Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: staket

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Nytt elstängselaggregat

Vi har sedan tidigare tre aggregat med olika egenskaper. Vi har ett litet som vi köpte för att det var billigast och funkade för grishagen. Grisar är så känsliga att låg effekt räcker gott. Sedan har vi ett som går på 12 volt. Det använde vi till fåren förra året när de strip-betade vallar. Vi flyttade hagen varannan till var tredje dag och aggregatet med batteri fick följa med. Det blev en del kånkande, men det fungerade bra och kanske slapp vi få in parasiter eftersom det dröjde några veckor innan fåren kom tillbaka till samma plätt. Till sist har vi ett ”allmänt” aggregat som vi har använt till fårens vinterhage och till den stora beteshagen med Richards kvigor under sommaren.

Först lite teori. Elstängselaggregat skapar strömpulser som varar i en hundradels sekund. Om staketet har perfekt kontakt mellan alla trådar och ingen som helst kontakt med marken håller pulserna en spänning på några tusen volt, t.ex. 8000V. Om gräs och sly ligger mot trådarna kommer spänningen att sjunka eftersom strömmen ”läcker” till marken. Tanken är att ett djur som vidrör eltråden leder strömmen till marken och det känns obehagligt. För att det hela ska fungera ska aggregatet även vara kopplat till marken via en jordledning som är kopplat till ett eller flera jordspett. Om marken är torr eller frusen fungerar jordningen sämre och mindre energi förs genom djuret, dvs risken att elstängslet inte fungerar är större vid torka och på vintern. Som under många fysiklektioner kan vi sammanfatta det hela med att om elstängslet ska fungera så måste det finnas en sluten krets. Aggregat-stängsel-djur-mark-jordspett-aggregat.

Effekten (eller om man ska vara fysiklärarnoga) energin som anger hur starka strömstötar ett aggregat ger, mäts i Joule. Siffrorna för olika aggregat är kanske inte jämförbara eftersom man numera anger två olika energimängder hos ett aggregat. Den lagrade energin och den utgående.
Vårat minsta aggregat, Olli 100, har 1,5 J lagrad energi och 1,0 J utgående.
Det kraftigare aggregatet heter Olli 600. Det har 6,0 J lagrad och 3,7 J utgående energi.
Det mobila aggregatet för batteridrift är ett AKO AN 3100. Det har 4,6 J lagrad och 3,1 J utgående energi.

Men nu var läget lite annorlunda. Skogsträdgården behöver skyddas mot vildsvin med eltrådar men är så långt från något eluttag att 12V-aggregatet får placeras där. Kanske året runt. Det lilla aggregatet har inte längre någon given användning eftersom vi inte har grisar men vi har tillfälligt använt det till en av hönshagarna. Det är kanske för klent för att skrämma rävar, men det var ju bara tillfälligt. Det tredje aggregatet har fått tjänst som vildsvinsväktare kring äppelodlingen.

Så vi saknade ett aggregat för det stora betet. Tre saker gjorde att det krävdes ett aggregat med lite extra knuff i. Dels är det en ganska stor hage, knappt fem hektar, med en dryg kilometer stängsel. Sedan skulle fåren beta tillsammans med Richards kvigor. Får kan vara lika svåra att stängsla in som kor är lätta. Fårens päls fungerar alldeles för bra som elektrisk isolering så det behövs kraftigare stötar för får än för kor. Till sist har vi kopplat på andra hagar som är i kontakt med den stora hagen. De är inte alltid inkopplade men när de är det så ökar längden på stängslet ytterligare.

När man läser om vilka prestanda olika aggregat har så slås man av hur långa stängsel de kan klara av. Enligt medföljande info ska vårt minsta aggregat klara upp till 15 km stängsel. Man ska visserligen dividera med antalet trådar, men det är ändå en fantasisiffra. Kanske i en halvöken men inte hos oss med vår extrema tillväxt under den ganska korta snabbväxarsäsongen under vår och försommar.

Vi har hört och läst om att kraftiga aggregat kan bränna av måttliga mängder gräs eller i alla fall få dem att vissna. Det låter ju lockande men samtidigt är det obehagligt med kraftiga aggregat om något djur fastnar i tråd eller nät. Men nu finns lite ny teknik som tvingats fram av ”Europeiska standarden EN60335-2-76 A12:2010”. De nya reglerna sätter lägre gränser för den maximala energin i pulsen och framför allt energimängden vid minskat motstånd som när en människa fastnar under en stängseltråd. Den som vill veta mer kan hämta Elsäkerhetsverkets PDF ”Rovdjursavvisande elstängsel”.

