Östängs gård

En gård för omställning

Sida 3 av 52

Utvärdering av gamla potatissorter

För två och ett halvt år sedan fick vi ett kuvert med några minipotatisar. Vi hade beställt gratisprover av gamla potatissorter från Nordgen som skickar kostnadsfritt. Nordgen håller liv i gamla sorter och har det ganska välkända fröförrådet på Svalbard. Verksamheten finansieras av Nordiska ministerrådet. Årets potatislista finns här.

Vilka sorter som finns varierar år från år och vi fick sorterna Gula islenskar, Tärendö Karl Krekula, Röda krokar och Tylva. Potatisarna som kom var mycket små, som en tumme. Det berodde inte på att Nordgen ville få mindre portokostnader utan för att potatisarna kommer från virusfria celler i provrör. Det var 3-4 av varje sort. I slutet av april satte vi dem i fyra hinkar som hade dräneringshål i bottnarna.

Det finns ett talesätt om att potatis bara ska ha vatten vid två tillfällen, vid sådd och vid kokning, men det gäller nog bara om de får växa i den riktiga marken. I små hinkar behövs lite vatten från och till men det är lätt hänt att glömma att ge dem en skvätt vatten då och då. Hinkarna står på samma ställe hela sommaren och blir ganska osynliga med tiden.

Det var spännande med första skörden och det skrev vi om i ”Sättpotatis i hink”. Alla sorterna hade överlevt och förökat sig och nu hade vi fler sättpotatisar inför 2017.

Den här gången var hinkarna för små men vi hade dränerade dunkar med bra djup. Hösten 2017 hade de blivit ännu fler. Vi skrev om det i ”Något fler potatisar”.

Våren 2018 var sättpotatisarna så många att vi planterade dem på friland. De fick nog inte den kärlek och kupning som de borde fått men de klarade sig ganska bra ändå.

Det blev ännu fler potatisar och den här gången var de så många att det äntligen var dags att proväta.

Resultatet blev lite snöpligt efter allt arbete. Även vi kunde utse en vinnare så blev det ingen wow-upplevelse. När vi tänkte efter lite så var det inte så konstigt att vi inte hittade någon fantastiskt god potatis bland de fyra. Extra goda potatissorter blir inte utrotningshotade, om man säger så. Vilken som vann? Tylva. Kanske är det bara den som vi ska odla vidare.

Vi får inte sälja avkomman av de potatisar vi fått från Nordgen men om någon vill ha några knölar så är det bara att komma hit och hämta eller skicka ett frankerat vadderat kuvert. Även om dessa potatisar inte var något extra så har de sina styrkor och svagheter och någon dag kanske det är just de egenskaperna som blir värdefulla.

Jordprov och studier

Den 16 november ska jag på första träffen på folkhögskolekursen ”Småskalig grönsaksproduktion – att odla till försäljning” vid Hjo folkhögskola. Kursledare är Jonas Ringqvist från Bossgården utanför Falköping. Kursen går på halvfart och sträcker sig från november till mars vilket är perfekt för folk som odlar eftersom det är den tid på året då inte odlingen tar all tid. Kursen går för andra året och det är inte helt enkelt att komma in eftersom det är fler sökande än det finns platser. Det är krav på att du ska ha odlat förut och att du åtminstone ska ha planer på att odla till försäljning. Flera av mina kurskamrater har presenterat sig i en gemensam facebookgrupp och det känns som om det kan bli ett mycket givande gäng. Jag är jätteglad att jag kommit in. Jag har stort förtroende för Jonas som förmodligen är en av Sveriges duktigaste grönsaksodlare i den skala som vi eftersträvar. Han har odlat i 25 år och har fått sin odling att fungera så väl så att både han och hans fru kan låta bli att jobba utanför gården. I sommar hade de till och med en person anställd på halvtid för att hjälpa till med skördearbetet. Kursen är på distans med sex heldagsträffar i Hjo. Redan när man ser litteraturlistan så förstår man att man hamnat rätt. Fyra jätteintressanta böcker. The market gardener har jag läst förut med stor behållning. 

Sedan tillkommer Jordbruksverkets pärm kring grönsaksodling vilken jag inte är lika sugen på. Till första träffen har vi i uppgift att läsa två kapitel i kursledarens egen bok samt att göra ett jordprov för att se vilka för och nackdelar vår egen odlingsyta har. Vi kommer att diskutera jordprovens resultat vid första kursträffen vilket känns jättebra då det i bland kan vara svårt att förstå vad resultaten egentligen betyder. 

