Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: får (sida 1 av 5)

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Baggsläpp

 

Efter tre veckor i karantän var det äntligen dags för Totoro att träffa tackorna. Vi fick provsvaren idag på hans träckprov och de visade inga parasiter. Han verkar också pigg och frisk i övrigt så på kvällen idag stängde vi in tackorna i ladan och satte på Totoro en sele med färg.

Han har naturligtvis inte gillat att stå ensam i en box så han följde snällt med utan att vi behövde dra i halsbandet. 

Vi tog en liten matpaus på vägen men sedan hörde han tackorna och då var han väldigt pigg på att gå vidare.

När vi släppte in honom var alla tackorna nyfikna och sprang fram men sedan började han nog bli lite för aktiv så de ville komma undan. Anledningen till att vi stängt in dem i ladan är att vi vet att han jagar dem i början.

Hade de kunnat springa ut i vinterhagen finns stor risk att någon skadar sig. Det är också lätt att de blir mycket tröttare. Det dröjer inte heller länge tills de lugnar ner sig och börjar äta igen. I morgon bitti kommer vi att öppna dörrarna så att de kan gå ut som vanligt. Nu håller vi tummarna för att tycke uppstår och vi får ett tjugotal lamm till våren.

Höstpyssel

Säsongen är slut och vi kan se tillbaka på 15 marknadsdagar på Nolbygård, en på Vikaryd och två REKO-utlämningar samt 15 dagar då vi har haft gårdsbutiken öppen. Det har varit roligt men också ganska tidskrävande. Inför varje försäljningstillfälle går det åt en dag för skörd så det är mycket tid vi har lagt på att sälja våra grönsaker, ägg och vår honung. I slutet av säsongen hade vi dessutom lammslakt och leverans av lammkött till de som förbeställt. Skinnen skulle dessutom hämtas, saltas två gånger och köras till Tranås för beredning. Nu pustar vi ut och försöker komma ikapp. Säsongen har varit fantastisk. Vi har sålt i princip allt vi har kunnat skörda förutom en och annan zucchini när de växte som bäst. Äggen går åt som smör och honungen säljer sig själv. Vi kan konstatera att trenden går mot att äta bra, lokalproducerad mat. Vi har mött många kunder som är väldigt nöjda över möjligheten att köpa grönsaker och ägg från oss. De kommenterar smaken, utseendet och att de gillar direktkontakten med oss producenter. Flera av säljarna på Nolbygård önskar en fortsättning nästa år och så kommer det att bli med start veckan efter midsommar.

Frosten har sett till att många grödor inte levererar längre. Bönor, zucchini, pumpor och vintersquash dör direkt när det blir frost. Kålen klarar sig bättre och den kommer vi att kunna skörda länge än och även sallat klarar frost bättre än vad vi trodde. Hösten är en vacker tid och på sätt och vis känns det bra att det börjar mörkna tidigare på kvällarna. Det innebär automatiskt att arbetsdagarna blir något kortare och stunderna av vila längre.

Men det är fortfarande mycket att göra på gården. Denna vecka har fårklippar-Magnus varit på besök och snyggat till fåren. De flesta har varit med förr och tittar nyfiket på när vi förbereder för klippning. Ungtackorna däremot vet inte riktigt vad de är med om och är märkbart oroligare. Magnus är van och lugn med djuren så det känns väldigt bra. De nyklippta fåren glänser i pälsen. Ullen rensar vi och säljer till viss del men ull är inte lättsålt i Sverige. Det känns lite synd men det kanske också ändrar sig med tiden.

Vi har också köpt en ny bagge från Lexby gård. Den förra vi hade köpte vi också därifrån och den var vi väldigt nöjda med så det känns bra. Lexby har en fin besättning och ordning och reda på papperna så man vet att djuren man köper är bra. 

Denna gång heter baggen Totoro. 

Vi håller fortfarande på att ta upp potatis och den måste sorteras. Sättpotatis för sig. Säljbar potatis för sig och sedan skadad potatis som vi själva får äta upp. Ibland råkar man sätta grepen i en, vissa är angripna eftersom vi inte tog av blasten i tid och andra är genomborrade av kvickrötter. Inget av det gör potatisen oduglig att äta men de går varken att sälja eller att spara som sättpotatis.

Gårdsbutiken är nu stängd för säsongen men ibland tittar kunder förbi ändå. Då har vi möjlighet att sälja pumpor, lök, potatis, grönkål, purjolök, palsternacka, ägg och honung. 