De nya aggregaten inte längre bara en låda med transformator och kondensatorer utan har en processor som styr strömmen. Det gör att de använder mindre energi men också att de kan visa hur statusen är på stängsel och jordning. Vårt nya aggregat har två displayer som syns tydligt och till och med är upplysta så att de syns bra i mörker. De båda cirklarna till höger om sifferfälten blinkar rött eller grönt vid varje puls vilket syns på lite längre avstånd.

Vi hade ett kort skyfall i förmiddags och ett par timmar senare såg det ut så här.

I vanliga fall brukar det vara runt 3,5 i ”OUT-rutan” och mellan ett och två i jordrutan men nu hade regnet försämrat värdena.  Två röda diodblinkningar vid varje puls… I vårt fall är det blandat för stängslet men blinkar oftast rött för jordning (bäst är 0,0 och det blinkar rött över 1,0) så vi måste fixa bättre jordning. Helst ska vi ha 20 stycken meterlånga jordspett med tre meters mellanrum, men det är svårt att få till. De ska dessutom vara sammankopplade på ett sätt som överlever nattpromenader, gräsklippare och trimmern. Kanske blir det så att vi gräver ner en lång liggande stång eller kabel.

Vi köpte ett LMS 23020 hos Granngården. Lagrad energi är 20,0 J och utgående energi är 14,8 J. Enligt tillverkaren ska det klara nio mil stängseltråd. Det kommer vi aldrig upp till men en bidragande orsak var att vi hittade ett aggregat där kretskortet finns som reservdel men det har även andra fördelar. Den gula inkopplingen har reducerad effekt och kan användas till grisar eller småhagar. Elektroniken kan skilja på när växtligheten långsamt försämrar och när en människa eller djur fastnar. Vid växtlighet ökas energin och vid människa/djur så sänks den och ett alarm sätter igång. Så vi hoppas att vi har köpt något som är dyrt men bra.

Årsredovisning år två

Så var det dags igen. Idag har vi bott på gården i två år så det är dags för en sammanställning. Vi skrev en förra året och känner att det är bra att ha en uppställning över vad som faktiskt har blivit gjort. I år liksom förra året så är det mycket som har hänt och många som har hjälpt till. Vi har den här säsongen haft hjälp av 10 stycken wwoofare som har bott hos oss i ungefär två veckor var. De har varit här för att lära sig om hur man sköter odlingar och en gård och även om många av dem varit ovana vid gårdsarbete så har vi haft hjälp av dem.

Odling:

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem samt i förra årets 24 bäddarp1180153
  • Rensat alla gångar mellan bäddarna och täckt dem med tidningar och halm
  • Utökat insektsträdgården med växter för att locka pollinerare
  • Satt upp alloxnät runt hela odlingen och gjort fyra grindar för människor och tre traktorgrindar
  • Odlat tidig potatis från 50 kg utsäde och tagit eget utsäde till nästa år
  • Täckt skördade bäddar med ensilagep1180152
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddarp1180155
  • Haft gårdsförsäljning vid tre tillfällen och deltagit i två marknader
  • Installerat vattentunnor för gödselvatten plus vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor av pallkragar för att odla sådant som jordlopporna annars tarp1180154
  • Förberett yta för plantering av äppleträd i maj

Djur:

  • Fått 15 lamm varav två bagglamm sålts till liv. Två tacklamm behålls till liv av ossp1180142
  • Gjort två avläggare på bikuporna.
  • Köpt 25 lohmanhönor och förbättrat hönshuset
  • Köpt en gammal krockad husvagn som ska bli hönshus till våren så vi kan utökap1180123
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägenp1180140

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone oktober ut
  • Skördat ensilage så vi kanske klarar vintern
  • Hamlat tre lindar till vinterfoder
  • Skördat brännässlor till foder

Snickerier m.m:

