Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: bygga

Skottkärrelagning

Våra skottkärror lever ett hårt liv. Vi har fyra stycken skottkärror från Hörby bruk. Tre med plåtbalja och en med plastbalja. Vi har inte köpt någon av dem ny utan alla är inköpta på blocket eller loppis. Under odlingssäsongen är de igång stora delar av dagen och transporterar gödsel, jord, säckar, ved och mycket annat. De står oftast ute i regn och rusk eftersom alla utrymmen inomhus nästan alltid är upptagna av annat mer ömtåligt material.

Men skottkärrornas skalmar i bok blir så småningom ruttna och när man har ett extra tungt lass och kör i gropar och hål så händer det att de går av. Först gick en skalm till plastskottkärran av men själva plastbaljan är ändå så dålig så den använde vi inte så ofta. Den blev stående men häromdagen gick även en skalm till en plåtkärra av.

Efter många dagar med Magnus när vi jobbat på växthuset har jag lärt mig allt mer om att arbeta i trä. Magnus har en verktygslåda med många roliga verktyg i som han lämnar här mellan gångerna vi jobbar. De senaste dagarna har jag funderat över skottkärrornas trasiga skalmar och eftersom det är skitväder idag så gav jag mig på att tillverka egna.

Hörby använder bok men vi hade ingen bok hemma så jag använde ek. Det är inte lika bra eftersom ek inte är så flexibelt. Det innebär förmodligen att mina egentillverkade skalmar inte kommer att hålla lika länge men jag var så sugen på att pröva så jag struntade i det.

Jag började med att montera isär skottkärrorna och såga till ett ämne. Jag använde den gamla trasiga skalmen som mått i klyvsågen och sågade till en lika lång bit som den gamla skalmen. Sedan la jag den gamla trasiga skalmen ovanpå ämnet och stack ner en penna i hålen för att markera var jag skulle borra nya hål för bultarna.

Sedan satte jag fast ämnet i ett skruvstäd och borrade nya hål. Därefter använde jag bandjärnet för att forma själva handtaget så att det blev greppvänligt.

Det gick förvånansvärt lätt och blev förvånansvärt bra. Skalmarna oljades in med halvolja och sedan var det bara att montera fast dem.

Plåtkärran är mindre än plastkärran så där var skalmen tre gånger fem centimeter men på plastkärran var måtten fem gånger sex centimeter.

När jag gjort första kärran kom Magnus och Maria förbi och visade mig hur jag även kunde använda en så kallad kringla eller bandhyvel för att få det riktigt bra. Vi äger en sådan men jag har inte förut vetat vad den var bra till.

Det är väldigt roligt att jobba i trä och man känner sig nöjd när man lyckats laga saker själv.

Visserligen kan man köpa reservdelar på Hörby där två skalmar kostar 550 kronor men det går snabbare och är roligare att göra nya själv.

Orangeri på gång

Eller kanske snarare växthus. Orangeri låter dock finare. Tanken är inte att vi aktivt ska värma upp det över vintern men försöka förlänga säsongen rejält med passiv uppvärmning genom vattentankar m.m. Vi har länge velat fram och tillbaka när det gäller växthus. Vårt nuvarande på sju kvadratmeter är inte mycket nytta med även om det ger oss lite tomater och gurka varje år. I somras grävde wwoofarna ena långsidan på det som nu ska bli ett större växthus i glas. Vi har sedan grävt övriga tre sidor ner till 60 centimeters djup.

Vi bygger det längst ena väggen på en luta i söderläge. Rutor har vi fått av en god vän. Grunden har vi gjort i lecablock som vi murat ihop. Det kommer att bli skjutdörrar på båda kortsidorna och ett öppningsbart fönster i söderläge. Taket kommer att byggas av kanalplast som ansluter under lutans plåttak. Mellan plåttaket och lutans plåtvägg är en 20 centimeters glipa. Där kommer vi att sätta för plast under våren och vintern men ha öppet under sommaren så att det inte blir för varmt i växthuset. Behövs det kommer vi i efterhand sätta in även takventilation. Syllen, överliggaren och hörnstolparna kommer vi att bygga i 4″4″ ek och övriga stolpar kommer att vara i 3″3″ ek.