Slakt och skinn

Igår skulle vi köra iväg 16 djur till slakt. 13 av årets lamm och tre tackor. Vi hade bestämt oss för att behålla fyra av årets lamm för att förnya vår besättning och ett av de 18 lammen har vi sålt som livdjur till en annan besättning. En tacka som vi skickade till slakt var född 2010 och började bli gammal. Två tackor var födda 2012 och inte sjuka eller dåliga på något sätt men de är större än våra andra djur och har fått trillingar flera gånger om. Det är de lamningarna som har krånglat för oss och eftersom vi upplevde årets lamning som väldigt jobbig bestämde vi oss för att ersätta dem med årslamm. Vi ville inte utöka besättningen utan diskussionen gällde snarare om vi skulle gå ner i antal eller behålla tio tackor. Det slutade med att vi bestämde oss för att trots allt satsa på tio tackor. Nu har vi elva…

Vi blir duktigare och duktigare på att hantera våra får. Vi har ju inte någon vallhund utan vi får locka dem till nya hagar med hjälp av en hink. Häromdagen rymde slaktflocken så vi bestämde oss för att ta in dem i vinterstallet för att få en smidig lastning. Vi hade lånat två hästsläp för att få plats med alla. Vid lastningen så gick det trots allt galet så fyra får rymde. Tre av dem lyckades vi få fatt i men den fjärde, en av trillingtackorna, stack rätt ut på stora betet på fem hektar och tiden vi var tvungna att passa på slakteriet närmade sig allt för fort. Vi fick helt enkelt ta beslutet att lämna henne där och köra till slakt med bara 15 djur.

Vi slaktar på Högens slakteri utanför Vänersborg. Att slakta ett lamm kostar 320 kronor och ett får 400. Sedan tillkommer finstyckning av lamm med 250 kronor, samt 100 kronor för återtag av skinn. Vi betalar alltså 670 kronor för varje lamm. Beredningen av skinn kostar sedan minst 425 kronor. Det är många arbetstimmar nedlagda på fåren under ett år och till det kommer kostnader och arbete med foder, saltsten, mineraler, bergsalt till skinnen, öronmärken, veterinärkostnader, avlusningsmedel, transporter, fårklippning, avgifter till elitlamm, träckprov, stängsel med aggregat, kadavertransporter och byggnader. Det är verkligen inte någon lönsam historia men på plussidan får man räkna att de håller landskapet öppet och att de är trevliga att ha. Förmodligen behöver man ha flera hundra får för att det ska gå runt ekonomiskt.

Trillingtackan har nu återförenats med vår flock och får ett år till hos oss. Vi gillar henne så det känns inte som ett så svårt beslut. Det är bara att hålla tummarna för att hennes lamning inte krånglar i år igen. Vi gillar inte att behöva träna på fellägen.

Idag var vi och hämtade tillbaka skinnen från slakteriet. De har vi nu lagt i högar om fem skinn med rikligt med salt på varje skinn. Om en vecka ska de saltas om och sedan ska vi köra upp dem till Tranås skinnberedning för att få dem beredda. Sedan lär det dröja till någon gång i vår innan vi får hem dem igen. Vi tycker att de ser mycket fina ut redan nu så det ska bli spännande att få dem om ett halvår.