Jordprov skickar man in till ett företag som heter Eurofin. De har detaljerade beskrivningar på hur man ska göra för att kunna återkomma till samma ställe efter ett par år och se förändringar. Jord från 20 olika ställen ska samlas in i en hink där jorden sedan blandas väl. 

Sedan mäter man upp 2,5 deciliter jord som man lägger i en förpackning och skickar in till företaget. 

Att ta jordprov är inte obligatoriskt eftersom det kostar ca 700 kronor vilket är ganska mycket pengar. Men ska man gå en kurs så känns det bäst att utnyttja den kunskap som finns där så mycket man kan.

Den här kursen kommer helt rätt i tid. Vi har odlat tillräckligt länge för att vilja ta ett steg vidare. Vi lägger om våra bäddar för att få en effektivare hantering i odlingarna. Vi ska börja effektivisera genom att bland annat använda såmaskin. Vi har säljkanaler och får fram grönsaker men vi kan bli effektivare, proffsigare och mer medvetna producenter än vad vi är nu. Vintern kommer att spenderas framför brasan med god litteratur. Det känns helt rätt.

Lydia och skogsträdgården

Om något är för bra för att vara sant så är det oftast inte det. Men ibland så kan det faktiskt vara sant i alla fall – som Lydia. För ett tag sedan hade vi ett studiebesök här från Holma Folkhögskola. Deltagarna gick en kurs i grönsaksodling och var här för att studera livet på landet. Vi visade runt i odlingarna men eftersom flera av deltagarna hade brett intresse för lantlivet så tog vi djuren, musteriet, skogsträdgården och allt annat också. Skogsträdgården har det senaste året känts jobbigt att visa upp eftersom vi helt enkelt inte har haft en chans att ta hand om den. Men kommer folk på studiebesök så tycker vi det är viktigt att visa upp både lyckade och mindre lyckade exempel. Bland deltagarna så fanns Lydia som förutom kursen i grönsaksodling även går en kurs i skogsträdgårdsodling. I den kursen ingår att man ska göra 40 timmars praktik. 

När vi åt lunch frågade Lydia om det fanns möjlighet för henne att komma tillbaka och göra praktik här i vår skogsträdgård. Det säger man inte nej till.

Den 6-7 oktober dök hon upp här på gården igen tillsammans med Luna som är en mycket trevlig hund. Vi tog ett snack om vilka problem och möjligheter vi har i skogsträdgården samt gick igenom var alla verktyg och material finns. Vi ger Lydia ganska fria händer så hon får planera och genomföra restaureringen av skogsträdgården på det sätt som hon vill. Skogsträdgården var ju redan från början något som vi varit många inblandade i eftersom den anlades som en kurs 2015. Vi har därför inte några problem med att andra fortsätter planeringen utan ser det snarare som en fördel att fler tänker till. Vi har tidigare anlagt gångar i skogsträdgården bland annat genom att lägga ut ett tjockt lager ull. Det visade sig dock vara helt meningslöst eftersom det bara tog en säsong innan gångarna var försvunna. Mitt i bilden nedan var det förra året en tydlig gång gjord av ett tjockt lager ull. Den går inte ens att hitta om man letar. På sin kurs har Lydia lärt sig att anlägga gångar genom att använda markduk och flis. Vi hade en del markduk hemma så hon började med att anlägga gångar med hjälp av det och tidningspapper. Vi har tre ingångar i skogsträdgården och tanken är att de ska förbindas med gångar. Första gången som Lydia började med går från huvudingången som är den som vi använder mest förbi blåbärs- och blåbärstryplanteringen över till en ingång som leder ut till skogen. Där är karaktären en annan och mer skogslik så där har vi bland annat planterat hassel. Det kommer att bli kanontrevligt med slingor man kan promenera på i skogsträdgården. Det är trevligt att pröva olika metoder som man kan jämföra så några gångar blev gjorda med hjälp av tidningspapper och kartong som sedan ska täckas med flis. Det tar tid att göra gångar. Många knäböj blir det. Tur att vi hade mycket tidningspapper hemma. Mycket mer än så av det praktiska arbetet han hon inte vid sitt första besök men många tankar föddes och innan hon åkte hem efter första helgen gick vi igenom vilket material hon behövde till nästa gång. Det vi behövde skaffa var dels kartong och dels flis.