Takstolarna kommer vi att använda oss av våra egensågade furureglar. Så är i alla fall planen. Rutorna vi fått är av olika storlek så vi behöver pussla och räkna för att få det att räcka. Södersidan är elva meter lång och kortsidorna är 4,40. I bakkanten kommer vi till att börja med inte bygga någon vägg utan lutans plåtvägg utgör norrvägg. På sikt kommer vi dock att mura en vägg på norrsidan för att kunna lagra dagens solvärme. Eftersom vi vill ha det klart tills det är dags att börja förodla kål så får det dock vänta. Växthuset ska i huvudsak användas för förodling men det kommer att bli en bädd längst vardera långsida. I den främre är tanken att plantera tomater och i den bakre vill vi sätta ett fikonträd och kanske en aprikos. När förodlingssäsongen är över kommer vi även att odla i stora hinkar på ”golvet”.

För att undvika nattfrost är tanken att bygga ett rum i rummet med treskikts bubbelplast. Där i ska vi ha ett eller två stora bord byggda av formplywood där vi ska regla upp kanter. Skivan ska sedan fyllas med sand och värmekabel som vi fick med när vi hämtade frysrummet i Skåne. Ovanpå sanden ska vi sätta en plåt med uppbockade kanter i vilken vi ska lägga en underbevattningsmatta. I sargen runt skivan ska vi skruva fast fästen där vi kan köra ner bågar för att kunna lägga över fiberduk när det är risk för nattfrost. Så är planen men där är vi inte riktigt än.

Det har regnat mycket i januari. Jonas har ägnat sig åt skogen och slungrummet och jag åt växthuset. När man gräver ett sextio centimeter djupt dike längst en luta så kommer man att stå precis i takdroppet. Det blir vått och kallt i nacken men eftersom säsongen snart kommer så har det inte funnits mycket att välja på. Januari har använts till att gräva. I februari har vädret inte varit lika illa så grundmurningen har vissa dagar till och med skett i solsken. Vi har aldrig murat något förut och det tar tid att lära sig.

Jag blandar bruket med en omrörare kopplad till en borrmaskin. Har man aldrig gjort det förut så tar det lite tid att lära sig. När bruket blir för torrt så är det jättejobbigt men man vill inte heller att det ska bli för blött. De första omgångarna var det svårt att få allt bruk upprört så torrt bruk fanns kvar på botten och på sidorna.

Till slut lärde jag mig dock proportionerna och det blev lättar för varje hink. Många hinkar går det åt. En halv säck bruk i en hink räckte för att mura tre lekablock.

Jag har murat ca 100 stenar vilket innebär att jag blandat över 33 hinkar bruk. På bilden ovan ser ni andra lagret. Det blir bara ett lager över mark. Från början hade jag tänkt två lager men eftersom fönstren jag fått är så pass höga och jag måste ta hänsyn till taklutningen så får det bli ett.

Varje block ska vara i våg med föregående block. Är man inte väldigt noga på första lagret så får man problem på andra. Det var extra spännande när jag efter 30 meter skulle väga in sista blocket med det första. Det hade inte varit konstigt om det inte hade stämt men det passade perfekt.

Varje block måste dessutom vara i våg åt andra hållet. Fogarna ska vara en centimeter tjocka och fyllda med bruk. Jag kan inte garantera att mina fogar håller för en kontrollmätning men förhoppningsvis håller de. Längst med sidorna har jag spänt rep för att alla blocken ska hamna i linje.

I varje lecablock finns två spår där jag lagt bistål.

Bistål är stegar av järn som gör att hela muren blir stark. Eftersom jag murat tre lager och man ska ha bistål i det första lagret och det näst sista (enligt youtube) så blev det bistål mellan varje varv. Bistålen kan böjas i nittio grader om man sågar av det ena längstgående järnet. För att få ner bistålet i hålen får man hugga bort lecasten i hörnen.

Bistålet gör att hörnen blir väldigt starka. Bistålen ska sedan läggas omlott och najas ihop med najtråd för att hållas på plats.

