Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: jordkällare

Julmarknadsförberedelser

Idag skulle vi in till Alingsås på möten så vi passade på att ta med tält och bord till Nolbygård eftersom vår bil är för liten för att få plats med både det och skörd. Det verkar som om det ska bli sol i morgon och det ser vi fram mot. Helst hade vi velat ha snö och sol men hellre bara sol än regn när man ska stå på marknad. På Nolbygård har de legat i och förberett för morgondagens julmarknad genom att sätta upp två cirkustält och en mängd småtält för marknadsförsäljare. Det kommer att bli över 30 säljare i morgon som kommer med lokalproducerad mat och hantverk av olika slag. Det är alltid lika trevligt att komma till Nolbygård. Där finns alltid något som gör en glad.

När vi var klara i stan åkte vi hem för att skörda inför morgondagen. Det finns inte mycket kvar i odlingarna så man får vara glad för det man hittar. Grönkål har vi gott om och den ska vi skörda i morgon bitti. Brysselkålen står också fin i landen och det skördade vi flera stockar av idag. Vi tänker sälja dem på stock. Vi tänker att många säkert inte vet hur brysselkål växer så vi skördade hela stockar och tänker sälja dem så. En stock brysselkål brukar bli lagom till ett kok och då får man dessutom med toppskotten som man kan steka i smör. Bladen gav vi till fåren som blev väldigt glada. 

Purjolöken är fortfarande fin och vi har rätt mycket kvar i landen. Morötterna är inte i säljbart skick utan de får vi äta upp själva i vinter. Palsternackor däremot har vi en del kvar som vi skördade inför morgondagens marknad. Röd- och gul lök har vi lagrat i jordkällaren så de var bara att hämta upp liksom ett par pumpor.

Pumpor som inte håller måttet går till hönorna som också blir glada. Utöver grönsaker kommer vi att sälja lammskinn i tre varianter. Eko-garvade, tvättbara och långhåriga. De långhåriga är våra favoriter. Honungen har vi inte jättemycket kvar av men det kommer räcka till morgondagens julmarknad och en julmarknad till. En kartong ägg har vi också med oss men de lär ta slut inom en halvtimme. Nu tar vi kväll och önskar er välkomna  i morgon!

Fula grönsaker

Den här tiden på året äter vi bara fula eller överblivna grönsaker. Det är inte något fel på dem men de går inte att sälja. När man skördar mycket till försäljning så stöter man på en och annan sprucken morot, zucchini som är ful i ena änden, rödbetor som är lite skadade eller potatisar som vi råkat köra grepen i. De går av förklarliga skäl inte att sälja och eftersom vi inte gillar att slänga mat så äter vi upp dem eller stoppar dem i frysen. När vi kommer hem ifrån marknaden på lördagarna förväller vi eventuellt överbliven mangold, spenat eller bönor och har som vinterförråd i frysen. Potatis kan vara svårare att frysa som de är och de är inte heller bra att lagra i jordkällaren om de är skadade. Därför köpte vi en fritös på loppis förra året och gjorde fantastiskt goda pommes frites som vi hade i frysen och plockade upp efter hand. Det kändes riktigt lyxigt eftersom de är väldigt mycket godare än köpepommes. Hittade ett recept på nätet där man skär potatisen i stavar. Förra året stavade vi alla potatisar för hand men i år har vi införskaffat en mandolin vilket gör jobbet så mycket enklare. Potatisarna stavas och läggs i vatten. Sedan kokas de i lättsaltat vatten med lite ättika i. Därefter får de rinna av på hushållspapper innan vi friterar dem i cirka en och en halv minut. När de har svalnat lägger vi dem i frysen. Blir vi sugna på pommes frites så tar vi upp lagom mycket och friterar igen i cirka tre minuter. Vi prövade även att tillaga dem i ugnen förra året och det blev också gott men inte lika bra som i fritösen. De allra minsta potatisarna friterade vi hela enligt samma recept. Har inte någon aning om hur de kommer att bli men det ska bli roligt att testa. Av några potatisar gjorde vi en potatisgratin. Frysen börjar redan bli fylld med grönsaker och pommes frites. Det är skönt att ha ett lager eftersom vi ofta är många som äter.

