En gård för omställning

Kategori: skog

Jonas

Vi hade en praktikant varje dag hela september månad som heter Jonas och går en utbildning vid Göteborgs Universitet som heter Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk. Det är ett kandidatprogram som ges i Mariestad.

Jonas var här i somras och inventerade växter på vår betesmark som en del i utbildningen och sedan kom han tillbaka och genomförde sin praktik. När han var här i somras var vi runt och studerade olika delar på gården för att hitta ett projekt som han ville ta sig an. Vi har många planer för gården varav en del förmodligen aldrig kommer att bli av och vi hittade ett par olika möjliga projekt. Jonas har sedan funderat och bestämde sig för att ta sig an ytan väster om våra dammar. Våra planer för det området har i flera år varit att det ska bli ett skogsbete. Vi har redan tidigare gallrat ut en hel del gran från ytan för att öppna upp och våra baggar har gått där och betat två säsonger så projektet är påbörjat.

De träd som vi tagit bort redan tidigare är nästan uteslutande granar. På ytan finns mycket tall och björk men även en del asp, enar en oxel och några undertryckta ekar.

Det intressant att få någon annans ögon på ytan. Jonas har i och med sin utbildning andra tankar än vad vi har.

Vi hinner inte med mer än lite grann varje år så ytan hade inte blivit färdig på många år än om inte Jonas dykt upp som en skänk från ovan. Redan efter första veckan kunde vi se stor skillnad. Han märkte ut träd och planerade över vad som ska sparas och vad som ska bort.

En påbörjad glänta utvidgas.

En dunge sparas.

Han är ordentlig Jonas, så allt ris och alla grenar läggs på hög. Vi gjorde flis till odlingsgångarna av de grövre grenarna medan annat kommer att läggas upp i högar för att skapa livsmiljöer för fler djur. Vi eldade upp en hel del också.

Jonas är Jonas praktikant. Det är han som är handledare. På tisdagar, onsdagar och halva torsdagen jobbar han i stan men på måndag, torsdag eftermiddag och fredag har han tid. Praktikant-Jonas har motorsågskörkort men eftersom han använder våra sågar så blir det ändå en del att gå igenom.

När man ändå är igång kan man ju plocka isär hela sågen…

…och när man ändå är igång så kan man ju plocka fram alla gamla sågar vi äger och plocka isär dem med…

En del tid tillbringas också i skogen med att diskutera och fundera kring vad som ska bort och vad som ska sparas.

Praktikant-Jonas jobbar på bra självständigt när Jonas inte är med men de har också fällt en hel del träd ihop i början för även om man har ett motorsågskörkort så är det bra att diskutera igenom en del krångliga fällningar innan man ger sig på dem.

Tanken med ytan är att återskapa vad vi tror fanns här förr. Vi har grävt fram tre släpkärror taggtråd från våra marker och mycket av den kom ifrån den här ytan. Här har alltså gått kor och betat. Sedan har ytan fått växa igen med de träd som råkar ta sig. Vi tror att tallarna är planterade men att det övriga har kommit utan hjälp. Utan bete så blir de flesta markerna skog och växer långsamt igen. Tanken är att ta fram de gamla stenmurarna, att öppna upp gläntor så det kan börja växa på marken, friställa träd så de får chans att må bra och skapa en yta med stor biodiversitet som kan hållas i skick tack vare betande djur.

Såg

Idag har vi provkört en Logosol kedjesåg. Vår granne och vän Maria äger ett sågverk tillsammans med några andra och idag var det dags att testa det. Vi började med möte i köket. Ingen av oss, inte ens delägaren Maria, har använt den här typen av sågverk förut men Jonas hade hittat två instruktionsböcker på nätet. En för sågverkets ställning och en för motorn.

Jonas satte ihop själva sågställningen dagen före så vi började med att bygga upp ett stockbord av två stockar och två järnbalkar. Det gör att vi kan lyfta flera stockar på plats med hjälp av traktorn och att en eller två person sedan kan sköta sågen själv utan att traktorn behöver vara i närheten. Fem meter långa stockar är tunga.

Sedan rullade vi en stock på plats och mätte in den så den låg i våg.

Kedjeslipningen diskuterades och genomfördes.

Stocken vilar på två stag som kan höjas och sänkas med en vev. Sedan sätter man i en sprint när man vevat till rätt höjd. Stockarna smalnar ju av så det är centrum av stocken som ska vara i våg.