Några dagar efter Lydias första besök fick vi ett mail ifrån ett par som bor utanför Nossebro. De hade läst på vår blogg att vi behövde flis och undrade om vi ville komma och hämta hos dem. De hade tagit ner ett par almar och flisat upp stubbarna. Nu låg flisen i deras trädgård och var mest i vägen. Jag tog släpkärran dit och hämtade ett helt kärrlass säckar som de fyllt med flis. Sedan var jag och Jonas tillbaka ytterligare en gång och fyllde ett helt kärrlass med säckar igen. Förmodligen behöver vi åka ytterligare två gånger för att få med oss allt men det var i alla fall tillräckligt för Lydia att börja med.

Nu i veckan återkom Lydia och Luna och bosatte sig i vår wwoofvagn som de kan disponera när de vill eftersom tanken är att det ska bli återkommande besök.

Vi har anlagt vår skogsträdgård i en skog. Vanligare är nog att man anlägger på en åker. Då planterar man ofta in alar eftersom de binder kväve och kan vara ett skydd innan träden i skogsträdgården har hunnit växa till sig. Vi hade fördelen att det redan fanns en del alar på plats. Alar växer dock fort och redan efter tre år har små buskalar blivit halvstora träd. En del behövde därför tas ner då de skuggar för mycket. 

Vid ingången har Lydia lagt stenplattor och kantat gången med bakar som blivit över när vi sågade virke. Längst upp i skogsträdgården finns en bänk där man har utsikt över den nedre dammen. I alla fall sedan Lydia sågat ner lite träd. 

Framför bänken kommer det att bli två lundar gjorda med lasagnebäddsteknik. Grässvålen är vänd upp och ned. 

Sedan har jorden täckts med tidningar, ett tjockt lager löv och sedan halm. 

Allt organiskt material täckts sedan med markduk för att allt ogräs ska kvävas. Dessa lundar kommer så småningom när allt ogräs är kvävt att planteras med marktäckande växter.

I den första lunden växer ett persikoträd och i den bortre en koreansk silverbuske.

Marken var ganska sank när vi började jobba med den så vi har grävt en del dräneringsdiken. Över dem går nu broar som Lydia byggt.

Gångarna är täckta av ett tjockt lager flis och vindlar fram mellan de träd vi planterat.

Vid ingången står en skylt med en karta över skogsträdgården. Den behöver vi fixa till eftersom den lutar allt mer och vi fick plocka ner tegelpannorna.

Grinden till skogsträdgården behöver vi också fixa till eftersom den sitter för lågt så den tar i marken när den öppnas. 

Arbetet med skogsträdgården har tagit ett jättekliv framåt under veckan. Det finns också planer på mer arbete som sträcker sig fram i vår så fortsättning lär följa.

 

Årsredovisning år fyra

Nu har det gått fyra år sedan vi köpte gård. Vi hade en plan över de fyra första åren och den planen skall nu har vara genomförd. Det är den faktiskt till stora delar även om inte allt blivit som det var tänkt från början. Den här säsongen har varit stentuff på grund av torka och eftersom vi kört igång för många projekt. Nu är tid för utvärdering av våra fyra första år och i januari är det dags att göra upp en ny fyraårsplan. Då kommer permakulturgänget tillbaka och ska hjälpa oss att göra en ny design utifrån nuläget. Från nu tills dess ska vi tänka igenom det vi gjort och försöka formulera någon form av målbild inför deras arbete. Vi ska också hinna med att vila, läsa och fundera så att nästa fyra år blir något lugnare än de fyra som gått. Vi har hittills aldrig ångrat att vi köpte vår gård. Vi trivs verkligen och känner att vi gärna bor här resten av vårt liv. Det vi inte trivs med är den stora arbetsmängd vi haft det sista året så det är prioritet att hitta vägar som kan underlätta arbetet och minska pressen.

Här kommer årets lista så att vi själva kan komma ihåg vad vi gjort.