Lecablocken är ibland för långa. I början delade jag dem med en gammal fogsvans men det var väldigt jobbigt så till slut övergick jag till att göra en skåra runt om med vinkelslipen för att sedan dela stenen med huggmejsel.

Igår tog vi ledigt på förmiddagen men eftersom väderleksrapporten spådde riktigt dåligt väder så murade jag så mycket jag hann på tredje varvet när jag kom hem.

Jag stötte dock på problem längst väggen till lutan. Jag har inte vågat gräva precis framför lutans plintar eftersom de inte verkar vara så välgjorda och inte heller tillräckligt djupa. Därför har jag murat de två första lagren mellan de fem plintarna på lutan och lämnat marken som den är precis framför plintarna. Jag ville inte riskera att de gav sig iväg och att lutan rasade. Det är inte världens stabilaste bygge.

Min tanke var att mura ihop tredje lagret så det blev helt. För att jämna ut under tredje stenen så la jag en regel framför och fyllde ut med bruk. När det har torkat ska regeln tas bort.

När jag kom till nästa plint så visade det sig dock att plintarnas gjutning låg i vägen på de övriga plintarna. Därför fick jag ägna mycket tid åt att försöka hugga bort tillräckligt av den gamla betongen för att få plats med sista lagret. Det var ett tungt jobb så jag tog ibland hjälp av vinkelslipen men det tog ändå lång tid. Till slut var det dock så mörkt så jag hade svårt att se om stenen låg i våg. Det var bara att ge upp.

I morse regnade det som sjutton men jag gick ut i alla fall och murade klart de sista fem stenarna. Naturligtvis hade jag lämnat de som var rätt under takdroppet. Regnet var dock så kraftigt så det inte var frågan om takdropp utan snarare vattenfall. Det är svårt att mura i regn då bruket inte ska ha mer vatten i sig. Jag fick ha lock på brukhinken och snabba mig vid varje murning så det inte skulle bli för löst.

Nu är i alla fall alla stenarna på plats. Det kan verka korkat att mura i regn men på tisdag kommer vår vän Magnus och ska hjälpa mig att lägga syllen. I morgon måste jag kontorsarbeta och man kan inte lägga syll på helt nymurade stenar.

I varje kortända har jag lämnat ett hål där skjutdörrarna ska vara. Tanken är att göra två på var sida som skjuts åt var sin sida. Jag ska mura fast någon form av platta på lecablocken vid ingången. Sedan behöver jag också gräva ut en del jord och grusa upp framför väggen.

Det ska bli väldigt spännande att resa väggarna på växthuset. Så mycket det kommer underlätta årets odlingssäsong. Nu ska lecastenen bara putsas också men det får bli en annan dag för resten av dagen ska jag ägna åt att göra en ritning över de olika fönsterrutornas placering.

Studiebesök på Lilla Skräddarröd

Under dagarna på Elfvabjer gjorde jag och Helena von Bothmer en liten avstickare till Lilla Skräddarröd där Jona och Etta bor. Anledningen till att vi åkte dit var dels att Helena skulle hämta några böcker och dels att jag ville titta på deras rocket stove.

En rocket stove är en enkel ugn i vilken man eldar pinnar. Den passar bra på ett ställe där man ofta är för man behöver fylla på ofta för att hålla elden vid liv. Allteftersom pinnarna brinner upp så sjunker de ner i hålet så det är bara att fylla på med fler.

På bilden som Jona håller upp kan man se hur det ser ut inuti. Elden som brinner dras upp i en kanal under plåten och sedan ner igen och in bakom väggen bakom.

Längst ner på framsidan finns en asklucka.

Runt kanalen muras en yttre behållare. Ofta görs detta genom att man sätter en metallcylinder ovanpå det första röret.

Ovanpå plåten blir det väldigt varm och där kan man värma vatten och annat.

Röken går vidare in genom väggen och upp och ner i skorstenen som sedan leder röken ut genom taket. Vi har en tanke om att bygga en rocket stove i vårt blivande orangeri. Tanken med den är att leda röken genom en bänk innan det går ut i en skorsten. Bänken blir då varm och go att sitta på. Jobbar man i växthuset så kan man peta in nya pinnar allteftersom de brinner ut och ska det bli en frostnatt så får man se till att elda under dagen. Vi rör oss ofta i närheten av platsen där växthuset/orangeriet ska vara så det blir inte några problem.

