Den som rotar i ett gammalt hus stöter förr eller senare på något som påminner om husets historia. I vårt fall har det varit ganska sparsamt med fynd. Vi vet av en inskription på en skorsten att huset byggdes 1904. Officiellt byggdes huset 1907 men det lär bero på någon lagändring. Förvånansvärt många hus har 1907 som byggår, men de kan alltså vara äldre.

Vi har bara ägnat boningshuset ett förstrött intresse och lagt energi på marken och ekonomibyggnader, men nu behövde vi fixa lite med huset. Bland annat så grävde vi ur en halv hink sågspån runt en golvbrunn som behövde bytas ut. Sågspån är inget vidare som isolering. Dels så har det bara halva isoleringsvärdet jämfört med kutterspån som i sin tur är något sämre än moderna material. Dessutom så sjunker sågspånet ihop med tiden. Det gör att även om trossbotten var helt full med sågspån från början så bildas med tiden ett tomrum över sågspånet. Det är alldeles under golvbrädorna och där sipprar det in kall luft. Det gör att golvet känns kallt vilket ofta kompenseras med extra hög rumstemperatur och innetofflor.

Hur som helst, under sågspånet låg tidningssidor som trasslades till och gick sönder. Nu har vi hunnit titta på dem och de är en härlig tidsresa.

Det första visar Fritiof Nansens knän och skidor. Tidsepoken är i alla fall densamma som byggåret.
Det verkar vara en novell till vänster och kanske är det samma berättelse till höger. Vad gör då Nansen i mitten?

Annonser är underhållande. När slutade folk att äta järnsocker?

”Bland stärkande medel intager jernet det förnämsta rummet, men kan icke enbart begagnas, hvarför Tekniska Fabriken Jernsocker i Stockholm i handel utsläppt ett det mest lämpliga jernpreparat; benämnt Jernsocker, som efter samråd med läkare endast tillverkas af för menniskokroppen mycket välgörande beståndsdelar.”  Reklam med stuns!

Att detta kaffesurrogat rekommenderas av framstående professorer och läkare känns tryggt.

Efter lite pussel fick vi en hel spritreklam. Systembolaget var inte påtänkt, även motboken skulle dröja något decennium.

Snygg annons med extra poäng för den pekande handen. Det är svårt att bedöma prisnivån. Är det billigt eller dyrt? Det bör inte ha varit allt för högt pris på dropparna eftersom det kom en lag om alkoholransonering några år senare.

Under spritreklamen finns både en gullig galoschreklam och ett tryckår. Tidningen verkar vara åtta år äldre än huset.

Östäng är ett fint namn på gården. Vi gillar det och det finns dessutom ganska få Östäng i Sverige. Så få att vi hoppades kunna få ha webbadressen östäng.se, men vi fann att adressen redan var parkerad av Älvdalens kommun som har en stadsdel som heter Östäng. Därför har vi nu webbadressen östängsgård.se. Vi tycker det är rätt fräckt att ha en webbadress med alla tre svenska bokstäverna å, ä och ö men eftersom vi har en del internationella gäster har vi också tagit namnet ostangsgard.se.

Hur som helst.
Innan gården fick namnet Östäng hette den Gäckelgärde. Det är ju ett lite annorlunda namn som ska betyda stengärde. Kartan från Laga skifte 1843 visar att de tre gårdarna som fanns här hette Gäckelgärde.

Vid en sökning för några dagar sedan på Gäckelgärde så dök en artikeln upp. Det är en skannad sida från projekt Runeberg. Mitt på sidan finns en hänvisning till två namnbyten på gården.

Texten kommer från en bok med ganska vag titel, Spridda studier.

Adolf Noreen var inte vem som helst. Han var bland annat professor i Nordiska språk i Uppsala och medlem  Vitterhetsakademien, Vetenskapsakademien och Svenska akademien. Man kan till och med fortfarande bli medlem i Noreen-sällskapet.

Så om Noreen skriver att Östäng tidigare har hetat Jäklaberg så stämmer det. Hur coolt som helst!

Hela texten är bara 13 sidor och finns här:  Moderna bostadsnamn