Odling

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 75 bäddar.
  • Ångrat bäddarnas bredd och grävt om ett av kvarteren till 75 cm breda och 16 meter långa bäddar
  • Planterat 50 äppleträd
  • Köpt och planterat massor av tulpanlökar och andra lökväxter.
  • Planterat ett tjugotal 20 bärbuskar
  • Planterat två plommonträd och ett körsbärsträd
  • Anlagt en sparrisbädd med drygt 90 plantor
  • Anlagt en bädd för jordärtskockor
  • Anlagt en permanent kryddodling
  • Odlat potatis, lök och en del kål i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen.
  • Haft gårdsförsäljning vid sexton tillfällen
  • Genomfört 15 marknadsdagar på Nolbygårds Matmarknad
  • Deltagit i Nolbygårds höstmarknad och julmarknad samt Vikaryds julmarknad
  • Haft öppen gård under Matfesten
  • Sålt grönsakskassar och grönsaker på REKO-ringen i Alingsås under säsong
  • Köpt och byggt en pumpautomat och byggt upp en bevattningsanläggning med fådda matarledningar så vi kan bevattna med vatten från grustaget
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av. Insett att vi inte behöver så mycket bönor.
  • Byggt ställningar till störbönor som kan tas in under vintern
  • Påbörjat ett snigelstaket runt odlingen

Djur

  • Fått 21 lamm varav ett bagglamm sålts som livdjur. Två tacklamm har behålls som livdjur av oss
  • Låtit slakta fyra tackor som vi låtit Claessons chark göra 440 korvar samt sex rökta fårfioler av
  • Skickat 18 lamm till slakt varav vi sålt 16 som lammlådor
  • Saltat in och kört 22 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt 50 lohmanhönor och startat en ny flock så vi även i år haft två flockar
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning som vi flyttat upp till gårdsplanen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat två kastrerade galtar som ska slaktas nu i höst
  • Minskat fårflocken till nio från föregående års elva
  • Grävt en ny ankdamm (Med hjälp av Richard och wwoofare)
  • Skaffat sällskapsbaggen Enok, som vi låtit kastrera, till vår bagge Totoro
  • Lärt oss sondmata lamm

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone december ut
  • Lassat upp löshö på  höloftet med vår vajeranordning som vi fått att fungera
  • Hamlat tre av våra lindar och börjat hamla några nya träd för vinterfoder

Musteriet

  • Tillsammans med fem andra gårdar har vi dragit igång Alingsås Mobila Musteri
  • Hittat på lösningar för att få musteriet att fungera. Bland annat så vi kan återanvända vattnet i pressen och inte behöver tömma ut efter varje pressning
  • Mustat på Nolbygård vid fem tillfällen
  • Mustat på gården under Matfest
  • Mustat vid ytterligare fem tillfällen hemma på gården
  • Startat en ekonomisk förening som heter Gårdssamverkan i Alingsås Ekonomisk förening

Snickerier, målning m.m

Utgångsläget

.

  • Inrett vår inköpta cirkusvagn till wwoofvagn

  • Skrapat framsidan på huset (I alla fall nästan klart)
  • Målat hälften av framsidan på huset

  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Satt upp flera fågelholkar och ett insektshotell

  • Byggt om en gammal balvagn till fårtransport (wwoofare)
  • Byggt en förvaringsanordning till gris och ankmat (wwoofare)
  • Byggt en pergola i odlingen (wwoofare)
  • Byggt ett flyttbart hönshus (som inte var en hit då det var alldeles för varmt denna sommar)
  • Tagit bort frigolitkuleisoleringen på vinden och ersatt med ekofiberisolering
  • Påbörjat en renovering av ett badrum
  • Satt in en ny dörr till ladugården så vi kan hålla frosten ute
  • Byggt en vinterbostad med bad åt ankorna och ett mindre hönshus i ladugården

Skog

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Fällt och låtit såga upp två rejäla travar med reglar och brädor

Övrigt

  • Äntligen rensat högen med gammal isolering som blockerade dörrarna på baksidan av ladugården. Vi har kört iväg minst tio släpkärrelass med gammal träullsisolering, som legat där i många år och var härligt mögligt, svampigt och fullt med nässlor.
  • Stängslat in ett skogsskifte
  • Kluvit upp en mängd ekstockar till stängselstolpar
  • Grävt ner ett stort antal jordspett för att förbättra elen runt betena
  • Fortsatt med arbetsdagarna inom  ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Tagit emot studiebesök från Holma och Hjos folkhögskolor
  • Haft en praktikant
  • Varit på studiebesök på Ridgedale och Not Quite
  • Sagt upp mig från lönearbetet (Ylva)
  • Tagit emot wwoofare från Frankrike, Tyskland, Irland och Italien
  • Gått utbildning i Villkorad läkemedelsanvändning i Svenska Blå Stjärnans regi
  • Haft öppen gård under Framtidsveckan
  • Tagit emot studiebesök av tre skolklasser
  • Gått en utbildning i livsmedelshantering och livsmedelslagstiftning

Det känns som om vi hunnit mindre på gården den här säsongen än förra och det stämmer nog eftersom vi deltagit i många fler arrangemang och sålt vid fler tillfällen på REKO-ring och marknader samt dragit igång musteriet. Till nästa säsong måste arbetsbördan bli mindre och vi har en hel del planer på hur det ska gå till. För det första jobbar jag inte som lärare längre. Jag ska inte heller vara projektledare för två Leaderprojekt nästa säsong. Vi ska inte starta upp ett mobilt musteri igen och inte några andra nya projekt heller. Vi kommer inte att behöva anlägga en bevattningsanläggning. Det finns hopp om att vi nästa säsong ska kunna ta åtminstone lediga söndagar.