På gården fanns andra fina byggen som de här två dammarna. Muren mellan dem är byggd i earthshipstil med gamla bildäck som är fyllda med sand. Sedan har de lagt stora stenar framför så att det blir snyggt. Bildäcken håller kanten på plats så att inget rasar. I den främre dammen badar de varje morgon.

Här har de gjort en spaljé av äppelträd. Det kommer att bli fint när träden växt sig stora.

Den här platsen vill jag återkomma till när det är växtsäsong. De har planterat massor av intressanta träd och buskar som nötträd, bambu med mera.

Förvaring

När vi köpte gården 2014 hade vi massor av planer. Många har blivit som vi tänkte och andra inte. Ju mer vi lärt oss desto bättre har vi kunnat navigera bland alla nya erfarenheter och ny kunskap som gårdslivet innebär. Nu har vi varit här i fem säsonger och vi börjar bli på det klara med hur vi vill ha vår verksamhet i framtiden. Gårdsbutiken med lager och kylrum är klara, slungrummet är nästan klart, fårhuset fungerar som det ska liksom hönsens vinterhus och sommarbostäder. Vi kommer fortsätta producera ägg, honung, lammkött, lammskinn, äppelmust, frukt, bär och grönsaker.

Allt eftersom planerna realiseras börjar vi också få klart för oss vad vi behöver på gården både när det gäller utrymme och redskap. Ett utrymme i taget blir iordninggjort men många ser fortfarande ut som en enda stor röra.

Ladan har fram till nu varit ett enda stort rum som har varit toppen att förvara saker i men det blir aldrig någon ordning. När slungrummet tog form så insåg vi att vi kunde bygga förvaringshyllor efter ena sidan. Högt över golvet.

Igår började vi därför göra en hylla genom att sätta en 3,20 m lång regel mellan två stolpar. Ovanpå den la vi reglar från en balk i väggen ut på den nya regeln. Sedan använde vi plankor som inte är så fina eftersom barken är kvar på vissa ställen och de är ojämna. De spikades ovanpå reglarna. Till sist la vi några gamla masonitskivor ovanpå och spikade fast.

Där kommer vi att förvara alla tomma tunnor. Vi har en bevakning på blocket efter dessa blå tunnor som vi använder till massa olika saker. De är bra att förvara säd i eftersom de är råttsäkra. Vi använder dem också till att förvara aska i eller som vattentunnor. När vi byggt våra skitbrädor under hönsens sittpinnar så har vi satt dem i rätt höjd för att få in en tunna under som vi kan skrapa ner bajset i. Tunnorna rullas sedan ut på gödselplattan för vidare transport ut på betet.

De billigaste tunnorna vi hittat har det varit falu rödfärg i. De används till hönsskit. Många tunnor vi hittat har det varit livsmedel i och de använder vi till säd eller som vattentunnor. Tunnorna är stabila och har bra lock som sätts fast med en metallring med snäppfäste vilket gör att man kan lägga dem ner utan att locket trillar av.

Hyllan för tunnförvaring blev kanonbra och nås lätt genom att gå upp för trappan och sedan upp på kylrummet. Vi hade inte kunnat bygga hyllor i den höjden förut eftersom det blir för krångligt att ta fram stegen för att få ner något. På kylrummets tak kan vi inte förvara något tungt men det blir perfekt förvaring för lister som hittills har legat i en hög på golvet. Nu får man lätt överblick över vilka profiler som finns i lager.

I morgon ska vi bygga en plats för backförvaring utanför mellanrummet och sätta upp ett pallställ för förvaring av kedjor, elnät och annat som just nu ligger huller om buller på andra ställen.

Om några år kommer det att vara ordning på denna gården.

Byggprojekt

Innan jul var det lite hektiskt med hämtning av både kylrum och växthus så i jul har vi tagit det lite lugnt och haft en del lediga dagar med besök av släkt och vänner samt umgänge med våra barn. Det har varit skönt men nu är vi igång igen.