När alla inställningar var gjorda så var det dags att starta sågen och börja såga av den övre baken.

Eftersom solen sken och det var nästan vindstilla tog vi sedan en promenad i skogen. Vi ska ta ner en del träd för att såga upp till stolpar, klädselbrädor och golvbrädor.

Maria som är timmerman såg på träden på annat sätt än vad vi har kunskap att göra och det var intressant att diskutera olika stammar och deras användning. Vi verkar ha specialiserat oss på något böjda tallar och mycket kvistrika granar…

Träden vi ska ta ner märktes upp med band.

Sedan gick vi tillbaka till sågen och Jonas lastade upp stockar med traktorn.

Sedan vände vi stocken tills vi sågat av alla fyra bakarna.

Den här typen av sågverk finns med både vanliga motorsågar av lite större format och med elmotorer som detta sågverket har. Motorn är på 3 kW.

Det gick ganska lätt att flytta sågen fram längst snittet och vi började få kläm på inställningar och tillvägagångssätt. Maria och Jonas gav sig av upp i skogen för att fälla fler träd medan jag och Magnus sågade entumsbrädor och började stapla upp. Nu kan vi hantera sågen alla fyra så vem som helst av oss kan gå dit och fortsätta.

Naturligtvis löpte inte allt på perfekt under första körningen. Det blev lite vibrationer som ibland gav vågiga brädor och räta vinkeln blev inte alltid 90 grader. Men det gick tillräckligt bra för att vi ska vara sugna på att fortsätta med lite bättre injusteringar.

Dubbelvurpa med griplastarvagn

Det har varit en lördag med fantastiskt väder. Lite kallt, nästan ingen blåst och framför allt så har vi sett solen. En bristvara denna vinter. Dammen i grustaget har förmodligen sin högsta vattennivå någonsin. Ett par välkända hållpunkter låg under vatten.

Griplastarvagnen hade justerats och efter att ha lastat av tre tunga stockar som ska bli golvplank så skulle jag bara släppa av tre små på vedbacken. Eftersom stödbenen inte fungerar så har jag varit mycket försiktig när jag har lastat och lastat av. Men de här tre små kändes … små. De var dessutom de sista i vagnen så inget mer än vagnens egen vikt fanns som motvikt när jag i övermod lyfte de tre stockarna i ett grepp och vred ut dem på vagnens vänstra sida.

Vips så låg vagnen ner. Precis som Richard varnade oss för.

Vagnens hjul är inte särskilt långt isär, den ska ju kunna hanteras i skogen och trixa sig fram under gallringsarbete. Så när kranen är högt upp med tre små stockar i greppet så vill det till att föraren tar det lugnt. Jag trodde att jag tog det lugnt men vridrörelsen i kranen men var onödigt snabb så när jag bromsade in vridrörelsen så välte vagnen.

Bilden ovan visar hur det såg ut när jag försökt att välta tillbaka vagnen med hjälp av kranen. Det gick inte men den kom en bit på väg så vi kunde lägga en kvarglömd okluven vedbit under så att den inte skulle välta tillbaka.

Det var ju på flera sätt praktiskt att vagnen välte på vedbacken och inte uppe i skogen. Dels så var Ylva i närheten och kunde assistera, dels så var det nära för att hämta ett rep. Repet bands fast i den lilla traktorn som inte hade några svårigheter att få vagnen att trilla tillbaka till rätt köl.

Fast den slutade inte att trilla när den kommit på rätt köl utan fortsatte glatt och lade sig på andra sidan. Kranen väger såpass mycket att den massan med fart på trumfar vagnens egen vikt och hjulbredd. Av någon anledning var det omöjligt att sänka kranen när den låg ner. kanske berodde det på hydraulslangen som var ganska spänd eller på något annat. Hur som helst så gick inte kranen att få ner och nu låg vagnen på andra sidan. På vägen dessutom.

Dags för lilla traktorn igen, men den här gången skulle den få knuffa i stället för att dra.

Kranen gick fortfarande inte att sänka. Hur skulle vi göra? Det skulle bli tjatigt om vi välte vagnen en gång till.

Repet var fortfarande fäst i vagnen så vi lät lilla traktorn köra på repet med framhjulet så att vagnen skulle få lite motstånd och inte dansa över lika enkelt en gång till.