Här kommer lite före och efterbilder

Återigen tack alla vänner, familj, wwoofare, praktikanter och andra som har hjälpt oss under dessa år. Så många arbetstimmar som ni har varit här och stöttat oss. Tack också alla kunder som besökt oss i gårdsbutiken, på Nolbygårds Matmarknad, på REKO-ringen och på andra marknader. Utan er hade vi inte kunnat producera det vi gör.

Bra mat

En stor skillnad mot innan vi hade gård är att vi numer äter mycket bra mat från fantastiska råvaror. Under stor del av året är grönsakerna från våra egna odlingar. Lök, vitlök, potatis, rödbetor, palsternackor har vi från egen odling hela året. Vintersquash, grönkål och brysselkål har vi fram till en bit in på våren. Ägg har vi egna året om. Lammkött, fårkött och griskött har vi så mycket vi vill ha. Att vara självförsörjande på julskinka känns väldigt fint. I år har vi slaktat fyra tackor. En hel del av deras kött malde vi till färs. Några stekar sparade vi men sedan åkte vi till Claessons i Falköping med resten. Där har vi lämnat in kött tidigare och varit väldigt nöjda. I år rökte vi sex stycken fårfioler. Det är kanongott och håller sig länge. 

Förra året gjorde vi två olika sorters korv men en var mycket godare än den andra så i år satsade vi bara på den smala korven. 

Nu har vi  dryga 20 kilo korv i frysen. Det är bra mat att servera wwoofare i sommar. Enda problemet med så stor tillgång på eget kött och grönsaker är att det är väldigt svårt att få plats i frysarna. .. och om en månad ska vi slakta två grisar.

Höstning

I två års tid har vi slarvat med att hösta. Det har inneburit att vi har haft växter som dött, vattenslangar, munstycken och rör som gått sönder och färg som blivit förstörd. När odlingssäsongen är över och det börjar gå mot vinter så är det vissa saker som man bör göra. Vi kallar det för att hösta och i år har vi varit bättre på det. Inte så att vi är klara men vi är en god bit på väg. Här följer en lista på det vi bör göra under höstningen mest för vår egen skull så vi ska kunna gå tillbaka varje år och inte glömma något.:

  • Tömma och ta in alla vattenslangar
  • Stänga alla vattenledningar där det finns frostrisk
  • Bära ner alla målarburkar i frostfritt utrymme
  • Se över tätningslister på fönster och dörrar
  • Rensa hängrännor från löv och bôs så att höstregnen inte ställer till det
  • Se över takpannor och vindskivor så allt är tätt
  • Bär in vinterns ved
  • Kör igång vedpannan med rätt förtryck i expansionskärlen
  • Rengöra och olja in alla trädgårdsredskap
  • Tömma butiken och bära in all honung, fällar och annat, som kan ta skada, i huset
  • Skörda rotfrukter och potatis och lagra i jordkällaren
  • Tömma alla kubikmetertankar och tunnor
  • Täcka alla bäddar med halm eller liknande material
  • Bära in alla fiberdukar, nät och annat från odlingarna
  • Fånga de möss som flyttar inomhus innan de skadar elledningar eller annat känsligt
  • Se över gräsklipparen och slipa upp knivarna
  • Ställa ut fågelbordet.
  • Förbereda ankornas inomhusplats
  • Se över elstängsel så att de kan göra livet jobbigt för vildsvinen
  • Se över nätet runt grönsaksodlingen
  • Bär in trädgårdsmöbler
  • Se över grillar och ställa i ladan
  • Se över fårens vinterhage inkl. elstaket
  • Se över elstaketet runt skogsträdgården
  • Ta in bevattningspumpen och placera frostfritt
  • Samla alla bevattningsrör i en hög
  • Fyll i potthål på vägen och gräv så att vatten kan rinna undan
  • Städa plantuppdragningsrummet och sätta på frostvakten så inte rören fryser

Den här listan ska vi spara och bli duktiga på att använda. Det kommer spara pengar, tid och oro om vi lyckas med det. I år har vi hittills gjort hälften på listan – men vintern är ju inte här än.

