensa rimligt mycket och inte för noga.

Sedan gödslade vi och det ska vi fortsätta med i morgon för sedan var det dags för lunchrast.

Efter lunch gick vi och tittade på gödselhanteringen. Vi har komposterat fårens ströbädd och idag lastade Jonas den komposterade bädden i gödselspridaren och körde ner utanför grinden till skiftet där vi i år ska odla kål. Det är de bäddar som vi i huvudsak gödslar med stallgödsel så då är det bra att få gödseln upplagd precis utanför grinden. Gödselspsridaren av äldre modell gör ett bra jobb med att sönderdela eventuella klumpar vilket gör hanteringen mycket lättare.

Sedan gick vi in i glasväxthuset och fyllde odlingsbrätten med jord och sådde sallat, blomkål, broccoli, salladskål och spetskål.

När fröerna hade lagts i varje plugg siktade vi jord över.

Sedan var det dags för omplantering av tomater. Vi har sått en del tomater lite för tidigt med mening. De kommer att sättas ut i växthuset på chans några veckor för tidigt. Blir det en varm vår så har vi en bra start men kommer det en köldknäpp så kommer vi ha andra tomater på vänt som kan ersätta eventuella förluster.

Dagen avslutades på verandan med dokumentation kring vad vi gjort under dagen. Jag ska försöka vara duktig på att dokumentera allt i år och då är det en hjälp att ha praktikanter. Är man dålig på att dokumentera och dessutom tycker att det är rätt tråkigt så blir det lätt att man struntar i det när man är trött i slutet av dagen.

Förodling

Nu när bakväggen i glasväxthuset är klar är det dags att göra i ordning förodlingen ordentligt. Temperaturen är ganska stabil i växthuset i och med att muren i bakkant lagrar värme. Dessutom har vi fyllt en kubikmetertank med vatten som också hjälper till att jämna ut temperaturen. Vi har också tätat överallt och satt upp bubbelplast för fönster och dörrar. Vi har satt ut en del kålplantor redan eftersom de inte är så känsliga utan klarar svalt väder bra. Snart måste vi dock få ut våra tomatplantor eftersom de inte längre får plats i förodlingskammaren. Planen för dagen var därför att bygga upp ett bubbelplasttält inuti växthuset.

I detta inre bubbelplastrum kommer det att finnas två odlingsbord. Det ena består av en formplywood med ett plåtkar ovanpå där det ligger en underbevattningsduk på. Där kommer känsliga plantor som vill ha ganska bra temperatur att stå.

Det andra är ett värmebord som också har ett plåtkar med underbevattningsduk men under så finns en sandbädd med värmekabel i. Tanken med det bordet är att kunna ställa sådder som ännu inte grott där. Många grönsaker kräver högre värme just när de ska gro men klarar något lägre temperatur senare.

Utanför det inre bubbeltältet kommer det att finnas ytterligare två odlingsbord där mindre värmekrävande grödor som kål kommer att kunna stå när de väl har grott. De mår bara bra av lite svalare temperaturer som gör att plantorna blir kraftigare eftersom de inte växer så fort.

Just nu har vi alldeles för många plantor som är förvuxna i brätten stående i växthuset eftersom den stora tunneln ännu inte är klar.

I helgen är det prioritet att få klart tunneln nu när växthuset är igång.

Växthus gånger två

I förodlingskammaren står några brätten kålrabbi, majrova och vitkål.

De borde planteras ut nu men inget av våra växthus är i planteringsbart skick.

En sen kall vinter har gjort att allt har blivit fördröjt och planerna får göras om. Men det är inte någon större fara med det för de tidiga sådderna för tidig skörd i tunnel var ändå bara ett test i år. Det är ett större problem att all plats i förodlingskammaren är upptagen och många brätten återstår att så redan denna vecka.

Det börjar närma sig. Jag gör fyra varv om dagen och nu är det nog fem varv kvar totalt så innan helgen bör det vara klart och sedan ska jag bara bygga ett bubbelplastrum inuti växthuset så kan jag börja flytta ut plantor. All sten i bakkant på växthuset kommer att göra stor skillnad när det gäller att hålla frostfritt i detta växthus. Förra året bestod denna vägg av röd plåt som inte ens var riktigt tät så det kommer att bli stor skillnad.

Jag gör plats för två stycken fönster i bakkanten av väggen som jag ska försöka montera automatvädring på för att inte det ska bli överhettning i växthuset. Idag visade termometern 30 grader så det kan nog behövas. På fredag ska blandaren lämnas tillbaka så det är inte mycket tid kvar.

Ju högre jag kommer desto värre blir det eftersom jag måste klättra på stege och samtidigt ha med all sten och bruk upp. Jag löser det genom att stapla grönsaksbackar upp och ned och ställer brukbaljan på dem.

Sedan försöker jag räkna ut vilka stenar jag kan behöva och lägger dem vid baljan innan jag klättrar upp men det är ofta jag felbedömt eller glömt något så det blir många klättringar upp och ner.

Samtidigt jobbar Jonas på det andra växthuset. Där ska 35 linor spännas upp mellan bågarna för att motverka att plasten säckar ihop om det blir mycket snö.