Filmklippet visar inte hela det lyckliga slutet. Jag var tvungen att komma ut och se varför vagnen inte ställde sig upp. Det visade sig att repet bromsade lite för bra så efter lite mera knuff så var allt som det skulle och vi kunde ta förmiddagskaffe.

Det är lite irriterande att trots att vi använder traktor ganska sällan så är det mycket bra att ha en extra traktor, eller att ha en granne som har en traktor. För att dra loss, dra igång, resa upp eller att ha när huvudtraktorn behöver fixas till för att något läcker eller att den inte är kry på något annat sätt. Nu vet vi i alla fall mer om hur lätt vår vagn välter. Vi behöver installera hydrauliska dämpventiler så att kranens vridrörelser går långsammare. Dessutom behöver vi fixa till stödbenen så de går att använda.

Stormen Ciara – Från rätt håll

I natt har det blåst kraftigt. Många lösa föremål har flyttat på sig och under natten hördes hur vinden slet i tak och skorsten. Föremålen går ju att bära tillbaka förr eller senare men det fanns några andra saker som kommer att ta lite mer tid i anspråk för att få fason på.

En ekstolpe som håller uppe nätet runt äppelodlingen gick av och nätet kring grönsaksodlingen är inte riktigt som det ska. Vid bigården fanns en mycket väl placerad sälg. Nu ligger den ner med en rotvälta.

Vi får se hur vi gör med sälgen. Den är så värdefull för att ge pollen till bina tidigt under våren att vi väntar med att göra något. den kan i alla fall ligga kvar under kommande vår. Sedan får vi se.

Nästa fallna träd kommer vi däremot att åtgärda snart.

Ingen stor gran men ändå ganska tydligt i vägen för den som vill köra upp på skogsvägen. Den blir ved.

Resten av skogen verkar ha klarat sig med undantag för en 18- meters gran som hade mycket röta i sig. Den gick helt enkelt av.

Vi hade inte lagt märke till kådan som runnit på barken. Kådan kommer förmodligen från barkborreangrepp. De lägger gärna ägg i försvagade träd. Typiskt träd som skulle ha tagits ner tidigare.

Stormen har ställt till elände på flera håll i Västsverige men inte särskilt mycket hos oss. Inte ens i de utsatta kanterna som gränsar till nya kalhyggen. Den mesta vinden kom från sydväst och det är därifrån den brukar komma. Träden har vant sig vid att möta påfrestningar från det hållet. Skulle den här stormen ha slagit till från norr, ganska ovanligt som tur är, så skulle vi ha att göra i flera år med att hantera stormfällen. Vi får hoppas att det dröjer.

Ineffektivt skogsbruk

Den som äger skog blir ganska ofta påmind om hur skogen bör skötas. Det trillar ner tidningar som Skogs-eko (från skogsstyrelsen, mycket bra!), Södra kontakt (för den som är medlem i Södra skogsägarna), Skogsaktuellt (följer med Jordbruksaktuellt som vi får regelbundet utan att ha prenumererat, Vida informationsblad (som vi får för att vi råkade kontakta dem för länge sedan) och förmodligen någon mer som fallit ur minnet. Eftersom skogen är viktig för Sverige, viktigare än bilindustrin, så vill staten och en hel del andra att de svenska skogarna ska skötas på effektivast möjliga sätt.

Målet är att pappersbruken och sågverken ska få rätt sorts råvara i ett jämnt flöde. Papper görs bäst av gran som har långa fibrer så det har blivit slagsida åt gran i Sverige de sista hundra åren. Alla som tar sig ut på landet kan se att det är så. Med några få undantag är alla svenska skogar planterade, oftast med granar.

Frågar man en rådgivare så rekommenderas följande arbetsgång:

Efter slutavverkning (dvs. kalhygge) ska marken beredas. Det innebär att kalhyggets mark rivs upp för att minska risken att ogräs och lövträd ska ta över och ta kål på granplantorna. Om det ser illa ut efter en slutavverkning så ser det fem gånger värre ut efter en markberedning. Sedan ska granarna planteras, ganska tätt. Efter några år är det dags för röjning, några år senare är det dags för förstagallring, ett decennium eller så senare är det dags för andragallring och till sist slutavverkning med skördare.