Drömmar och planer

Högsäsongen är över och arbetsbördan är plötsligt mindre. Det känns väldigt skönt men samtidigt innebär det att tankarna på alla möjligheter som finns på en gård börjar snurra i huvudet. Det är farligt att sitta ner. p1180281Det finns så mycket roligt vi kan göra. Vi tänkte dela med oss av lite planer och drömmar. En del kommer aldrig att genomföras eftersom planer ändras ju mer erfarenhet vi får. En del kommer aldrig bli av för att vi inte kommer att ha råd eller tid – men utan drömmar så skulle inget bli av.

Energi:
Solceller för elproduktion: Vi har många tak i rätt läge och skulle kunna installera solceller som täcker hela vårt årsbehov av el även om vi kör elbil. Det skulle kännas väldigt bra att producera el själv och minska behovet av kolkrafteldning på kontinenten.

Batteripack: Genom att kunna ladda batterier när solcellerna producerar mycket el så kan man minska sin elförbrukning från nätet ytterligare. Ett batteripack med rätt storlek skulle kunna försörja oss med el på nätterna under sommaren. Det skulle också kunna användas till att hjälpa till med el när vi har hög förbrukning. Det skulle minska effektavgiften som i nuläget kostar mer än själva elen.

Ackumulatortank för varmvatten: Vi har installerat en vattenmantlad köksspis som inte är igång eftersom vi ännu inte har köpt någon ackumulatortank för att lagra varmvatten. Om vi skulle elda i den utan vatten så skulle den gå sönder. Vi vill ha en tank med solslinga så att vi kan koppla in både vedspis och solpaneler på taket. Idag värmer vi vatten med el. När vi flyttade in fanns vattenburen värme i alla element och de värms med ved, men varmvattenberedarna är kopplade till el vilket gör att vi inte behöver elda för varmvatten på sommaren.

Solvärme för varmvattenproduktion: Paneler för varmvattenproduktion på taket känns givet som komplement. Då kan vi elda i köksspisen på vintern för varmvatten och mys, men slipper elda på sommaren då solen skiner. Dessutom kan vi duscha så mycket vi vill när solen värmer vattnet.

Kakelugn. Vi har en kakelugn i bruk av de tre som finns i huset. Det är en fyrkantig kakelugn i vardagsrummet. Eftersom vi har flyttat sovrummet så finns det anledning att restaurera en av de runda kakelugnarna också, den som är i gästrummet. Det skulle ge bättre värme vid elavbrott. Kanske skulle vi då passa på att installera en insats i öppna spisen i arbetsrummet. En insats har högre effekt och ger snabbare värme än en kakelugn. Å andra sidan värmer den inte under resten av natten som kakelugnar gör.

Odling:
Frukt och bärodling. Vi har beställt äpple- och päronträd som kommer till våren. De ska bli del av en framtida frukt och bärodling. Den vill vi utveckla men vi vet inte riktigt hur än. Vi tänker mångfald både när det gäller träd och buskar. Det svåra är nog att planera så att fruktträden blir lättskötta när det gäller ogräs och gödning.

Skogsträdgården: Fler träd och buskar men framför allt vill vi utveckla markskiktet med perenna grönsaker och marktäckare.

Grönsakerna: Fyra skiften färdiga med 24 bäddar i varje och därutöver fyra skiften på åkern med potatis, morötter, lök och kål.

Växthus: Vi vill ha ett STORT växthus med murad norrsida. I den sidan vill vi ha en eldstad av något slag så vi kan stödvärma vid tillfällig frost. Det ska vara en tung eldstad som avger mild värme under ganska lång tid. I växthuset vill vi odla tomater, gurka och paprika men också ha några träd och buskar som är extra värmekrävande.

Biokol: Någonstans, kanske norrsidan i växthuset, skulle kunna innehålla en biokolsanläggning. Där vill vi tillverka biokol av rester från skogen som vi kan gräva ner i bäddarna för att gynna mikrolivet. Det skulle dessutom ge grillkol som bonus, och värme till växthuset. Om det är möjligt med den här kombinationen så skulle vi bara kola när växthuset behöver värme.

Byggnader:
Bastu: Vi har en vagn på gång där vi vill inreda en bastu. Utanför bastun vill vi bygga en utomhusdusch. Det är skönt att kunna duscha av sig efter bastun.