Det är högt och många bågar så även Jonas spenderar dagarna med att klättra upp och ner för stegar. När solen gått ner så gör ingen av oss speciellt många knop.

Kosters Trädgårdar

Sedan 2014 har vi ett permakulturgäng som träffas en gång om året hemma hos varandra för att titta på verksamheten på stället med permakulturögon. Vi var för andra gången på Skenora gård på Ingarö utanför Stockholm i februari i år och det var tänkt att bli årets träff men för ett tag sedan hörde Helena von Bothmer av sig och bad att vi skulle lägga in en extra träff på Koster med kort varsel. Alla i gänget kunde inte komma med men jag och Susanne åkte upp och övriga fanns med på länk.

De flesta av oss i permakulturgänget har verksamheter som inte påverkats så mycket av corona men på Kosters Trädgårdar som vanligtvis har tusentals besökare varav många norrmän så märks pandemin mycket mer. Förra säsongen var naturligtvis inte som vanligt. Det kom andra grupper av besökare i form av hemestrande svenskar och bland annat detta satte igång tankar hos Helena och hennes man Stefan och bidrog till nya funderingar kring verksamhetens utformning. Det var vad de ville att vi skulle titta på. Deras barn var också med. Benjamin på plats och Siri på länk från Stockholm.

Första passet försökte vi lyssna in vad alla i familjen egentligen vill. Det är inte någon lätt uppgift vare sig för oss som frågar eller för dem som blir utsatta för våra frågor. Det handlar om känslor och upplevelser och sådant är ju inte alltid lätt att få fatt på. Helena Ullmark var med på länk från Gotland och ställde frågor hon med. Sedan gick jag och Susanne en runda och försökte fundera igenom vad vi hade hört.

Centralt för familjen von Bothmer är omsorgen om det de har omkring sig. Många har besökt restaurangen och kanske tagit en kort sväng i trädgården och platsen andas något speciellt som kan vara svårt att sätta fingret på men till stor del beror det nog på hela familjens omsorg om den plats de har tagit på sig att förvalta. Den ursprungliga restaurangen är byggd i halmbalsteknik. Toaletterna är komposttoaletter. Skyltar talar om jorden och vikten om att ta hand om jord och skapa ny levande jord. Gemensamt för alla fyra i familjen är en kreativ sida som tar sig uttryck genom bland annat musik, drama, konst och keramik.

På Kosters Trädgårdar hålls kurser i permakultur och odling. Det ges guidade turer i naturen och mat och dryck som serveras är närproducerad och ekologisk till stor del. Många av grönsakerna kommer ifrån den egna trädgården. Allt är väldigt genomtänkt och djupt grundat i Helena och Stefans syn på världen.

Många som tittar in på en pizza eller en fika kanske inte ser mer än själva restaurangen men gården är åtta hektar stor och sträcker sig långt bortom dammen vid restaurangen.

Där går fåren och betar och går man en bit träffar man på diverse konstverk. Den här platsen ger så mycket. God mat, ett medvetet utbud, omsorg om naturen, kulturupplevelser och annat som behövs för att skapa en plats där besökarna kan må bra även om de bara tar del av en liten del av allt som erbjuds. Familjen von Bothmer bor i ett vitt hus precis vid vägen där alla turisterna passerar när de ska in mot restaurangen. Sommartid är det enormt mycket folk som går precis utanför huset varenda dag. För oss andra som bor på landet där besökarna snarast räknas i ental eller tiotal verkar det lite körigt.

Susanne och jag tog hjälp av våra vänner på distans och funderade och ritade och funderade igen.

På söndag var det dags för redovisning och vi presenterade ett antal olika scenarios för hur familjen kan ta sig vidare och utveckla platsen.

Koster är värt ett besök. Har du inte varit där än så passa på i sommar. Besök då Kosters trädgårdar och se dig omkring ordentligt. Läs på skyltarna, studera toaletterna, fundera över utbudet i både restaurangen och gårdsbutiken, titta på odlingarna, jordfabrikerna och ta en promenad bortom dammen vidare ner bland skulpturerna.

Efter tre intensiva dagar lämnade Susanne och jag Koster. Det är en speciell plats och vi ser fram mot att få komma tillbaka.

Växthusmur

Onsdag och torsdag denna vecka har vi haft Malena Kinberg från Mamma Mur på besök. Hon har försökt lära oss att mura med lera. Vi har länge funderat över bakväggen i växthuset och insåg till slut att vi inte skulle klara av att mura upp muren utan hjälp. Vår vän Maria tipsade om Malena. De har jobbat mycket ihop på gamla byggnader. Maria med trä och Malena med att mura. De har båda gått på Da Capo i Mariestad och är inriktade på kulturbyggnader och byggnadsvård.

Maria håller verktygen vassa och vässar snickarpennan med yxa

Vi har haft en dialog med Malena fram tills i onsdags och fått i uppgift att samla ihop 600 liter lera, två kubikmeter sand, två lådor hackad halm och ett par hinkar klippt fårull.