Så jobbar inte vi. Vi vill inte ha in några stora maskiner i skogen och bedriver ett skogsbruk som är allt annat än ekonomiskt effektivt. Vi har skördat en del och sålt men det blir låg timpeng så det har vi i princip slutat med. Nu skördar vi bara egen ved och drömmer om att skaffa ett eget sågverk så vi kan skörda ved och egna brädor.

Vår skog är tack och lov mestadels blandskog och passar sig ganska väl för ineffektivt skogsbruk. Vi har några små ytor med planterad gran som behöver gallras. I år har vi bestämt oss för att gallra dessa ytor och det får bli årets ved. Det tar enormt mycket tid att gallra skog, kvista, kapa och bära ut när de flesta träden bara är 5-10 centimeter tjocka. Hade vi haft en skogskärra med gripklo hade det varit en sak men nu lastar vi allt för hand.

Vi fäller, kvistar och drar sedan för hand ner träden till skogsvägen. Sedan kör vi upp traktorn och lassar för hand på vår timmerkärra. När vi kommer ner till vedbacken lassar vi av för hand också.

I år ska vi hyra en traktordriven vedmaskin som vi även hyrde förra året vilket i och för sig sparar väldigt mycket arbete men att få ner allt ur skogen tar enormt mycket tid.

Vad vinner vi då på att göra som vi gör? Framför allt så får vi inte några körskador i skogen. Vi kör traktorn på skogsvägen som går upp genom skogsskiftet och skogen är så pass smal så vi behöver aldrig köra in i skogen. I och med att vi tar hand om gallringsvirket till ved så slipper vi också att ha massa smala stockar liggande i skogen. Det normala är nog att gallra och låta allt ligga men det gör att skogen nästan blir omöjlig att gå i. Vi väljer precis vilka träd vi vill spara till framtida virke och tar bara de träd som vi vill bli av med. Vi får också ihop den ved vi behöver för nästa säsong utan att behöva ta av de fullmogna träden.

Drömmen är att bli av med det mesta av granarna och ersätta dem med ekar, björkar och andra lövträd. Granar passar sig väl för ekonomiskt effektivt skogsbruk då de växer relativt snabbt och går att sälja som massaved. Problemet med gran är dock många. Gran har planterats på många marker där det inte borde växa vilket gör att granarna ruttnar. Ensidig plantering av gran ger också större risker i form av granbarkborreangrepp. Om man inte följer rekommendationerna utan vill ha skogen till eget virke och ved så är det bättre att satsa på tall och löv.

Ur ekonomiskt perspektiv så borde vi göra på ett helt annat sätt men vi skiter i det och gör som vi vill.

