Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: historia

Trossbottenfynd

Den som rotar i ett gammalt hus stöter förr eller senare på något som påminner om husets historia. I vårt fall har det varit ganska sparsamt med fynd. Vi vet av en inskription på en skorsten att huset byggdes 1904. Officiellt byggdes huset 1907 men det lär bero på någon lagändring. Förvånansvärt många hus har 1907 som byggår, men de kan alltså vara äldre.

Vi har bara ägnat boningshuset ett förstrött intresse och lagt energi på marken och ekonomibyggnader, men nu behövde vi fixa lite med huset. Bland annat så grävde vi ur en halv hink sågspån runt en golvbrunn som behövde bytas ut. Sågspån är inget vidare som isolering. Dels så har det bara halva isoleringsvärdet jämfört med kutterspån som i sin tur är något sämre än moderna material. Dessutom så sjunker sågspånet ihop med tiden. Det gör att även om trossbotten var helt full med sågspån från början så bildas med tiden ett tomrum över sågspånet. Det är alldeles under golvbrädorna och där sipprar det in kall luft. Det gör att golvet känns kallt vilket ofta kompenseras med extra hög rumstemperatur och innetofflor.

Hur som helst, under sågspånet låg tidningssidor som trasslades till och gick sönder. Nu har vi hunnit titta på dem och de är en härlig tidsresa.

Det första visar Fritiof Nansens knän och skidor. Tidsepoken är i alla fall densamma som byggåret.
Det verkar vara en novell till vänster och kanske är det samma berättelse till höger. Vad gör då Nansen i mitten?

Annonser är underhållande. När slutade folk att äta järnsocker?

Bland stärkande medel intager jernet det förnämsta rummet, men kan icke enbart begagnas, hvarför Tekniska Fabriken Jernsocker i Stockholm i handel utsläppt ett det mest lämpliga jernpreparat; benämnt Jernsocker, som efter samråd med läkare endast tillverkas af för menniskokroppen mycket välgörande beståndsdelar.”  Reklam med stuns!

Att detta kaffesurrogat rekommenderas av framstående professorer och läkare känns tryggt.

Efter lite pussel fick vi en hel spritreklam. Systembolaget var inte påtänkt, även motboken skulle dröja något decennium.

Snygg annons med extra poäng för den pekande handen. Det är svårt att bedöma prisnivån. Är det billigt eller dyrt? Det bör inte ha varit allt för högt pris på dropparna eftersom det kom en lag om alkoholransonering några år senare.

Under spritreklamen finns både en gullig galoschreklam och ett tryckår. Tidningen verkar vara åtta år äldre än huset.

Nytt flygfoto

Vi var inne på kommunens karta för att planera det blivande avloppet när vi upptäckte att de har nya flygbilder.

De verkar ha fotograferat någon gång under försommaren. När? Det är alltid roligt att leta efter tidsmarkörer.
Man kan se att de två skiftena uppe till vänster är nästan färdigharvade och väntar på att sås, traktorn står redo för nästa vända. Man kan även se att linden bakom verkstaden är grön men att asken vid uteplatsen inte har slagit ut än. De flesta träd verkar ha hunnit grönska, äpple, päron, fläder och kastanj, men inte asken.

Man kan också se att grisarna nyligen har fått en utökad hage. Till vänster i hagen är det fortfarande grönt och det varar inte särskilt länge.

Längst ner står fåren vid den tunna vita linjen som är elstängslet. Några av dem är vid det blå sol- och vindskyddet.

Odlingarna ser ju inte så roliga ut när det inte växer något i dem. Tillsammans med presenningarna ser det ut som en välordnad soptipp. Potatisen har kommit i jorden men färskpotatisen är täckt med fiberduk. Vi skördade potatis före midsommar så det borde vara i slutet av maj eller början av april. Det kommer att finnas betydligt färre presenningar kommande säsong så vi kan se fram mot snyggare flygbilder framöver.

”Inköpt 20/2 1973”

Farfar och Farmor hade en våg för mycket och frågade oss om vi kunde ha användning för den. Det kunde vi naturligtvis ha. De hade med den nästa gång de hälsade på och vi fick en kort inblick i hur en pryl värderades innan konsumtionssamhället tog över helt.

Den anlände i originalkartongen med 70-tals-orange. Kartongen var hel och välvårdad liksom vågen inuti.

p1170501

Alla som minns sitt 1900-tal har vägt med den här typen av våg. Den fanns nog i de flesta kök förr.

p1170500

10 års garanti är inte illa. Saker tillverkades alltså med den tidshorisonten. De skulle hålla så länge som möjligt och de var så robusta så tillverkaren vågade lova tio års garanti. Den har visserligen gått ut nu, men var säkert ett bra säljargument när det begav sig.

p1170499

För att ha veta när garantin slutade att gälla så finns en anteckning med bläck högst upp på bruksanvisningen.p1170955

 

”Inköpt 20/2 1973”. Bruksanvisningen är lättläst och skriven av en människa som kan svenska och inte med hjälp av Google Translate.

p1170502

Vågen är helt mekanisk och kräver lite träning innan man blir snabb med den. Man ställer in den vikt man vill väga upp och fyller sedan skålen tills det väger jämnt. Den visar alltså inte vikten direkt utan när den inställda vikten stämmer med det man fyllt skålen med så väger det jämnt. Kan vara bra när man ska väga upp en given mängd mjöl.  Den är nog inte lika bra när man väger en bäbis i tillbehöret ”Barnvågsskål LAGA 52”. Vilken vikt ska barnet motsvara?

Å andra sidan fanns det sedan 60-talet tabeller för viktökningen hos små barn, så det var kanske bara var att läsa innantill och flytta vikterna till rätt plats för att sedan se om barnet stämde med facit?

Jäklaberg

Östäng är ett fint namn på gården. Vi gillar det och det finns dessutom ganska få Östäng i Sverige. Så få att vi hoppades kunna få ha webbadressen östäng.se, men vi fann att adressen redan var parkerad av Älvdalens kommun som har en stadsdel som heter Östäng. Därför har vi nu webbadressen östängsgård.se. Vi tycker det är rätt fräckt att ha en webbadress med alla tre svenska bokstäverna å, ä och ö men eftersom vi har en del internationella gäster har vi också tagit namnet ostangsgard.se.

Hur som helst.
Innan gården fick namnet Östäng hette den Gäckelgärde. Det är ju ett lite annorlunda namn som ska betyda stengärde. Kartan från Laga skifte 1843 visar att de tre gårdarna som fanns här hette Gäckelgärde.

Vid en sökning för några dagar sedan på Gäckelgärde så dök en artikeln upp. Det är en skannad sida från projekt Runeberg. Mitt på sidan finns en hänvisning till två namnbyten på gården.

Om namnet

Texten kommer från en bok med ganska vag titel, Spridda studier.

Om namnet2

 

 

 

Adolf Noreen var inte vem som helst. Han var bland annat professor i Nordiska språk i Uppsala och medlem  Vitterhetsakademien, Vetenskapsakademien och Svenska akademien. Man kan till och med fortfarande bli medlem i Noreen-sällskapet.

Så om Noreen skriver att Östäng tidigare har hetat Jäklaberg så stämmer det. Hur coolt som helst!

 

Hela texten är bara 13 sidor och finns här:  Moderna bostadsnamn

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