  • Byggt om och förbättrat foderbordet
  • Byggt ett höloft ovanför fårstalletp1180137
  • Målat mjölkrummet, trädgårdsskjulet och hönshuset med kalkfärgp1180133
  • Målat delar av ladugården och sädesmagasinet med falu rödfärg. (men mycket finns kvar att måla)p1180146
  • Renoverat sädesmagasinet invändigt
  • Dränerat sädesmagasinet och byggt verandap1180120
  • Bytt ut en sönderfallande dörr till boningshusets verandap1180119
  • Satt in två fönster i verkstaden
  • Byggt en gårdsbutik för självbetjäning vid vägen

Stängsling

  • Permanent stängsel runt 3 ha åker för att kunna efterbeta.
  • Sått två skiftenn med långliggande fårvall
  • Börjat stängsla in det som ska bli skogsbete
  • Rensat ytterligare taggtråd och förhoppningsvis fått med allt. (Visst…)

Värme:

  • Införskaffat en vattenmantlad vedspis till köket som är på plats men ännu inte inkopplad. (Väggen bakom är som synes inte heller klar)p1180117
  • Fällt, kapat och kluvit 31 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Tätat fönster
  • Slutfört renovering av kakelugnp1180157

Inomhus:

  • Bytt ut köket mot ett begagnat kök vi hittade på blocket eftersom det gamla trillade sönder.p1180113
  • Bytt ut en balkongdörr och ett fönster

Övrigt:

  • Sågat upp virke till reglar och brädor.  Här är hälften av det som blev kvar efter att vi byggde höloftetp1180143
  • Skrapat och målat om köksfönstrenp1180118
  • Lärt oss ympa fruktträd.p1180144
  • Byggt färdigt ett utedass (Sara och Guillaumes eget projekt)p1180147
  • Satt upp en mängd fågelholkar, fladdermusholkar och ett insektshotellp1180151
  • Satt upp en karta över skogsträdgården i kombination med verktygshängningsplatsp1180128
  • Påbörjat bygget av en grönsakspackningslinje. p1180149
  • Bytt ut ejektorpumpen mot en sänkpump

 

Det drar ihop sig

Våren är i antågande och tackorna blir allt tjockare om magen. Det är ännu svårt att se om alla 10 är betäckta men många av dem är det definitivt. Vi tänkte oss en väl sammanhållen lammning, allra helst under påsklovet, men vi kommer istället att få en långdragen lamningsperiod där de flesta lammar efter påsk. En förstagångslammare kommer nog att leverera vilken dag som helst. Vi försökte ta råd av flera olika mer erfarna fårägare och bestämde oss för att baggen skulle få med sig några ungtackor de veckor som han annars skulle behöva stå ensam efter karantänperioden. Enligt många vi frågade var risken inte så stor att de skulle bli betäckta eftersom gotlandsfår oftast inte blir brunstiga förrän senare på hösten. Det verkar som om det inte gäller alla tackor så vi har åtminstone en tacka som helt klart ser ut att vara klar för lamning vilken dag som helst. Därför har vi de senaste dagarna börjat göra oss klara för leverans. thumb_P1130554_1024Vi har byggt ett nytt foderbord. thumb_P1130555_1024Den här gången ett flyttbart som är 2,4 meter långt. thumb_P1130556_1024Vi tänker oss att det är bra att vara flexibla eftersom vi ännu inte har bestämt oss för hur många tackor vi ska spara till nästa säsong. thumb_P1130557_1024När en tacka lammar ställer man in henne och hennes nyfödda i en lamningsbox där de får vara en dag + en dag per fött lamm. En tacka som föder trillingar ska alltså vara fyra dagar i en lamningsbox. Sedan kan de vara ihop med andra mödrar. thumb_P1130560_1024Vi har också byggt en lammkammare av två lastpallar där vi hängt en värmelampa och där vi kan stödutfodra lammen utan att tackorna kommer åt fodret. Eftersom vi vill att lammen ska få så bra start som möjligt flyttar vi dem till en ny avdelning med ny halm så de inte får i sig parasiter i onödan. Sedan ska de ut på ett helt parasitfritt bete där det inte gått får förut.