Mobilt hönshus: Husvagnen som ska byggas om är redan på plats så detta projekt ligger inte långt bort i tiden. Det ger oss möjlighet att ha dubbla flockar hönor under sommarhalvåret och sedan en flock under vintern. Att inreda en vagn gör också att man kan flytta runt hönorna till nya beten.

Tillagningskök: Det finns många regler när man ska förädla livsmedel för försäljning. Det är svårt att få tillstånd att göra det i sitt eget kök mer än vid enstaka tillfällen. Vill vi få gården att gå runt ekonomiskt så är det ett viktigt tillskott med förädlade livsmedel som sylt, marmelad och saft.

Kylrum: Äpplen förvaras bäst vid noll grader. Vi har jordkällare men de är för varma. Ska man sälja äpplen under hela vintersäsongen är ett kylrum kanon att ha. Det kan också vara till hjälp vid grönsaksskörd. Då kan man skörda dagen innan en marknad och slippa gå upp så tidigt på morgonen.

Pub: Ovanför tillagningsköket har vi ett loft som är ganska ruttet. Det vill vi laga och sätta in fönster i. Sedan behöver vi bygga upp en vägg och inreda så vi får en gemensamhetslokal som går att använda sommartid. Där kan man ordna byapubbar, musikkvällar, samkväm och annat skojigt.

Grönsakspackningslinje: För att få hanteringen av grönsaker smidig behöver vi ha ett ställe nära odlingen där vi kan blada av och packa grönsaker. Det behöver vara under tak så man kan stå där både vid väldigt stark sol och vid regn. Det kan också användas för avhärdning av plantor som ska ut i landet på våren.

Marker:
Permanenta stängsel: Runt alla våra beten vill vi sätta upp permanenta elstängsel med ekstolpar och bra grindar så vi enkelt kan kan flytta runt fåren.

Skogsbeten: Vi vill restaurera de skogsbeten som funnits och som nu blivit ren skog. Det är de skogsskiften som är närmast gården. Där växer idag ekar som inte riktigt mår bra eftersom granar och tallar växer för nära. Fäller vi en del träd så kommer solen åt marken och gräset kan växa upp och ge beten åt djuren. När det är riktigt varmt på sommaren så tror vi det är bra för fåren att ha gott om träd att söka skugga under.

Vallar: Vi vill lägga om alla våra vallar med örter och andra växter som passar får. Inte så mycket rödklöver och inte så mycket grova gräs.

Damm: På vårt stora bete finns en hel del våta partier med mycket älggräs och veketåg. Där vill vi gräva ut en stor damm med en ö i. Vi kan inte plantera in fisk i våra två dammar eftersom vi har en stor population av vattensalamandrar. I en ny damm skulle vi kanske kunna plantera in fisk.

Huset:
Badrummet på bottenvåningen är dåligt ventilerat, litet och inte i speciellt gott skick. Vi tror att det finns flera dolda utrymmen under trappan och bakom skivorna mot köket. Kanske får vi förutom dusch, toalett och handfat plats med ett badkar. Badkar saknar vi. När man jobbar hårt med kroppen kan det vara väldigt skönt att krypa ner i ett bad och låta musklerna slappna av.

Skafferi: Vår tvättstuga är inrymd i en utbyggnad på vänster sida om huset. Där står också en frys och så finns där några garderober. Garderoberna sitter på norrväggen och det skulle kunna gå att dela av utrymmet så att norra delen blir ett kallskafferi. Ju mer vi bor på gården desto större känns behovet av ett kallskafferi. Vi har visserligen jordkällare men vi saknar ändå vårt ”gå-in-skafferi” som vi byggde i vårt radhus. Där kan man ha alla burkar sylt, inläggningar, saft, marmelad samt förråd av torrvaror och annat. Vi har ett väldigt litet kyl så ett skafferi skulle underlätta.

Varje normal människa inser att listan ovan är helt orimlig. Hur skulle vi kunna ha råd med alla investeringar och framför allt hur skulle vi kunna ha tid att genomföra allt? Men vi kanske inte är helt normala människor för någonstans inom oss så känns det som rimliga planer mer än ouppnåeliga drömmar. Vi får se om tio år. Då ska vi plocka fram den här listan och kolla.

 

 

 

 

Var är potatisen?

