Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: ladugård (sida 1 av 2)

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Arbetsdag i Ränne

Idag var det dags för sista arbetsdagen inom gårdssamverkansprojektet. Denna gång var det Claudia och Jens som stod som värdar. De har en 15 ha stor gård utanför Magra i en liten by som heter Ränne. Grisar och katter finns på gården än så länge men tjugotalet får och bin är på ingång. Det är alltid roligt att komma hem till andra gårdar. Att se andras lösningar på de problem man själv brottas med, att hitta en nyare version av vår gamla Nirvana-kvarn, att se att andra också har 100 pågående projekt och att få prata med människor som delar ens intressen betyder mycket. Claudia och Jens kan stoltsera med ett gammalt kostall UTAN ruttna takbjälkar där de ska ha sina får. Frånvaron av ruttna takbjälkar gjorde oss lite avundsjuka. På programmet idag stod återigen att rensa ut ett gammalt loft från halm och hö. Till gården hör två ladugårdar. En är nära boningshuset och den ska bland annat ska användas till fårstall och en är 500m bort och ska tjäna som lager och vinterförvaring. Vinterförvaringsladan skulle tömmas och det är precis ett sådant jobb som passar för en gårdssamverkansdag. Oändligt om man är ensam men genomförbart om man är ett helt gäng.

Vi började med att lasta ut all halm och hö som fanns på nedervåningen. På vissa ställen fanns det golv under halmen men på andra hade brädorna ruttnat så det bara fanns jord. Bland allt oanvändbart som bara åkte ut för att bli täckmaterial fann vi också en mängd halmbalar som absolut duger som ströbädd. De togs till vara medan allt som inte dög till sådant lastades på en kärra och kördes ut och lades på hög. När nedervåningen var tom gav vi oss upp på loftet för att ta hand om de ca 50 kubikmeter halm som fanns där. Som tur var fanns det en lucka på ena väggen så vi kunde häva ut halmen genom den.

Det dammade och yrde och snart kliade det av halm och bös både i skorna och under tröjorna. Lunchen blev ett välkommet avbrott då vi kunde andas frisk luft. Latifa från Afghanistan bjöd på afghanska läckerheter som bolani och kabuli palaw. Karin Gustavsson som är vår projektledare från Studiefrämjandet fixar så att vi får god lunch varje arbetsdag . Det är lyxigt att alla kan vara med och jobba och att inte värdfolket blir låsta i köket på arbetsdagarna. Nu när första årets arbetsdagar är slut känner vi varandra ganska väl och fungerar bra i hop men det har varit värdefullt att alla har kunnat koncentrera sig på jobbet så ingen har behövt stå för markservicen det här första året. När maten dessutom är så fantastisk god känns det extra lyxigt.

Halm

Efter lunchen var det bara att gå tillbaka till ladan och fortsätta att ösa ner halm. På ett par ställen har regnet gått igenom taket och där fanns risk för att golvet under var ruttet. Att gå igenom ett ladugårdsgolv är inte roligt så för att vara försiktig så tog jag baksidan på högaffeln och testade brädorna i golvet. Mycket riktigt så gav de vika när jag drämde till och ett ganska stort hål visade sig. För att vara på den säkra sidan drämde jag till ett par gånger till runt hålet. Arbetsdagen fick ett abrupt slut för oss när högaffeln slog tillbaka och jag spetsade min egen överläpp.  Så var det med det säkerhetstänkandet. Klantigt men inte någon större fara även om blodet rann och definitivt bättre än att ramla genom golvet. Ett jack som vi fick åka hem och rengöra och tejpa ihop. Vi vet därför inte om de lyckades få ut allt hö eller om Jens och Claudia får fortsätta på egen hand en annan dag.

Kalkad gavel

Idag påbörjade vi ett arbete som har hägrat ända sedan vi flyttade in, att få färg på betongen. Den som kommer till gårdsplanen ser både mangårdsbyggnaden och diverse uthus och projekt men det som syns mest är ladugårdens gavel. Den är stor, hög och bred Den dominerar gårdsplanen fullständigt. Den övre delen av gaveln har fått ny rödfärg men den undre ser bistert betong-grå ut.