Fårbrottning

Idag hade vi behövt en vallhund. Vanligtvis flyttar vi fåren med hjälp av en hink spannmål. I år har de fått gå på storbete vilket betyder att vi inte flyttat dem så mycket vilket i sin tur gör att lammen inte är vana vid att följa en hink. Vi upptäckte i veckan att fåren hade löss. Det är tydligen väldigt vanligt. Vi har inte märkt att de har kliat sig något speciellt men när vi upptäckte lössen så var det bara att fånga in alla 27 och behandla dem. Så var i alla fall tanken. Vi gick ut i hagen i morse och hittade hälften av fåren som vi ledde in i en fålla med hjälp av hinken. Lammen följer inte hinken men de följer tackorna. Det gick bra och lugnt. Sedan började vi behandla. Guillaume var som tur med så vi var tre. Vi fångade in ett får i taget ledde ut dem genom grinden och spände fast dem i vår nybyggda klippstol. Den fungerade kanonbra. Skönt när fåren sitter fast så man har alla tillgängliga händer till behandling och infångande av får. Sedan delade vi på pälsen efter ryggen och applicerade lusmedel med hjälp av en spruta. Därefter släpptes fåren in i en ny fålla med friskt bete. Till en början gick det väldigt bra men när vi behandlat större delen av dem vi fångat in blev det oro bland dem som var kvar. Det hela övergick mer och mer till fårbrottning. Till slut sprang de helt enkelt igenom eltråden och rymde tillbaka in i den gamla hagen. Vi lät dem vara och tog en kaffepaus innan vi gick med hinken och hämtade resten av fåren. Behandlingen tar tid. När vi behandlat alla utom rymmarna försökte vi valla in dem själva men de blev bara rädda så vi gav till slut upp. Hade vi haft en vallhund hade vi inte haft problem alls. Detta är första gången vi riktigt saknat en hund. Vi kunde ju inte ha de fem rymmarlammen gående kvar ute i hagen själva för då hade de hoppat in till de andra. Vi vill inte att de ska lära sig att det är bra att gå igenom stängsel. Vi öppnade helt enkelt upp så de fick gå in till de andra. Nu har vi fem lamm kvar att behandla men tiden vi hade till vårt förfogande rann ut så vi får föröka få fatt i dem i morgon kväll. Fredagsnöje på landet.

Får och lammsläpp

Igår var det dags för lammsläpp. Våra får och lamm har gått inne sedan lamningen. När en tacka lammar ställer vi henne och hennes lamm i en egen liten box lika många dagar som antal lamm + en dag. Sedan släpper vi ut dem i en gemensam fålla inomhus. Fåren går i en vinterhage där de kan gå in i ladan hela vintern fram till lamning men vi vill gärna ha lammen inomhus den första tiden. Men de har det lite tråkigt. Våren har ju inte varit den bästa när det gäller grästillväxt så vi har inte riktigt känt att vi har velat släppa ut dem men igår skedde det i alla fall. Vi ringde in Sara och Guillaume som hjälp och tillsammans med barnen och en kompis var vi sju stycken. Det behövs när man inte har vallhund. Vi tog hjälp av några fårnät och grindar men kan inte stängsla av någon längre tid då bilar måste kunna passera på vägen.

Tackorna fattar ganska snabbt men fem lamm blev kvar inne och undrade förtvivlat var mamma tagit vägen. Vi fick fånga in dem och bära ut dem till hagen. 

Det är så härligt att se dem ute på grönbete. Både lamm och tackor verkar väldigt nöjda. Skiftet de ska gå på hade inga betande djur förra året. Vi försöker spara ett skifte varje år för att ha som välkomstbete så att lammen ska slippa parasiter. Vallen på välkomstbetet såddes om förra året men det har växt dåligt. Dels för att vi sådde ojämnt men framförallt för det har varit så kallt.

Lamning nr 8

Så här i påsktider när många är lediga vill man gärna hinna umgås med vänner och släkt. I lamningstider kan det vara lite knepigt. Vi vågar inte riktigt lova bort oss och garderar oss gärna med att vi kanske måste lämna återbud i sista sekund. Igår var vi bortbjudna. Vi kollade tackorna extra noga så att ingen var på gång.  Det fungerade bra. Inga lamningar. Vi hade barnen kvar hemma som kunde kolla med jämna mellanrum och lovade att ringa hem oss om något var på gång. Kändes lyxigt att kunna vara ute en hel kväll utan att behöva avbryta.

I dag skulle vi på påsklunch hemma hos min syster klockan två. Det fanns inga tecken på lamning idag heller. Jag var ute vid elva tiden och då var alla tre tackorna som är kvar lugna och fina utan tecken på att sätta igång. Halv ett hör jag ett annorlunda ljud från fårhuset och när jag kommer dit ser jag att en tacka har värkar och är på gång. Huvud och två klövar syns och då vet man nästan säkert att det kommer att gå bra.  Det blir värre och värre och hon lät rätt mycket.

De är så olika. En del lammar nästan helt tysta medan andra vrålar högt.

Hon lyckades få ur sig två lamm i relativ rask följd. Lamm nummer två såg först helt livlöst ut men det dröjer inte många minuter innan de försöker ta sig upp på benen. Man blir helt imponerad över hur mycket livskraft det finns direkt efter födseln.