Den absolut viktigaste lärdomen man kan göra när man odlar, enligt mig,  är att man aldrig kommer ihåg någonting. Den kommer jag ihåg i början av varje säsong och är jätteduktig med att sätta ut skyltar, lappar och märka upp det jag gör. Sedan brukar verkligheten komma ifatt och lärdomen är som borta. Det blir sporadiska skyltar med förkortningar som inte går att förstå senare eller slarvigt skrivna skyltar som är helt oläsliga efter ett tag. I våras satte vi fyra sorters potatis. Det var i början av säsongen och där varje sort började stack vi ner en tydlig lång pinne där det stod sortnamn och hur många rader av sorten som satts. Vi odlade Cheri, Amadine, Montreal och Swift. Cheri och Amadine hade vi eget utsäde sedan tidigare och de andra två köpte vi in 25 kilo av varje sort. Potatis visade sig vara väldigt lätt att sälja och till nästa år vill vi odla mer. Eftersom det är svårt att få tag på större mängd utsäde till rimligt pris på nära håll så är det lite krångligt. Tanken var därför att spara tillräckligt så att vi kunde dubbla mängden potatis till nästa år.

Den sort som vi skördade först var Swift som är en extremt tidig potatis. Vår var skördeklar en dryg vecka innan midsommar. Det var fortfarande i början av säsongen. Skördade rader täcktes med markduk och de rader där nästa års sättpotatis fanns var väl synliga däremellan.

Övriga tre sorters potatis har blivit skördade lite här och var. Det beror delvis på att vi och våra wwoofare har skördat allteftersom vi har velat ha potatis att äta. Vid några tillfällen har det blivit en större skörd till någon marknad eller för försäljning men då har det ofta varit bråttom så man har varit glad när man hittat en rad att börja skörda på. Inga markeringar längre, inget system. p1170923Frågan som inställer sig är då. Var är potatisen? Det går inte att se vad som är rader med potatis eller rader utan potatis. Ogräset har trimmats regelbundet men inte rensats så allt hade förvandlats till en grön matta. Här har jag nu legat i två dagar och letat potatis.

Ofta har sorken hunnit före mig. I kanten av fältet har kvickroten vuxit rätt igenom potatisar och vissa har knäpparlarver krupit in i. Greptag efter greptag har långsamt tömt fältet. Första sorten, Swift, var lätt att få upp och där fick vi ihop 50 kilo sättpotatis precis som beräknat. Andra sorten, Montreal, skulle också ha varit 50 kilo men det visade sig bara finnas cirka 25 kilo kvar. Övriga två sorter fanns så vi har att äta i vinter plus en del till utsäde men det fanns inte alls lika mycket som vi trodde. Så kan det gå. Till nästa år ska allt märkas upp noga. Igen.

En glädjande upptäckt var i alla fall att kvickroten har fått ge sig på de flesta ställen. Det är bara utefter kanterna som den är ett stort problem. Därmed ser vi fram mot att gräva nästa års beting på 24 bäddar.

Potatisen lagrar vi i vår jordkällare under huset. Den finns bakom den här vackra  dörren. p1170946Innanför dörren finns en lång gång som leder in till två ”bås”.

p1170947

Därinne är det lågt till tak så det är jobbigt att bära in lådor eftersom man inte kan gå rak. p1170945En smal stenvägg delar av källaren i de två båsen. p1170951

Taket är gjort av väldigt stora stenar på över en meter i längd. p1170953

Tanken är att jordkällaren ska fyllas med morötter, rödbetor, lök medan grönkål, palsternackor och purjo får stå kvar i landet. Så småningom kommer vi att bygga någon form av hyllsystem här inne men det får bli ett annat år.

Det slår mig så här i efterhand att det kanske inte är så krångligt att köpa sättpotatis ändå.

Misslyckande igen

Med risk för att det låter som om allt går fel kommer nu här ytterligare ett exempel på något som vi misslyckats med. Vi odlar en hel del vintersquash. Vi gillar att äta den rå, fräst i stekpannan, ugnsbakad, i soppa eller inlagd. Den största fördelen är dock att den går att lagra i rumstemperatur i många månader. Vårt rekord är en Ushiki Kuri som vi åt upp i juni året efter skörd. Men vi har inte fått till det med lagringen. Inne i huset har vi en del pumpor och squash liggande och de mår bra, men det finns gränser för hur många man vill ha på sina bänkar och fönsterbrädor. En av våra källare är för fuktig, en källare använder vi till rotfrukter och potatis och en är förodlingskammare. Det slutade med att vi la squashen på kallverandan och där har de legat fint. När det var risk för frost sist så la vi ner dem i en dynbox med dynor ovanpå för att få det frostfritt. I morgon ska här bli 11 minus så idag öppnade vi dynboxen för att bära in pumporna. Det var inte någon vacker syn. P1120705Ventilationen har helt enkelt varit för dålig så de allra flesta har möglat. P1120706Det blev att slänga dem i komposten. P1120707

Sen började tvättmaskinen brinna.