Fähuset är byggt med hålsten av betong. Utsidan av stenarna är lite kullrig för att ge ett rustikt utseende. Det fanns retro redan på 1930-talet!

Vi har inte sett några färgrester så det verkar som att tidigare ägare valt att ha betongen omålad. Det är smart eftersom det som inte är målat aldrig behöver målas om. Men vi ville inte vara smarta på det sättet. Vår plan är i stället att gaveln dels ska se snygg ut, men även att den ska bidra till att lysa upp gårdsplanen.

En bidragande orsak till att det var läge att ta itu med gaveln var att wwoofaren André tog sig för att göra om den lilla gräsplätten till grus. Det skulle sitta fint med ett par parkeringsplatser till, särskilt till gårdsbutikens kunder. Med det låg en sten som bara stack upp lite. Bara tre centimeter, men den skulle bort. Det gick åt en traktor och en hel del envishet men nu ligger den vid lagårdshörnet.

Gatlampan uppe till höger på den översta bilden är en kvicksilverlampa som ger mycket ljus. Problemet med den är att den är riktad mot alla som kan behöva ljuset och bländar dem. Lamptypen är den gamla klassiska armaturen med kjol och den går det inte att helt undvika bländning med hur man än riktar den. Så vi har den avstängd om vi inte behöver meka med en bil på kvällen. Vi planerar att ha bländfria armaturer som belyser väggen och belyser vändplanen indirekt. Om en gårdsplan ska kännas välkomnande är det inte arbetsljus man ska ha utan ett varmt allmänljus som inte bländar. Kraftigare ljus får man enkelt med en strömbrytare och lämplig lampa.

Så vi satte igång. Målarkalken vi använde heter Hydraulit och den kan bara användas om det är mellan 10 och 20 grader i luften, ingen sol, inget regn. Det är en lång kravlista men idag passade det mesta in. Vi hade ett par stunder med sol men vi sprejade på med vatten så att kalken inte skulle torka för fort. Färgen är i pulverform så det blev till att blanda upp med vatten. Visa av tidigare arbeten med egentillverkad linoljefärg blandade vi bara in halva vätskemängden först för att få till en slät pasta. Sedan är det enkelt att späda under omrörning till en klumpfri färg.

”Kalken” är egentligen ingen bra beteckning. Hydraulit är mer åt cementhållet än kalkhållet men cement ger associationer till betongbroar så vi kallar det för kalkfärg ändå, av gammal vana. Vi har använt riktig kalkfärg tidigare. Den täckte dåligt men det kunde kompenseras med att måla sju-åtta gånger. När vi väl kom till Nääs byggnadsvårdsbutik så fick vi träffa en äkta kalkfärgsnörd. Han förklarade att det är stor skillnad på att måla på kalkbaserat och cementbaserat underlag. Även om kalk och cement har samma ursprung så bränns de på olika sätt vilket ger olika kemiska egenskaper. Han förklarade att vi skulle ha Hydraulit och det kommer att räcka med två strykningar.

Den som har långt till Nääs kan titta in på Målarkalks hemsida.

Efter borstning, vattning, målning och lite vattning igen så såg det ut så här. Väggen är fortfarande fuktig så den kommer att bli vitare i morgon. Och dessutom ska den få ett lager målarkalk (eller mer korrekt, målarcement) till. Det borde fungera som ljusspridare.

Ni med god fantasi kan föreställa er slutresultatet med svarta järnfönster, vit vägg och belysning. Ni andra får vänta tills vi är klara.

Inläggets titel är också fel. Det borde heta ”Cementad gavel” med det låter ju inte klokt. ”Kalkad gavel” får duga.

Järnfönster

Ska vi prioritera att renovera järnfönster eller ska det få vänta?