Vi tog båda lammen och tackan över i en lamningsbox, mjölkade ur så vi såg att det kom mjölk i båda spanarna. Tackan tog hand om lammen på ett exemplariskt sätt. Vi såg sedan till att de hade vatten och foder och att båda lammen kom upp på benen och drack. Sedan var det dags att åka. Det känns bra när tackorna har vett på att lamma i tid så vi inte missade den årliga påsklunchen även om vi inte vågade stanna borta hur länge som helst.

Fler bekymmer

Tackan som vi hade problem med igår hämtade sig förvånansvärt snabbt och stod upp ganska kort efter att vi hade förlöst hennes lamm. I natt när vi var uppe vid fyratiden var hon pigg och stod upp så lammen kunde dia. När vi kom ut halv sju ville hon inte ha kraftfoder och det är ett säkert tecken på att något är fel. Försökte få upp henne men det var hon inte alls intresserad av. Ringde mentorn som rådde oss att kontakta veterinär.

Varför sker alltid sådant på helger eller mitt i natten? Vi ringde distriktsveterinären i Vårgårda men de hade ont om folk så det fick komma en veterinär från Uddevalla. Försökte få i tackan honungsvatten men inte heller det gick bra. Tempade och hon hade inte speciellt hög feber. När veterinären kom efter en timme ungefär så undersökte hon henne men kunde inte se att det skulle vara livmoderinflammation vilket vi misstänkte. Hade inte några säkra symptom. Veterinären gav henne kalk och smärtstillande. Vi ska nu avvakta och se om vi behöver ge antibiotika. När vi tempade henne nu ikväll hade hon 39,8 trots att hon hade fått febernedsättande. Nu får vi vänta en stund och se om tempen stiger ytterligare för då får vi ge antibiotika.

Känns frustrerande.

Upp och ner

I natt har vi varit uppe vid två tillfällen för att kolla om det var lamning på gång. Min klocka ringde klockan 2 och Jonas gick ut vid 4 men inget hände. Det är segt när det drar ut på tiden och man går upp natt efter natt utan att det händer något. I morse vaknade jag vid halv sju och gick ut. Då hade slemproppen gått på en tacka som vi väntat på sedan i tisdags. Skönt att det sker en lördagsmorgon när det inte är så stressigt med massa annat som ska hända. Vi väntade en stund så tackan skulle öppna sig. Hon ömsom la sig ner och ställde sig upp och hade kraftiga värkar.

Det dröjde så vi började bli oroliga men så fick vi syn på en liten nos som levde. Det kändes bra en kort stund tills vi såg att det inte fanns några klövar ute. I det läget när det drar ut på tiden och tackan inte föder fram lammet självt måste man hjälpa till. Det tyckte tackan inte var en bra idé så hon försökte komma undan. Hon vandrade iväg med lammets huvud hängande ut där bak. Efter en kort jakt så fångade vi in henne och då såg inte lammet ut att leva längre. Vi har ”barnmorskeutrustning” redo så jag sprang in och hämtade hinkarmed varmt vatten, handdukar och allt annat man kan behöva. Jonas satte på sig lång plasthandske upp till armhålan och smörjde in sig med glidslem. Gick sedan in med handen och letade rätt på benen som hörde till huvudet. Efter ett tags letande så kunde vi dra ut lammet som var helt livlöst. Gnuggade det med handduk och rensade mun och näsa från slem men det ville inte riktigt komma sig. Blåste in luft i lungorna och fick liv i den lilla kraken. Har man väl gått in i en tacka så måste man hjälpa nästa lamm ut också eftersom värkarbetet avstannar. Jonas gick in igen och försökte hitta något att dra i. Till slut fick han fram ben. Normalt så vill man ha tag i två framben men i detta läget är man nöjd om man får tag på två bakben eller två framben så länge de hör till samma lamm. Tyvärr visade det sig att det var tre ben som kommit ut. Tre ben är definitivt inte bra så då får man försöka se om  två av dem är ett par så man kan trycka in det tredje. Vi höll på och höll på. Ringde in till Tilda i huset som kom ut med fler handdukar som vi kunde hålla lammet varmt med och hon ryckte sedan in för att hålla tackan. Vi fortsatte att dels försöka hålla liv i lammet som var fött och dels att föröka få ordning på benen. Kollade så lammet hade sugreflexer vilket det hade så vi mjölkade ur råmjölk som vi gav det med nappflaska. Det gick bra att mjölka ur en del eftersom tackan låg ner. När lammet drack så släppte oron för lammet även om det bara var lite det fick i sig.