Misslyckad lagring av rotsaker

I vår jordkällare har vi lagrat palsternackor, morötter, lök och potatis. Idag gick vi ner för att hämta till söndagsmiddag. Potatisarna och löken har vi lagrat i brödbackar och de håller sig fint. Palsternackorna och morötterna har vi lagrat i sand i plastbackar. Det behöver vi träna mer på. Morötterna var ganska fina men … lite skrumpna får man erkänna att en del av dem var. Förra årets morötter var i bättre skick. Frågan är om det beror på sorten eller om vi har gjort på något annat sätt i år. Det är svårt att veta.

Glitter2001Palsternackorna var en sorglig historia. Alldeles mjuka och inte något att ha alls. Palsternackan som stått kvar ute i tjälen (högst upp nedan) hade definitivt klarat sig bättre. Glitter2004Kanske är det bättre att inte ta in palsternackor utan att lägga ett lager halm över så att inte tjälen tar dem och sedan hämta in när man behöver fram till våren?

Hämtade även några bortglömda betor ute i landet. Fick spätta loss dem i det tunna lagret tjäle. Sedan fick de ligga och tina på diskbänken. Glitter2003Delar av dem var lite mjuka och fick skäras bort men på det stora taget har de hållit sig bra. Lagringen av rotsaker verkar vara svårare än odlandet. Vi har varit så pass tidspressade i höst så vi har inte riktigt kunnat förbereda oss och läsa på ordentligt. Det får bli bättring till nästa år för nu har vi inte några palsternackor eller morötter kvar. Det känns lite trist även om vi kan glädjas åt potatis och lök.

Rotfruktsförvaring

När man skördar för försäljning så blir det en hel del över som inte duger till att säljas. Det är inte något fel på dessa morötter men de grenar sig och ser kanske inte ut som de morötter som konsumenten förväntar sig. Vi hade med oss några sådana här morötter och delade ut till barn på marknaden men det blev också en hel del över. Mer än vad vi kan äta upp just nu. Därför tänkte jag idag lägga in en del för förvaring i en av våra jordkällare. Vi har tre källare under mark och den vi använder för att förvara rotfrukter finns under boningshuset. P1100987

Till källaren leder en gammal dörr som borde få målarfärg på sig. Det får dock vänta till nästa år. P1100989När man öppnar dörren kommer man in i en lång gång som säkerställer att det inte blir frost i källaren. P1100991Innanför gången finns ytterligare en dörr och innanför den finns två utrymmen. Till höger finns en avdelning där vi tänker förvara potatis. P1100994Det är torrt och fint och större än att rymma all potatis vi kan tänkas äta. De två utrymmena skiljs åt av en stenvägg. P1100993Den känns lite smal men källaren har funnits här sedan 1904 så den är nog rätt hållbar trots allt. Till vänster finns ett utrymme där vi tänker förvara övriga rotfrukter. Där visade det sig att vi glömt av en back med förra årets morötter. De har förvarats i sand och när jag fick syn på backen tänkte jag att det nog inte var mycket att ha. P1100995Sanden skyddar morötterna och gör så att de inte blir mjukna eller skrumpnar. P1100996Under sanden fanns morötterna kvar. P1100997När jag grävde fram morötterna visade det sig att många av dem var ok. P1100986Några fick gå till grisarna men några kunde vi ta in och skala. P1110004Smaktest visade att det smakade som vilken annan morot som helst trots att den legat bortglömd i källaren i nästan ett år. Vi har aldrig förvarat rotfrukter förut. så vi känner oss väldigt nöjda med resultatet. Det känns bra att ha en rejäl jordkällare med två utrymmen. Vi lär inte fylla dem i år men på sikt kan det bli mycket som förvaras där. P1110026

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