Vi har valt att göra annat än just detta. Inte bara för att vi hade viktigare saker att göra, utan för att vi inte varit säkra på hur vi skulle hantera dem. Skulle vi renovera dem på plats eller ta ut dem? Skulle vi bara ersätta de trasiga rutorna eller byta ut samtliga? Skulle vi återställa dem till tvåglas som de en gång varit eller nöja oss med enkelglas? Eller skulle vi helt enkelt köpa nya fönster?

Fönstrens funktion är att hålla ute vind, regn och snö. När de är trasiga så fyller de inte den funktionen särskilt bra, å andra sidan så gör det inte så mycket om det drar och snöar in lite i det gamla fähuset. Lokalen har blivit någon sorts allmän förvaringsplats i väntan på att fylla viktigare syften. Så vi har bara flyttat undan ömtåliga saker från de trasiga fönstren och fokuserat på annat.

Men nu var det dags. Fram med den gamla Hiltin för att få bort betongen som höll järnfönstren på plats.

I alla fall en del av fönstren. Här och där hade betongen vittrat så att fönstren kunde flyttas runt, på andra ställen satt de fast ganska bra.

Först slog vi sönder de rutor som var kvar. Glas tål inte alkaliska vätskor så några decennier av vatten som kommer från betongen intill har satt sina spår. Ingen ruta gick att få klar. Alla var mer eller mindre matta.

Några enstaka gick att få loss hela. Kanske kan de vara bra att ha som mallar, särskilt de i den översta raden som har en radie i överkant.

Några generationer av olika sorters kitt satt mer eller mindre hårt. Hugo rensade med hjälp av tryckluftmejseln.

Vi vet inte hur lång tid renoveringen kommer att ta så vi skyddade de fönsterhål som vetter mot vinden.

 

Enklast tänkbara montering.

Två fönster till ska plockas ner och rensas. Sedan ska de blästras, grundmålas, målas och glasas med kitt. Det låter som att det kan ta tid.

Innesnö

Vårmånaden mars har på ett enda dygn givit oss mer vinter än februari. Större delen av söndagen har det snöat och nu ligger det mellan en halv och en decimeter snö ute.

Inne ligger det mindre, men ändå för mycket. Hela kortänden av ladan, vid den upprätade väggen, var vitpudrad. Var kom det ifrån?

Det var inte snö överallt, men små drivor fanns på några ställen. Detta händer inte ofta och det är ju tur.

Det visade sig att det är som vanligt när tak möts. Det blev inte helt tätt. Det ser ut som att vi har fått ytterligare en punkt på listan över åtgärder på uthusen.

Den nya trappan leder just nu upp till ett hål. Vi ska försöka lägga ett golv där under kommande vecka men vi måste nog skyffla, eller i alla fall borsta, bort snön först. Krånglande tak är bland det tråkigaste vi vet.

En söndag på Östäng

Igår var Jonas och monterade nya däck på vårt senaste projekt som en förberedelse inför dagens huvudhändelse.  Han hämtade traktorn från service i Sollebrunn och ett schaktblad i Stora Mellby också, men det får ett eget inlägg efter provkörning.Vi började morgonen med sovmorgon och en lugn frukost innan fodring av får och hönor.

Glitter gjorde sin sista dag i vår besättning och det har varit två årslamm som inte varit betäckta. Vi tänkte att det fick bli som det blir med det, men idag på morgonen när vi kom ut så hade han till slut betäckt 15013 men däremot inte 15010. Precis vad vi hade hoppats. Sara och Guillaume ska köpa tre tackor av oss och de var nöjda med att få två betäckta och bara glada att inte 15010 var betäckt. Vi däremot ser gärna att alla våra tackor lammar i vår så vi blev väldigt nöjda med att upptäcka en röd markering på ryggen på den sista tackan.