Jonas gav upp och jag gick in istället. Tryckte till slut tillbaka alla tre benen och försökte börja om. Fick absolut inte rätsida på det. Vid det här laget var vi gråtfärdiga båda två så jag ringde en rutinerad fårägare som bor inte så långt från oss. Hon satte sig i bilen och körde direkt. Fantastisk människa som själv har flera hundra tackor som håller på att lamma och som ändå tar sig tid att hjälpa oss. Vi kunde inte bara sitta och vänta på att hon skulle komma så vi försökte leta vidare och till slut fick Jonas tag på två bakben och kunde dra ut ytterligare ett livlöst lamm. Jag försökte få liv i lammet genom mun mot munmetoden medan Jonas gick in igen. Tyvärr kunde jag inte rädda lammet och vi gjorde oss beredda på att föröka få ut ytterligare ett dött lamm. Just denna tacka och hennes syster brukar nämligen få tre lamm var. De är större än våra andra tackor och är väldigt stora om magen så vi räknade kallt med att det fanns ytterligare lamm i magen. Den här gången var det lättare för nu fanns det ju bara fyra ben kvar att välja mellan mot åtta för en stund sedan. Återigen fick Jonas tag på bakben och kunde dra ut lamm nummer tre som mirakulöst nog levde. Då kom den inringda fårfarmaren. Det kändes lite dumt att hon åkt i onödan men samtidigt väldigt skönt att få prata igenom förloppet. Vad gjorde vi rätt och vad gjorde vi fel. Det visade sig att vi gjort en del fel men det mesta rätt. Möjligen hade vi varit väl oroliga för lammet. Det skrivs mycket om att lamm måste ha i sig råmjölk väldigt snabbt efter födseln för att klara sig. Läser man diskussionsforum på nätet så får man lätt uppfattningen att lamm dör snabbt om de inte får råmjölk. Enligt vår mentor så är det inte riktigt sådan panik utan vi kunde gott koncentrerat oss på tackan och låtit lammet vara så länge det andades. Fick flera användbara råd till nästa gång. Vi är lyckligt lottade som har så kompetent folk på nära håll. Alla nyblivna fårägare borde ha en mentor. När tackan hämta sig, vilket hon gjorde förvånansvärt snabbt, tog vi in dem i en lammbox så att de skulle få vara ifred. Mjölkade ur för att bli av med vaxproppen i den andra spenen och sedan lät vi dem vara ifred. Efter en stund kom även moderkakan ut och det kändes skönt eftersom vi varit inne och bråkat så med henne. Hon är förvånansvärt pigg och käkade glatt upp moderkakan vilket får ofta gör. Starta inte filmen om du tycker det verkar äckligt.

Jag tog barnen med mig för att åka in till stan och hälsa på mamma men Jonas stannade hemma för att hålla koll. Tog en skön fika i solen på Nygrens café och kände att det var rätt skönt att ta ledigt en stund. Ringde Jonas för att kolla att allt var ok och då visade det sig att nästa lamning hade satt igång. Denna gång en förstagångslammare som vi inte trodde skulle ha än på två veckor. Åkte hem och kände oron komma krypande. Kunde det möjligen var ett nytt problem? Var det för tidigt för henne så vi skulle få ännu fler dödfödda lamm?  När vi väl kom hem hade inte mycket hänt. Tackan hade valt att lamma utomhus och låg ner och stönade högljutt. När de drar upp överläppen som på bilden så har de ont och värkar. Vi avvaktade lite och sedan fick vi syn på två klövar. Snart tittade även en nos fram och då kan man andas ut lite. När tackan böjer huvudet bakåt vet man att värkarbetet är i gång och att hon har riktigt ont. Som förstagångsföderska så verkar det göra mer ont än för de mer rutinerade vilket inte är så konstigt. Sedan kom två fina välskapta levande lamm i rask följd.

Tackan är igång direkt och tar hand om sina lamm. Inget fel alls på dem. Två friska pigga lamm som inom kort var uppe på benen.

Tackan skötte sig jättefint från början. Helt enormt att se dem ta hand om sina lamm trots att de aldrig gjort det förut och ingen talar om för dem hur de ska göra.

Fantastiskt också att se de små liven som kämpar och kämpar för att ta sig upp och ta sig fram till mammans spenar.   Små nyfödda lamm är helt fantastiskt söta. 