Höstäpplen

Igår var jag och Jonas i fyra villaträdgårdar inne i Alingsås och hämtade äpplen. Fina Ingridmarie och cox orange och massa andra okända sorter. Det har verkligen varit ett fantastiskt äppleår och det kunde inte bli ett bättre år för att köra igång Alingsås Mobila Musteri. Många äpplen satt fortfarande kvar på träden men trillade ganska lätt av när vi skakade grenarna

Vi samlade ihop 682 kilo totalt och både släpkärra och bil blev full. Klockan var så pass mycket och äpplena så pass många när vi kom hem så vi beslutade oss för att skjuta upp mustningen till dagen efter. Idag startade vi relativt tidigt och sju timmar senare så har vi mustat 128 treliters bag-in-box. Det är en trevlig syssla även om det faktiskt är rätt ansträngade att lyfta 682 kilo först som äpplen, sedan som kross, därefter som pressrester och slutligen som must. Alingsås Mobila Musteri är nu intrimmat och fungerar precis som det var tänkt. Krossen, pressen och pastöriseringsapparaten krånglar inte alls trots många timmars körning. Äpplekrossen får djuren smaka på först av allt. Våra nyklippta får blev väldigt glada. Åtta stycken försöker äta ur en back medan en tacka la beslag på den andra boxen själv.

Resten av äpplekrossen blir täckmaterial i odlingarna när får, hönor och grisar fått så mycket de bör ha. Det känns bra att inget blir avfall utan att allt tas till vara. Äpplemust blir oftast bäst när man blandar sorter men eftersom vi hade så många fina Ingridmarie så gjorde vi för första gången några förpackningar med sortmust. Den blev mer rosa i färgen och syrligare än blandmusten. Vi tror nog att blandmusten vinner i längden även om det är roligt med sortmust.

Nästa lördag är sista gången vi står på Nolbygård och tar emot privatpersoners äpplen. 10-12 är vi på plats. Sedan ska musteriet storstädas och tömmas på allt vatten så att det mår bra över vintern.

Grävning av bäddar

Vi ska gräva om alla våra grönsaksbäddar för att få en effektivare odling. Korta breda bäddar passar dåligt för såmaskiner och andra hjälpmedel som vi har insett att vi kommer att behöva använda för att inte jobba för mycket. Därför har vi bitit i det sura äpplet och börjat gräva om. Vi har fått många råd som i princip alla gått ut på att använda traktor för att jämna ut bäddarna och sedan dra upp nya med olika redskap. Men vi vill helst inte dra in en traktor i odlingen. Traktorer är inte bara tunga, de tar mycket yta i anspråk när de ska manövreras och vi kan ana hur det skulle se ut efteråt.Vi täcker bäddarna med mustrester och kommer sedan att täcka hela kvarteret med plansiloplast. Det bär emot lite men eftersom vi måste minska arbetsmängden så prövar vi denna lösning. De vi har pratat med som har prövat är lyriska. Vi var lite inne på det ett tag men det kändes inte som en bra lösning. Bäddarna är anlagda för hand och även omgrävningen kommer att ske för hand. Vi har i princip grävt klart kvarter ett med undantag från några jordgubbsbäddar där vi vill flytta plantorna. Nu blir det 75 centimeter breda bäddar som är drygt 16 meter långa. Det känns bra!

Villkorad läkemedelsanvändning med Blå Stjärnan

I söndags åkte jag (Ylva) upp till Skara för att gå en kurs i Villkorad läkemedelsanvändning anordnad av Blå Stjärnan. Svenska Blå Stjärnan utbildar människor som ska kunna ställa upp i händelse av kris. Det kan röra sig om utbrott av allvarliga sjukdomar på djur, oljeskadade fåglar eller något annat som rör djur. Den största delen av Blå Stjärnans finansiering kommer ifrån MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Det finns en mängd utbildningar som man kan gå. Grundkursen som är på nio dagar gick jag för många år sedan och efter den skriver man en överenskommelse med Blå Stjärnan om att man, om man har möjlighet, ställer sig till förfogande om det skulle behövas. Sedan har man rätt att gå flera kurser och det finns många intressanta att välja mellan. Staten satsar pengar på det här eftersom tillgången på blå stjärnor kan göra stor skillnad vid ett allvarligt sjukdomsutbrott. 2008 hade vi t.ex. ett utbrott av blåtunga i södra Sverige. Då kontaktades blå stjärnor som gått villkorad läkemedelsutbildningen och åkte med veterinärer ut och massvaccinerade djur under flera månader.