Hela onsdag förmiddag gick åt att förbereda inför murningen. Jonas, Maria, Magnus, Malena och jag förberedde allt.

Bruk skulle blandas och ett blandningsrecept skulle testas fram. Hur mycket sand man ska ha i avgörs av hur ren leran är. En del lera innehåller i sig rätt mycket sand från början och då får man minska andelen sand. Vi kom fram till receptet tre delar lera, åtta delar sand, 1/2 del bindmaterial.

En vanlig tombola fungerar inte riktigt bra för lerbruk så Malena tog med sig Maggan som är Malenas tvångsblandare.

För att leran ska blandas ut ordentligt så måste blandaren gå minst en halvtimme. Vi började med att hälla i tre delar sand och tre delar lera och så fick det snurra runt en stund innan vi fyllde på med vatten och resterande sand.

Muren ska bli nästan elva meter lång och tre meter hög. Det var en väldans massa räknande innan vi kom fram till mursteget 6,6 cm. Ett mursteg är en kvarts sten plus fog och det mått som allt utgår ifrån. Vi använder oss av hela stenar, trekvartsstenar, halvstenar och pettringar vilket betyder en kvarts sten.

Vid varje ände satte vi upp två stolpar där höjderna för varje varv markerades. Mellan dessa stolpar, som vägdes in mycket noggrant så de blev lodräta, spänns ett murarsnöre som man följer hela tiden. Snöret flyttas ett steg uppåt för varje varv.

Sedan skulle stenarna borstas rena från damm och vi gjorde fyra stationer med en murarbalja och hela stenar, halvstenar, trekvarter och pettringar. Vi fick ägna en hel del tid åt att klyva stenar så att vi hade alla format framme.

Därefter la vi ut hela nedersta varvet för att pröva så allt stämde.

Bakom muren finns den gamla lutans vägg. Där finns ett antal reglar och vi har förstärkt regelverket ordentligt. Tre stolpar finns utefter väggen och vid var och en av dessa bestämde vi att vi skulle göra en tjockare mur. Dels för att det gör hela muren mer stabil och dels för att det bryter av ordentligt så att den långa muren blir mer levande.

Vi tillverkade också kramlor som ska användas för att fästa muren vid reglarna bakom. Vi har försökt hitta kramlor att köpa men inte lyckats med det så då tillverkade vi våra egna. De fästs i märlor som spikas in i reglarna och så hakas kramlan i. Visst utrymme för rörelse finns i och med att märlan inte spikas ända in.

Malena satte upp lappar på väggen som dels beskrev hur dessa tjockare partier skulle muras och dels beskrev vårt förband. Det kommer att bli ett munkförband med fyra olika skift. Munken är en halvsten som flyttas i sidled för att få fogarna att inte hamna över varandra men utan att det blir ett statiskt intryck. Halvstenen (munken) hoppar ett kort steg åt höger på varv två och sedan ett långt steg åt höger på varv tre. På varv fyra hoppar munken ett kort steg åt vänster för att sedan hoppa ett långt steg åt vänster på nästa varv. Sedan upprepas det hela.

Först efter lunch var det dags att börja mura. Jonas var tvungen att åka till jobbet så vi var fyra kvar som ansvarade för var sin del av muren mellan de tjockare ”pelarna”.

Pelarnas fyra olika varv

Det ser lätt ut när Malena gör det men det tar tid att lära sig. Lerbruket läggs på muren och fördelas i två strängar med mursleven. Sedan läggs första stenen på plats. På nästa sten läggs bruk på änden som vetter mot första stenen och bruk läggs återigen i två strängar. Sedan läggs sten nummer två på plats och anpassas dels i sidled och dels i höjdled. Snöret löper två millimeter utanför murväggen och i höjd med stenen och det är viktigt att hålla koll på båda.

Lera är mycket mer förlåtande än när man murar med kalkbruk eller cement så om det inte blir bra kan man ta loss stenen igen och skrapa av leran ner i baljan och börja om. Om man lagt en sten och justerat in den så bör man inte flytta på den igen sedan för då blir fästet inte lika bra.

Det kändes väldigt bra att ha Malena där för att kunna fråga och få tips. Hon hade tålamod med oss alla och gav fortlöpande information och delade med sig av sina kunskaper. På torsdagen började arbetet redan klockan sju och sedan murade vi hela dagen och ändå hade vi inte gjort mer än en tredjedel när dagen var slut. Det tar tid men blir väldigt snyggt.

Efter två intensiva dagar så har vi inte hjälp av vare sig Malena, Magnus eller Maria utan resten av muren får vi fixa själva. Det känns trots allt rätt så ok och som om vi faktiskt har fått lite koll på det där med murning redan efter två dagar.

Röret är ett gammalt dräneringsrör och kommer att användas för att dra in vattenslang.

Det känns väldigt bra att använda sand och lera som vi grävt upp ur vår egen åker och blanda det med lite av halmen som vi har till våra får. Alla stenar har vi fått begagnade dels från ett nedbrunnet mejeri utanför Floby och dels från en riven skorsten i grannbyn Långared. Deras olika karaktär gör muren levande.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