Vi andas tacksamt ut över att lammning nummer två gick bra. Frågan är om vi orkat med en till som krånglat. Eller, naturligtvis hade vi gjort det, men anspänningen när man kämpar mot klockan för att rädda liv gör att man blir ganska trött efteråt.Två lamm under magen på mamman. Ni kan tänka er när man ska in och reda ut vems ben som är vems inne i magen på en tacka.

Efter en stund tog vi in dem i en lammbox där de ska vara i tre dagar för att knyta an. Nu har vi sex lamm på fyra tackor. Sex tackor väntar fortfarande på att lamma. Det bör inte vara några fler på ett par dagar så i natt ska vi försöka sova med bara en kontroll mitt i natten.

Sedan satte vi igång barnen på att måla bikupor. Vi har köpt tio nya kupor så vi ska kunna utöka till 15 samhällen på sikt. Vi har gjort i ordning en rymlig målarverkstad på andra våning ovanför verkstaden.  Här ligger delar till frigolitkupor med första lagret färg på plats.När de var igång flyttade vi husvagnen som våra nya hönor ska flytta in i på måndag, gödslade ut och ströade upp hönshuset. Sedan var det dags för årets första grill och det kändes väldigt bra som avslutning på en ganska intensiv dag. Solen sken och vi hade tid att sitta ner. Nu är det påsklov så det finns ett antal dagar att jobba på framöver. Det känns bra.

Miljoner saker på en gång

Den här tiden på året är underbar – och väldigt hektisk. Huvudfokus mentalt är lamningarna. Det tar dock inte så mycket tid om man räknar timmar. Tackorna måste tittas till med jämna mellanrum även nattetid men själva lamningarna klarar de oftast själva. Vi behöver dock vara alerta ifall något går fel så vi måste hjälpa till. När en tacka går undan för att vara för sig själv så får man gå ut tätare för att kolla. Hittills har bara två tackor lammat och när jag tittar igenom bilderna så hittar jag inte en enda bra på lammen. Ganska typiskt när det inte är första året med lamm. Åtta tackor är kvar så det är många vaknätter kvar än.

Det som tar mest tid är odlingarna. 24 nya bäddar ska anläggas och vi har hunnit med 10 stycken hittills vilket är bästa resultatet av de tre år vi varit igång. De 48 bäddar vi grävt de andra åren ska gödslas och kollas igenom så inget rotogräs har fått fäste. Potatis är lagda på förgroning liksom lök. Machesallat växer fint liksom purjolök, tomat, chilli och kålplantor. De ska ses till varje dag så de inte torkar ut.

Vi håller på att anlägga nytt avlopp och provgrop nummer två är grävd. Elbolaget har varit här och märkt ut elledningar så vi inte gräver på fel ställe. Gropen har blivit godkänd av kommunen så nu ska ansökan in så vi kan börja anlägga avloppet.

Vi håller på att fixa till vägen upp till skogen som har blivit en enda lervälling. Jordlager ska skrapas bort och sedan ska vi fylla på med nytt grus.

Idag har vi gjort i ordning en målarverkstad på loftet ovanför verkstaden för igår kom 10 nya bikupor som ska målas. Vi har hackat loss alla fönster i ladugården och lämnat in på blästring så sedan ska de också målas. En altandörr och ett par fönster räknar vi med att hinna med i vår och med alla dessa småjobb så känns det skönt att ha ett vettigt ställe att stå och måla.

I förrgår gjöt vi en av två plintar där vi ska bygga ett tak under vilket vi ska ha grönsakshantering. Eftersom vi ska sälja grönsaker hemma på gården i sommar och packa grönsaker för marknadsförsäljning så vill vi ha en vettigare hantering under tak än vad vi haft förut.

När vi hinner sticker vi emellan med vedhantering och att ställa i ordning husvagnen till våra nya hönor. På måndag ska 40 hönor hämtas i Vara så då måste det vara klart.

Mitt i allt detta ringer Fria tidningen och vill göra en telefonintervju och så får vi besök av Alingsåskuriren som vill göra ett reportage till sin bilaga om att bygga och bo. 

Det här blev ett rörigt blogginlägg men det kanske ganska bra beskriver hur vår tillvaro ser ut just nu. Massor med roliga jobb på gården varvas dessutom med lönearbete, möten om Framtidsveckan (där kommunen lovade att satsa pengar för samordning ett par år framåt) arbete med projektet Nolbygårds Matmarknad och umgänge med familjen. Vi har i alla fall inte tråkigt.

Fåren tar det i alla fall lugnt och kliar sig mot närmsta träd.

 

Äldre inlägg

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