Villkorad läkemedel går ut på att lära sig att ge läkemedel till djur. Kursen hölls av gård- och djurhälsan. Det är många lantbrukare som går kursen för att kunna få delegation av veterinären när det gäller att behandla sina djur med läkemedel. Det krävs att veterinären känner till gården väl och vågar lita på lantbrukaren som måste ha gått kursen. Sedan ska veterinären besöka gården var femte eller, om ringa läkemedelsanvändning sker, var åttonde vecka. Det kostar 2800 kronor att gå en sådan utbildning på ett djurslag. Kursen är en dag lång. Går man utbildningen genom Blå Stjärnan så är den kostnadsfri och man får till och med en liten ersättning för att man är med på kursen. Dessutom är kursen tre dagar och ger oss behörighet på tre djurslag; ko, gris och får.

Det känns som en stor förmån att få delta i den här verksamheten och förmodligen är det ett förhållandevis billigt sätt för staten att öka krisberedskapen i landet.

På söndagen var det bara samling men på måndagen åkte vi ut till Uddetorp och samlades i en teorisal för en heldags teorigenomgång om lagstiftning, läkemedel, sjukdomar med mera. 

Det är rätt mastigt med en hel dags teori men det var skönt att få sitta ner för en gång skull. Dag två började vi med att tenta av teroin och sedan fortsatte vi med ytterligare teori och fick öva att ge sprutor på apelsiner.

Det var inte speciellt svårt men det är trots allt en del att tänka på när det gäller kanylbyten och annat så man inte förorenar sprutorna. Sedan åkte vi ut till en grisgård. Där fick vi inte fotografera men vi fick se kultingar födas och vaccinera suggor. Det var klart svårare än apelsiner men gick trots det bra. Inga nålar bröts och alla som skulle blev vaccinerade. Eftersom vi åker mellan olika djurbesättningar och eftersom en del har djur hemma så är renligheten mycket viktig. Rena kläder och skoskydd är det som gäller för att inte sprida smitta mellan gårdarna. 

Dag tre började vi på skolans kostall där vi ”vaccinerade” kalvar. Här fick vi bara använda en liten dos koksaltslösning för att träna eftersom kalvarna inte skulle vaccineras med något just då. Därefter gav vi oss av till en fårgård där fårägaren vallade ihop ett gäng får som vi fick träna på. Det var klart mycket svårare än att vaccinera både grisar och kalvar eftersom fåren har så tjock päls. Vi gjorde oss beredda och sedan kom den ansvariga veterinären och var med vid själva sticket så att inget skulle gå fel. På en del var det svårt att känna bogben och nacke så man träffade rätt. När man väl hittat området så måste man sära på ullen så att man hittar skinnet man ska sticka i. Vi tränade både på att ge läkemedel under huden och i muskeln. Inga av de djur vi vaccinerade verkade reagera på nålsticken över huvud taget vilket var skönt.  

Nu är jag alltså godkänd för att ge villkorad läkemedel till ko, får och gris. Förhoppningsvis blir det aldrig några utbrott men blir det det så kommer jag att bli kontaktad.

Wwoof-säsongen är över

I fredags åkte vår sista wwoofare hem och det markerar slutet på wwoofsäsongen som pågått sedan i maj. Tolv wwoofare har varit hos oss i år från Italien, Frankrike, Irland och Tyskland.

Alla har de satt spår på gården vilket gör att de kommer att finnas med oss många år till. Vår första wwoofare Anna från Italien var hos oss länge och det var suveränt att ha någon i början av säsongen. Hon lärde sig snabbt att så och plantera och vi hade stor nytta av henne. Det är svårt att få tag på wwoofare i början av säsongen. De flesta vill komma i juli och augusti men det är i maj som behovet är som störst. Anna tog som projekt att bygga snigelstaket och en sparrisbädd men gjorde också en egendesignad fågelholk. 

Efter Anna kom två fransyskor, Marthe och Cosette. De åtog sig att göra i ordning vår nya ankdamm. Alla projekt ska prydas av en skylt och många wwoofare jobbar långt efter arbetstid för att få det så snyggt som möjligt. Därefter dök två Irländare, Michael och Elaine upp. De tog som sitt projekt att bygga och stensätta en pergola i grönsaksodlingen. 