Sedan fick allt fläskkött vi lagt i saltlag en översyn. Två skinkor på ca 12 kilo vardera skulle vändas och ställas tillbaka för att dra in salt i ytterligare en vecka minst. En 25 liter hink med fläsk och blivande bacon gicks igenom och några fläskbitar och en hink med lägg togs upp för att frysas in. En skinka och en hel del fläsk ska rökas hemma hos en kompis men det dröjer ett tag. Ett läggben hamnade i grytan tillsammans med purjolök och palsternacka från landet. Tyvärr finns det inga morötter kvar i landen för dem har sorkarna ätit upp. Det fick vi istället hämta i jordkällaren tillsammans med kålrot och potatis för att göra rotmos. Satte läggen på långkok på spisen. Sedan åkte Jonas till Bergstena för att hämta projektet. Vår traktor är för dålig för uppgiften men som tur är så har Jan och Katarina, som vi delar Glitter med, en bra traktor som kan dra det 3 ton tunga projektet. Vi har köpt en ”cirkusvagn” av dem. De hade tanken på att bygga om vagnen till hönshus men ångrade sig så nu ska vi ta oss an den. Jonas fick agera följebil de åtta kilometerna hem till oss. Tidvis var det ganska lång kö bakom och man kan tänka sig att ekipaget skapade en del irritation.  i 17 km i timmen ger tillfälle till omkörningar, när kurvan äntligen tar slut. Skönt att äntligen svänga in på Östängsvägen. Projektet såg ganska litet ut hemma hos Jan och Katarina men när det kom in på vår gårdsplan så hade det på något konstigt sätt växt och blivit nästan lika stort som wwoofhuset. En stor fördel på vår gård är att det är många hårdgjorda ytor där man kan köra med traktor och tre ton projekt. Jan var dessutom duktig på att backa så vi kunde få vagnen ur vägen och på den plats vi ville. Tanken är att vi ska ta in den i ladan när vi lagat väggen klart. Trevligare att stå inne och jobba. Strax efter kom Katarina med hästsläpet för de skulle ha med Glitter tillbaka. Han är världens mest lätthanterliga bagge. Inga problem att fånga in honom inte. 

En kort tvekan när vi kom ut men en knuff i baken så följde han snällt med upp i släpet.

Nu väntar nya tackor i Bergstena. Det kändes lite sorgligt att lämna iväg honom eftersom tanken är att han inte ska tillbaka till oss mer. Vi behöver byta bagge till nästa år eftersom vi har behållit några av hans avkommor. Vår tanke är därför att sälja honom vidare när han är klar i Bergstena och sedan skaffa en ny bagge till nästa säsong.

Frågan är om vi någonsin får tag på en lika bra bagge. Det är ju inte svårt att få tag på en bagge som betäcker tackor men att få tag på en som kan gå med lammen och tackorna hela betessäsongen och som tar hand om tackorna som han gjort utan att vara stångig och otrevlig mot oss människor kan vara värre.

Sedan var det dags för fläsklägg och rotmos som smakade kanon. Roligt att kunna göra luncher helt och hållet på sådant vi producerat själva. Efter lunch hann vi ut i ladan och jobba lite mer på tak- och väggprojektet. Vi fick såga av ett par ruttna bjälkar med motorsåg. Satte fast en vågrät bjälke och började sedan bygga upp under de avsågade bjälkarna för att ha något att fästa dem i. Projektet fortgår och är långt ifrån klart men nu känner vi oss rätt säkra på hur vi ska få allt färdigt och det är skönt. Ett par dagars jobb till och sedan kan vi köra in vårt nya tretonsprojekt. Tanken är att cirkusvagnen ska göras om till bastu. Det är i alla fall planen som den ser ut just nu idag. Vi har diskuterat minst tre användningsområden för vagnen men just nu lutar det åt en rullande vedeldad bastu med förrum där man kan sitta och ta det lugnt. Bastun kommer att användas flitigt av Jonas. Vem som ska ha tid att använda förrummet återstår att se. Dagen avslutades med den årliga glöggfesten med Omställning Alingsås inne i staden.