Vi har hjälpts åt att sätta ihop slungrummet mellan ledigheterna. Det har gått relativt smidigt. Golv och väggar var lätta att bygga ihop. Vi minskade bredden med en sektion eftersom det blev för lite utrymme kvar på sidorna för att ta sig förbi annars. Det var inte några problem. Vi hade två väggsektioner som var trasiga eftersom aggregatet suttit i dem så de blev över tillsammans med två golvsektioner och två taksektioner. Panelerna är spontade och väggarna blir stabila och självbärande bara genom att man sätter ihop dem med sponten och slår ner ett svart ”lås”uppepå.

Taket var mer problematiskt att få på plats. Slungrummet är sex meter långt men takpanelerna är bara tre meter vardera. Det innebär att vi har fått ställa en kraftig regel i skarven rakt över slungrummet och sedan har vi fäst en bräda under skarven.

För att få det hela på plats så la vi först två paneler på plats längst ena sidan. De kunde då vila på kortsidan och ena långsidan och så ställde vi en stege under ovanpå flera pallar för att stötta upp de hörn som hängde i luften. För att få den stående regeln i rätt höjd på motsatta väggen fick vi lägga en bit panel ovanpå väggen som regeln kunde stå på. Brädan under skruvades fast med många långa skruvar. Vi kunde inte skruva in dem så långt som de skulle eftersom vi var tvungna att ha lite utrymme att sticka in panelerna emellan bräda och regel.

På översidan väggarna är det en skåra och i den skåran lägger man en lång kvadratisk list som på så sätt blir en spont som ska passa i en skåra i taket. Varje takpanel ska alltså stickas in mellan regeln och brädan, träs in i förra panelens spont och hamna rätt på väggens spont. Samtidigt vågade vi inte lita helt på regel/brädkonstruktionen då den lätt gled i sidled. Panelerna är tunga och slungrummet är tre meter högt så det var mycket flyttande av stegar och pallar för att få allt på plats.

Slungrummet byggs som ett rum inuti ladan. Bakom går en trappa upp till loftet och därifrån kommer vi också att ha möjlighet att lägga en del lättare saker för förvaring ovanpå slungrummet. Vi tänker t.ex. att vi kan lägga alla lister där. Det blir lätt att få en överblick då man ser alla profiler om man står i trappan.

När själva rummet var klart lämnade jag Jonas med att täta skarvar och lägga golv.

Själv tog jag tag i ”mellanrummet” som är ett utrymme mellan kylrummet och gårdsbutiken.

Vi har inte vågat sätta igång med det förrän vi visste hur mycket paneler som skulle gå åt till slungrummet. Jag började med att regla upp för dörren ut mot grönsakssköljen.

Vi ska såga bort ”tröskeln” i hålet och bygger en vägg 20 centimeter innanför plåtväggen där vi sätter en dörr. Vi vill kunna gå in bakom kylrummet så därför blir det en ny vägg en bit in med dörr i. Tanken är att dörren ska vara i markhöjd så man kan köra in med kärra rätt in i mellanrummet.

Vi bygger det mesta av mellanrummet av kylpaneler. väggen mot affären är redan isolerad så där behövs ingen extra vägg. Dörren in till affären är en bra bit upp så där måste vi ha en trappa. På något sätt ska vi också få den nedre delen mot affären isolerad men vi tar en sak i taget och löser problemen allteftersom de dyker upp. På bilden ser ni det nya dörrhålet uppreglat och som tak har vi lagt tre paneler som vilar på kylrummets tak till höger och på reglar som fästs på affärens vägg till vänster.

Väggen åt detta hållet får byggas en annan dag. Där ska också in en dörr. Tanken med mellanrummet är att ha ett frost- och dammfritt lagerutrymme där vi kan förvara papperspåsar, kartonger, etiketter, must, skyltmaterial och annat som nu belamrar affären. I kylrummet kommer vi visserligen att ha frostfritt men där vill vi ha hög luftfuktighet vilket inte fungerar så bra ihop med kartonger.

Inget av byggprojekten blev klart idag (långt ifrån…) men vi har kommit en bra bit på väg på båda.

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