Sandra, Sandrine och Lea kom direkt efter Elaine och Michael och åt dem drog vi fram en gammal rostig balvagn som de förvandlade till Sveriges snyggaste fårvagn. Den visade sig fungera alldeles utmärkt när vi skulle skilja lammen från tackorna. Fransmännen har dominerat i år och efter detta gäng dök Simon, Manon och Julie upp. De klöv ekstolpar och konstruerade en förvaringslåda för grisarna och ankornas foder. De fick också vara med och skörda äpplen och inviga den nya mustvagnen. 

Sist ut för säsongen var Julia från Tyskland. Hon byggde ett insektshotell till solitärbin och steklar. Wwoofsäsongen ger oss en struktur för arbetet som fungerar och det har många fördelar. Hade vi jobbat ensamma under högsäsongen så hade vi förmodligen slitit ut våra kroppar ännu mer. Börjar man med ett grävningsarbete en dag så blir det lätt att man fortsätter med det hela dagen vilket sliter hårt på kroppen. Wwoofarnas schema ser ut så här:

  • 8.00-10.00 Djurskötsel och sedan hårt arbete såsom grävning, vedhantering, stängsling
  • 10.00 Fika
  • 10.30-12.00 Grönsaksarbete såsom ogräsrensning, plantering, skörd, sådder
  • 12.00-12.45 Lunch
  • 12.45-15.00 Eget projekt

Eftersom vi jobbar med dem så blir det också vårt schema. Det gör att vi får en varierad dag där vi växlar sysslor under dagen. Efter lunch sköter sig wwoofarna mer eller mindre själva vilket ändå ger oss gott om tid för det som vi behöver göra. Då blir det oftast mer trädgårdsarbete som fortsätter långt efter att wwoofarna slutat för dagen. Men det hårda arbetet portionerar vi ut till två timmar varje morgon. Det kan vara grävning, vedbärning eller trädplantering.

Att wwoofarna får hand om djuren varje morgon är också något som vi tycker fungerar väldigt bra. Dels så gillar de det – även om det för vissa tar emot att skrapa hönsens bajsbräda, åtminstone i början. Dels så hinner vi ta fram alla verktyg och förbereda så det hårda arbetet kan starta direkt när de är klara med djuren. Eftersom betet har varit begränsat i år så har vi promenerat baggarna till nytt bete vid flera tillfällen. Det är ungefär som att gå ut med en hund. Och att hundens kompis, dvs Enock, bara följer med gör det ännu trevligare.De flesta wwoofare som kommer är inte speciellt vana vid hårt kroppsarbete så de skulle ändå inte klara av att gräva mer än en och en halv timme om dagen. Tycker de att arbetet är tråkigt så vet de att det snart är fika vilket gör att de håller i och jobbar hårt i alla fall.

Trädgårdsarbetet är också strukturerat på så sätt att vi jobbar i kvarter ett på måndag, kvarter två på tisdag, kvarter tre på onsdag och kvarter fyra på torsdag. Tanken med det är att inget kvarter ska bli helt bortglömt utan få rejält med tillsyn och ogräsrensning en gång per vecka. På fredagarna gör vi allt som vi inte hunnit med de andra dagarna om vi inte skördar. Kvarter fyra har blivit lite styvmoderligt behandlat i år eftersom skörd för REKO-ringarna har tagit tid från det vanliga arbetet under torsdagarna så det får vi fundera ut en lösning på till nästa år. Vi har även ett skifte utanför våra kvarter där vi odlar potatis, lök, lite kål och annat. Det har inte hunnits med alls i år. Kanske lägger vi ner det helt till nästa år.

Många wwofare vill se så mycket som möjligt av Sverige och pröva på svensk kultur. De lånar cyklar och tält av oss och en del lånar även fiskeutrustning eller vår kanot. Eftersom det varit så varmt i sommar har det blivit mycket bad och några har vi tagit med till Hawaiihôla som är ett vattenfyllt grustag i närheten. 

Vi försöker också bjuda på en del svensk traditionell mat och de flesta utsätts för sill och potatis inklusive nubbe och sång. Förra veckan fick vi ett meddelande från Frankrike med film och bildbevis på att svenska traditioner sprids över världen. Tydligen drack de vin till sillen men det är i sin ordning att ta till sig nyheter stegvis.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