Bilder från ovan

Vår goda vän Lars ger ut läromedel för grundskolan och gymnasiet. För att kunna bildsätta böckerna på ett bra sätt så har han skaffat sig en drönare av god kvalité. Den tar han ibland med sig när han hälsar på oss vilket vi är väldigt glada över. Drönaren kan både ta högupplösta bilder och ta filmer med förvånansvärt god skärpa. På den första bilden ser ni vårt gula boningshus och zonerna närmast huset. Köksträdgården med de fyra kvarteren med bäddar ligger i närheten till huset snett åt höger. Vi är klara med grundgrävning av alla bäddar och det känns som en liten milstolpe. Närmare i bild ser man vår potatis/lök och lite blandatställe där vi odlar sådant som inte får plats i bäddarna. Bilden är från tidigt i sommar så potatisen har precis tittat upp. Till vänster om potatisen står två hästsläp. Det som är närmast i bild tillhör Esau och Efraim, våra två linderödsgrisar. Det är lätt att se på den uppbökade marken runt kärran. Det andra hästsläpet tillhör en av våra hönsflockar och bakom det ser ni vår nygrävda ankdamm. Till höger i bild bortom grönsaksodlingen ligger två staplar av vårt eget virke. Där blåser det nästan alltid vilket gör det till en utmärkt torkplats. Till vänster om staplarna har vi vår vedbacke som också drar nytta av blåsten. Det röda huset till vänster om vedbacken innehåller pannrum och vedlager. Framför vårt hus ligger wwoofhuset och snett till vänster om det snickarbod och gårdsbutik i samma hus. Ladugården är huset som behöver mest kärlek. Det är mycket gjort på den men ännu mer återstår. Fältet till vänster i bild är inhängnat och används till fåren men i år har vi tagit hö därifrån eftersom det skiftet ska bli välkomstbete våren 2019. Vi spar alltid ett skifte som vi kan ha till fåren när vi släpper ut de nyfödda lammen. Det gör vi för att minska risken för att de drabbas av parasiter när de är riktigt små. Än så länge har våra får inte visat någon förekomst av parasiter och så vill vi gärna att det fortsätter. I filmen nedan görs en flygning över vår stora betesmark på ca fem hektar. Som vi tidigare har skrivit så är betesmarken en av våra favoritplatser. Det är öppet och ljust. Enstaka träd och dungar ger skugga och berghällar tittar fram här och där. Drönaren flyger från sydväst mot nordost. Man kan se en gammal gräns mitt i skiftet där gränsen mellan vår gård och granngården förr gick. Granngården brann och markerna delades upp mellan vår gård och nästa gård. Ett rött hus som skymtar i bild  till vänster tillhör idag vår granne som övertog hälften av markerna från den brända gården. Själva gårdscentrat behöll ägarna men där finns idag bara några fallfärdiga uthus och en gräsmatta som syns till höger om vägen med en skogsdunge till vänster om sig. Det är en fin plats men ingen nyttjar den idag. Filmerna ser bättre ut i helskärm. Klicka på symbolen i det nedre högra hörnet. Närbild på våra 99 bäddar a sex kvadratmeter. De bäddar som är täckta innehåller antingen morötter eller kål. På bilden ser man att de sista fem bäddarna i kvarter fyra längst ner till höger är nygrävda. Där är gångarna än så länge inte täckta. Nedre högra hörnet är kantat med träsarg och en plåtkant mot sniglar. Planteringen nere till vänster är blommor från en god vän som heter Eva. Den har vi för att gynna så många insekter som möjligt och där är alltid ett surr av bin och humlor. De vita fyrkanterna är kubikmetertankar med reservvatten som vi bevattnar med. På sikt ska alla gångar täckas med flis och det ska även bli en yttre kant på utsidan av kvarteren som täcks med flis för att ytterligare minska ogrästrycket. Vi har ogräs men det är hanterbart. Dels för att vi grävt undan all kvickrot (sex sopsäckar per bädd = en sopsäck per kvadratmeter) och dels för att vi täcker bäddarna med organiskt material. Bilden nedan visar vår skogsträdgård. Det största trädet är en vacker ek som vi inte gärna vill ta bort. Småträden är mest al men vi har även valnöt, persika, mullbär, asiatiska päron, mirabeller, minikiwi, körsbär och massa bärbuskar. När vi får tid ska vi täcka ut det som växer på marken så vi så småningom kan plantera ett ätbart markskikt också. Det viktigaste var dock att få planterat träden eftersom det tar tid innan de bär frukt. Här är ungefär samma bild som den första men ur en lite annan vinkel och med ett vackrare ljus. I sista filmen får man följa vår slingrande skogsväg genom vår skog ner förbi våra två dammar där skogsträdgården ligger och fram till gården. Där gör kameran en panorering så man ser omgivningarna ända ner till sjön Anten som ligger tre kilometer bort. Vi bor vackert.

Liten vinch – men stark

Vår vän Lars har köpt en vinch. Vi har en kombinerad skogskran och vinch som används på traktorn. För tillfället ville vi av olika skäl undvika att arbeta med traktor så det passade bra att Lars kom på arbetsbesök med apparaten. Den heter Nordforest Spillwinde 1800.

Den består av en motorsågsmotor på 4,5 hk, en slirkoppling, ett fiffigt gasreglage och en trumma för repet. Den väger klart mer än en motorsåg, 13 kg.

Repet läggs 5-6 varv runt trumman, sedan leds det genom gasreglaget. Man ska stå några meter bort av säkerhetsskäl, sedan drar man i repet så att friktionen ökar. Då gasar motorn och stocken kommer sakta glidande. Så fort man släpper repet så går motorn ner till tomgång. Det finns två växlar och ingen är särskilt snabb, 12 resp. 24 m/min. Det gör att den är ganska stark, den kan lyfta 1800 kg på lägsta växeln och om man låter linan passera ett brytblock så dubblas styrkan men hastigheten halveras.