Väggar och tak fortsättningen

Det lär bli fler inlägg om ladugårdsrenoveringen för det här tar tid. Idag började vi med att fästa en 2″ 6 regel längst med väggens översida. Sedan skruvade vi in åtta centimeter långa skruvar och såg till att minst en i varje stående stock fick fäste. 

På andra sidan väggen i ladugården tog vi bort masoniten för att se hur ruttet det var under. Det såg vid första anblicken inte så trevligt ut men var förhållandevis friskt trots allt. Sedan fäste vi kortare bitar regel för att staga upp ytterligare. Eftersom väggen behöver knuffas in ytterligare och vi satt stolpar som bär upp reglarna i taket var vi tvungna att placera dem så att de fick plats mellan stolparna så de inte knuffas undan när vi så småningom knuffar väggen igen. Traktorn fick åka in på service igår så det kan dröja. 

När väggen var stagad på båda sidor var det dags att gå loss med tigersågen på den ruttna bjälken.

Timmermannen som var och lagade en trasig bjälke innan vi tog över gården hade satt ett bandjärn för att hålla ihop en snedgående takbjälke med bjälkarna i golvet. Eftersom vi knuffat en del på väggen fyllde bandjärnet inte längre samma funktion då det krökt sig. Vi satte därför på ett nytt för att vara på den säkra sidan.

Vissa bitar av bjälken satt rätt hårt men på andra ställen var träet så murket så man kunde ta bort bit efter bit med händerna.

De stående stolparna under den ruttna bjälken var tack och lov rätt så ok så det räcker nog med att vi byter överliggaren.

Med allt ruttet golvvirke och reglar som man inte kan lita på så får man vara rätt försiktig när man klättrar omkring på loftet. Skall verkligen bli en lättnad när det här är klart.

På ett ställe fanns ett gammalt råttbo. En död råtta hängde kvar. Man undrar hur den dog i det läget hängande ut över en bjälke.

Imponerande djur. De har gjort bon och gångar även i delar av bjälken som inte var rutten. Skönt att vi inte har råttor nu i alla fall.

Bjälken helt borta och en 2″6 som ska läggas i stället och skruvas fast. Sedan kommer vi att lägga ytterligare en 2″6″ ovanpå och fästa bjälkarna i den igen.  Det går långsamt men det går framåt.

Rasande väggar och tak

Läckande tak ger ruttnande bjälkar. Speciellt om bjälkarna dessutom varit utsatta för kondens från mjölkkor som stått i utrymmet under. När vi köpte gården så hittade vi en avruttnad bjälke som vi påtalade för förra ägaren som då åtgärdade den innan vi flyttade in. Efter hand så har väggen under bjälken börjat luta allt mer och takbjälkarna i före detta kostallet har blivit hängande i luften då väggen som de lutar sig mot har gett sig av utåt. Denna vägg bär dessutom upp snedbjälkar ovanför som nu inte längre har en vägg att vila på. p1180394Väggen har glidit ut minst sju centimeter och bjälkarna har inte längre någon vägg att vila på. Det hela har sett värre och värre ut under året som gått och vi har känt en viss oro för vad som ska hända om det kommer ett rejält snölager på taket. Vi kontaktade en timmerman i Vänga som är pensionerad numer men som kan det mesta om gamla ladugårdskonstruktioner. Han var vänlig nog att komma och titta på vår vägg och gav oss goda råd. För någon vecka sedan fällde vi en halvstor gran som vi gjorde till en fyra meters stolpe som förankrades under en vågrät bjälke som vi lyfte upp med hjälp av en domkraft under stolpen. p1180390I söndags så började vi så smått att åtgärda väggen. Vi lånade ihop ett ytterligare antal domkrafter och lyfte bjälkarna i kostallets tak så vi kunde ställa under nya bärande stolpar under dem innanför den lutande väggen. Inte helt perfekt med verkstadsdomkrafter eftersom de har hjul. Det fick bli några spikar kring hjulen för säkerhets skull.p1180410Sedan körde vi in traktorn i ladan och knuffade tillbaka väggen. Det gick ganska lätt men om vi backade traktorn igen så gav väggen sig iväg utåt igen. Vi fick sätta snedsträvor på ladusidan av väggen som höll den på plats. p1180399Därefter tog jobbet stopp. Vi visste inte riktigt hur vi skulle gå vidare. Det visade sig att bjälken ovanpå den lutande väggen var i princip helt genomrutten. p1180419Det fanns bara ett skal kvar och stolparna hade inte längre något att stå på. Vi insåg att vi nog skulle vara tvungna att byta ut den helt. p1180413Vi började ta bort ruttna brädor i kostallets tak och det var många som var helt bortom räddning. Jag (Ylva) har gått igenom taket med ett ben vid ett tillfälle och det är nog väldigt tur att det inte hänt någon mer olycka med tanke på takets skick. p1180398Man ser en klack i ändan av varje bjälke som förut legat på väggen. När väggen glidit iväg så finns det inte längre något som bjälken vilar på. Vi ringde vår kontakt igen och har nu fått fler tips så vi vet hur vi ska gå vidare. Ovanför kostallet är ett loft och taket ovanför loftet består av sneda långa bjälkar som går ihop i nock. Bjälkarna står på väggarna och har hållits ihop av bjälkarna i kostallets tak. p1180417På bilden ovan syns hur den sneda bjälken är helt rutten i botten mot den vågräta bjälken som också är helt rutten. När väggen har gett sig iväg och bjälkarna ruttnat så finns det inte längre något som håller ihop de långa lutande bjälkarna som bär upp taket. Det är naturligtvis inte bra men nu tror vi att vi vet hur vi ska göra för att åtgärda felet.