Ett flyttbart foderbord gör att vi kan dela av och göra en ny yta de tackor som lammat. Sedan kan vi använda samma foderbord om vi vill utöka inför nästa säsong.

thumb_P1130559_1024Vi har också sett över det material som man behöver ha till hands vid lamning och hängt upp i cykelkorgar på fårgrindarna. Bra att kunna ta med sig hela korgen in till den lammande tackan ifall något skulle gå fel. Där finns bland annat glidmedel, handskar, selen (grundämnet, inte något koppel) och desinfektionsmedel . Sedan har vi en låda med ytterligare material i fårhuset. Vi hoppas dock att vi får lika smidiga lamningar i år som förra året så vi slipper ingripa och gå in och justera fellägen men lite nervöst är det.

Vi har också passat på att gå över hagen och se över stängslen. thumb_P1130566_1024Vi har två vinterhagar till fåren så de kan växla och gå vartannat år i varje hage. Också det för att minska parasittrycket. Hagarna är stängslade med fårnät med en eltråd över. När de små lammen kommer behöver man också en eltråd nära marken på insidan så att de små lammen inte irrar sig utanför stängslet. Förra året när vi gjorde staket kände vi oss väldigt osäkra och funderade mycket innan vi fick till det. Det kändes skönt att det i år faktiskt redan hade blivit lite rutin kring att sätta eltråd. Vi behövde inte fundera så mycket utan kunde redan från början packa en back med allt vi behövde och sedan bara gå in i hagen och utföra jobbet. Känns skönt att vi lär oss och faktiskt har nytta av våra kunskaper redan efter en säsong. thumb_P1130570_1024

Risstaket

Vi behöver vindskydd på gården för att skydda grönsaksodlingen mot de hårdaste vindarna. Vi försöker återanvända gamla stängselstolpar av ek när vi bygger stängsel. Många som ser rätt så ruttna ut är i hyfsat skick trots allt och de bankar vi ner och använder. Vissa stolpar är dock inte i skick för att hålla inne djur och dem tänkte vi utnyttja till att bygga ett risstaket. P1110285

Från början har vi fått idèn från ”100 procent bonde”. Vi mätte ut var vi ville bygga någonstans och började slå ner stolpar. P1110289

För att det hela ska fungera ska de stå ganska tätt. När alla stolparna är på plats är det bara att fylla utrymmet mellan dem med ris, grenar, kvistar och annan bråte man vill bli av med. P1110281Vi får mycket grenar och ris över och det känns som ett bra sätt att återanvända dem. P1110300När vi hamlade lindarna sorterade vi grenarna i tre fraktioner; De med löv på fick bli lövruskor till vinterfoder, de tunna grenarna utan löv fick bli material till odlingslimpa och de grövre grenarna fick gå till risstaketet. P1110290

Materialet i staketet kommer att ruttna efterhand men det är bara bra för då kan vi fylla på med ännu mer material som vi annars inte hade vetat vad vi skulle göra av. P1110725

Vi använder också en hel del grenar och ris till att göra odlingslimpor. Det är också ett bra sätt att göra av med grenar men där passar de tunnaste grenarna bättre. I risstaketet gör det inte om även grova grenar kommer med. När man gör en odlingslimpa så börjar man med ungefär en halvmeter ris för att sedan täcka med annat växtmaterial och slutligen med jord. Det blir perfekt plats för squash och gurka första året eftersom de kräver mycket näring och året efter är limpan såpass förmultnad så man kan odla annat i den. En fördel med risstaket framför odlingslimpa är att risstaketet är tillgängligt som avskrädesplats när som helst på året. En odlingslimpa som man väl täckt med jord vill man inte fylla på med ytterligare grenar. Vi har inte testat den här metoden förut så det ska bli spännande att se hur det fungerar. Vi tänker oss att det snart växer både gräs och ogräs i risstaketet och att det blir bra gömställe för allehanda småkryp.

Tydligen är det så att vindskydd ger lä 10 gånger så långt som höjden på vindskyddet så vi kommer inte att ha nytta av vindskyddet i hela odlingen. Därför ska vi komplettera med våra hasselstaket inne i odlingen också för att skapa bra mikroklimat för växterna. P1110726Utanför risstaketet har vi planterat buskar som bärberis och vildrosor samt ett gullregn. Vi vill ha en lummig inramning till grönsaksodlingen. Ser fram mot när alla planteringar tagit sig och blommar.P1110727

Innanför risstaketet bökar Agneta och Anni-Frid det som ska bli odlingsbäddar nästnästa säsong.

 

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