Motorn fungerar oavsett hur den står och det är tur eftersom den hänger i luften största delen av arbetstiden. Den kan alltså hänga upp och ner och ändå dra. Enligt reklamtexten är den användbar till att dra upp en bil ur diket. Föraren sitter vid ratten och drar i repet och drar själv upp bilen utan att blanda in traktorer eller någon bärgningsbil. Fiffigt!

Vinchen kostar en rejäl slant men är mycket användbar i de lägen man inte kommer intill med en traktor eller vinchen som sitter på en fyrhjuling inte räcker till.

En av våra armékärror som vi använder för att dra ut skogshuggargrejer i skogen. De är välbyggda, tåliga och rostar nästan inte alls. Man skulle kunna säga att detta är i stället för en fyrhjuling… De är byggda för att hantera en bår med skadad människa så de klarar ganska mycket last. Lite jobbig att dra uppför om det är snö men för övrigt fungerar den mycket bra.

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Sliptimmer och barrmassaved

Idag anmälde vi virkesleverans till Södra, där vi är medlemmar.

Det har tagit tid och det är kanske normalt när vi gör det mesta själva. Ett par månaders brottning med traktorn, som till slut fick ny servopump, och med wirekranen som är tröttande och ganska långsam, ger en liten utdelning i form av två vältor.

Ganska prydliga tycker vi. Det är ju våra första. Närmast ligger de som ska bli slipers. De är 2,7 m långa och 26 cm i smala änden eller tjockare. Längre bort ligger det som ska bli pappersmassa.

Vi hade många tallar som var mogna att ta ner. De växte dessutom på mark som ska bli någon form av skogsbete. I stort sett ingen av tallarna var rak nog för att bli timmer, då ska de helst vara fyra meter, raka och utan stora kvistar. Då skulle de vara klass 1 och ge ganska bra betalt. Men så bra var inte läget. Särskilt kvistarna gjorde att det kanske bara skulle duga till massa och det kändes tråkigt på så pampiga träd. Slipers som är 26 cm i topp ger 555 kr per m3 fub (Fast trä Under Bark). Massaveden ger (om vi minns rätt) strax under 300 kr per m3 fub. Skillnaden är tillräckligt stor för att det ska vara värt besväret att mäta diametrar och hålla koll på olika längdmått.

En vän till oss, Lars, har som ett av sina mer aparta intressen att studera prislistor för olika virkessortiment. Han tipsade om att i Västsverige finns ett sortiment för slipers. Vi trodde inte att någon använde träslipers längre men vi hade fel. Kvistar och lite krokighet gör inget, bara det är friskt tallvirke som inte ruttnar i första taget. Antar att det kommer att behandlas med en del otrevliga kemikalier innan det hamnar under rälsen.

Starkranen som vi använder är en klassiker. Vår kran är den lyxiga varianten med hydraulisk bomstyrning. Jämfört med moderna skogskranar med gripklo så är vår kran mycket primitiv, men den kostar bara en bråkdel. Faktum är att den fortfarande tillverkas och går att köpa hos Sonnys maskiner i Grästorp. Kranen kostar  numera 17 500 och en hydraulsvängningssats kostar 9500. Småpotatis jämfört med en griplastarkran.

När man arbetar med en wirekran får ordet vardagsmotion en ny innebörd. Det blir många klivande in och ut ut traktorn, för att fälla ner stödbenen eller dra wiren genom skogen eller klättra omkring och dra stockarna till rätt plats.

Det vanliga sättet att hantera skog är att först gallra och sedan slutavverka. Båda delarna kan ske med hjälp av så kallade skördare. Det finns skördare av olika storlekar men nästan alla är stora. Det gör att de lämnar spår efter sig i skogen om det inte är ordentlig tjäle. Skotarna hämtar virket i skogen och tyngden av virkeslasset gör att de gör ännu större spår än skördarna. I stora skogar som sällan besöks bryr sig markägaren kanske inte om hjulspår som är en dryg halv meter djupa, men i skogen nära gården vill vi inte att det ska se ut som efter ett stridsvagnskalas. Så vi har fällt med motorsåg och släpat fram stockarna till vägen med wire. Det tar tid men sparar terrängen och känns bra.

Även på de klena stockarna i vältan med massaved kan man se vad som är kärnfuru. Den mörka mittdelen är fylld med terpener och kåda och står emot röta bra. Bra material till fönster och annat som man inte ville byta för ofta.

 

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