Fortsättning följer … när vi har hunnit fortsätta med arbetet.

Drömmar och planer

Högsäsongen är över och arbetsbördan är plötsligt mindre. Det känns väldigt skönt men samtidigt innebär det att tankarna på alla möjligheter som finns på en gård börjar snurra i huvudet. Det är farligt att sitta ner. p1180281Det finns så mycket roligt vi kan göra. Vi tänkte dela med oss av lite planer och drömmar. En del kommer aldrig att genomföras eftersom planer ändras ju mer erfarenhet vi får. En del kommer aldrig bli av för att vi inte kommer att ha råd eller tid – men utan drömmar så skulle inget bli av.

Energi:
Solceller för elproduktion: Vi har många tak i rätt läge och skulle kunna installera solceller som täcker hela vårt årsbehov av el även om vi kör elbil. Det skulle kännas väldigt bra att producera el själv och minska behovet av kolkrafteldning på kontinenten.

Batteripack: Genom att kunna ladda batterier när solcellerna producerar mycket el så kan man minska sin elförbrukning från nätet ytterligare. Ett batteripack med rätt storlek skulle kunna försörja oss med el på nätterna under sommaren. Det skulle också kunna användas till att hjälpa till med el när vi har hög förbrukning. Det skulle minska effektavgiften som i nuläget kostar mer än själva elen.

Ackumulatortank för varmvatten: Vi har installerat en vattenmantlad köksspis som inte är igång eftersom vi ännu inte har köpt någon ackumulatortank för att lagra varmvatten. Om vi skulle elda i den utan vatten så skulle den gå sönder. Vi vill ha en tank med solslinga så att vi kan koppla in både vedspis och solpaneler på taket. Idag värmer vi vatten med el. När vi flyttade in fanns vattenburen värme i alla element och de värms med ved, men varmvattenberedarna är kopplade till el vilket gör att vi inte behöver elda för varmvatten på sommaren.

Solvärme för varmvattenproduktion: Paneler för varmvattenproduktion på taket känns givet som komplement. Då kan vi elda i köksspisen på vintern för varmvatten och mys, men slipper elda på sommaren då solen skiner. Dessutom kan vi duscha så mycket vi vill när solen värmer vattnet.

Kakelugn. Vi har en kakelugn i bruk av de tre som finns i huset. Det är en fyrkantig kakelugn i vardagsrummet. Eftersom vi har flyttat sovrummet så finns det anledning att restaurera en av de runda kakelugnarna också, den som är i gästrummet. Det skulle ge bättre värme vid elavbrott. Kanske skulle vi då passa på att installera en insats i öppna spisen i arbetsrummet. En insats har högre effekt och ger snabbare värme än en kakelugn. Å andra sidan värmer den inte under resten av natten som kakelugnar gör.

Odling:
Frukt och bärodling. Vi har beställt äpple- och päronträd som kommer till våren. De ska bli del av en framtida frukt och bärodling. Den vill vi utveckla men vi vet inte riktigt hur än. Vi tänker mångfald både när det gäller träd och buskar. Det svåra är nog att planera så att fruktträden blir lättskötta när det gäller ogräs och gödning.

Skogsträdgården: Fler träd och buskar men framför allt vill vi utveckla markskiktet med perenna grönsaker och marktäckare.

Grönsakerna: Fyra skiften färdiga med 24 bäddar i varje och därutöver fyra skiften på åkern med potatis, morötter, lök och kål.

Växthus: Vi vill ha ett STORT växthus med murad norrsida. I den sidan vill vi ha en eldstad av något slag så vi kan stödvärma vid tillfällig frost. Det ska vara en tung eldstad som avger mild värme under ganska lång tid. I växthuset vill vi odla tomater, gurka och paprika men också ha några träd och buskar som är extra värmekrävande.

Biokol: Någonstans, kanske norrsidan i växthuset, skulle kunna innehålla en biokolsanläggning. Där vill vi tillverka biokol av rester från skogen som vi kan gräva ner i bäddarna för att gynna mikrolivet. Det skulle dessutom ge grillkol som bonus, och värme till växthuset. Om det är möjligt med den här kombinationen så skulle vi bara kola när växthuset behöver värme.

Byggnader:
Bastu: Vi har en vagn på gång där vi vill inreda en bastu. Utanför bastun vill vi bygga en utomhusdusch. Det är skönt att kunna duscha av sig efter bastun.

Mobilt hönshus: Husvagnen som ska byggas om är redan på plats så detta projekt ligger inte långt bort i tiden. Det ger oss möjlighet att ha dubbla flockar hönor under sommarhalvåret och sedan en flock under vintern. Att inreda en vagn gör också att man kan flytta runt hönorna till nya beten.

Tillagningskök: Det finns många regler när man ska förädla livsmedel för försäljning. Det är svårt att få tillstånd att göra det i sitt eget kök mer än vid enstaka tillfällen. Vill vi få gården att gå runt ekonomiskt så är det ett viktigt tillskott med förädlade livsmedel som sylt, marmelad och saft.

Kylrum: Äpplen förvaras bäst vid noll grader. Vi har jordkällare men de är för varma. Ska man sälja äpplen under hela vintersäsongen är ett kylrum kanon att ha. Det kan också vara till hjälp vid grönsaksskörd. Då kan man skörda dagen innan en marknad och slippa gå upp så tidigt på morgonen.

Pub: Ovanför tillagningsköket har vi ett loft som är ganska ruttet. Det vill vi laga och sätta in fönster i. Sedan behöver vi bygga upp en vägg och inreda så vi får en gemensamhetslokal som går att använda sommartid. Där kan man ordna byapubbar, musikkvällar, samkväm och annat skojigt.

Grönsakspackningslinje: För att få hanteringen av grönsaker smidig behöver vi ha ett ställe nära odlingen där vi kan blada av och packa grönsaker. Det behöver vara under tak så man kan stå där både vid väldigt stark sol och vid regn. Det kan också användas för avhärdning av plantor som ska ut i landet på våren.

Marker:
Permanenta stängsel: Runt alla våra beten vill vi sätta upp permanenta elstängsel med ekstolpar och bra grindar så vi enkelt kan kan flytta runt fåren.

Skogsbeten: Vi vill restaurera de skogsbeten som funnits och som nu blivit ren skog. Det är de skogsskiften som är närmast gården. Där växer idag ekar som inte riktigt mår bra eftersom granar och tallar växer för nära. Fäller vi en del träd så kommer solen åt marken och gräset kan växa upp och ge beten åt djuren. När det är riktigt varmt på sommaren så tror vi det är bra för fåren att ha gott om träd att söka skugga under.

Vallar: Vi vill lägga om alla våra vallar med örter och andra växter som passar får. Inte så mycket rödklöver och inte så mycket grova gräs.

Damm: På vårt stora bete finns en hel del våta partier med mycket älggräs och veketåg. Där vill vi gräva ut en stor damm med en ö i. Vi kan inte plantera in fisk i våra två dammar eftersom vi har en stor population av vattensalamandrar. I en ny damm skulle vi kanske kunna plantera in fisk.

Huset:
Badrummet på bottenvåningen är dåligt ventilerat, litet och inte i speciellt gott skick. Vi tror att det finns flera dolda utrymmen under trappan och bakom skivorna mot köket. Kanske får vi förutom dusch, toalett och handfat plats med ett badkar. Badkar saknar vi. När man jobbar hårt med kroppen kan det vara väldigt skönt att krypa ner i ett bad och låta musklerna slappna av.

Skafferi: Vår tvättstuga är inrymd i en utbyggnad på vänster sida om huset. Där står också en frys och så finns där några garderober. Garderoberna sitter på norrväggen och det skulle kunna gå att dela av utrymmet så att norra delen blir ett kallskafferi. Ju mer vi bor på gården desto större känns behovet av ett kallskafferi. Vi har visserligen jordkällare men vi saknar ändå vårt ”gå-in-skafferi” som vi byggde i vårt radhus. Där kan man ha alla burkar sylt, inläggningar, saft, marmelad samt förråd av torrvaror och annat. Vi har ett väldigt litet kyl så ett skafferi skulle underlätta.

Varje normal människa inser att listan ovan är helt orimlig. Hur skulle vi kunna ha råd med alla investeringar och framför allt hur skulle vi kunna ha tid att genomföra allt? Men vi kanske inte är helt normala människor för någonstans inom oss så känns det som rimliga planer mer än ouppnåeliga drömmar. Vi får se om tio år. Då ska vi plocka fram den här listan och kolla.

 

 

 

 

Laga och måla

I går och i dag har Agneta och Lasse varit på besök igen. Det blev en dörr till källarnedgången där vi har förodlingskammaren. P1100374Lasse byggde och grundmålade dörren med linoljefärg i går och Agneta blästrade gångjärnen så vi kunde måla dem med järnmönja. Idag sattes dörren på plats eftersom vi väntar skyfall i morgon. Den ersätter en trasig gammal dörr gjord av plywood.

Agneta målade fasaden på garaget med falu rödfärg. Egentligen skulle vi målat ladans vägg klart men eftersom solen sken så var det inte lämpligt. Målar man på en solbelyst yta så torkar det för fort.

Det är så roligt att se när den ena saken efter den andra blir fixade här på gården. Med lite fantasi kan man föreställa sig hur det kommer att se ut om några år när det inte längre finns några trasiga tak, fönster eller dörrar och när allt är målat.

Ett trasigt gångjärn gav också Jonas chansen att göra sitt första svetsjobb. P1100375Att kunna svetsa är det flera som har upplyst oss om att man måste kunna om man ska ha gård. Det visar sig vara rätt.

Vi har många saker på kö som ska svetsas. Saker som ska lagas och saker som ska konstrueras. Behöver dock träna på lite enklare saker först innan vi går på de mest avancerade. Sedan inspekterades nästa trasiga dörr. Kanske får vi hjälp med den också 😉P1100384

Skördade också några fina salladshuvuden. Tur att vi inte har så stort problem med mördarsniglar – än. P1100368

Äldre inlägg

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